Del II uppgift 4.3 - Bedömning av provet för Högre Revisorsexamen

1. Inledning

5.2 Bedömning av provet för Högre Revisorsexamen

5.2.13 Del II uppgift 4.3

5.2.12 Del II uppgift 4.2

Frågan avsåg vilka intyg en revisor kan lämna avseende periodbokslut respektive beskrivning av ett bolags budgetprocess. Den avslutande frågan i denna uppgift var:

Vad kan du som revisor intyga för att tillmötesgå företagets önskemål omfattande de områden som begärts?

Denna fråga kräver en ordentlig kunskapsbas för att underbygga svaret. Tentanden måste vara bra på att förstå vad fråga handlar om och att förstå den kunskap man besitter. Det läggs här väldigt stor vikt vid extrapoleringen då tentanden måste utreda bland annat vad intygen bör alternativt ska inkludera. I denna fråga hamnar vi därmed i nivån förståelse.

5.2.13 Del II uppgift 4.3

Frågan avsåg ställningstagande och utformning av revisionsberättelsen gällande fråga om fortsatt drift, verkställande direktörens ansvar vid överskridande av vd – instruktion under tidigare räkenskapsår samt avyttring av fastighet med en avsevärd hyresgaranti. Den avslutande frågan i denna uppgift var:

Redogör för dina ställningstaganden till ovanstående noteringar inför avgivandet av revisionsberättelse för Bear Industries AB och upprätta förslag till revisionsberättelse med hjälp av bifogade mall.

Först och främst krävs att man har god och bred kunskap och förståelse i de områden som behandlas. Dessutom behöver man kunna använda den mall som finns och även har full insikt i hur man får och kan göra ändringar i denna mall. Tillämpningsnivån kommer också in då tentanden väljer att ta stöd från RS 570. För att kunna skriva ett fullständigt svar på denna fråga krävs även god analysförmåga både vad gäller analys av beståndsdelar, relationer och organisatoriska principer. Därav hamnar vi i denna fråga i nivån analys.

6. Analys

Efter att ha kommit fram till vilken nivå de olika frågorna hamnat på, utifrån Blooms Taxonomi, kan man på sidorna 17 och 24 med hjälp av diagram 2 och 3 se fördelningen i de olika proven. I provet för revisorsexamen kan vi genom detta se att nästan hälften av alla frågor har hamnat under nivån förståelse. Kunskap är den andra stora tårtbiten och den utgör cirka 36 procent. En väldigt liten del har hamnat på tillämpning, knappt 5 procent, och resterande 14 procent av frågorna har ansetts som analysfrågor. Även då en av frågorna, uppgift 3.1, kan anses snudda vid syntesnivån har det ändå inte varit någon fråga som nått till denna nivå och därmed inte heller till nivån värdering. När vi sedan tittar på provet på högre revisorsexamen kan vi se att kunskapsnivån här helt har försvunnit och att den till stor del ersatts av förståelsenivån som här utgör nästan 59 procent av frågorna. Resterande del av frågorna hamnar inom tillämpnings- och analysnivåerna där en något större andel hamnar inom tillämpningsnivån.

Enligt Revisorsnämnden ska frågorna på provet för revisorsexamen motsvara 50 procent förståelseinriktade frågor och lika många kunskapsinriktade frågor. Vad gäller provet för högre revisorsexamen ligger normen istället på 40 procent kunskapsinriktade frågor och då anses att 60 procent av frågorna ska vara av förståelseinriktad karaktär. Deras definition av kunskap och förståelse skiljer sig dock ifrån den definition som finns inom Blooms Taxonomi. I dagligt tal beskrivs kunskap som en välbestämd föreställning om ett visst förhållande eller sakläge som någon lagrat i minnet och är ofta ett resultat av studier. Detta innefattar med andra ord inte den hantering av specifik kunskap som är beskriven i Blooms Taxonomi men däremot innefattar den kategorin översättning i förståelsenivån. När man talar om förståelse menas bland annat förmågan att kunna tillgodogöra sig tankemässigt innehåll. Detta motsvarar i Blooms Taxonomi både hanteringen av specifik kunskap och tolkningen som återfinns i förståelsenivån. Resterande del av taxonomin faller i dagligt tal under termen analys. Revisorsnämnden har valt en indelning i endast två steg där allt över kunskap räknas som förståelseinriktade frågor.

Högre revisorsexamen kräver en bredare kunskapsbas än vad provet för revisorsexamen gör.

