Delstudie 6 Ledare som sjunger rätt, andra följer och justerar sina toner Under inspelningsserien våren 2011 repeterades vårsånger av olika slag och också olika

svårighetsgrad. På gymnasieskolan Spyken finns sedan länge traditionen att med körsång fira Advent med advents- och julsånger, Lucia med stort Luciatåg som också besöker flera äldreboenden och i samband med siste april och Första maj sjungs vårsånger. Några av sångerna är förenklade varianter, ofta arrangerade SAB, Sopran-Alt-Baryton, men det finns också vissa som tillhör den svenska körtraditionen och som sjungs i sina originalarrangemang eller –kompositioner. Förhoppningsvis kommer åtminstone en del elever efter gymnasiestudierna så småningom att fortsätta sjunga i vuxenkörer och det är angeläget för oss körlärare att de då har en del av den traditionella repertoaren med sig. Hugo Alfvéns arrangemang på Uti vår hage för fyrstämmig blandad kör tillhör dessa sånger, och åtminstone då vi har goda tenorstämmor finns den alltid med bland vårsångerna. Den är inte helt lätt och kräver goda sångare i alla stämmor.

Uti vår hage 


Under det tidiga repetitionsarbetet fastnade en inspelning där det i tenorstämman uppenbarar sig en tydlig ledare som sjunger rätt och som andra sångare rättar in sig efter. Varför denna kille kunde sin stämma så pass väl vet jag inte. Vi tillhandahåller på nätet inspelningar av en del av de sånger körerna ska lära sig. Det är naturligtvis frivilligt att ta del av dessa. För att göra en koppling till mina intervjustudier fanns såväl för körledarna som för körsångarna frågor kring användande av förinspelade stämmor för självstudier. Tenorstämman som jag använder som exempel fick frågan och ungefär hälften av dem sa att de i viss mån använt inspelningar i samband med Luciasången, några bara för att kolla om de hade lärt sig stämman riktigt. Kanske hade denne kille som i analysarbetet visade sig sjunga helt rätt använt sig av detta, kanske var han så duktig på notläsning att han därför kunde stämman eller hade övat själv.

Vid inspelning i datorprogrammet Cubase5 som jag använt syns alla inspelade spår med markeringar för amplituden, alltså ljudstyrkan. Dessa spår analyseras sedan ett och ett av analysfunktionen VaryAudio, för att få fram de grafer jag redan tidigare visat upp, där också frekvensen, alltså tonhöjden, blir synlig.

Just nu vill jag dock först visa alla spåren tillsammans i ett exempel där det så tydligt framgår att stämma 3 ligger lite före de andra. Det ser nästan ut som en sim- eller kanottävling fotograferad uppifrån, där ”bana” tre leder.

U---ti vår ha---ge finns

I följande uppställning med grafer av alla åtta tenorstämmorna sjunger de hela första frasen med omkvädet till refrängen och med texten till vers tre.

Redan i exemplet ovan med endast ljudspåren går det nästan att se att de tre översta stämmorna är mest lika varandra även om nu stämma tre ligger lite före.

När vi ser närmare i de följande graferna går det också att genom att följa konturerna, och eventuellt kontrollera tonhöjd mot de liggande klaviaturerna till vänster i bild, även se att stämma 1, 2 och 3 är de som sjunger mest riktigt. Jag är medveten om att det inte är helt lätt att i detta förminskade format noggrant kunna följa detta och jag presenterar också en ytterligare förstoring på de tre stämmorna. Vid min egen granskning och analys har jag också lyssnat på varje stämma samtidigt som jag följt den i sin graf och jag har också lyssnat i olika kombinationer på två eller flera stämmor tillsammans. Det är faktiskt så att stämma tre här sjunger helt korrekt, och det är också hörbart att han ligger något före de andra. Dessutom går

det att tydligt höra hur andra stämmor ändrar sig från en felaktig ton till att svänga in på de toner som stämma 3 sjunger.

Här alla åtta stämmor, texten som ligger under stämma tre går inte att fullständigt korrekt anpassas till grafen, ej heller notbilden nederst. Dessa finns mest som ett stöd för orientering

Stämma ett sjunger fel toner enligt ovan markerade cirklar - men sångare ändrar sig.

De första två starttonerna är samma som sopranstämman börjar med i melodin, de är därför ganska lätta att råka sjunga med i. Den andra av dessa toner hör hemma i tenorstämmans start. Stämma ett upptäcker felet, ändrar sig och följer stämma tre som startade på rätt ton direkt. I slutet av ovanstående korta fras sjunger stämma ett också två toner fel, men glider upp till de riktiga efter att först ha hunnit uppfatta stämma tre.

Stämma två attackerar först fel ton strax efter siffra 5 här ovan, men glider snabbt ned till den riktiga tonen efter att ha hunnit höra stämma tre.

Stämma tre sjunger rätt hela tiden. Han hämtar luft vid markeringen ovan och därför blir det inte någon ton markerad där. Stämma tre ligger också något före de övriga – rättare sagt, de andra är lite efter – om man jämför tidslinjen som ligger i ovankant av varje bild. Tidslinjen relaterar varken till takt eller till puls.

Slutsatser kring delstudien av Uti vår hage är att det tydligt går att identifiera en ledare som andra sångare följer och rättar in sig efter.

5.3.7 Delstudie 7. Textläsningar med informell och formell ledare, samt unison