16.1 Slutsats
Kalkningsåtgärderna har lett till att följande delmål har uppnåtts:
☺ Värden avseende pH och alkalinitet i Högshultasjön och Olsbäcken.
☺ Bottenfauna i Flinterydsbäcken.
☺ Fiskfauna i Tunnerbohultasjön.
Följande delmål har inte uppnåtts:
Värden avseende pH och alkalinitet Tunnerbohultasjön och Flinterydsbäcken (övre och nedre).
Fiskfauna i Högshultasjön.
Ovisst om delmålen har uppnåtts:
-
Förslag till förändringar/åtgärder:
⇒ -
16.2 Målsättning
Målsättning med kalkningen i delområde Flinterydsbäcken 012 (3) är att:
• pH ska vara ≥6 och alkaliniteten bör ej vara >0,10 mekv/l vid högflöde i Flinteryds-bäcken, OlsFlinteryds-bäcken, Högshultasjön och Tunnerbohultasjön.
• Bottenfaunan i Flinterydsbäcken ska vara opåverkad av försurning.
• Beståndet av flodkräfta ska vara opåverkat av försurning i Flinterydsbäcken och Högs-hultasjön.
• Fiskfaunan i Högshultasjön och Tunnerbohultasjön ska vara opåverkad av försurning.
" 06MO01203
06MO01202
Flinterydsbäcken
Österån
004 - Västerån
Delområde 012 - Flinterydsbäcken
Åtgärdsområden för kalkning Delåtgärdsområden för kalkning Botenfauna
Målområden för kalkning - Vattendrag Målområden för kalkning - Sjöar Tätorter
Länsgräns
0 1 2 4Kilometer
Figur 16-1. Karta över delområde Flinterydsbäcken 012.
16.3 Områdesbeskrivning
Figur 16-1 visar Flinterydsbäckens delområde. Det omfattar 17 km2 skogs- och myrmark med fyra humösa och oligotrofa sjöar. Bestånd av flodkräfta i Flinteryds-bäcken utgör motiv för kalkningsåtgärder i området. Både FlinterydsFlinteryds-bäcken och Olsbäcken har pekats ut som regionalt värdefulla vatten med avseende på naturvär-den.
Innan kalkningen startade 1984 var området starkt försurningsskadat med pH-värden under 5. Detta har bidragit till att decimera antalet flodkräftor i Flinte-rydsbäcken och Olsbäcken. I Högshultasjön har beståndet slagit ut helt och hållet.
Troligtvis har även öringen, som utnyttjar vattendragen som reproduktionsområden, skadats av försurningen (16).
Tabell 16-1. Mål och målområden för delområde Flinterydsbäcken 012
Målområde Motiv Skydds- Försurnings- Kemiskt Biologiskt
satus känsliga arter mål (pH) mål Flinterydsbäcken
nedre
Flodkräfta, högt naturvärde Caenidae, flodkräfta
6,0 Bottenfauna, flodkräfta
Olsbäcken Flodkräfta, högt naturvärde 6,0
-Flinterydsbäcken övre
Flodkräfta, högt naturvärde 6,0
-Högshultasjön Flodkräfta mört 6,0 Flodkräfta,
fisk
Tunnerbohultasjön Flodkräfta mört 6,0 Fisk
16.4 Kalkningsåtgärder
Tunnerbohultasjön har kort omsättningstid och kalkas därför två gånger per år se-dan 2001. Våtmarker i dess tillflöden kalkas årligen liksom våtmarker i anslutning till Högshultasjön. Årlig kalkning genomförs i Högshultasjön och Larsbosjön. Den to-tala kalkmängden i området har varit ungefär densamma under hela 2000-talet.
Dock har en delmängd kalk flyttats upp i avrinningsområdet; från Högshultasjön till Tunnerbohultasjön.
Tabell 16-2. Kalkdos per målområde. Volymdos beräknad efter avrinning 18 l/s * km2.
Målområde Areal Längd Aro Arealdos (kg per ha och år) Volym-
Bakgrunds-(ha) (km) (ha) Doserare Sjö Våtmark Totalt dos (g/m3) pH
Flinterydsbäcken 0,8 1 700 42 19 61 10,8 4,4
Olsbäcken 1,5 443 43 20 63 11,1 4,1
Flinterydsbäcken 4,1 1 118 47 21 68 12,0 4,4
Högshultasjön 57 430 44 21 65 11,5 4,1
Tunnerbohultasjön 38 860 60 28 88 15,6 4,4
16.5 Biologisk återställning
Inga åtgärder har utförts under perioden 2004-2006.
