17.1 Slutsats
Kalkningsåtgärderna har lett till att följande delmål har uppnåtts:
☺ Värden avseende pH och alkalinitet i Örsjön, Bäckåsabäcken och Krusosa-bäcken.
☺ Bottenfaunan i Bäckåsabäcken.
Följande delmål har inte uppnåtts:
Värden avseende pH och alkalinitet i Kvarnasjön.
Fiskfaunan i Örsjön.
Ovisst om delmålen har uppnåtts:
Värden avseende pH och alkalinitet i Stora och Lilla Garsjön.
Fiskfaunan i Bäckåsabäcken samt Stora och Lilla Garsjön.
Förslag till förändringar/åtgärder:
⇒ Vattenkemisk målsättning för Lilla och Stora Garsjön bör utgå, liksom de två vattenkemiska provpunkterna nedströms respektive sjö.
17.2 Målsättning
Målsättning med kalkningen i delområde Bäckåsabäcken 013 (3) är att:
• pH ska vara ≥6 och alkaliniteten bör ej vara >0,10 mekv/l vid högflöde i Bäckåsabäck-en, Örsjön, Kvarnasjön, Krusosabäcken samt Stora och Lilla Garsjön.
• Bottenfaunan ska vara opåverkad av försurning i Bäckåsabäcken.
• Beståndet av flodkräfta ska vara opåverkat av försurning i Krusosabäcken.
• Fiskfaunan ska vara opåverkad av försurning i Bäckåsabäcken, Örsjön samt Stora och Lilla Garsjön.
"
Krusosabäcken
591
06MO00401
06MO01203
06MO01301
004 - Västerån
Delområde 013 - Bäckåsabäcken
Åtgärdsområden för kalkning Delåtgärdsområden för kalkning
Botenfauna
Målområden för kalkning - Vattendrag Målområden för kalkning - Sjöar Tätorter
Länsgräns
0 1 2 4Kilometer
Figur 17-1. Karta över delområde Bäckåsabäcken 013.
17.3 Områdesbeskrivning
Figur 17-1 visar Bäckåsabäckens delområde som omfattar 16 km2 inklusive sju sjöar.
Området består till största delen av barrskogsmark med inslag av myrmark och dess största sjö, Örsjön, har naturvärdesklass III i vattenvårdsprogrammet (16). Fiskgjuse häckar i området och i Örsjön finns upplåtet fritidsfiske. Flodkräfta har återintrodu-cerats i Krusosabäcken, men inga kräftor noterades vid provfiske 2000 och 2002.
Miljömålsarbetet har inte pekat ut några värdefulla vatten inom delområdet.
Innan kalkningen startade 1981 var området starkt försurningsskadat med pH-värden under 5,0. Mörten har slagits ut i sjöarna uppströms Örsjön, det vill säga Lilla och Stora Garsjön, Siggasjön, Försjön och Kvarnasjön. Flodkräfta har slagits ut i Lilla Garsjön och i samtliga vattendrag.
Tabell 17-1. Mål och målområden för delområde Bäckåsabäcken 013
Målområde Motiv Skydds- Försurnings- Kemiskt Biologiskt
satus känsliga arter mål (pH) mål Bäckåsabäcken Strömstationär öring Gastropoda,
Caenidae, öring
6,0 Bottenfauna, fisk
Örsjön Upplåtet fritidsfiske mört 6,0 Fisk
Kvarnasjön mört 6,0
-Krusosabäcken Flodkräfta 6,0 Flodkräfta
Stora Garsjön Mört (utslagen) 6,0 Fisk
Lilla Garsjön Mört (utslagen) 6,0 Fisk
17.4 Kalkningsåtgärder
Kalkningsåtgärder i området startade 1981 och består av sjökalkning i fem sjöar. Vid revidering 2000 förändrades kalkningsstrategin och årlig kalkning infördes i Örsjön samtidigt som kalkdoserna i de uppströms liggande sjöarna höjdes. Den totala kalk-givan till hela avrinningsområdet minskades dock med 5 % jämfört med perioden 1995-1999. Vid revidering 2004 höjdes doserna i de båda sjöarna högst upp i syste-met, Stora och Lilla Garsjön, med 35 %. Detta är högre årlig dos än vad de haft tidi-gare. Samtidigt infördes kalkning två gånger per år eftersom sjöarnas beräknade om-sättningstider är knappt ett halvår.
