Niklas Nordquist, Sveriges lantbruks- universitet (delprojektledare)
Lars Niklasson, Högskolan i Jönköping Lisa Thelin, Lunds universitet
Förord
Denna skrift Samverkansplattformar är ett resultat av ett delprojekt inom KLOSS, Kunskap och Lärande Om Strategisk Samverkan. KLOSS etablerades 2013 som ett samarbete mellan nio svenska lärosäten och har erhållit finansiellt stöd från Vinnova.
KLOSS har utgivit följande rapporter:
• Samverkans roll i lärosätenas interna resursfördelning • Meritvärde av samverkan
• Villkor och former för personrörlighet mellan akademi och omvärld • Mötesformer – aktiviteter för att initiera hållbara samarbeten • Samverkansplattformar
• Strategiska partnerskap
De olika delprojekten har genomförts av lärosätesövergripande projektgrupper. Med Samver- kansplattformar har följande personer drivit arbetet – och är ansvariga för innehållet i denna rapport:
Niklas Nordquist, Sveriges lantbruksuniversitet (delprojektledare) Lars Niklasson, Högskolan i Jönköping*
Lisa Thelin, Lunds universitet
Innehåll
Sammanfattning 88
Introduktion 88
Metod 90
Inventering av samverkansplattformar i fyra faser 90
Databearbetning 91
Resultat och diskussion 92
Definitionen av en strategisk samverkansplattform 92
Resultat från inventeringen av samverkansplattformarna (fas 1) 92
Frågeformuläret (fas 2) 93
Resultat av frågeformuläret och intervjuer (fas 3 och 4) 93
En modell för samverkansplattformar 97
Plattformstyper 98
Utvecklingsprocessen för samverkansplattformar 99
Konkreta exempel på fallgropar och framgångsfaktorer 100
Reflektioner 102
Sammanfattning
I detta projekt har ett av målen varit att identifiera och beskriva faktorer som är viktiga för ett väl fungerande samarbete inom samverkansplattformar – en formaliserad konstellation av aktörer med ett gemensamt intresse kring ett ämnesområde. Lärosäten har mycket att vinna på att utveckla sin förmåga till strukturerad samverkan med det omgivande samhället i form av exempelvis forsknings- och utbildningssamarbeten. Genom att skapa strategiska relationer med externa aktörer kan lärosätet stärka sin konkurrenskraft inom olika ämnesområden och attrahera externa resurser. I projektet har ett antal samverkansplattformar inventerats baserat på ett frågeformulär och uppföljande intervjuer för att identifiera förutsättningar och faktorer som påverkar arbetet i en samverkansplattform. Ett av resultaten i projektet är en modell för samverkansplattformar. Det huvudsakliga syftet med en modell är att tillhandahålla ett ram- verk och en gemensam begreppsvärld för plattformens partners att använda sig av i diskussio- ner om vad man vill åstadkomma och hur man vill utvecklas. Modellen skapar även förutsätt- ningar för att uppnå en nödvändig självkännedom och hur man förhåller sig både som enskild partner gentemot andra, och hur man fungerar och agerar som grupp. Avslutningsvis redovi- sas ett antal konkreta exempel, baserade på inventeringsarbetet och på faktorer som har tydlig påverkan på arbetet i en samverkansplattform.
Introduktion
Det finns en stor potential för ökad och strategiskt värdefull samverkan om lärosäten kan skapa konkurrenskraftiga konstellationer av flera aktörer med liknande ämnesintressen. Sådana konstellationer kan nyttjas som redskap i lärosätenas strategiska utveckling, genom att de kan skapa tillgång till kunskap, kompetens, ökade möjligheter för finansiering, praktik, etc., men även för kunskaps- och kompetensöverföring från lärosäten till omvärlden. De kan säkerställa lärosätets roll som en central aktör inom den valda ämnesinriktningen för konstellationen. De lärosäten som förmår engagera sig i sådana processer kommer automatiskt att förstärka sin position inom sitt specialområde. Om intresseområdet delas med regionala intressenter så kan detta även bidra till att lärosätet stärker sin roll som regional aktör, vilket för många lärosäten är en viktig förutsättning för fortsatt utveckling.
Den här formen av strukturerad samverkan kan gå under olika begrepp, t.ex. samverkansplatt- form eller samverkansarena. Det som är utmärkande för denna process är att den sker inom en formaliserad konstellation av aktörer som var för sig kan ha olika övergripande syften och mål med sin verksamhet, men där alla har ett gemensamt intresse kring ett ämnesområde. Att samarbeta i denna typ av process skapar både utmaningar och möjligheter.
Ett enkelt sätt att illustrera arbetet i en samverkansplattform skulle kunna vara en fiktiv situa- tion där ett lärosäte tillsammans med ett antal företag och en kommun ska samarbeta kring ett specifikt ämne. Den gemensamma nämnaren är att alla aktörer har ett intresse i ämnet. Möjligheterna i ett sådant samarbete är uppenbara; lärosätet har troligtvis ett vetenskapligt intresse i ämnet och kan bidra med kompetens och kunskap till både kommun och företag som kan omsättas i praktisk nytta. Företagen har naturligt ett intresse i att inom ramen för ämnet utveckla produkter/tjänster. I detta arbete finns möjlighet för lärosätet att identifiera
nya vetenskapliga frågeställningar och även möjlighet att få finansiering från företagen eller andra finansiärer för att utveckla mer kunskap och kompetens inom ämnet, vilket kan komma företagen tillgodo. För kommunen kan intresset bestå i att vilja utveckla företagsamhet inom ämnesområdet i kommunen och tillhörande arbetstillfällen och skatteintäkter. För företagen kan detta ge ekonomiska och infrastrukturella fördelar i att kunna etablera sig och växa i kom- munen. Listan på positiva möjligheter kan göras lång.
