Delstudie 2, Mikael Wekim

Här presenteras delstudien som har gjorts av Mikael Wekim. Delstudien innefattar intervjuer av förskollärare som arbetade med äldre barngrupper och observationer av deras miljö.

7.6 Resultat och analys av samtalsintervjuer

Här presenteras resultatet och analysen av samtalsintervjuerna genomförda med de två förskollärare som arbetar med de äldre barnen på två olika förskolor. Förskollärare 1 jobbar utifrån det projekt som hen bedriver med samtliga barn i avdelningen, förskollärare 2 jobbar även utifrån ett projekt med hela barngruppen som endast inkluderar 4 åringar. Resultatet presenteras efter de tematiseringar som gjorts i samband med analysarbetet med relevans för uppsatsens syfte och frågeställningar. Varje tematisering presenteras med en egen rubrik och åtföljs av en analys.

Projekt

Båda förskollärarna som har blivit intervjuade jobbar utifrån en målstyrd process. Förskollärare 1 beskriver att de har fått i uppdrag av kommunen att rikta in sig på hållbar utveckling och demokrati. Förskollärare 2 beskriver hur pedagogerna jobbar målstyrt och anpassar arbetssättet utifrån barnens intressen utan specifika mål från kommunen. Båda förskollärarna beskriver hur barnens intressen och funderingar är en grundpelare till det projektet som bedrivs och att läroplanen alltid finns med i arbetet. Förskollärare 1 beskriver hur barnen har visat ett stort intresse för djur i allmänhet men framförallt småkryp och att de har jobbat vidare med det. Bland annat har de skapat ett mask-hus och gjort iordning spindelhus, letat efter spindlar och studerat spindlar. Utifrån vilket djur som är i fokus har förskolläraren tillsammans med barnen tagit reda på fakta om djuret. Förskollärare 1 beskriver vidare hur barnen fick möjlighet att titta på djuren med olika tekniker, exempelvis mikroskop. Även förskollärare 2 beskriver hur deras projekt startade utifrån ett djurintresse som därefter ledde till ett annat projekt om människans kroppsdelar och organ. Barnen visade till en början intresse för djur och sedan ledde det till att de började prata om hur/vad djuren äter och djurens skelett. Detta gjorde att barnen fick ett intresse för sin egen kropp och vad skelettet och organen har för funktion, vilket sedan blev ett diskussionsämne. För att bygga vidare på det visade intresset utförde förskolläraren aktiviteter inom området. Aktiviteterna innebar bland annat att barnen fick göra egna hjärnor av lera och placera ut nerver på en kartong som var formad som en människa. Barnen hade även en doktorlåda som möjliggjorde att de kunde uttrycka sina intressen i större omfattning. De hade även pussel förställande kroppens organ och kroppsdelar som de kunde arbeta med självständigt och i grupp.

Analys av projekt

De båda förskollärarna beskriver hur projektarbetet som grundas på barnens intresse, har varit en viktig lärarledd aktivitet för barnen. De låter även projekt påverkar styrningen i arbetssättet med barnen. Eftersom makt, enligt Foucault, existerar runt alla och utövas på olika sätt av alla (mer eller mindre) så blir vi positionerade och positioneras genom handlingar. Då diskurser (Hultman, 2011, s. 28) och normer (Dolk, 2013, s. 26–27) styr vårt handlande blir handlingar utanför normen sedda som avvikande. Detta gör att den goda intentionen med att följa barns intressen är något som också behöver problematiseras. Barn kan genom normer disciplineras (Markström, 2005, s. 32) i sitt agerande försöka göra det ”rätta” eller det som de tror förväntas av dem i förskolan. Det går alltså utifrån Foucault teori se att det också kan finnas ”dolda” begränsningar och disciplineringar i pedagogers intentioner att följa barns intressen. Ibland kan barnens ageranden bero på intressen men ibland kan de också bero på styrande normer.

