Delaktighet genom lärplattan

Genom analyser av de olika samspel, regler, maktrelationer och uttryck som framkommit i empirin kommer vi nu att analysera användningen av och tillgången till lärplattan ur ett delaktighetsperspektiv i dessa samspel som sker. Utifrån ovanstående analyser kan vi se att relationer och maktpositioner är föränderliga när det kommer till användningen av och tillgången till lärplattan. Ständigt skapas ett samspel kring lärplattan, både medvetet och omedvetet där maktrelationer påverkar situationen. Ett sätt att närma sig barns delaktighet i förhållande till lärplattan är att stämma av med de olika nivåerna i Harts modell. Detta för att avgöra om barns delaktighet kan ses som genuin och meningsfull eller endast skenbar. Vi kommer därför i detta avsnitt att med hjälp av Harts delaktighetsstege analysera barnens grad av delaktighet i användningen av och tillgången till lärplattan. Barnens grad av delaktighet analyseras utifrån barnens perspektiv där det är deras upplevda delaktighet som avses. Det kan innebära att delaktighet som blir synlig i analysen inte stämmer överens med hur andra, till exempel pedagogerna, skulle uttryck situationen. I detta avsnitt kommer vi att beskriva tre olika situationer, och analysera den delaktighet som kommer till uttryck. Avsnittet sammanfattas med en avslutning där avsnittets resultat sammanställs.

5.3.1 Obefintlig delaktighet

Att barn ges möjlighet att vara delaktiga i beslut som rör verksamheten kan i många fall ses som självklart. Men under kategoriseringen av empirin kunde vi många gånger se mönster som tydligt visade att barnen inte hade möjlighet till eller gav uttryck för att de var missnöjda med reglerna. Det kunde handla om regler kring lärplattan som inte ifrågasattes, appar på lärplattan som fanns där men inte barnen tilläts använda, pedagoger som sällan var

närvarande vid användningen av lärplattan eller uttryck som visade på att delaktighet saknades. Ett exempel är:

Anna: Är det ni som bestämmer det, vilka spel som ni ska ladda upp eller vem är det som bestämmer det?

Lisa: Sara, eller Gun eller Cecilia. Eller Åsa. Anna: Någon av fröknarna alltså?

Lisa: Ja.

Anna: Brukar fröknarna vara med när ni använder lärplattan? Lisa: Nee. (Skakar på huvudet)

Lisa uttrycker bland annat att hon inte är involverad i vilket innehåll som finns på lärplattan. Graden av delaktighet kan ses som minimal eftersom Lisa inte blivit tillfrågad vilka spel och appar lärplattan ska innehålla. Lisa uttrycker även att pedagogerna inte brukar vara närvarande vid användningen av lärplattan. Då pedagogerna inte är närvarande vid användningen kan det tänkas påverka den möjlighet till delaktighet som Lisa får. Om där inte finns en närvarande pedagog, finns där inte heller någon vuxen som Lisa kan uttrycka sina åsikter till under användningen av lärplattan. Att Lisa inte blivit erbjuden att påverka innehållet i lärplattan och pedagogernas frånvaro i användningen av lärplattan kan kopplas till det tredje steget i delaktighetsstegen, symbolvärde. Barnen på avdelningen har erbjudits möjligheten till att bli delaktiga i användningen av lärplattan. Men enligt barnens egna uttalanden, utifrån tillgången till lärplattan och dess innehåll, uppfattar barnen att de har väldigt lite att säga till om, vilket leder till att delaktigheten i detta steg inte ses som reell.