Till detta kommer dock även en annan dimension i samarbetet som kanske inte är lika uppen- bar men som kan påverka det gemensamma arbetet inom samverkansplattformen. Som illust- reras i exemplet ovan har man ett gemensamt intresse kring ett ämne, men vanligtvis inte av samma anledning. Lärosätet vill utveckla sin utbildning och forskning, företaget vill göra vinst genom att utveckla sin personal eller sina produkter/tjänster, kommunen vill skapa arbetstill- fällen och tillväxt. De olika parterna i samarbetet är inte nödvändigtvis medvetna om varand- ras bevekelsegrund för deltagande i samverkansplattformen, även om man är överens om att ämnet är intressant och viktigt. Detta riskerar att skapa friktion i samarbetet, såvida man inte enas om vad man gemensamt vill åstadkomma inom samverkansplattformen och som kommer alla parter till nytta, fast på olika sätt. Det ovanstående utgör ett tydligt exempel på en faktor, partnerförståelse, som i påtaglig grad kan påverka verksamheten i en samverkansplattform. Samverkan mellan lärosäten och omvärlden sker på många olika sätt (exempelvis direkta forskningssamarbeten, verksamhetsförlagd utbildning, uppdragsutbildningar, deltagande i externa råd för utveckling av forskning och utbildning, gästföreläsningar, etc.). Fokus för vårt arbete har varit på den typ av samverkan som är av strategisk vikt för hela lärosätet, eller stora delar av det. Det kan exempelvis handla om all samverkan som sker med strategiskt viktiga regionala näringslivsföreträdare eller företrädare för vård, skola och omsorg. En sådan sam- verkan sker naturligt på flera plan, inklusive operationell nivå och strategisk ledningsnivå, och vanligen ett flertal nivåer däremellan. Det som ofta kännetecknar sådan strategisk samverkan är att ledningarna för respektive part ser den så viktig för verksamheten att den är beredd att lägga extra resurser på utvecklingen av samverkan, vilket naturligt skapar ökade möjligheter för samverkan på andra nivåer i de deltagande parterna. En annan viktig aspekt på strategisk samverkan är långsiktighet. Parternas strategier sträcker sig vanligtvis över en längre tidspe- riod vil ket innebär att samarbeten av denna typ har en mera långsiktig karaktär.
I teorin kan det te sig lätt att påbörja ett samarbete mellan ett antal partners för att åstad- komma något som man ensam inte förmår eller har möjlighet till. I praktiken kräver dock denna typ av samarbete väl genomtänkta förberedelser och en kontinuerlig partnerdialog för att uppnå det man har bespetsat sig på. Det finns flera konkreta exempel på samarbeten som fallerat på grund av att parterna haft olika förväntningar på vilka resultat samarbetet ska leda till. I vårt arbete har det övergripande målet varit att identifiera och beskriva olika faktorer som har påverkan på arbetet inom olika former av samverkansplattformar. Detta har gjorts genom fallstudier av ett antal samverkansplattformar och de olika förutsättningar som råder beroende på bland annat partnerkonstellation, arbetsformer, syften, styrning och organisation. Erfarenheterna från projektet kommer att mynna ut i en ”verktygslåda” som ska kunna utgöra ett praktiskt stöd och en inspirationskälla för olika intressenter i arbetet med samverkansplatt- formar. Mer om detta beskrivs i diskussionsavsnittet.
En central utmaning för strategisk samverkan är att utveckla former för att utvärdera medver- kan i en föreslagen plattform, såväl initialt som under arbetets gång, och för att bedriva arbete inom plattformen. Vi behöver utveckla verktyg för att identifiera goda arbetsformer för orga- nisation av bredare plattformar genom vilka ett lärosäte knyter till sig ett antal partners samt analysera vilka krav som ställs på ledning, organisations- och arbetsformer, incitament samt avgränsning/prioritering, i syfte att säkerställa att samtliga deltagande parter kan uppfylla sina egna mål med deltagandet i plattformen.
Ett systematiskt arbete med plattformar skapar en grogrund för en långsiktigt behovsanpassad relation med externa aktörer för lärosäten. Genom professionalism och prioriteringar kan plattformsarbetet leda till att nya frågeställningar väcks och att nya områden beforskas. Man skapar även en förståelse för kulturer och förutsättningar för olika aktörer.
Metod
För att identifiera och beskriva faktorer som påverkar arbetet i samverkansplattformar har ett antal befintliga samverkansplattformar inventerats vid tre lärosäten; Högskolan i Jönköping, Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet.
En grundförutsättning för inventeringen av samverkansplattformarna var att fånga upp en så bred palett som möjligt med avseende på partnerkonstellation, syfte, organisation, ledning, finansiering och arbetsformer. Syftet med att diversifiera urvalet var att skapa förutsättningar för att identifiera påverkansfaktorer som kan återspegla såväl generella som specifika mönster i olika typer av samarbeten inom samverkansplattformar.