Program K - En studie om ett arbetsmarknadspolitiskt projekt för arbetslösa ungdomar

1

Examensarbete

15 högskolepoäng

Program K

- En studie om ett arbetsmarknadspolitiskt projekt för arbetslösa ungdomar

Program K

- A study about a political labormarket project for unemployed youths

Caroline Andersson Lindqvist

Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp

2011-12-14

Examinator: Tomas Persson

Handledare: Nils Andersson Fakulteten för lärande och

3

Sammanfattning

Ungdomsarbetslösheten i Sverige är ett begrepp som skapar diskussion. Denna studie belyser ett arbetsmarknadspolitiskt program som är till för arbetslösa ungdomar i en kommun i Skåne. Programmet jobbar på olika sätt med att få de arbetslösa ungdomarna vidare till studier eller arbeten.

Syftet med studien var att undersöka hur deltagandet i ett arbetsmarknadspolitiskt program påverkar en arbetslös ungdom och hur ungdomarna i programmet såg på arbetslöshet. Jag utgick ifrån följande frågeställningar i min studie; Hur påverkas ungdomarna i programmet av att vara arbetslösa? Hur har självförtroendet och självkänslan hos deltagarna påverkats/utvecklats under programmet? Vilka kunskaper och erfarenheter tar ungdomarna med sig från programmet?

För att uppnå syftet och få svar på frågeställningarna har jag gjort kvalitativa intervjuer med sex ungdomar som deltagit i programmet.

Studien visar vad deltagandet i programmet ger ungdomarna. Deras självförtroende och självkänsla ökar och deras kunskaper och erfarenheter gör dem mer attraktiva på arbetsmarknaden. Fem av de sex ungdomar som jag intervjuat visar att de tagit sig ifrån arbetslöshet till sysselsättning, studier eller arbete. Vidare redogörs i studien att arbetslösa ungdomar upplever det psykiskt jobbigt och deprimerande att vara arbetslös. De berättar också om det utanförskap de känner i samband med arbetslösheten.

Nyckelord

Självförtroende, självkänsla, arbetsmarknadspolitiskt program, utanförskap, arbetslösa ungdomar.

4

Förord

Att skriva detta arbete har varit roligt, inspirerande, utvecklande och intressant. Utan vissa personer hade det inte varit möjligt för mig att genomföra arbetet.

Jag vill tacka projektledaren för all hjälp. Det är han som skapat kontakten mellan mig och ungdomarna.

De ungdomar som ställt upp på intervju vill jag ge ett ännu större tack!

5

Innehållsförteckning

1. Inledning 7 1.1 Syfte 8 1.2 Frågeställningar 8 1.3 Disposition 8 2. Bakgrund 9

2.1 Vem blir arbetslös? 9

2.2 Arbetsmarknadspolitik 9

2.3 Arbetsmarknadspolitiska projekt 11

2.3.1 Arbetsmarknadssatsningen – att bryta ungdomars utanförskap på arbetsmarknaden 11

2.3.2 Steget 12

2.3.3 Program K 13

2.4 Sammanfattning 14

3. Tidigare forskning 15

3.1 Arbetslöshetens påverkan på lång sikt 15

3.2 Arbetslöshetens påverkan på hälsan 16

3.3 Arbetslöshetens påverkan på självförtroendet och självkänslan 18

3.4 Sammanfattning 19

4. Teori 20

4.1 Social exkludering 20

4.2 Självförtroende och självkänsla 21

4.3 Planerad tillfällighetsteori 22

4.4 Sammanfattning 23

5. Metod 24

5.1 Metodval och metoddiskussion 24

5.2 Urval av undersökningsgrupper 25

6 5.3 Datainsamling 26 5.4 Analysmetod 27 5.5 Etiska ställningstaganden 27 5.6 Intervjupersonerna 27 6. Resultat 29

6.1 Självkänsla och självförtroende 29

6.2 Social exkludering 31

6.3 Vägledning 32

6.4 Erfarenheter och kunskaper från programmet 32

6.5 Deltagarnas situation efter programmet 33

6.6 Sammanfattning 35 7. Analys 36 7.1 Självförtroende/självkänsla 36 7.2 Social exkludering 37 7.3 Planerad tillfällighetsteori 37 7.4 Slutsatser 38 8. Diskussion 39 8.1 Vidare forskning 40 Källförteckning 41 Bilagor

Mailet till deltagarna Intervjuguide

7

Ungdomsarbetslöshet är inte någon ny företeelse. Det har funnits arbetsmarknadspolitiska insatser ända sedan 1930-talet (Statens offentliga utredningar, 2007). Att det är ett hett ämne, både i Sverige och resten av världen blir vi ständigt påminda om. I stort sett hela Europa har samma problematik som Sverige, ungefär dubbelt så många ungdomar är arbetslösa, jämfört med resten av befolkningen (OECD, 2010).