5.3.2 Delvis delaktighet

Trots att vi såg många situationer där barnen visade en obefintlig delaktighet fanns där även situationer där barnen var delvis delaktiga. När vi frågade om lärplattans regler berättade barnen att det finns regler, som tidigare nämnts, som bestämmer var och hur lärplattan får användas samt när barnen får tillgång till lärplattan och att det är fröknarna som bestämt reglerna. Även om barnen inte gav uttryck för att en maktrelation uppstod kring de rådande reglerna gav de uttryck för sina tankar om reglerna. Utifrån barnens perspektiv verkade flera av dem inte vara missnöjda med reglerna men gav ändå uttryck för hur de själva velat ha det, till exempel när barnen uttryckte att de inte fick sitta på den plats de ville med lärplattan eller sitta en längre tid med lärplattan. Ett exempel:

Anna: Ja. Tycker du också det, att det är en lång stund som ni brukar få spela? Elsa: Eeeh nej. .. när det ringer fick vi inte ha den.

Anna: Men hade du velat ha den längre? Elsa: Ja igår. Igår fick jag inte ha den längre.

I det ovanstående samtalet uttrycker Elsa att hon tycker att hon får använda lärplattan en kort stund. Hon uttrycker också att hon skulle vilja använda lärplattan under en längre tid. Elsa berättar även att hon inte fick använda lärplattan en längre tid fast än hon velat det. Elsa verkar ha en klar bild av hur länge hon får använda lärplattan, men uttrycker att hon inte får påverka den tid hon använder lärplattan. Utifrån delaktighetsstegens första del i det andra blocket kan Elsas delaktighet i användning av lärplattan ses som delvis delaktig, en början på delaktighet. Elsa är informerad kring tiden av lärplattan men kan inte aktivt påverka den vilket kan kopplas till det fjärde steget i delaktighetsstegen, anvisad men informerad. Den delvisa delaktigheten visar på att Elsa är medveten om att där finns regler som hon måste förhålla sig till, men hon försöker göra sig själv aktiv genom att yttra sig om dessa regler. Reglerna i användningen av och tillgången till lärplattan gör det då möjligt för barnen att veta vad det är de kan eller vill göra sig delaktiga i.

5.3.3 Upplevd delaktighet

Där fanns även några tillfällen under lärplattesamtalen där vi fick uppleva att barnen hade en hög grad av delaktighet i användningen av lärplattan. Vid vissa tillfällen tog barnen initiativ till att lösa eller genomföra problem själva genom användningen av lärplattan under en diskussion med andra barn eller vuxna. Exempel på när barnen upplevdes som delaktiga var när barnen tog hjälp av varandra när de stötte på problem eller funderingar kring appar och funktioner under användandet av lärplattan. Här kunde barnen använda sina förmågor för att bli delaktiga. Genom att barnen tog initiativ och fattade beslut tillsammans kan deras delaktighet kopplas till det sjunde steget på delaktighetsstegen, vilken är initierat och styrt av barn.

Den högsta graden av delaktighet var inte något som var återkommande i vår empiri utan skedde endast ett fåtal gånger. Nedan följer ett av få exempel ur vår empiri där en hög grad av delaktighet kan kopplas:

Pelle: Ja jag ha den.

Anna: Den där går inte den, måste uppdateras. Pelle: Jaa den måste uppdateras.

I ovanstående exempel vill Pelle öppna en app som inte går att öppna på grund av att appen behöver uppdateras. Pelle identifierar problemet och tar initiativ till att lösa problemet genom att uppmärksamma en pedagog om situationen, vilket i detta fall är Anna. Då barnen i tidigare exempel nämnt att de brukar be pedagogerna om hjälp kan Pelles val att uppmärksamma Anna vara för att han ser henne som en pedagog i situationen. Anna svarar att hon inte kan hjälpa Pelle men hon säger däremot att de ska ta hjälp av en annan fröken senare. Graden av delaktighet kan här kopplas till det högsta steget på stegen: Beslutsfattande initierat av barn - delat med vuxna. En situation där Pelle tar möjligheten att påverka hur utgången kommer se ut i samråd med en pedagog. Genom att barnet fick uppleva delaktighet kan detta ses som att barnet är en erfarenhet rikare vilket ger barnet möjlighet att utöva samma typ av delaktighet till andra.

