Deltagarnas situation efter programmet

Dagens höga arbetslöshet gör det svårt för ungdomar att skaffa sig arbete. Forskning visar också på hur det kan påverkar arbetslösa ungdomar under lång tid att vara utan arbete. Deltagarna i min studie upplever alla att det är jobbigt att vara arbetslösa. Det visar sig nu att situationen för deltagarna ser bra ut. Av de sex intervjupersoner jag pratat med är det en som inte vid tidpunkten för intervjun hade någon sysselsättning. De andra fem hade antingen arbete eller studerade. Anna har flyttat till annan ort, och studerar på Universitet. Hon läser enskilda kurser medan hon funderar på framtiden. Johan fick arbete på sin praktikplats.

Allt är frid och fröjd

Han jobbar med det han vill och har en fast tjänst på heltid. Han säger att han kanske inte sökt praktik på denna arbetsplats om han inte gått i programmet. Han tyckte att det kändes mer seriöst att komma som en deltagare i programmet, än ”bara arbetslös”. Johan berättar om hur han själv fixat praktikplatsen, och det går inte att ta miste på hans glädje. Han är uppenbart stolt över att han fixat det själv. Tilda arbetar också hon på heltid. Hon sökte arbete under

35

praktiken på en annan arbetsplats och har nu fast tjänst. Sara studerar på Komvux. Hennes möte med SYV under programmet fick henne att tänka i nya banor och hon har en plan för närmsta framtiden. Läsa upp betyg för att sedan kunna läsa vidare på Högskolenivå. Mikaela var under tiden för intervjun arbetslös, men hade ett arbete på gång. Caroline fick arbete under praktikperioden. Arbetet är på ett annat ställe. Där arbetar hon som vikarie.

6.6 Sammanfattning

Resultaten visar att deltagarnas självförtroende och självkänsla har påverkats av att de varit med i programmet. Deltagarna berättar om övningar, både individuella och i grupp, information och stöd som gjort att de fått nya kunskaper och idéer med sig efter programmet. Praktiken är ett inslag som också bidragit till ökad självförtroende hos någon deltagare. Vidare berättar ungdomarna om hur de ser på arbetslöshet. Detta är något som de upplever jobbigt, tråkigt och psykiskt påfrestande. Fem av de sex intervjupersonerna gick efter programmet vidare till studier eller arbete.

36

7. Analys

Kapitlet är tematiserat utifrån de teoretiska begrepp som finns i studien; självkänsla/självkännedom, social exkludering (utanförskap) och Krumboltz planerade tillfällighetsteori om hur man styr och ser möjligheterna i sitt liv.

Analysen visar hur det empiriska materialet, de teorietiska begreppen och tidigare forskning har ett samband, och hur de kan kopplas samman.

Social exkludering, självkänsla och självförtroende är de centrala begreppen i studien och också de som analyseras mest.

7.1 Självförtroende/Självkänsla

I den tidigare forskningen kan man läsa om hur självförtroendet påverkar hur människor möter arbetslivet, och hur lågt självförtroende ökar risken för arbetslöshet (Wadell, 2005). Att självförtroendet är något som kan påverkas av andra människor tas upp i teoridelen, och det knyter jag samman med det som Johan säger i resultatet. Han menar att hans självförtroende ökar när han får positiv feedback från projektledaren. Detta visar att andra personer kan påverka självförtroendet hos en människa, i detta fall på ett positivt sätt.

Deltagarna menar att deras självkänsla och självförtroende har ökat efter att de varit med i programmet. Detta vill jag knyta samman med den studie i tidigare forskning som pekar på att människor är sociala varelser som vill känna grupptillhörighet (Geithner, Moser & Paul, 2009). Jag tror att mycket av deltagandet i programmet har gjort att de arbetslösa ungdomarna har från att ”bara vara arbetslös” tillhört en grupp med samma mål. De har då upplevt de dolda faktorer som upplevs när man har ett arbete, som är viktiga för människor; social tillhörighet, status, aktivitet och struktur i vardagen (Geithner, Moser & Paul 2009).

I en av intervjuerna tar en deltagare upp hur det sänker självkänslan när man ständigt får ”nej” från arbetsgivare eller påtänkta praktikplatser. Detta är ytterligare ett exempel på hur andra människor kan påverka en persons självförtroende och självkänsla. Man tar det personligt, och detta kopplar jag till känslan av social exkludering och den artikel som påvisar att

37

människor vill tillhöra en grupp i samhället och vara del av ett sammanhang (Geithner, Moser & Paul 2009). Får man ”nej” från flera håll så sänker det personens självkänsla och utanförskapet är påtagligt.