I Sverige, i september 2011, var andelen arbetslösa i åldrarna 15-24 år ca 21 %. Vuxna arbetslösa uppgick till drygt en tredjedel, 7,1 % (Statistiska centralbyrån, 2011). För att sänka arbetslösheten bland unga har politikerna i Sverige infört ett antal olika åtgärder. Man har bl.a. satsat på praktik och coachningsinsatser. Man har också halverat kostnaden för arbetsgivare att anställa någon under 26 år (Sveriges Riksdag, 2010). Det finns också olika åtgärder och program i kommunerna som vänder sig till ungdomar.

Kommunerna fick den 1 juli 2005 en ny bestämmelse att följa. Den innebär att alla kommuner har ett ansvar för att följa upp ungdomar under 20 år som inte har fullgjort gymnasieskolan (Sveriges kommuner och landsting, 2009).

Ungdomar idag börjar arbeta allt senare, och studerar allt längre. Men det finns också de ungdomar som är arbetslösa. Att vara arbetslös i unga år kan ha långvariga effekter (Angelin, 2009). Det är också bevisat att unga har svårare att ta sig ur arbetslöshet än vad äldre har. Tidiga arbetslivserfarenheter är därför viktiga. Utredningar visar att det finns brister i övergången mellan skola och arbetsliv (Ungdomsstyrelsen, 2010). Det är här som studie- och yrkesvägledare (SYV) kommer in. Många ungdomar saknar kunskaper om utbildningar och yrken, och det visar också på att många skolor inte har någon SYV (Ungdomsstyrelsen, 2006).

Under mina praktikperioder i utbildningen har jag fått en bild av hur studie- och yrkesvägledare arbetar. Jag har också fått uppfattningen om att allt mer görs för att hjälpa arbetslösa ungdomar. Kanske spelar uppföljningsansvaret en roll i detta. Därför tror jag att det som studie- och yrkesvägledare är viktigt att ha kunskap och förståelse för hur man kan och bör arbeta med arbetslösa ungdomar Detta arbete kan ske på många olika platser i samhället och se ut på många olika sätt.

Detta arbete undersöker hur ungdomar i ett arbetsmarknadspolitiskt program upplever arbetslöshet och det utanförskap som kan upplevas i samband med arbetslöshet. Arbetet ska också belysa om deltagarnas självförtroende och självkänsla påverkas genom att de deltar i

8

programmet, och vilka kunskaper och erfarenheter ungdomarna tar med sig efter deltagandet i det arbetsmarknadspolitiska programmet.

1.1 Syfte

Syftet med denna studie är att undersöka hur ungdomar i ett arbetsmarknadspolitiskt program upplever sin arbetslöshet, hur deras medverkan i programmet påverkar deras självkänsla och självförtroende och vilka nya kunskaper och erfarenheter de tar med sig från programmet.

1.2 Frågeställningar

Hur upplever ungdomar i ett arbetsmarknadspolitiskt program arbetslöshet, och hur påverkas deras självkänsla och självförtroende av att delta i programmet?

Vilka kunskaper och erfarenheter tar ungdomarna med sig från programmet?

1.3 Disposition

Denna studie börjar med en inledning i kapitel 1. Därefter kan man läsa om bakgrunden i kapitel 2, och i kapitel 3 tas den tidigare forskningen upp. I nästa kapitel, 4, tar jag upp de teorier som använts i studien, för att sedan i kapitel 5 beskriva metoden för studien. I kapitel 6 redovisas resultaten och i nästa, kapitel 7, analyseras resultaten. 8:e kapitlet innehåller en diskussion kring studien.

9

2. Bakgrund

Detta kapitel börjar med en kort redogörelse för vilka faktorer som kan styra när ungdomar blir arbetslösa. Därefter förklaras arbetsmarknadspolitiken i Sverige. Efter det följer några exempel på arbetsmarknadspolitiska projekt som genomförts i Sverige. Till sist beskrivs det program som detta arbete handlar om.