16.6 Vattenkemiska resultat
Figur 16-2 och Figur 16-3 indikerar att det varit rätt att flytta upp kalk från Högs-hultasjön och dess omgivningar till TunnerboHögs-hultasjön, gjort från och med hösten 2006. Trots detta har den vattenkemiska målsättningen inte till fullo uppnåtts i Tun-nerbohultasjön. I Högshultasjön har den vattenkemiska målsättningen uppnåtts med god marginal. Däremot visar Figur 16-4 att den totala kalkmängden i avrinningsom-rådet inte räckt till för att uppnå pH-värde 6 längst ner i avrinningsomavrinningsom-rådet (Flinte-rydsbäcken vid Spjuthult) vid samtliga tillfällen. Provtagningar som utmärker sig är december 2006 och januari 2007 då pH-värdena varit 5,8 respektive 5,5. Resterande provtagningar under 2007 ser bättre ut och har visat pH-värde 5,9-6,4. Målsättning-en kan dock inte betraktas som uppfylld på dMålsättning-enna plats.
Figur 16-2 Uppmätta värden av pH och alkalinitet i Tunnerbohultasjön.
Figur 16-3 Uppmätta värden av pH och alkalinitet i Högshultasjön.
Figur 16-4 Uppmätta värden av pH och alkalinitet i Flinterydsbäcken vid Spjuthult.
Åtgärdsområdets målsättning med avseende på pH och alkalinitet i Högshulta-sjön och Olsbäcken har varit uppfylld. I TunnerbohultaHögshulta-sjön och Flinterydsbäcken (övre och nedre) har den inte varit uppfylld.
16.7 Biologiska resultat
16.7.1 Bottenfauna Flinterydsbäcken
Artantalet var högt, det högsta som hittills noterats på lokalen, och omfattade alla viktigare djurgrupper förutom snäckor. Snäckor har inte påträffats tidigare heller. En måttligt försurningskänslig nattslända, musslor, iglar och bäckvattenbaggar notera-des. Jämfört med tidigar hade dagsländor av släktet Baetis och bäckvattenbaggar ökat i antal. Bäckvattenbaggen Elmis aenea noterades för första gången. Bedömningen på lokalen har pendlat mellan obetydlig och betydlig påverkan av försurning och visar ingen riktigt stabil miljö. 2006 års resultat indikerar ett gränsfall men slutbedöm-ningen blir obetydlig försurningspåverkan.(26).
Flera renvattenkrävande arter noterades och lokalen bedömdes vara obetyd-ligt påverkad av föroreningar. Naturvärdet bedömdes vara allmänt, eftersom inga rödlistade eller ovanliga arter noterades (26).
Försurningspoäng (enl Henriksson & M edin 1990)
0 2 4 6 8 10 12
1994 1995 1999 2002 2006
Figur 16-5 Försurningsindex för Flinterydsbäcken, Spjuthult (lokalnr: 62).
16.7.2 Nätprovfiske Tunnerbohultasjön
Tunnerbohultasjön är provfiskad två gånger. Fångst per ansträngning (F/A) var tyd-ligt mindre 2006 än tio år tidigare. Vid fisket 2006 fångades knappt 0,8 kg per nät jämfört med 1,2 kg vid fisket 1996. Då mörten tycks reproducera sig bedöms Tun-nerbohultasjön vara opåverkad av försurning, klass 1. Bedömningen är dock osäker då mört saknas i intervallet 110-115 mm, vilket kan tyda på att någon årsklass sak-nas, och att den inte reproducerar sig alla år. Åldersanalys av de insamlade mörtarna har inte gjorts.
Fångs te n pe r nät (gr am )
0 200 400 600 800 1000 1200 1400
960724 060710
M ö rt
Gädda
B raxen
A bbo rre
Figur 16-6 Fångsten vid nätprovfisken i Tunnerbohultasjön (lokalnr: 435).
Högshultasjön
Högshultasjön är provfiskad tre gånger; 1996, 2001 och 2006. Fångstvikten av ab-borre mer än halverades, samtidigt som mört och braxen ökade mellan 1996 och 2001. Resultaten från det senaste fisket 2006 visar liknande resultat som 2001. Sjön bedöms vara försurningspåverkad klass 2, eftersom mörten inte har reproducerat sig alla år under de 3-5 senaste åren. Den allmänna påverkansgraden baseras på låg an-del fiskätande abborre och hög anan-del mörtfisk.
Fångsten per nät (gram )
0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000
960723 010725 060711
Sutare
Obestämd cyprinid
M ört Gädda
B raxen A bborre
Figur 16-7 Fångsten vid nätprovfisken i Högshultasjön (lokalnr: 436).
Sjö Försurningsgrad Påverkansgrad Måluppfyllelse
Tunnerbohultasjön 1 1 Ja
Högshultasjön 2 2 Nej