Frågorna är mer omfattande i provet för högre revisorsexamen och mer komplicerade även om de hamnar på samma nivå i taxonomi som i provet för revisorsexamen. Provet för högre revisorsexamen kräver också en högre förståelsenivå än vad frågorna i provet för revisorsexamen gör. Detta syns tydligt i diagram 1 där vi kan se jämförelsen av fördelningarna i de två proven.

I diagram 1 kan vi se att man vid provet för revisorsexamen hamnat i nivån analys i nästan lika hög utsträckning som i provet för högre revisorsexamen. I provet för högre revisorsexamen kan vi även se att fördelningen är ganska jämn där frågorna på de olika nivåerna minskar ju närmare analysnivån vi kommer. Vad gäller provet för revisorsexamen är denna fördelning lite mer ojämn. En intressant iakttagelse är att fler frågor hamnat på analys än på tillämpning. Det finns med all säkerhet ett antal förklaringar till att detta har skett. En av dem skulle kunna handla om att man på revisorsnämnden inte syftat till att fördelningen ska se ut som den gör och att det därför av slump fördelats på detta sätt. En annan förklaring kan ha att göra med en bedömning av tidsåtgången vid skrivandet av provet. Detta skulle då kunna ge en förklaring på grund av att tentanderna har tid att svara på analysfrågor i större utsträckning än i provet för högre revisorsexamen. Då tillämpning och analysnivån tillsammans utgör en så liten andel av frågorna kompenseras tidsåtgången för att svara på dessa genom att hela 80 procent av frågorna är förståelse‐ respektive kunskapsinriktade och därmed inte kräver lika mycket tid att svara på.

7. Diskussion och slutsats formulera frågor som testar dels ren kunskap, dels tentandens förståelse i de olika fall som framställs. Man har olika normer på förståelseinriktade frågor i de olika proven.

På grund av de vitt skilja definitionerna är det svårt att se skillnader och likheter i vår och i Revisorsnämndens bedömning av proven. Vi har dock kommit fram till att nivån på frågorna i både provet för revisorsexamen och i provet för högre revisorsexamen ligger på en nivå som är förvånansvärt mycket högre än vad Revisorsnämndens normer säger. Denna slutsats skulle kunna ifrågasättas då det inte går att direkt jämföra Blooms definition och Revisorsnämndens definition av kunskap. Skillnaden mellan definitionerna anser vi dock inte vara tillräckligt stor för att resultatet skulle kunna bli väsentligt annorlunda. En annan försvårande omständighet är att vi inte vet exakt vilka frågor Revisorsnämnden bedömt som kunskapsfrågor och vilka de bedömt som förståelsefrågor. Detta har dock endast betydelse vid jämförelse fråga för fråga och denna jämförelse är inte nödvändig då vi kan slå ut resultatet på proven i sin helhet. Vi ser därmed att mönstret är så tydligt att denna slutsats kan dras med relativt hög säkerhet. Vår mening är att Revisorsnämnden i högre utsträckning än vad de egentligen avser testar tentandernas förståelse för de olika problem de försätts i, detta är speciellt tydligt i provet för högre revisorsexamen.

Revisorsnämnden testar mer än vad man tror vad gäller tentandernas förståelse. Detta kan ses som både en fördel och en nackdel. Framförallt tyder detta på att den uppgift Revisornämnden har, uppgiften att förse samhället med kompetenta revisorer, sköts på ett mycket bra sätt. Den examination man framställer håller en väldigt hög kvalitet, en bättre kvalitet än vad revisorsnämnden själva verkar vara medvetna om. De testar med andra ord väl det professionella omdömet. Är det nu verkligen bra att ligga på den här nivån? Tydligt är att det satts upp normer för att på så sätt hamna på en nivå som är lägre än den nivå vi kommit fram till.

Det kan vara en nackdel att man inte är medveten om på vilken nivå proven ligger, speciellt om det finns orsak till att normerna ligger så som de gör och inte högre. Kanske förlorar man många

kompetenta revisorer på grund av att proven är för svåra. Många av dem som ligger på gränsen till ett godkänt betyg kanske egentligen uppfyller de krav som ställs.

När man skapar provet är det viktigt att tänka på att de mer tidskrävande frågorna, det vill säga främst tillämpnings‐ och analysfrågor, hamnar jämnt fördelade mellan de två delarna i provet för att man inte ska stressa tentanderna för mycket. Vi kan inte se något som tyder på att denna fördelning har varit ojämn i dessa prov men att ytterligare uppmärksamma risken kanske gör att man kan undvika detta även i framtiden.