7.2 Social exkludering

Alla deltagare berättar om att de känner sig utanför vid arbetslöshet. Social exkludering kan beröra människor inom olika områden i livet. T ex ekonomiskt (Angelin, 2009). Detta berättar deltagarna att de upplever. De anser sig inte kunna göra lika mycket som sina arbetande kompisar. Även den tidigare forskningen i denna studie tar upp hur människor känner sig ekonomiskt utanför då de anser att det inte är de själva som bestämmer över den biten i deras liv. De är beroende av andra (Socialtjänsten) för att få pengar (Angelin, 2009). Johan berättar i intervjun att han inte upplevde sig ha någon frihet som arbetslös, då alla pengar gick till att ta sig till staden för att söka arbete. Detta kopplar jag också till den ekonomiska delen av social exkludering.

Johan och Anna berättar i intervjuerna att det är deprimerande och psykiskt påfrestande att vara arbetslös. Det kan man koppla till den tidigare forskning Axelsson & Ejlertsson (2002) har gjort. Den studien visar att man mår sämre än människor som har arbete. Johan och Anna var inte arbetslösa så länge, vilket är positivt, då Angelin (2009) visar att det blir allt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden om man är arbetslös som ung under längre tid. Att Johan och Anna inte var arbetslösa så länge visar att de har mindre risk för att vara arbetslösa under senare del av livet.

7.3 Planerad tillfällighetsteori

Krumboltz & Levin (2004) menar att människor själva styr över sitt liv, och att man inte ska sitta och vänta på att rätt möjligheter ska dyka upp. Detta tycker jag att Tilda är ett bra exempel på. Hon har sedan 19 års ålder skaffat sina egna arbeten. Dessa arbeten har varierat, vilket tycker jag, visar på att hon tagit vara på de möjligheter som funnits. Hon har tagit

38

arbeten som kanske inte tilltalat henne, men som senare kunnat leda till andra möjligheter. I tidigare forskning skrivs det också att det är allt svårare att få arbete vid längre tids arbetslöshet. Hade inte Tilda varit framåt, och företagssam så hade hon kanske inte sett de möjligheter som fanns, och det kunde i sin tur ha lett till längre arbetslöshet och en större svårighet att få arbete.

Sara berättar under intervjun hur hon efter mötet med SYV valde att börja studera på Komvux. Något som hon inte funderat på innan. Detta kopplar jag till Krumboltz (2004) teori , som innebär att man försöker hitta möjligheter i alla situationer. Sara kunde efter mötet, valt att inte fundera vidare på att studera. Istället valde hon att finna nya möjligheter och börja utbilda sig på nytt.

Flera av deltagarna hade under intervjuerna efter deltagandet i programmet fått arbeten. Detta kan också kopplas till Krumboltz, då jag menar att de valde att finna nya möjligheter när de var arbetslösa. De sökte arbeten på egen hand och jobbade aktivt för att komma ur sin situation.

Caroline fick ökat självförtroende när hon gjorde en övning i programmet som hon tyckte var jobbigt. Hon valde att se detta tillfälle som något nyttigt och som kunde höja självförtroendet. Hon kunde valt att bara tycka det var jobbigt, och inte sett vad det gav för positiva effekter. Forskning visar att ungdomar med dåligt självförtroende har svårare att få arbete, och studerar inte lika länge som de med bättre självförtroende (Wadell, 2005). Kanske kan denna relativt lilla övning stärka en individs självförtroende, som i ett större perspektiv kan göra att personen i fråga känner sig mer trygg i arbetslivet.

7.4 Slutsatser

Jag får i intervjuerna svar på att ungdomarna upplever det jobbigt att vara arbetslösa. De berättar om det utanförskap som upplevs i samband med arbetslösheten. De berättar också om hur självförtroendet och självkänslan har påverkats under programmets gång. Självförtroendet har påverkats positivt för de flesta av deltagarna. Olika övningar, praktik och positiv feedback är exempel på faktorer som påverkat självförtroendet och självkänslan positivt. Den tredje frågan i studien tar upp vilka erfarenheter ungdomarna tar med sig från programmet. Det som påverkat självförtroendet och självkänslan positivt är också det som deltagarna kommer ihåg bäst, och tar med sig efter deltagandet i programmet.

39

8. Diskussion

Syftet med denna studie var att se hur arbetslösa ungdomar upplever utanförskap i samband med arbetslöshet. Syftet är även att undersöka vad deltagandet i programmet gav deltagarna, när det kommer till erfarenheter och kunskaper som de tar med sig efteråt. Jag ville också ta reda på hur självförtroendet och självkänslan påverkas av att delta i ett arbetsmarknadspolitiskt projekt.