Tabell 17-2. Kalkdos per målområde. Volymdos beräknad efter avrinning 19 l/s * km2.
Målområde Areal Längd Aro Arealdos (kg per ha och år) Volym-
Bakgrunds-(ha) (km) (ha) Doserare Sjö Våtmark Totalt dos (g/m3) pH
Bäckåsabäcken 1,4 1 609 66 66 11,0 4,9
Örsjön 132 1 470 72 72 12,0 4,9
Kvarnasjön 14 750 75 75 12,5 4,9
Krusosabäcken 2,1 599 93 93 15,6 4,9
Stora Garsjön 22 200 150 150 25,1 4,9
Lilla Garsjön 10 110 145 145 24,3 4,9
17.5 Biologisk återställning
Inga åtgärder har utförts under perioden 2004-2006.
17.6 Vattenkemiska resultat
Figur 17-2 till Figur 17-5 visar resultat från de vattenkemiska provtagningar som gjorts i området. I samband med föregående revidering utökades provtagningarna med två lokaler högt upp i systemet; utloppen från Lilla och Stora Garsjön som skulle provtas två gånger per år. Vid provtagning i december 2005 noterades att lämplig plats för provtagning saknas. Båda lokalerna bör därför utgå som provtag-ningspunkt och vattenkemisk målsättningslokal.
Vid lokalen i Krusosabäcken indikerar resultaten en tämligen väl anpassad kalkning. Längre nedströms, Kvarnasjöns utlopp i Figur 17-3, visar resultaten dock att målsättningen inte nås. Sannolikt förklaras det av sjöarnas korta omsättningstider som gör att kalken inte räcker till vid högflöden. Alla tre provtagningar i mars och april 2004-2006 visar pH-värde 5,5-5,7.
Figur 17-4 och Figur 17-5 visar något olika bilder av situationen i Örsjön.
Detta beror sannolikt på att ”Örsjöns mitt” provtas under sommarperioden när för-hållandena, ur försurningssynpunkt, är som bäst, medan ”Örsjön utlopp” provtas under vår och höst med generellt surare vatten.
Figur 17-2 Uppmätta värden av pH och alkalinitet i Krusosabäcken (lokal 4006).
Figur 17-3 Uppmätta värden av pH och alkalinitet i Kvarnasjöns utlopp.
Figur 17-4 Uppmätta värden av pH och alkalinitet i mitten av Örsjön.
Figur 17-5 Uppmätta värden av pH och alkalinitet i Örsjöns utlopp.
Åtgärdsområdets målsättning med avseende på pH och alkalinitet är uppfyllt i Örsjön, Bäckåsabäcken och Krusosabäcken men inte i Kvarnasjön. Resultaten från Garsjöarna går inte att bedöma.
17.7 Biologiska resultat
17.7.1 Bottenfauna Bäckåsabäcken
Bottenfaunan i Bäckåsabäcken har provtagits vid fem tillfällen under perioden 1993-2006. De två första tillfällena indikerade att bottenfaunan var betydligt påverkad av försurning. Vid de tre senaste tillfällena var artsammansättningen dock sådan att faunan bedömdes obetydligt påverkad av försurning (26).
Vid provtagningen 2006 var artantalet högt och alla viktiga djurgrupper fanns representerade. Flera renvattenkrävande sländarter noterades, nattsländan Setodes ar-genipunctellus bör nämnas speciellt då den är särskilt känslig. Faunan dominerades av den syrgas- och renvattenkrävande bäckvattenbaggen Limnius volckmari. Liksom tidi-gare bedömdes lokalen vara obetydligt påverkad av förorening och ha allmänt na-turvärde (26).