Förskollärare 2 beskrev hur barnens intressen blev ett projekt som växte till ett annat projekt. Genom detta visar pedagogen att hen är lyhörd och ger barnen inflytande. Barnen kan på det sättet uttrycka sina subjektiva strategier (Markström, 2005, s. 29–30) för att få ett inflytande i verksamheten. Vilket resulterar i att pedagogen och barnen kan fortsätta bygga vidare på projektet och utveckla barnens intressen. Pedagogen som är medveten om att barns agerande

inte alltid styrs av barnets intressen utan av exempelvis normer blir det lättare att försöka få förstå vad som tycks vara ett subjektivt intresse (Markström, 2005, s. 29–30). Vad som mer tycks vara ett beteende styrt av normer (Dolk, 2013, s. 26–27), exempelvis normer om kön eller vad en pojke eller flicka ”borde” intressera sig för. För att förstå barnens intresse krävs mycket jobb för pedagogerna att faktiskt följa barns intressen- Det går inte enbart titta på vad barnen ”gör i allmänhet” och vara säker på att detta är genuina intressen.

Miljö

Båda förskollärarna berättar hur man ständigt kan anpassa och förändra miljön för att det ska främja barnens intressen och inflytande. Förskollärare 1 beskriver hur de har anpassat verksamheten utifrån barnens intressen och det pågående projektet. Anpassning har skett genom att bland annat skapa delar i verksamheten som inkluderar småkryp och köpa in extra material som baseras på barnens intressen och behov. Förskollärare 1 beskriver även att efter läsvilan, placeras barnen ut i olika lärmiljöer som barnet inte är nämnvärt aktiv i under dagen. Det är bland annat för att barnet ska få testa nya miljöer och samarbeta med olika barn från avdelningen. Förskollärare 1 beskriver vidare hur olika miljöförändringar kan påverka barnens intressen, exempelvis hade de ateljén i ett mindre rum under en period, då fanns det även ett stort intresse för ateljén. Det blev trångt och alla barnen fick inte plats. Förskolläraren bestämde sig för att ta ateljén till ett större rum, så att alla fick plats. Det resulterade dock i att ateljén inte blev lika intressant längre. Även Förskollärare 2 beskriver hur barnens intressen styr deras val av miljö. Exempelvis berättar förskollärare 2 om hur barnens lust för skapande gör att de går till ateljén som är gemensam för hela förskolan. Ett annat exempel är att pedagogen köper in nytt material till barnen för att göra saker roligare/-förnya möjligheterna för barnen att få en utvecklande lek. Förskollärare 2 berättar även hur de medvetet placerar ut projektanpassat material centralt i avdelningen för att belysa och tillgängliggöra projektet. Projektet jobbar de med dagligen. De kan även bilda individanpassade små grupper, oftast åldersbaserade grupper. Detta för att för ljudnivån och miljön ska vara god. Förskollärare 2 beskriver vidare hur deras dagsschema påverkar miljön på ett positivt sätt. Det framkommer att samtliga barn äter frukost tillsammans klockan 9.00 och att man äter lunch klockan 13.00. Genom denna struktur ges barnen en stor tids möjlighet att vara delaktiga i lärarledda aktiviteter och även egna aktiviteter under i stort sett hela förmiddagen.

Analys av miljö

Förskollärare 1 beskriver hur de har förutbestämda aktiviteter efter läsvilan exempelvis ateljén och bygghörnan, för att skapa ett lugn men även för att barnen ska bygga bättre relationer med andra barn samt lära sig nya saker i andra miljöer. Genom att arrangera olika aktiviteter kan pedagogerna styra in barnen på olika ageranden som de utifrån läroplanen anser vara till gagn för barnen. Detta innebär alltså att det går att disciplinera (Markström, 2005, s. 31) barns handlande. Utan att muntligt säga till barnen formas och disciplineras de på ett mer subtilt (Dolk, 2013, s. 26–27) sätt, kanske även omedvetet för dem själva.