Jag anser mig att uppfyllt syftet med studien, och fått svar på frågeställningarna. Innan jag började intervjuerna, och bara hade läst in mig på forskning och ungdomsarbetslöshet, hade jag en ganska negativ bild. Jag uppfattar arbetslöshet bland ungdomar som ett stort samhällsproblem, som måste åtgärdas bättre än vad som nu sker. Ungdomarna jag träffade fick mig att se att allt inte är nattsvart. Fem av de sex deltagare jag träffade hade fått en sysselsättning efter programmet. Jag trodde att fler av de jag träffade skulle vara fortsatt arbetslösa, och ha svårare att ta sig ur sin situation. Det visade sig att jag hade fel, och jag blev glatt överraskad.

I studien har det kommit fram vad som är viktigt för deltagarna. Uppmuntrande ord och positiv feedback är något som höjer deltagarnas självkänsla. Utmanande övningar och gruppuppgifter höjer självförtroendet. Ett bra skrivet CV är något alla deltagare tar upp som mycket positivt att ta med sig, likaså kunskaperna och informationen kring hur man ska föra sig på anställningsintervjuer.

Mina intryck från programmet är att det gör mycket gott för deltagarna. En vidareutveckling och fördjupning av den övning som SYV gjorde under programmet hade jag sett som positivt, då deltagarna pratade mycket om denna övning. De berättar att de fått nya tankar kring yrken och en bättre självkännedom. Då jag själv kommit i kontakt med övningen under en praktik kan jag bara hålla med ungdomarna. Jag tror att det har gett ungdomarna nya infallsvinklar på tidigare tankar och funderingar, och det är en stor del av SYV:s arbete, att vidga perspektiv.

Som SYV ser jag hur mycket man kan göra för att arbeta med självförtroendet och självkänslan hos arbetslösa ungdomar. Den tidigare forskningen visar också att ett bra självförtroende gör att man har lättare för att skaffa arbete och studera längre.

40

I inledningen beskrivs glappet som finns mellan skola och arbetsliv. Där finns det mycket att arbeta med. Det är bevisat att unga har svårare att ta sig ur arbetslöshet, därför måste det arbetas aktivt med detta tidigare.

Hela samhället hade tjänat på att arbeta mer med ungdomar redan i skolan. Förbereda inför arbetslivet på ett annat sätt än vad som görs idag.

Forskning visar att unga far illa av arbetslöshet på ett annat sätt än vuxna, det finns ett glapp mellan skola och arbetsliv, ungas hälsa kan drabbas hårt vid arbetslöshet. Detta är några faktorer som gör att jag blir förvånad över att inte mer görs i samhället för att få bukt med arbetslösheten bland ungdomar. Jag tror att en bra idé hade varit att införa vägledning i läroplanen. Detta har de i Storbritannien, och gör att barn och ungdomar får jobba med brytpunkter, karriärval och yrken och studier redan från årskurs 4 (Directgov, 2011).

8.1 Vidare forskning

Många tankar dyker upp under detta stora ämne, ungdomsarbetslöshet. Eftersom vi i Sverige inte lyckas fullt ut att få arbetslösheten under kontroll, så skulle vi kanske behöva se oss om i Europa för att se hur andra länder gör. Tidigare i utbildningen har jag gjort ett fördjupningsarbete kring det engelska skolsystemet. I deras läroplan är det obligatoriskt med vägledning från det år eleverna fyller 11. Detta var något som jag tyckte var väldigt spännande. Kan man minska arbetslöshet genom att införa vägledning i skolan? Deras vägledning går ut på att eleverna bl.a. ska känna sig själv bättre, veta hur de agerar vid brytpunkter i livet, och hur yrken, karriär och utbildning fungerar. Jag tycker att det hade varit väldigt spännande att göra en studie kring hur det påverkar ungdomarna i Storbritannien att ha vägledning i läroplanen. Kanske det inte spelar någon roll alls, eller så har det kanske en betydande roll för beslutsfattande och karriärval senare i livet?

41

Källförteckning

Amundson, N. E., Harris-Bowsley, J.-A., & Niles, S. G. (2009). Essential Elements of Career Counseling, Processes and Techniques. Ohio: Pearson.

Angelin, A. (2009). Den dubbla vanmaktens logik. En studie om långvarig arbetslöshet och socialbidragstagande bland unga vuxna. Lund: Lunds Dissertations in Social work 38. Arbetsförmedlingen. (2011). Arbetsförmedlingen. Hämtat från www.ams.se den 02 12 2011 Axelsson, L., & Ejlertsson, G. (2002). Self-reported health, self-esteem and social support among young unemployed people: a population-based study. Vol 11, s. 111-119. International journal of social welfare .

Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB. Directgov. (2011). Directgov - public services all in one place. Hämtat från www.direct.goc.uk den 01 12 2011

Field, L. (1993). Öka din självkänsla. Malmö: Brain Books AB.

Geithner, E., Moser, K., & Paul, K. I. (2009). Latent deprivation among people who are employed, unemployed, or out of the labor force. Vol, 143(5). Sid 477-491. The Journal of Psychologi.