5.3.4 Avslutningsvis

Harts delaktighetsstege uppmärksammar det faktum att delaktighet många gånger kan vara skenbart. Det kan ses som positivt att barn ges möjlighet att involveras i beslutsfattande och få möjlighet till att dela makten och ansvaret kring de beslut som fattas i verksamheten, samt även kring lärplattan. Hart (1992, s. 5) menar att barn måste vara med om delaktighet för att kunna utföra delaktighet. Sammantaget verkar det utifrån barnens perspektiv som om barnen i analysen upplever sig vara delaktiga över en del beslut gällande lärplattan, som till exempel vilka spel de vill spela och vilka funktioner och appar de vill använda. När det gäller frågor som var och hur länge de får lov att använda sig av lärplattan, uttrycker barnen att de gärna hade velat vara med och bestämma. Att barn får uppleva delaktighet utvecklar enligt Hart (1997, s. 3) dem på flera olika sätt. Det skapar motivation och utvecklar barns kompetens, samtidigt som barn får erfarenheter om delaktighet som motiverar dem i deras framtida val (ibid., s. 3). Utifrån vad barnen uttryckt synliggörs det att barnen anser sig ha olika grader av delaktighet och att dessa grader tycks vara kopplade till olika sammanhang beroende av olika situationer. Obefintlig delaktighet kunde ses gällande regler kring lärplattan som barnen inte varit delaktiga i. Obefintlig delaktighet skedde även ofta i situationer där pedagogerna tycktes vara frånvarande eller icke deltagande i barnens användning av lärplattan. Delvis och upplevd delaktighet skedde i de situationer där barnen var delaktiga och tog initiativ till att lösa problem i samråd med eller utan vuxna.

5.4 Sammanfattning

I analysen har vi besvarat syftet hur barn ser på sin delaktighet i användning av och tillgång till lärplattor i förskolan. När vi besvarat våra frågeställningar har vi utgått ifrån vad barnen uttryckt och beskrivit för oss genom lärplattesamtal och gruppintervju. Det innebär att våra resultat grundar sig i barnens perspektiv, i deras uppfattningar kring användningen av och tillgången till lärplattan. Värt att nämna är att frågorna kunnat få en annan utgång om pedagogerna blivit tillfrågade liknande frågor eller om vi utfört observationer under en längre tid. Vi kommer nu att göra en sammanfattning av analysens tre olika delar genom att besvara de tre valda frågeställningarna.

Den första frågeställningen som besvaras är hur barn beskriver och förhåller sig till användningen av lärplattan. Genom att studera barnens användning av lärplattan med hjälp av Corsaros begrepp tolkande reproduktion blir ett flertal uttryck synliga. I analysen har det framkommit att samspel är så mycket mer än bara ett utbyte av ord eller ett sätt att integrera och skapa gemenskap. Att barnen ständigt ingår i ett samspel både medvetet och omedvetet blir tydligt. I detta samspel görs tolkningar av vardagen vilket visar sig i de benämningar som används, samt hur de erfarenheter barnen har blir en del av hur lärplattan används. De olika erfarenheterna blir förmågor som barnen använder sig av i samspelet för att lära av och hjälpa varandra.

Vilka regler och maktrelationer som styr användningen av och tillgången till lärplattan har besvarats med hjälp av Foucaults begrepp disciplinär makt, där de regler och maktrelationer som barnen möter i användningen av och tillgången till lärplattan har studerats. I analysen synliggörs det att barnens uttryck och förmågor tycks vara påverkade av deras erfarenheter vilket skapar olika maktrelationer där maktövertag utövas. I de samspel som sker mellan barnen sker en ständig rörelse i de maktövertag som skapas där olika maktuttryck används. Barnens användning av och tillgång till lärplattan påverkas även av den osynliga makt som pedagogerna utövar, vilket i sig påverkar barnens handlande. I analysen ges även uttryck för att det finns regler kring lärplattan som utifrån barnens uttryck tycks var frigörande och möjliggör en känsla av självständighet hos barnen. Delaktigheten blir på så sätt påverkad av de maktrelationer som barnen möter samt de regler som råder kring lärplattan.

