6. ANALYS
6.3 Delsyfte 2: Att studera hur icke börsnoterade företag tar hänsyn till intressenterna vid
företag tar hänsyn till intressenterna vid utformningen och användningen av årsredovisningen.
6.3.1 Lagkrav
Genom att studera företagens årsredovisningar från tidigare år kunde vi redan innan intervjuerna ägde rum konstatera att företagen utformade sina årsredovisningar med de uppgifter som lagen kräver och där av inkluderades ingen ytterligare information om företaget och eller dess verksamhet. Årsredovisningen innebär enligt Bernardi (2002, s.
614) en möjlighet för företaget att visa upp sin verksamhet för omgivningen. Vi tolkade utformningen av årsredovisningarna som att företagen inte väljer att visa upp sina verksamheter genom de finansiella rapporterna. Under intervjuerna bekräftades detta ytterligare då samtliga respondenter ansåg att syftet med deras årsredovisningar var att uppfylla de lagkrav som finns och att rapporten uteslutande innehöll den information som lagen kräver ska ingå i rapporten vilket utgörs av de finansiella uppgifterna. Beattie (2005, s. 103) påpekar att den finansiella delen, med andra ord den lagstadgade delen, i
68
årsredovisningen är omgivningens främsta intresse men att det även blivit vanligare att börsnoterade företag fyller årsredovisningen med bilder, annan grafik och berättande text om företaget som komplement till den lagstadgade informationen. Vi tolkade det som att de företag i vår studie anser att den finansiella delen av årsredovisningen är den som röner intresse hos omgivningen.
Under studiens gång har det framkommit att somliga företag hade valt att upprätta en årsredovisning även om det inte funnits något lagkrav på detta. Respondenterna menade att årsredovisningen är ett dokument som sammanfattar företagets finansiella ställning vid räkenskapsårets slut och som bidrar med värdefull information till de intressenter som efterfrågar informationen. Vidare påpekade respondenterna att denna sammanställning av resultatet tryggar omgivningen och försäkrar dem om deras ekonomiska status och fortlevnad och används för att bibehålla relationer till olika intressenter. Företagen är emellertid fria att utforma rapporten med önskvärt innehåll utöver den lagstadgade informationen som måste inkluderas (White & Hanson, 2002, s. 291) och det har visat sig att somliga företag anlitar utomstående aktörer för att hjälpa dem med utformningen och designen av årsrapporten (Lee, 1994, s. 223; Marino, 1995, s. 46; McKinstry, 1996, s.
90). Vi tolkar det som att respondenterna anser att ytterligare information eller annan utformning inte är nödvändig då den finansiella informationen är tillräcklig för att trygga de intressenter som efterfrågar informationen.
Andra respondenter i studien menade att intressenterna kan få tag i den finansiella informationen på annat håll, utan att behöva läsa årsredovisningen. Där av konstaterade dessa respondenter att lagkravet är den enda anledningen till varför de upprättar en årsredovisning och om så var fallet att lagkravet avlägsnades skulle de inte upprätta ett sådant dokument frivilligt eftersom den interna rapporteringen som utgörs av bland annat månadsrapporter i många fall kan anses vara mer utförlig och uppfyller det informationsbehov som finns hos interna individer i företaget såsom ägare och företagsledning.
Årsredovisningen ska enligt lagen innehålla en resultaträkning, balansräkning, förvaltningsberättelse, noter och kassaflödesanalys för stora företag enligt 1 §, kap. 2 i Årsredovisningslagen (SFS 1995:1554). Samtliga respondenter i studien konstaterade att de fyller rapporten med den information som lagen kräver och inget mer därtill.
Respondenterna i Företag G uttryckte att: “Vi har inga ambitioner att skriva ett enda ord mer än vi behöver.”, likaså uttryckte respondenten i Företag H: “Det finns egentligen ingen anledning för oss att göra ett stort dokument”. Där av utformas årsredovisningen med den lagstadgade informationen och inget av företagen i studien fyller den externa redovisningen med frivillig information som komplement eller tillägg utöver det lagen kräver. Respondenten i Företag A uttryckte: “Känslan är många gånger att vi har någonstans laddat ner samma mall” och vi har förstått att företagen ser att deras konkurrenter utformar sina årsredovisningar på samma sätt som dotterbolagen i studien.