2.1 Vem blir arbetslös?

Det finns olika anledningar till att arbetslösheten bland ungdomar är större än bland resten av befolkningen. Forskning visar på att den största anledningen till arbetslöshet är ofullständig gymnasieutbildning. Så mycket som 25 % av de som lämnar gymnasiet har ofullständiga betyg. Många av ungdomarna utan fullständig gymnasiegång har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden och har också mycket låg inkomst. En annan anledning är arbetsgivarnas osäkerhet på ungdomarnas kompetens. Internationell forskning visar att det är lättare för en arbetsgivare att bedöma kompetensen hos ungdomarna när övergången mellan skola och arbetsliv är knutet tillsammans genom arbetsplatsförlagt lärande (Statens offentliga utredningar, 2007).

Det finns många olika sätt att se på arbetslöshet bland ungdomar. Å ena sidan menar man att det inte är konstigt att ungdomar är arbetslösa i perioder, eftersom ungdomar är mer rörliga på arbetsmarknaden än äldre, ungdomar byter jobb oftare och flyttar mer frekvent än vuxna. Å andra sidan, finns det studier som visar att arbetslöshet i ungdomen kan sätta spår långt framöver i livet (Statens offentliga utredningar, 2007).

2.2 Arbetsmarknadspolitik

Arbetsmarknad är det fält där arbetsgivare (den som betalar för arbetskraften) möter arbetstagare (säljare av arbetskraften). För att en anställning ska göras måste arbetsgivare och

10

arbetstagare komma överens om priset för arbetskraften. Alla delar av samhällsekonomin hänger ihop, men när man pratar om arbetsmarknad så brukar man säga att det är arbetsmarknadspolitiken som styr till största delen (Olofsson & Wadensjö, 2009).

Arbetsmarknadspolitiken delas in i två bitar; passiv och aktiv arbetsmarknadspolitik. Med den aktiva arbetsmarknadspolitiken menas de åtgärder som görs för att matcha arbetssökande med lediga arbetstillfällen. Det kan handla om att betala en del av lönekostnaden eller att försöka öka arbetslösas chanser till arbete t ex genom utbildning eller flyttningsstöd. Arbetsmarknadspolitiken vänder sig i huvudsak till arbetslösa. Den passiva arbetsmarknadspolitiken handlar om den ekonomiska delen av arbetslöshet. Utbetalning av arbetslöshetsersättning eller annan ersättning är exempel på detta (Olofsson & Wadensjö, 2009). I denna studie kommer jag inte att titta närmare på den passiva arbetsmarknadspolitiken, då detta inte är relevant för mitt syfte och frågeställningarna i studien.

Arbetsförmedlingen är en statlig myndighet med huvudansvar för arbetsmarknadspolitiken i Sverige. De övergripande målen för arbetsmarknadspolitiken fastslås av Regeringen. Där står det att ”arbetsmarknadspolitiken ska bidra till en bättre fungerande arbetsmarknad genom effektivare matchning, genom insatser för att bryta utanförskapet och genom att varaktigt höja sysselsättningen” (Olofsson & Wadensjö, 2009, s. 11). Det finns också en lag om arbetsmarknadspolitiska program, där det står att programmens syfte är att stärka den enskilde individens förutsättningar och möjligheter att få ett arbete. Dessa program utgör en stor del av arbetsmarknadspolitiken (Olofsson & Wadensjö, 2009). Kommunerna är en stor aktör när det gäller dessa arbetsmarknadspolitiska program. Arbetsförmedlingen anlitar i många fall kommunerna när det gäller denna programverksamhet för arbetslösa ungdomar.

De program man som arbetslös ungdom kan få ta del av genom Arbetsförmedlingen styrs av konjunkturläget i landet, och programmens utformning ändras efter behov. Jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgaranti för ungdomar är de största programmen. Syftet med jobbgarantin för ungdomar är att man ska kunna erbjuda tidiga, och extra insatser till personer under 25 år. Dessa insatser kan se ut på olika sätt, men ofta ingår studie- och yrkesvägledning, jobbsökaraktiviteter och någon form av kartläggning. Även praktik och någon form av utbildning kan ingå (Arbetsförmedlingen, 2011). Det finns också några andra program, men jag väljer att inte ta upp fler, då det inte är relevant för denna studie.