Både ur tentandernas och ur revisorsnämndens synvinkel kan resultaten av denna uppsats komma till användning. Vi hoppas att denna uppsats kommer att leda till en del givande diskussioner. Kanske kommer denna uppsats att innebära en djupare förståelse för dem som ska skriva provet. Kanske kommer vår uppsats att leda till att en djupare diskussion angående formulering av frågorna så att de anpassas till att hamna på lämplig nivå. Kanske kommer diskussionerna att handla om ifall det är bra att provet testar en så här hög grad av förståelse.

8. Förslag till vidare forskning

Under analyseringen av proven upptäckte vi att det krävs mer djup och bredd inom kunskapsnivån på högre revisorsexamen jämfört med revisorsexamen. Därför tycker vi att det vore intressent att undersöka hur mycket djup och bredd som krävs inom de olika stegen i Blooms Taxonomi för att klara proven. Inriktat på skillnaderna.

Forskningar har gjorts som handlar om olika metoder för inlärning. Det vore intressant att med utgångspunkt från denna forskning, av Aino Rovio‐Johansson vid Gothenberg research institution, utröna hur det är bäst att läsa till dessa prov. Forskningsfrågan skulle kunna vara;

Hur förbereder man bäst till revisorsprovet?

Vi har i denna uppsats kommit fram till att man testar en väldigt hög grad av förståelse i proven för revisorsexamen respektive högre revisorsexamen. En intressant uppsats skulle här kunna handla om ifall det verkligen finns ett behov av att ligga på en så hög nivå. Är det kanske bättre att lägga sig på en lägre nivå?

Källförteckning

Taxonomy of educational objectives The classification of Educational Goals HANDBOOK I: Cognitive Domain

15e upplagan, New York 1969, DAVID McKay COMPANY, INC

Aktiebolagslag (2005:551) Intervjuer

Anders Holm Auktoriserad Revisor

Arbetar på revisorsnämnden och har läge suttit med i Revisorsnämndens examensråd Telefonintervju – 2007-04-17

Jan-Erik Gröjer

Professor på Uppsala Universitet

Ledamot i Revisorsnämndens examensråd

Bilaga 1

Telefonintervju med

A

^NDERS

H

^OLM

2007-05-15 Auktoriserad revisor

Arbetar på Revisorsnämnden och har lång erfarenhet av att sitt med i examensrådet För att få ut så mycket information som möjligt vi intervjun med Anders Holm valde vi att använda oss av en väldigt öppen intervjuteknik där vi inte grundade intervjun på raka frågor.

Intervjun började istället med att Malin berättade lite om vår situation som uppsatsskrivande, berättade vad vi ämnade att skriva om och i grova ordalag om vilken information vi behövde för att kunna skriva om detta ämne. Därefter bad vi Holm att berätta om skapandeprocessen av proven och vi hjälpte sedan till med ett antal tilläggsfrågor då han uttryckte sig lite otydligt eller då vi ville ha lite djupare information inom något område.

Intervju med

J

^AN

-E

^RIK

G

^RÖJER

2007-05-15

Professor i redovisning och finansiering vi företagsekonomiska institutionen vid Uppsala Universitet

Ledamot i Revisorsnämndens examensråd De frågor som ställdes var:

Vad avser provet att mäta?

Vad innebär professionellt omdöme?

Hur går skapandeprocessen till?

Hur sker bedömning av kunskap och förståelse?

Vad är skillnad mellan revisorsexamen och högre revisorexamen?

Är det tillräckligt att använda oss av proven hösten 2005 vid analysen?

Telefonintervju med

C

^HRISTER

P

^ETERSSON

2007-06-01

Arbetar på Revisorsnämnden med examinationen De frågor som ställdes var:

Vad använder Revisorsnämnden för definition av kunskap och förståelse?

Finns dessa nedskrivna hos er?

Bilaga 2

Frekvens: 41/94 = 43,62…%

Provet för högre revisorsexamen Icke godkänd = 35

Frekvens: 124/247 = 50,20…

Provet för högre revisorsexamen Icke godkänd = 42

Frekvens: 55/113 = 48,67…

Provet för högre revisorsexamen Icke godkänd = 20 Provet för högre revisorsexamen Icke godkänd = 27

Godkänd = 27

Frekvens: 27/54 = 50 %

Bilaga 3

Mall för analysering

1. Läs fråga, svar och bedömning, en i sänder

2. Kunskap; motivera Vad, vem och hur kan du definiera?

3. Förståelse; motivera Vad som är viktigast i läst text, likhet och skillnad i teorier?

4. Tillämpning; motivera Hur kan du, med hjälp av lämplig teori, lösa detta problem?

5. Analys; motivera Vilka bevis kan du hitta som stödjer teori X?

6. Syntes; motivera Vad händer om …? Hur kan vi förbättra situationen/lösa problemet?

7. Värdering; motivera Vad är din åsikt om …?

Motiveringen här kommer att gå ut på att vi utifrån vår teori underbygger vår analys och förklarar varför frågan uppnår en viss nivå.