Företagen i vår studie anlitar någon av de större revisionsbyråerna som utgörs av ungefär fem byråer. Revisorerna förser företagen med en mall för hur de ska utforma och framställa den lagstadgade finansiella informationen i årsredovisningen. Eftersom företagen tillämpade antingen K3- eller K4-regelverket förmodade vi att mallarna som de följde såg relativt lika ut och att företagen av den anledningen utformade den finansiella delen i rapporten på ett liknande sätt.
69
6.3.2 Mervärde
Utformningsmässigt är årsredovisningarna hos samtliga företag i vår studie svartvit utan bilder eller annan utfyllnad utöver det som skall ingår enligt lag. Respondenten i Företag D påpekade att en anledning till detta var att: “man just för dottern kanske inte ansett att det funnits något värde med att lägga ner tid och pengar att göra dom här fyrfärgstrycken”. Flera respondenter i vår studie påpekade det faktum att de inte ser något mervärde i att lägga ytterligare resurser i form av tid och pengar på att utforma årsredovisningen med information och uppgifter om företaget och dess verksamhet utöver den lagstadgade informationen. Respondenten i Företag B uttryckte det: “hur mycket tid och pengar ska vi satsa på årsredovisningen när vi faktiskt inte ser det här marknadsföringsmässiga mervärdet.”. Sundgren et al. (2013, s. 21) menar att olika intressenter tar ekonomiska beslut utifrån informationen i årsredovisningen. Vi tolkade det som att företagen anser att sådan frivillig utformning i form av bilder, annan grafik och berättande text inte skulle påverka intressenternas ekonomiska beslut som de tar i relation till företaget. De upplever inte att omgivningen efterfrågar eller påverkas av någon sådan utformning och där av finns inget behov att mätta vilket leder till att något marknadsförinsmässigt mervärde inte föreligger i en sådan satsning.
Ditlevsen (2012, s. 391), Goodman (1980, s. 23) och Beiswinger (1979, s. 62-63) argumenterar för att börsnoterade bolags årsredovisningar kan ses som ett marknadsföringsverktyg som används för att kommunicera med omgivningen.
Respondenterna i vår studie anser att börsnoterade bolags årsredovisning ämnar att locka nya aktieägare vilket respondenterna i Företag G styrkte: “Det är kommunikation till aktieägare, som vilket annat börsbolags årsredovisning som helst.”. Samtliga respondenter i studien tycks vara överens om att börsnoterade företags version av årsredovisningen är, som respondenten i Företag D konstaterar, en: “populärversion, den som många stora börsnoterade företag har i dagsläget.”. Vi tolkade det som att synen på årsredovisningen som ett marknadsföringsverktyg skiljer sig åt mellan börsnoterade och icke börsnoterade bolag.
6.3.3 Moderbolag
Vidare konstaterar flera av respondenterna att det är koncernredovisningen som är den viktigaste rapporten som ges ut eftersom denna återger en helhetsbild av koncernens sammanställda ställning och det ligger där av i de flesta aktörers intresse att ta del av denna information. Moderbolagen agerar likt en moder och stöttar sina döttrar.
Intervjupersonerna i Företag G menar på att: “Det är dom som backar i många frågor, är med och godkänner, stöttar. Dom är stora och stabila.” Varvid koncernredovisningen är den rapport som släpps först och den som används som hjälpmedel av somliga företag i studien för att kontrollera att ingen information utöver det som framgår i koncernredovisningen inkluderas i dotterbolagens årsredovisningar. Respondenten i Företag A konstaterar att de vill: “berätta så lite som möjligt för att vår ägare vill inte att vi ska berätta något i vår årsredovisning som inte dom berättar i sin årsredovisning”.
Andra företag i vår studie har en manual som koncernen upprättat över redovisningsprinciper att följa. Oavsett vilken strategi företagen utgår ifrån när de väljer vad som skall inkluderas eller exkluderas i årsredovisningen är samtliga respondenter överens om att de vill inkludera så lite information som möjligt, eller som respondenten i Företag C uttalade sig: “hålla ner informationen till ett minimum”. Samtliga företag utom Företag D tror att konkurrenterna läser deras årsredovisningar. Respondenten i
70
Företag A trodde att företagets årsredovisning läses: “av framför allt av konkurrerande företag i samma situation som vi, i samma bransch som vi, på samma sätt som jag sitter och läser deras, i många fall exakt liknande årsredovisningar.”.