11

2.3 Arbetsmarknadspolitiska projekt

Regeringen jobbar ständigt med att finna lösningar för arbetslösa ungdomar. Dessa lösningar varierar beroende på vilket syfte de har. I detta avsnitt följer exempel på tre olika satsningar som gjorts i kommuner för att hjälpa arbetslösa ungdomar. De satsningar/projekt som jag tar upp här har jag valt för att de ger en bild av hur det kan se ut i kommuner i arbetet mot arbetslöshet bland ungdomar. Dessa satsningar påminner på olika sätt om min studie, men det finns också skillnader. Först beskrivs en stor satsning som gjorts under några år, i ett 3o-tal kommuner i Sverige. Därefter kommer ”Steget”, ett program väldigt likt det jag studerat. Skillnaden mellan ”Steget” och det program jag undersöker är främst urvalet av deltagarna. I program K (det program jag studerar) måste deltagarna ha en vilja att arbeta, det är en grundförutsättning för att de ska få delta. Detta är inget krav i ”Steget”. Kanske kan då resultaten också variera beroende på om deltagarna är motiverade eller inte. Syftet och målet är dock detsamma i de två satsningarna. Sist beskriver jag programmet som ingår i min studie.

2.3.1 Arbetsmarknadssatsningen - att bryta ungdomars utanförskap på

arbetsmarknaden

2003 beslutade Regeringen att 40 miljoner kronor skulle avsättas till att arbeta för att få unga arbetslösa närmare arbetsmarknaden. Det beslutades att pengarna skulle tas från Allmänna Arvsfonden, och att satsningen skulle pågå i tre år (Ungdomsstyrelsen, 2006). Denna arbetsmarknadssatsning riktade sig till ungdomar med utländsk härkomst, socioekonomiskt utanförskap eller ungdomar i glesbygd. 30 kommuner i Sverige nappade på satsningen och genomförde projektet. De organisationer som skulle vara delaktiga var icke-vinstdrivande, stiftelser, ideell- eller ekonomisk förening. Syftet var att dessa organisationer skulle samarbeta med kommuner och myndigheter. Detta funkade på många platser, och både kommunen, myndigheterna (ex Arbetsförmedlingen eller Socialförvaltningen) och organisationerna skulle samverka och samarbeta för att hjälpa de arbetslösa ungdomarna på bästa tänkbara sätt (Ungdomsstyrelsen, 2006).

Det var viktigt i detta projekt att ha klara målsättningar och förhållningsregler. Många ansvariga i de olika projekten berättade om vikten av en öppen och bejakande attityd mot ungdomarna. Att stärka ungdomarnas självkänsla var en stor och viktig bit de jobbade med. De menade att om inte självkänslan var bra, så var det svårt att söka arbete och framhäva sina

12

egenskaper och kvaliteter. För att öka självkänslan så jobbade många med mindre grupper där det fanns mer tid för arbete med en och en. De fokuserade på att ungdomen var i centrum och jobbade hela tiden med att stötta och uppmuntra, och inte minst få ungdomarna att se framåt. Resultatet av rapporten som gjordes efter projekten avslutats visade att många var nöjda med projektet. 80 % trivdes i projektet, och nästan lika många, 75 %, kunde rekommendera projektet till andra. Deltagarna tyckte att projektet var givande och hade gett dem personlig utveckling, stärkt självkänsla, vidareutbildning och större chans till arbete. Resultaten pekade också på att det varit en lärprocess för alla inblandade, och de som arbetade i projektet menade att alla ungdomar kanske inte blivit anställda, men i alla fall anställningsbara (Ungdomsstyrelsen, 2006).

2.3.2 ”Steget”

Steget är ett projekt som pågick under 2007 . Målgruppen för projektet var ungdomar som var arbetslösa, men också de som riskerade att hamna i utanförskap av andra anledningar. En annan målgrupp var ungdomar som stod långt ifrån arbetsmarknaden och var beroende av ekonomiskt bistånd från Socialförvaltningen. Målet med projektet var att stärka deltagarna till att kunna ta nästa steg, vilket kunde vara vidare utbildning, anställning och eget företagande. Ett annat mål som stod i målbeskrivningen var att deltagarna skulle få en större förståelse för de krav som finns i samhället. ”Efter projektet skulle 80 % ha gått vidare till arbete, utbildning eller eget företagande” (Lundgren, 2007, s. 7). Detta projekt drevs som ett samarbete mellan flera kommuner i och runt Leksand. Även Försäkringskassan och Socialförvaltningen var delaktiga. När deltagarna kom till projektet skulle de börja med ett personligt möte med projektledaren där de gjorde upp en handlingsplan för deltagaren. Alla deltagare delades sedan upp i olika grupper beroende på deras tankar om framtiden. Man kunde bl.a. välja på en grupp som inriktade sig på vidare studier eller arbete, och en annan grupp som fokuserade på att åka utomlands. Det fanns också möjligheter till coachningsgrupper. Resultatet efter projektet blev blandat. Vissa deltagare kände sig tvingade att gå dit, medans andra tyckte att det var bra att få struktur i vardagen. Några ansåg att hjälpen de fått hos bl.a. Arbetsförmedling varit bristfällig, medan vissa var relativt nöjda. Efter avslutat projekt visade sig att de uppsatta mål på 80 % som skulle gå vidare till arbete, studier eller eget företagande bara uppgick till 15 %. Det är viktigt att ha i åtanke att deltagarna hade haft ganska svåra sociala problem (Lundgren, 2007) .