Försurningspoäng (enl Henriksson & M edin 1990)
0 2 4 6 8 10 12
1993 1995 1999 2002 2006
Figur 17-6 Försurningsindex för Bäckåsabäcken, Ödesbacka (lokalnr: 840).
17.7.2 Elfiske Bäckåsabäcken
Öring har inte fångats på lokal Bäckåsabäcken, Ödesbacka sedan 1990-talet och lo-kalen är påverkad av rensning. Resultaten från elfisket 2006 kan inte utgöra underlag för en bedömning av försurningspåverkan med hänsyn till den fysiska påverkan som ägt rum (7).
Ö ringt ä t he t ( s t / 10 0 m 2 )
0 0 ,2 0 ,4 0 ,6 0 ,8 1 1,2 1,4 1,6 1,8
19 8 5 19 9 6 19 9 7 2 0 0 0 2 0 0 3 2 0 0 6
S t o rf is k 0 plus
Figur 17-7 Öringtäthet i Bäckåsabäcken, Ödesbacka (lokalnr: 591).
Bedömning av kalkning Går ej att bedöma
Allmän bedömning --
17.7.3 Nätprovfiske Lilla Garsjön
Lilla Garsjön provfiskades 1995. Vid provfisket fångades endast två fiskarter; abbor-re och gädda. Det är osäkert om abborabbor-ren abbor-reproducerar sig eller om kannibalism från de större abborrarna var så stor att de mindre årsklasserna nästan saknades. Det är ingen idé att återintroducera mört så länge inte abborren kan reproducera sig årli-gen (16). Provfisket från 1995 kan ej användas för att bedöma nuvarande måluppfyl-lelse i Lilla Garsjön.
Stora Garsjön
Även Stora Garsjön provfiskades 1995. Endast abborre fångades, vilket ej kan anses normalt trots att sjön ligger högt upp i avrinningsområdet. Resultaten från detta fis-ke indifis-kerade försurningsklass 4 och att den försurningskänsliga mörten slagits ut.
På samma sätt som för Lilla Garsjön anses provfisket från 1995 för gammalt för att bedöma måluppfyllelse. Sannolikt möjliggör dock nuvarande vattenkvalitet att en återintroduktion är möjlig (16).
Örsjön
Örsjön har provfiskats två gånger med 10 års mellanrum. Vid provfisket 1995 fång-ades abborre, mört och braxen samt hybrider mellan mört och braxen. 2005 fånga-des abborre, braxen, gädda och mört. Vid jämförelser mellan de båda tillfällen note-rades endast hälften så många fiskar 2005. Viktmässig F/A (fångst/ansträngning) var endast 0,8 kg/nät jämfört med 1995 då 3,5 fisk fångades per nät. Mört mindre än 10 cm saknades. Sannolikt har mörten haft reproduktionsproblem de senaste 3-5 åren, vilket innebär försurningspåverkan 2. Antalet mörtar var bara hälften så många
2005 jämfört med 1995. Då noterades rikligt med mört i storlek 8-10 cm. Sjön bör provfiskas igen inom 3-5 år för att följa upp hur reproduktionen av mört har gått.
Åldersanalys har genomförts på 50 fiskar och ingen av dessa var under 4 år, vilket tyder på klara reproduktionsstörningar. De vattenkemiska proverna, samt botten-faunan i Bäckåsabäcken, har inte visat så sura förhållanden varför det är osäkert var-för möten uppvisar reproduktionsstörningar och har minskat så kraftigt.
Fångsten per nät (gram )
0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000
950725 050811
Obestämd cyprinid M ört
Gädda B raxen A bborre
Figur 17-8 Fångsten vid nätprovfisken i Örsjön (lokalnr: 411).
Sjö Försurningsgrad Påverkansgrad Måluppfyllelse Lilla Garsjön 5 Ej bedömt Ej bedömt Stora Garsjön 4 Ej bedömt Ej bedömt
Örsjön 2 2 Nej