6.3.4 Informationsspridning
Under intervjuerna konstaterades det att företagen är medvetna om att deras konkurrenter läser årsredovisningen påverkar vilken information företagen väljer att inkludera i sina årsredovisningar. Som respondenten i Företag C konstaterar: “det är också en anledning till att vi inte vill ge så mycket information, mer än nödvändigt, i vår årsredovisning”. Vi kunde med den informationen göra antagandet att detta är en anledning till varför de vill vara så sparsamma med informationen om företagets status som möjligt. Detta för att inte ge konkurrenterna för god insikt i företaget och dess ställning. Under intervjuerna påpekade respondenterna att deras konkurrenter inom samma bransch som inte heller är börsnoterade upprättar och utformar sina årsredovisningar på samma sätt som företagen själva vilket är utan bilder, grafik och ytterligare information. Respondenten i Företag F understryker att de: “vill inte släppa ut för mycket information, inte mer än vad dom släpper ut, konkurrenterna”. I enlighet med Cole et al. (2012, s. 9) konstaterade vi att konkurrenterna till börsnoterade aktiebolag är intresserade av företagens finansiella information och vi kunde utöver det konstatera att detta även är fallet för icke börsnoterade dotterbolag. Konkurrenterna påverkar utformningen av årsredovisningen på så sätt att företagen vill hålla nere informationen till ett minimum. Användningen påverkas också i den utsträckningen att årsredovisningen inte finns att hämta på företagens hemsida utan finns tillgängliga att beställa från sidor på Internet eller Bolagsverket. Som respondenten i Företag A uttryckte: “Den finns tillgänglig och är ju som en offentlig handling och vem som helst kan ju beställa vår årsredovisning och titta på den”. Koncernen som Företag C ingår i är väldigt restriktiva med den information företaget får gå ut med, det har medfört att årsredovisningen numera inte finns tillgänglig på deras intranät: “Tidigare så hade vi ju som liksom upplagt på intranätet med resultat och sådant men det har vi nu begränsat.”. Orsaken till den restriktiva hållningen med den information som släpps trodde respondenten beror på börsreglerna som moderbolaget måste följa.
En annan anledning till att moderbolagen inte vill att dotterbolagen skall inkludera mer än nödvändigt i sina årsredovisningar ansåg vi beror på att moderbolagen är börsnoterade.
Enligt Lagen (2007:528) om Värdepappersmarknaden måste börsnoterade bolaget förhålla sig till vissa lagar och regler gällande informationsspridning till allmänheten. I intervjun med respondenten i Företag C framgick det att moderbolaget är restriktiv med vilken information som dotterbolaget får gå ut med i sin årsredovisning och respondenter tror att: “Den rädslan baseras egentligen utifrån börsreglerna.”. Utifrån detta kunde vi konstatera att det faktum att moderbolaget är noterad på en reglerad marknad påverkar hur utförligt dotterbolaget kan kommunicera sin finansiella status till allmänheten och vi tolkade det som att moderbolagen därför väljer att reglera utformningen på dotterbolagens årsredovisningar för att inte riskera att bryta mot de börsregler som de är ålagda att följa.
Dotterbolagen studerar således koncernredovisningen för att säkerställa vad de kan inkludera i sin årsredovisning för att inte riskera att läcka information som koncernen inte vill ska komma ut eller släppa information som aktieägarna inte redan tagit del av.
71
6.3.5 Informationsbehov
Under intervjuerna fick vi insikt i att de flesta företag i studien ägs och finansieras uteslutande av moderbolaget i koncernen. Flertalet respondenter ansåg därför inte att bankerna läste deras årsredovisningar eftersom dotterbolagen inte hade behov av att låna kapital externt. I intervjun med Företag G framgick det däremot att trots att företaget inte lånar pengar från en extern bank hade de trots detta etablerat en relation eftersom banken hanterade ett flertal av företagets transaktioner och att banken till följd av detta troligtvis läser deras årsredovisning. Under intervjun med Företag E berättar respondenten att de lånar pengar av en extern bank och att denna intressent är intresserad av deras årsredovisning. Respondenten i Företag B ansåg att deras bank är väl informerade om företagets ekonomiska situation och att de därför: “känner att vi har en ganska nära och god kontakt med vår bank som gör att vi har inget behov av att marknadsföra oss till dom”. Vidare framhäver intervjupersonen i Företag E att banken är intresserad av den finansiella informationen: “eftersom det är ekonomifolk har de ju ett intresse att vi tar fram och visar dom nyckeltal och så vidare.”. Vi tolkade det som att banker i somliga fall är intressenter av företagens årsredovisningar beroende på om företaget finansieras uteslutande internt av bolagen inom koncernen eller om de belånar sig genom lån av externa finansiärer i form av banker.