13

2.3.3 Program K

Programmet startade hösten 2010. Under ett år har 5 grupper gått programmet. Programmet består av 6 veckors introduktion tillsammans, som följs av 12 veckor praktik (Kommunen 2011).

Programmets syfte är att stärka individerna inför arbetslivet. Att finslipa deras egenskaper och kompetenser inför framtida arbeten. Målet med programmet är att 75 % efter avslutat program ska ha gått vidare till studier, arbete eller eget företag. Ungdomar mellan 18-25 år får söka till programmet. Antagning sker efter en intervju som alla sökande blir kallade till. Under denna första intervju närvarar Olof, projektledaren för programmet, Björn, matchare från Arbetsförmedlingen, en representant från näringslivet med ett stort kontaktnät och en person från ett bemanningsföretag. Syftet med att representanterna från näringslivet och bemanningsföretaget närvarar under intervjuerna är att kunna skapa sig en bild av ungdomarna. De kan tidigt ge tips och råd över hur de ska agera i kontakt med arbetsplatser. De kan också hjälpa ungdomarna med praktikplatser eller arbeten.

Efter intervjuerna tas gruppen ut. Det är viktigt att ungdomarna har en vilja att arbeta. Syftet med programmet är att vidareutveckla ungdomarnas kompetenser inför arbetslivet. Olof och Björn är de som jobbar mest i programmet. Olof har det övergripande ansvaret som projektledare. Det är han som ordnar alla föreläsare utifrån, och ser till att allt fungerar i stort. Björn jobbar med att matcha ungdomarna med lämpliga praktikplatser. Han har enskilda möten med varje deltagare för att få reda på yrkesval, intressen m.m. Han har också uppföljningsansvaret under praktiken. Förutom dessa två så jobbar det också två SYV med vissa inslag i programmet. Det är föreläsningar om studier, yrken och olika regler och bestämmelser som gäller inom de olika områdena. En av SYV jobbar med karriärvägledning. Denne fokuserar på deltagarna som individer, och alla får tänka till ang. olika aspekter och områden i sina liv/karriärer (övning 1, beskrivs i resultatkapitlet).

Ett annat inslag i programmet är olika gästföreläsare. De kommer från många olika områden och pratar om; arbetsmiljö, företagsekonomi, organisationer, rättigheter och skyldigheter på arbetsplatser m.m.

Andra inslag i programmet är teambuildning, där man jobbar i grupper för att se och förstå hur det fungerar att arbeta i grupp. Detta gör man också för att deltagarna ska få känna på hur det är på arbetsplatser, där man för det mesta arbetar i grupp. Man arbetar också mycket med CV-skrivning och personligt brev. En stor del av tiden jobbas det också med att träna på

14

intervjuer, hur man bör bete sig på anställningsintervjuer, vad arbetsgivare vill ha, och vad man inte bör göra (projektledaren 2011).

2.4

Sammanfattning

Det finns flera faktorer till att ungdomar i stor grad är arbetslösa i Sverige. En faktor är att ha en fullständig gymnasieutbildning är mycket viktigt när man ska söka arbete. Det visar sig att många av de som är arbetslösa inte har detta. En annan viktig faktor är arbetsgivarnas inställning. De vill ha erfarenhet hos den de anställer, vilket ungdomar inte kan ha i början av sitt arbetsliv. Sveriges politiker jobbar mycket och på många sätt för att hjälpa unga komma närmare arbetsmarknaden. De arbetsmarknadspolitiska projekten kan se olika ut från kommun till kommun. Det projekt/program som belyses i denna studie är ett sätt att hjälpa arbetslösa ungdomar att bli mer anställningsbara och komma närmare arbetsmarknaden. I detta program arbetar man med att spetsa kompetensen hos ungdomarna. Det är viktigt att ungdomarna som söker till programmet vill arbeta. De jobbar inte alls med att motivera deltagarna, detta måste finnas från början. Program K har som målsättning att minst 75 % av deltagarna ska ta sig vidare till arbete, studier eller eget företagande efter avslutat program. Det visar sig att av de två första grupperna som deltagit i programmet har målet varit mycket nära. 74 % av deltagarna har fått arbete eller börjat studera och 20 % är fortsatt arbetslösa och 6 % har inte gått att nå för uppföljning (projektledare 2011).