Den tredje frågan om hur barns användning av och tillgång till lärplattan kan förstås ur ett delaktighetsperspektiv, har besvarats med hjälp av Harts delaktighetsstege där tre olika situationer av delaktighet studerats i barns användning av och tillgång till lärplattan. De situationer vi analyserat visar olika grader av delaktighet utifrån barnens perspektiv, vilka är obefintlig delaktighet, delvis delaktighet och upplevd delaktighet. Dessa olika grader av delaktighet kan i analysen kopplas till olika sammanhang. En lägre grad av delaktighet skedde vid regler kring lärplattan och en högre grad av delaktighet skedde när barnen genom egna initiativ tilläts påverka olika problem i användningen av och tillgången till lärplattan. Dessa problem löstes i samråd med vuxna eller i samspel med varandra.

6. Diskussion

Studiens syfte har varit att undersöka hur barn ser på sin delaktighet i användning av och tillgång till lärplattor i förskolan. I detta kapitel kommer studiens resultat att diskuteras i relation till tidigare forskning. Vi kommer att presentera slutsatser med hjälp av resultat från vår tidigare analys. En metoddiskussion kommer även att presenteras och avslutningsvis nämns förslag på fortsatt forskning.

6.1 Resultatdiskussion

I Läroplan för förskola Lpfö98 (2016) handlar tre av tjugosju mål om att eftersträva barns delaktighet. Barns delaktighet förutsätter att hänsyn tas till barnets perspektiv (Sommer, Dion & Pramling Samuelsson 2011, s. 35). Vuxna kan därför tänkas behöva, i barns närhet, närma sig ett barns perspektiv för att förstå barn och för att förstå hur vuxna kan möjliggöra delaktighet för dem. Kompetens inom digital teknik är idag en nödvändig och naturlig kompetens som dagens samhälle förutsätter av medborgarna. Det kan därför ses som betydelsefullt att barn får tillgång till och får använda sig av digital teknik i förskolan. Genom att barns delaktighet studerats utifrån tre olika perspektiv har det blivit synligt att barns delaktighet är påverkat av många olika faktorer i vardagen på förskolan. Det handlar om hur barnen tolkar deras användning, vilka maktrelationer och regler som skapas och olika situationer som möjliggör olika grader av delaktighet utifrån barnens perspektiv. Barnen påverkar då den vardag de befinner sig i men vardagen påverkar även barnen. Det går därför inte att utesluta det ena eller det andra vilket gör att tolkande reproduktion, makt och delaktighet är tre begrepp som blir tätt sammanknutna där man som vuxen måste se till helheten för att få en större förståelse för barnens upplevelser och deras perspektiv. För att närma oss barnens perspektiv kan vuxna inte endast se till deras uttryck, utan måste även ta hänsyn till den vardag som barnen lever i. Vi kommer nedan att lyfta fram några av det mest tydliga resultaten i studien.

6.1.1 Lärplattan genererar samspel

Ett övergripande resultat i studien är att samspel genereras under användningen av lärplattan. Flera av de tidigare studier (Palmér 2015, Walldén Hillström 2014, Nilsen 2014) som

redogjorts för ligger i linje med detta resultat där samspelets roll i användningen av lärplattan synliggjorts. Utifrån barnens perspektiv tycks samspelet vara en naturlig del kring användandet, där samspelet som skapas påverka delaktigheten. I samspelet bjuder och bjuds barnen in av varandra till att utforska lärplattan tillsammans. Lärplattan blir då ett verktyg i skapandet av sociala individer där barnens delaktighet påverkas av varandra.