De icke börsnoterade företagens intressenter utgörs i de flesta fall av individer som är kunniga inom sitt område och som enbart efterfrågar de numeriska uppgifterna om företagets finansiella ställning. Coram (2010, s. 275) fann i sin studie att privata läsare till skillnad från professionella läsare har svårare att utläsa vad som egentligen står i rapporten. Eftersom individerna på bankerna efterfrågar den finansiella informationen från företagen och är väl insatta i ämnet för ekonomi samt håller sig uppdaterade med företagets ekonomiska ställning ser företagen ingen anledning att utforma årsredovisningen med ytterligare information eller grafik sedan detta inte skulle påverka bankernas intryck av företaget. Vi tolkade det som att företagen är medvetna om att bankerna endast och uteslutande efterfrågar bolagets finansiella information och att företagen där av väljer att inte utforma årsredovisningen med annat innehåll eftersom detta inte skulle bringa något mervärde.
6.3.6 Regelverk
Samtliga företag i vår studie tillämpar K3-regelverket vid upprättandet av årsredovisningen, förutom Företag E som valt att tillämpa IFRS för att underlätta för moderbolaget att sammanställa koncernredovisningen. Enligt Bokföringsnämnden (2016a) ska företag tillämpa ett K-regelverk vid upprättandet av årsredovisningen och huvudalternativet för stora icke börsnoterade aktiebolag är K3-regelverket. Detta innebär att företagen, förutom Företag E som inkluderar ännu mer information i sin rapport, utformar sina årsredovisningar i stort sett identiskt, med samma struktur och innehåll eftersom samtliga intervjuobjekt endast inkluderar den information som lagen kräver ska ingå i rapporten. Vi tolkade det som att företagen följer vägledningarna i regelverken uteslutande vilket leder till att företagens årsredovisningar ser liknande ut bortsett från Företag E som följer IFRS och därefter fyller sin årsredovisning med utförligare uppgifter.
72
6.3.7 Icke lagstadgad utformning
Enligt Goodman (1980) och Marino (1995) utformas somliga årsredovisningar med bilder, teman och annan information om företaget för att influera läsarens uppfattning, för att förstärka eller komplimentera den finansiella informationen. Vi konstaterade emellertid anta att företagen inte inkluderar innehåll utöver den lagstadgade informationen i form av bilder, annan grafik eller ytterligare berättande text om företaget, eftersom detta inte skulle påverka intressenternas ekonomiska beslut i relation till företaget. Respondenterna menade att det är ett medvetet att inte vill berätta mer än de måste. De är även medvetna om att detsamma gäller för konkurrenterna, som inte heller vill avslöja mer information än vad som är absolut nödvändigt. Samtidigt påpekade flertalet respondenter att företagen inte behöver locka intressenter såsom externa aktieägare eftersom de ägs till 100 % av moderbolaget, som respondenten i Företag B sade: “det vore en helt annan situation om vi ska attrahera till exempel aktieägare på börsen” och Företag E: “Det är ju annat om man är börsnoterad, då gör man ju lite flashigare, vi gör ju bara rätt på kan man säga.”. Enligt Ditlevsen (2012, s. 391) kan de visuella elementen i årsredovisningen användas för att tilltala intressenter att investera i företaget. Eftersom de flesta företag i vår studie inte behöver tilltala intressenter i att investera i företagen tolkade vi det som att en årsredovisning med marknadsföringssyfte inte fyller någon funktion. Denna tolkning bekräftas av respondenten i Företag E som uttryckte att de trots att företaget har externa aktieägare utformar de inte sin årsredovisning i marknadsföringssyfte. Respondenten menade att företaget inte ämnar att locka fler externa aktieägare eftersom de inte är börsnoterade.