Som förskollärare 2 beskriver har de projektet som de jobbar med dagligen. Dels genom att de anordnar mindre grupper baserat på aktivitet för att det ska bli en god miljö för barnen att arbeta i. Detta kan uppfattas som att pedagogerna till stor del är styrande och att barnen inte har möjligheter till inflytande. Makt kan ständigt utövas genom vardagliga handlingar, att tänka att barnen trots den initiala styrningen kring var de ska kan utöva mikromakten (Markström, 2005, s. 29–30). Barnen kan, utifrån detta sätt att tänka, alltid utöva inflytande på olika sätt med hjälp av subjektiva strategier (Markström, 2005, s. 29–30).Förskollärare 1:s beskrivning av att de flyttade ut ateljén på grund av barnens stora intresse, är ett exempel att barnen hade inflytande och makt till att förändra vardags undervisningen på förskolan. Barnen formade miljön på ett sätt. När inte alla barnen fick plats i rummet fanns det ett stort intresse till att ta sig in till ateljén. När ateljén därefter flyttades ut i ett stort rum där alla barnen får plats, minskade intresset och det var inte längre lika populärt att ta sig in till ateljén. Foucault beskriver det går att tänka att normer (Dolk, 2013, s. 26–27) och makt även regleras och skapas i en vardaglig handling (Markström, 2005, s. 29–30) som inkluderar rum och material. Det skapades en norm att ateljén var attraktiv först, då den var liten och inte alla fick plats. Men då ateljén gjordes större och alla barn fick plats bröts denna norm eftersom rummet inte längre var en exklusiv plats där alla som ville inte ens rymdes.

Barns inflytande med begränsningar

Förskollärare 1 och 2 anser att det kan finnas olika typer av begränsningar som påverkar barnens inflytande. Förskollärare 1 beskriver hur en underbemanning i verksamheten kan bidra till större begränsningar i verksamheten. Förskollärare 1 berättar att vid en underbemanning kan en stressig situation uppstå. Man måste särskilt tänka på att säkra miljön så att inget barn skadar sig. Exempelvis skulle ett alternativ för detta vara att gå ut på gården eller att man delar upp barnen mellan olika avdelningar. Barnen kan få ett inflytande på flera olika sätt i verksamheten. Ett exempel är att låta en mindre grupp äldre barn vara själva i ett rum, exempelvis byggrummet. Man måste dock med jämna mellanrum titta in. Även Förskollärare 2 beskrev det på liknande sätt. Förskollärare 2 försöker vara vaksam på vad barnen intresserar sig för och vad de har för funderingar. Förskollärare 2 har gett barnen ett direkt inflytande att påverka undervisningen bland annat genom att skapa en karaktär som har en brevlåda där barnen kan lämna meddelanden och önskemål. Förskollärare 2 beskriver vidare hur barnen kan få ett större inflytande beroende på vilken ålder barnen är. Förskollärare 2 belyser även hur barnens inflytande kan bli begränsat ifall man inte har en god säkerhet, ljudnivå och kan bedriva en pedagogisk verksamhet. Om verksamheten är underbemannad kan barnens inflytande begränsas genom att man barnens möjligheter i verksamheten förminskas alternativt att man väljer att vara ute på grund av personalbristen.

Analys av Barns inflytande med begränsningar

Både förskollärare 1 och 2 beskriver hur barnens inflytande i undervisningen påverkas negativt av underbemanning. Man kan till och med nästintill tvingas till att vara ute, och minska verksamheten. Båda förskollärarna menar att man kan behöva låta barn vara ensamma, eller åldersindelade på grund av underbemanning. I en sådan situation ger

pedagogen barnen både begränsningar och inflytande. Inflytandet har till syfte att forma specifika egenskaper. Det går, enligt Foucault, att forma barnens egenskaper genom flera olika tekniker, t.ex. genom disciplinering (Hermann, 2004, s. 89–90). Disciplineringens syfte är inte att förminska en individ utan att utveckla individens effektiva, nyttiga och lydiga egenskaper. Barnens lydiga egenskaper kan sättas på prov vid just en sådan situation som underbemanning och mer specifikt vid uppdelning av barn i olika rum. Förskollärare 2 beskriver hur hen kantvingas att minska miljön i verksamheten för att kunna säkerhetsställa säkerheten, ljudnivån och kvalitén på den pedagogiska verksamheten. Genom att pedagogen begränsar och förminskar miljön, begränsas även barnens inflytande på verksamheten. Som barnen hade fått ifall samtliga pedagoger var närvarande, barnen kunde få ett inflytande genom subjektiva strategierna (Markström, 2005, s. 29–30) utan begränsningen av miljön. Utifrån pedagogens handlande bildas makt genom handling och tal, individer påverkas och tillämpar makten i relation till andra individer. Detta beskriver Förskollärare 1 indirekt när hen säger att man i en stressad, situation med underbemanning måste prioritera barnens säkerhet. Makten tilldelas pedagogen indirekt, och detta kan även påverka miljön och handlingarna. När säkerheten går först, kan en konsekvens bli att begränsningar sker i verksamheten. När pedagogen tar beslutet att alla ska vistas på en viss plats så kan barnen fortsätta utöva olika strategier såsom subjektiva strategier inom denna plats. Barnen kanske tar fram en massa material som egentligen kräver fler vuxna för att det ska fungera bra. Pedagogen kan hamna i en situation där hen behöver stötta barnen på en viss plats när hen egentligen behöver kunna röra sig runt mer bland barnen. Men att miljön kan fungera stöttande eller försvårande för pedagogen att upprätthålla styrningen (Hermann, 2004, s. 89).