Nilsen (2014) lyfter i sin studie fram en problematik kring att barn och vuxna som sociala individer går miste om ett samspel under användningen av lärplattan, ett samspel som inte går att ersätta med ting. Eftersom att lärplattan i vår studie blir ett verktyg för samspel, är

lärplattan som ting inte i fokus. Då barnen mer eller mindre samspelar under användandet av lärplattan kan vi inte säga att barnen går miste om ett samspel. Med detta i tanken kan vi med hjälp av vår studie, till skillnad från Nilsen problematik, se att lärplattan genererar samspel, där barnen utvecklas till sociala individer.

6.1.2 Kunskap påverkar delaktigheten

I studien framkommer det att barnen besitter en viss kompetens kring lärplattans funktioner som de utvecklat i förhållande till sin sociala omgivning. Likt Walldén Hillströms (2014), Nilsens (2014) och Moore och Adairs (2015) resultat, är de samspel som skapas betydande för den kompetens som blir möjlig då barn lär av varandra. Den kompetens barnen besitter används för att i vissa fall hjälpa varandra, men i andra fall skydda den tillgång till lärplattan som barnen har för stunden. Beroende på hur barnen väljer att agera och handla, tar barnens delaktighet mer eller mindre plats i användningen av och tillgången till lärplattan.

I linje med Nilsens (2014) och Palmérs (2015) tidigare forskningsresultat där delaktigheten påverkas av lärplattans funktioner, visar denna studie att de förmågor som barn besitter kring funktionerna av lärplattan påverkar vilken delaktighet som blir möjlig. Ju mer kunskap barn har kring lärplattans funktioner, desto större tillgång visar sig barn ha till dess innehåll. Vår studie bygger även vidare på detta resultat och visar på att lärplattans funktioner skapar makt hos barnen som gör att barnen genom sin kunskap kan påverka varandras delaktighet i förhållande till lärplattan. Det sociala samspelet präglas därmed av en maktkamp om lärplattan, där vår studie visar att kunskap är en avgörande faktor i användningen av lärplattan. Barnens syn på sin delaktighet i förhållande till lärplattan ser därför olika ut beroende på vilket samspel som sker och vilken situation barnet befinner sig i.

6.1.3 Pedagoger möjliggör delaktighet

I studien framkommer det att barnen visar sig uppleva olika grader av delaktighet beroende av pedagogernas närvaro. Pedagogers närvaro är även något Nilsen (2014) belyst i sin studie som betydande för barns möjlighet till delaktighet. Utifrån barns perspektiv uppfattar barn sig ha en högre grad av delaktighet när de har en möjlighet att påverka och leva ut sina tankar och åsikter. I studien synliggörs det att pedagogers närvaro i högsta grad blir viktig under användandet då barnen får en direkt möjlighet till att uttrycka sig när pedagogerna är närvarande och stöttande.

Walldén Hillström (2014) menar i sin studie att pedagogers närvaro är viktig för att vägleda barn på ett indirekt sätt och hjälpa dem i deras utveckling. De regler och den osynliga makt som synliggjorts i denna studie ser vi som vägledande för barnen då detta möjliggör en självständighet som bidrar till den delaktighet som utövas. Genom dessa regler och den makt som utövas får barnen en tydlig bild av hur, var och när lärplattan ska och får användas. Det bidrar i sin tur till att barnen blir medvetna om vilka regler de kan ta ställning till och göra sig delaktiga i.

6.1.4 Sammanfattning

Efter att barns delaktighet i förhållande till användningen av och tillgången till lärplattan har studerats utifrån barns perspektiv har det i studiens resultat framkommit att barnen uppfattar och uttrycker sin delaktighet på olika sätt i olika sammanhang, som i sin tur är påverkade av den sociala omgivning som de befinner sig i. Sammantaget visar studiens slutsatser att lärplattan genererar samspel där sociala individer skapas och att det sociala samspelet präglas av en maktkamp, där kunskap blir en avgörande faktor. Vi kan också se att pedagogernas osynliga makt och de regler som råder kring användningen av och tillgången till lärplattan skapar en självständighet hos barnen som bidrar till den delaktighet som barnen utövar.