8. När vi båda på olika håll gjort denna analysering sammanställer vi resultaten av analyserna.

Det är denna sammanställning som kommer att finnas i uppsatsen och våra analyser hamnar då som bilagor.

Analys utförd av:

Malin Åkesson

Bilaga 4

Analys av provet för

R EVISORSEXAMEN

UPPGIFT I 1.1

a) Vilka granskningsåtgärder vidtar du för att kunna skriva yttrandet?

Kunskap – Uppräknande av information. Det man kräver i detta svar är att man vet hur man ska göra för att granska detta ärende och är så kallad kom ihåg kunskap. Det krävs alltså ingen direkt förståelse för att få full pott på denna fråga.

b) Utforma ett förslag till yttrande

Kunskap – för att lägga basen till yttrandet och för att hitta rekommendationerna för att skriva ett sådant

Förståelse – man ska kunna göra utformandet på rätt sätt

Tillämpning – behövs för att veta hur vägledningen från RevU2 ska användas 1.2

Vad svarar du på frågan om att redovisa hyresutgiften för de fyra första månaderna som förutbetald kostnad alternativt som anläggningstillgång.

Kunskap – definiera tillgång

Förståelse – krävs för att föra resonemanget

Tillämpning – Periodiseringsprincipen och matchningsprincipen

Analys – en lätt form av analys kan behövas för att på ett tillfredställande sätt föra detta resonemang och göra det i rätt form

1.3

a) Vilka överväganden gör du till följd av det inträffade?

Kunskap – denna fråga handlar endast om att hitta rätt information (komma ihåg eller litteratur)

b) Vilka skattemässiga konsekvenser upkommer för aktieägaren Anton Persson vid taxeringen 2007?

Kunskap – Endas komihågkunskap 1.4

Beskriv två relevanta problemställningar som aktualiserats mot bakgrund av det inträffade.

Bortse från konsekvenser på revisionsberättelsen.

Kunskap – var man kan hitta reglerna

Förståelse – krävs för beskrivningen då det inte räcker med lagtextcitat

b) Vilka av posterna i periodbokslutet är möjliga att aktivera för AB Ensiapu?

Kunskap – Hitta lagrum alternativt kom ihåg kunskap 2.2

Vilka frågeställningar aktualiseras för dig i revisionen av årsredovisningen om AB Ensiapu inte lyckas erhålla fortsatt finansiering?

Kunskap – Hitta lagrum, komma ihåg vad som gäller

Förståelse – Till viss del då det krävs att man motiverar och ser var det viktiga i texten finns, man måste vrida och vända lite för att komma fram till svaret.

2.3

a) Redogör för vilka regler som ska iakttas när revisorn får i uppdrag att lämna revisorsintyg.

Kunskap – krävs att man hittar lagrum/rekommendation Förståelse – Krävs för motiveringen

b) Ge exempel på information som bolaget kan lämna som underlag för ditt intyg.

Kunskap – kom ihåg kunskap

Förståelse – krävs för underbyggandet av svaret

c) I slutet av juni 2006 har bidraget beviljats och beloppet utbetalats. Birgit ringer och undrar hur bidraget ska hanteras i bokföringen och i beskattningshänseende.

Kunskap – Kom ihåg och hitta lagrum Förståelse – Krävs för underbyggandet 2.4

Vilka ställningstaganden gör du med anledning av det inträffade och vilka konsekvenser får det på innehållet i din kommande revisionsberättelse?

Kunskap – Kom ihåg och hitta lagrum

Förståelse – Man måste kunna se vad som är relevant i denna fråga

UPPGIFT III 3.1

Vad ser du för möjligheter att förstärka den interna kontrollen i bolagets rutiner rörande leverantörsutbetalningar? Ange tre förbättringsförslag.