Johnson, M. (2003). Självkänsla och anpassning. Lund: Studentlitteratur.

Krumboltz, J. D., & Levin, A. S. (2004). Luck is no accident. Making the most of happenstance in your life and career. California: Impact Pubishers.

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Lakes, R. D. (2005). Critical work education and social exclusion: Unemployed youths at the margins in the new economy. Vol 42, nr 2, s 21-37.Georgia: Georgia state university.

Larsen, A. K. (2009). Metod helt enkelt. Kristianstad: Gleerups.

Lundgren, M. (2007). Steget - En utvärderande studie av ett projekt för att skapa möjligheter för arbetslösa ungdomar att ta sig in på arbetsmarknaden. Falun: Högskolan Dalarna.

Nationalencyklopedin. (2011). Nationalencyklopedin. Hämtat från www.ne.se den 02 12 2011 OECD. (2010). Governments must tackle rising youth unemployment urgently, says OECD´s Gurria. Hämtat från

42

http://www.oecd.org/document/49/0,3746,en_21571361_44315115_45008113_1_1_1_1,00.ht ml 2011

Olofsson, E., & Wadensjö, J. (2009). Arbetsmarknadspolitik. Förändrade förutsättningar och nya aktörer. Stockholm: SNS Förlag.

Patton, W., & McMahon, M. (2006). Career development and systems theory. connecting theory and practice. Rotterdam: Sense.

Rantakeisu, U., Starrin, B., & Hagqvist, C. (1996). Ungdomsarbetslöshet vardagsliv och samhälle. Lund: Studentlitteratur.

Statens offentliga utredningar. (2007). Arbetsmarknadsutbildning för bristyrken och insatser för arbetslösa ungdomar. Stockholm: Edita Sverige AB.

Statistiska centralbyrån. (10 2011). Statistiska centralbyrån. Hämtat från www.scb.se den 02 12 2011

Sveriges kommuner och landsting. (den 12 03 2009). Tydligare kommunalt

uppföljningsansvar för ungdomar under 20 år. Hämtat från Sveriges kommuner och landsting: www.skl.se den 02 12 2011

Sveriges Riksdag. (den 26 oktober 2010). Kammarens protokoll. Hämtat från Riksdagens webbplats: www.riksdagen.se den 02 12 2011

Ungdomsstyrelsen. (2006). Arbetsmarknadssatsningen - att bryta ungdomars utanförskap på arbetsmarknaden. Stockholm: Ungdomsstyrelsen.

Ungdomsstyrelsen. (2010). Ungas etablering dröjer allt längre. Stockholm: Ungdomsstyrelsen.

Wadell, G. R. (2006). Labor-market consequences of poor attitude and low self-esteem in youth. Vol. 44, No. 1. Sid 69-97. Economic Inquiry.

43

Hej!

Jag heter Caroline Lindqvist, och läser till Studie- och yrkesvägledare på Malmö Högskola. Jag läser nu sista året på utbildningen, och ska göra ett examensarbete. Detta arbete kommer jag att jobba med under 10 veckor.

Min tanke är att skriva ett arbete om hur det är att delta i ett projekt när man är arbetslös. Förra hösten kom jag i kontakt med Kompetensarprogrammet. Ett program som jag nu vill titta lite närmare på. Jag vill ta reda på hur självkänslan och självkännedomen förändras när man deltar i ett sådant här program. Jag vill också ta reda på vilka förväntningar man har innan programmet, och om förväntningarna har uppfyllts när programmet är slut.

Min fråga till Dig är nu om Du kan tänka Dig att ställa upp på en intervju, och hjälpa mig att få svar på mina frågor.

All information som jag får håller jag helt anonym, det kommer inte att gå att ta reda på var informationen kommer ifrån. Intervjun tar ca 45 min. Har Du kontakt med någon annan i programmet så går det jättebra att komma två eller tre. Jag bjuder på kaffe!

Tid och plats för intervjun bestämmer vi gemensamt!

Jag skulle bli så glad och enormt tacksam om just Du vill ställa upp på detta. Svara mig på min mail eller telefon.

Med vänlig hälsning

Caroline Lindqvist 0733-720087

44

Intervjuguide

För att kunna uppnå mitt syfte och få svar på mina frågeställningar tänker jag ställa följande frågor;

Vill du börja med att berätta lite kort om dig själv? Ålder och bakgrund? Hur kommer det sig att du sökte till programmet?

Hur såg programmets upplägg ut i stora drag? Vilka moment eller aktiviteter var särskilt bra? Vilka moment eller aktiviteter var mindre bra? Fanns det någon form av vägledning av SYV?

På vilket sätt tycker du att programmet har påverkat ditt självförtroende? Din självkänsla? Vad tar du med dig från programmet? Vad är det viktigast du lärt dig? Hur ser din situation ut idag?