Faktakunskaper en funktion för barns intressen

Förskollärare 1 anser att det är viktigt att man som pedagog har god kunskap inom projektet som bedrivs. Även att barnen får en god kunskaps-kännedom om ämnet. För att kunna uppfylla och framställa en god lärmiljö har förskolläraren tagit fram fakta till barnen, dels i form av böcker som man kan läsa under läsvilan, dels digitala källor såsom Youtube, SVT, UR, projektor. Förskollärare 1 belyser att de jobbar extra med det digitala, eftersom det fått större utrymme enligt den nya läroplanen som träder i kraft 1 Juli 2019 och på grund av det digitaliserade samhället. Förskollärare 2 läser forskningsartiklar inom ämnet för att vara påläst. Hen berättade vidare hur viktigt det är att uppmärksamma varje barn och just det barnets intresse, både individuellt och i grupp. Detta görs genom att involvera barnen i olika frågor, som tex vilket djur barnet tycker om och fråga vad barnet vet om djuret och kanske berätta något nytt om djuret. Förskollärare 2 anser att det är viktigt att pedagogen är påläst om projektets ämne och hen läser också på om relevant forskning. Både förskollärare 1 och förskollärare 2 berättar att de läser på inom barnens intressen ifall de känner att de inte har tillräckligt med kunskap. Detta gör de dels för att kunna utveckla det intresset som barnet har, dels för att kunna bedriva en god undervisning. Förskollärare 2 berättar hur viktigt det är att visa och förklara för barnen vad kroppsdelarna och organen har för funktion. Varför har vi skelett och organ? Barnen fick exempelvis springa i lekhallen och bygga ett reningsverk där och sedan beskriva hur reningsverket fungerar. Pedagogen bidrog med att beskriva organens funktion i förhållande till reningsverket. Förskolläraren belyste vidare att

barnen t.ex. kan göra självständiga aktiviteter som stimulerar deras kropps intresse och kroppens funktion exempelvis genom faktabaserat pussel föreställande kroppsdelar och organ.

Analys av Faktakunskaper en funktion för barns intressen

Som förskollärare 1 och förskollärare 2 beskriver använder de sig av strategier för att komma närmare barnens faktiska intressen. De använde sig bl.a. av faktakunskaper, både fakta som barnen får studera men även fakta genom att de själva läser in sig på olika ämnen. Utifrån Foucaults syn på makt och normer (Dolk, 2013, s. 26–27) som ständigt och ganska osynligt sker runt oss, går det att förstå att förskollärarna förser både sig själva och barnen med fakta och digitala verktyg, barnen kan även använda sig av subjektiva strategier (Markström, 2005, s. 29–30). Genom att barnen använder sig av subjektiva strategier visar barnen vad de intresserar sig för, vilket ger förskolläraren större möjligheter till att utforska tillsammans med barnen.

7.7 Resultat och analys av observationer

Här presenteras resultaten och analysen av observationerna gjorda med de två förskollärare som arbetar med de äldre barnen på två olika förskolor. Resultatet presenteras även här i tematiseringar genom analysarbetet med relevans för uppsatsens syfte och frågeställning. Varje tematisering presenteras med en egen rubrik och åtföljs av en analys.

Dokumentation av projekt och möjligheter till nya intressen

Utifrån den observation och dokumentation från förskollärare 1 kan man bland annat se att avdelningen har anpassat sin avdelning till projektet som fokuserar på djur och småkryp. Även förskollärare 2 har anpassat verksamheten efter sitt projekt. På de båda avdelningarna fanns det dokumentation av den undervisning och aktiviteter som har bedrivits. Det fanns upphängda projekt på väggarna, gjorda som ett collage. Det fanns även en hel del dokumentation på väggarna från andra tidigare projekt/ teman, t.ex. bokstäver, siffror, geometriska former. Man kan även konstatera att det fanns ett stort utbud av material som bjuder in för att skapa nya intressen och lärandesituationer. Dokumentationen hos förskollärare 2 lyfter upp barnens lika värde och vilket inflytande barnet får bland annat utifrån läroplanen, som de har konstruerat om och hängt på väggen. Det fanns en tydlig strukturell tanke med miljön i verksamheten, t.ex. genom att aktuella projekt-material fanns centralt placerat i avdelningen som visade kroppsdelar och olika organ mitt i avdelningens bas rum.