Kunskap – Kom ihåg kunskap krävs för att kunna bygga en bas i frågan Förståelse – Krävs för att motivera

Tillämpning – i vissa fall

Analys – i vissa fall (man kan ej nå längre än hit då förslagen troligtvis inte är av sådan art att tentanden inte tidigare haft kontakt med detta, det vill säga ingen ny information)

3.2

a) Föreligger det något nedskrivningsbehov av fastigheten per 2006-08-31?

Kunskap – Lagrum

Förståelse – För motiveringen

b) vilka aktiebolagsrättsliga aspekter aktualiseras för Luleå Telemarketing AB och dess företrädare med anledning av utlåningen till Fastigheten Tele AB?

Kunskap – Vilka regler som gäller Förståelse – Kunna motivera

Tillämpning – Man måste kunna använda sig av lagtextens information för att underbygga denna fråga och detta kan komma att hamna under denna kategori

3.3

a) Är Fastigheten Tele AB på obestånd? Bortse från problemet med eventuell brist i eget kapital.

Kunskap – Lagrum och komma ihåg kunskap

Förståelse – För att kunna motivera, se vad som är viktigt

b) Vilket ansvar har styrelsen i dotterföretaget om rörelsen fortsätter trots att bolaget är på obestånd?

Kunskap – om ansvarsförhållanden

Förståelse – vilka delar av ansvaret som är motiverat att kommentera i denna uppgift 3.4

Redogör för dina ställningstaganden inför upprättandet av revisionsberättelse och utforma ett förslag till revisionsberättelse för moderföretag och koncern. Använd bifogad mall för revisionsberättelse. Bortse från eventuella skatteeffekter.

Kunskap – Underbyggande effekt

Förståelse – Krävs för motivationen av frågan, vad som är viktigt i detta sammanhang

Tillämpning – Måste kunna utnyttja de mallar som finns för revisionsberättelsen och regler som hör till denna mall (formalia etc.)

Analys – Det egna ställningstagandet och vägen dit hamnar under denna kategori 3.5

Vilka överväganden gör du och hur besvarar på frågorna från den enskilde aktieägaren?

Kunskap – För underbyggande

Förståelse – Vad är i detta fall viktigt att ta upp?

3.6

a) Hur kommer Tele Nord Marketing AB att redovisas i koncernredovisningen för räkenskapsåret 2006/2007? Ditt svar ska omfatta såväl tiden före som efter det att Tele Nord Marketing AB blev dotterföretag.

Kunskap – Redovisningsregler

Förståelse – Vad är viktigt och vad är inte redan redovisat i frågan

b) Hur ska förvärvet av resterande 60% av aktierna i Tele Nord Marketing AB redovisas i koncernens kassaflödesanalys för räkenskapsåret 2006/2007?

Kunskap – Redovisningsregler

Analys utförd av:

Bilaga 5

Sabine Cicek

Revisorsexamen DEL I

1.1

Detta kräver specifik kunskap för att avgöra det viktiga i frågan och hantering av metodik för att kunna relatera metoder för apportbildningen . Även allmän kunskap för hanteringen av granskningsåtgärden i kombination med förståelsens översättning och tolkning, för att kunna tillämpa det. Det grundliga är dock att kunna analysera och ta fram betydelsefylla delar ur frågan förstå bakgrunden för att göra ett yttrande. Fokus i denna fråga ligger i att kunna specificera, vilket kräver en god bakgrunds kunskap inom specifik fakta. Det är dock viktigt att inte ta den råa kunskapen genom att skriva av lagen, utan veta vart man finner den, kunskap, översätta och tolka den för att visa förståelse samt tillämpa, vilket man inte kan göra förrän frågan i helhet analyserats.

1.2

Här är syftet att man ska diskutera kring periodiseringsprincipen ( händelser ska ingå i finansiella rapporter den period de avser) och matchningsprincipen (koppling intäkter/kostnader). För att kunna diskutera kring dessa principer krävs en grundläggande kunskap om principerna i fråga. Den specifika faktakunskapen krävs för att kunna minnas och komma ihåg när och hur principerna skall användas. Även klassificering och kategorisering spelar stor roll här, då man behöver avgöra vilka händelser samt intäkter/kostnader skall struktureras. Detta i kombination med den allmänna kunskapen, förståelse och tillämpningsförmågan är i princip kravet för att gå vidare och analysera situationen med hyresutgifterna. Man vill även ha fram definition av tillgång och att det tas ställning till hur

In document Krävs det mer än kunskap för att bli revisor?: en undersökning av hur väl revisorsprovet mäter tentandernas kunskap och förståelse (Page 34-138)