Analys av dokumentation av projekt och möjligheter till nya intressen

Observation 1 och observation 2 visar hur barnen har ett inflytande i verksamheten, genom hur deras intresse för djur och kropp har genomsyrat verksamheten. I observationerna kan man se att barnens skapande har en central punkt i verksamheten. Pedagogerna som fanns på avdelningar har åskådliggjort barnens skapande i aktiviteter som har grundats på barnens intressen och projektarbete. För att åskådliggöra barnens skapande har pedagogerna och barnen hängt upp exempelvis en målning på väggen. Det finns ett tydligt samband mellan barnens intresse och val av projekt. Genom tillvägagångssättet att frekvent visa upp barnens dokumentation, kan dokumentationen av barnens skapande anses vara en norm (Dolk, 2013, s. 26–27) i verksamheterna. Genom att barnens intresse och projektarbete inkluderas i skapandet och dokumentationen, kan barnen ges inflytande i undervisningen och verksamheten. Dokumentationsnormen som existerar på avdelningarna, kan bidra till en norm inom förskolan att verksamheten ska utgå från barnens intressen. Om verksamheterna inte skulle belysa barnens intressen genom att visa fram deras skapande och annan dokumentation, skulle det upplevas som normbrytande (Dolk, 2013, s. 26–27) och märkligt. Med andra ord kan detta uppvisande av barns skapande och dokumentation från projekten med utgångspunkt i det pedagogerna uppfattar som barnens intressen förstås som något som förväntas finnas i en förskola.

I observation 2 kunde man utifrån miljön bland annat se hur barnens intresse styrde verksamheten genom att pedagogen gav barnen inflytande genom att efterfråga barnens intressen och åsikter. På så sätt fick barnen möjlighet att uttrycka sina subjektiva strategier (Markström, 2005, s. 29-30) för att utveckla projektet och sina intressen. I observation 1 kunde man göra bedömningen, utifrån verksamhetens dokumentation och stöd från samtalsintervju 1, att barnen genom förskolans norm (Dolk, 2013, s. 26-27) kunna främja barnets inflytande och belysa sina intressen. Genom denna norm kan barnen och pedagogerna tillsammans komma överens om vad som är genomförbart i verksamheten. Enligt de båda observationerna har båda förskoleavdelningar hängt upp material på väggarna. Genom barnens skapande, projektarbete och spår av undervisningen i dokumentationen kan barnen ges mer inflytande. Då det öppnar upp för dialoger mellan barn och pedagoger om undervisningens och projektens innehåll. Samtidigt i verksamheten presenterats somliga saker fram vilket kan utforma normer, om vad som bedöms vara värdesatt hos barnen av pedagogerna. Detta kan leda till att barnen begär att få vara med om snarlika aktiviteter igen. Dokumentationen kan ge barnen ökat inflytande men också disciplinerna och normalisera (Markström, 2005, s. 32) barnen in på vissa aktiviteter som belyser barnens intressen.

Anpassning av miljö

I den första observationen som utgår ifrån förskollärare 1 kan man se hur materialet på avdelningen var anpassat till barnen t.ex. genom hur materialet finns på flera olika höjdnivåer för barnen men även väldigt lättåtkomligt. Observationen har visat bland annat hur exempelvis byggklossar och lego-klossar finns i lådor på golvet, men att allt material

som finns i rummet är inte inom räckhåll för barnen. Vissa typer av material, som utgör en säkerhetsrisk för barnen, finns utom räckhåll för dem, exempelvis limpistol och vassa föremål. I observation 2 som utgår från förskollärare 2 har det på ett tydligare sätt framkommit att barnens intresse styr miljön på avdelningen. Även i observation 2 visas att olika typer av material placerats på olika höjdnivåer. Observationen har visat att materialet