15

3. Tidigare forskning

Det finns mycket tidigare forskning kring ungdomsarbetslöshet i stort, och hur det påverkar ungdomars hälsa. I detta kapitel kan man läsa om arbetslöshetens inverkan på lång sikt och hur människors hälsa, självförtroende, självkänsla och känslan av social exkludering påverkas av arbetslöshet. Med social exkludering menar man olika former av utanförskap man som arbetslös kan uppleva. Den här studien handlar om hur deltagandet i ett arbetsmarknadspolitiskt program kan påverka självförtroendet och självkänslan. Detta är ett område som jag inte hittat någon forskning kring. De rapporter som hittats när det gäller deltagandet i program eller projekt har inriktat sig på att göra en utvärdering av programmet, alltså, vad händer efteråt? Fortsätter personerna till arbete eller studier, eller är de fortsatt utan arbete? Därför ser jag min studie som en ny infallsvinkel på ett gammalt problem. Förhoppningen är att kunna ge lite ny kunskap i ämnet arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

3.1 Arbetslöshetens påverkan på lång sikt

Det finns otroligt mycket forskning gjord med inriktning på hur arbetslösheten påverkar människor. Den kan påverka både psykiskt, fysiskt och till och med praktiskt.

Anna Angelin (2009) har skrivit en avhandling som visar vilka konsekvenser människor kan drabbas av om de under unga år varit arbetslösa någon längre period. Syftet med avhandlingen var att följa upp en grupp människor som under krisen på 1990-talet skulle slå sig in på arbetsmarknaden. Den grupp människor Angelin (2009) studerade var födda mellan 1973 och 1977. Då, under 1990-talet hamnade många i arbetslöshet, och tanken var nu att se hur det såg ut för dessa personer ca 15 år senare. Hade arbetslösheten i unga år haft betydelse för etableringsprocessen senare i livet?

Författaren använde sig av både enkätstudie och intervjustudie. Det var 74 personer som deltog, samma personer i de två olika studierna. Den gemensamma nämnaren för dessa 74 personer var att alla under någon längre period varit bidragsberoende. Resultatet av studien

16

visar att arbetslöshet i unga år haft betydelse även senare i livet. Det visade sig att de tidigt utsatta löpte sex till sju gånger större risk att vara bidragsberoende även senare, vid 27-29 års ålder. Drygt en av tio var kvar i ett bidragsberoende när de närmade sig 30 år, men den övervägande delen av intervjupersonerna var självförsörjande vid samma ålder.

3.2 Arbetslöshetens påverkan på hälsan

Arbetslösheten påverkar hälsan negativt på många sätt. Det finns mycket forskning som kommer fram till samma resultat. Det är inte hälsosamt att vara arbetslös. I detta arbete tas det upp två studier som gjorts på ämnet ohälsa vid arbetslöshet.

Axelsson & Ejlertsson (2002) undersöker i en studie hur arbetslöshet bland unga och

ohälsa hör ihop. Studien är gjord i Kristianstad, Skåne, 1998. Författarna vill ta reda på om det är de människor med redan dålig hälsa (urvalet) som blir arbetslösa, eller om det är arbetslösheten som skapar ohälsa (utsatthet)? Forskarna skriver om tidigare forskningsteorier som visar på att det är förhållandet mellan arbetslöshet och ohälsa som ger det mest rättvisa resultatet. Heltidsarbete ökar den psykiska hälsan, och bra psykisk hälsa ökar oddsen för ett heltidsarbete.

Axelsson & Ejlertsson (2002) skickade ut ett frågeformulär till 264 personer i åldern 18-25, som var inskrivna på Arbetsförmedlingen. Samma formulär skickades till 528 slumpvis utvalda personer i samma ålder, men som inte var inskrivna på Arbetsförmedlingen. Efter ett antal påminnelser till ungdomarna så hade forskarna fått in 192 svar från gruppen arbetslösa, och 377 av den slumpvis utvalda gruppen (kontrollgruppen). Kontrollgruppen bestod av både arbetande ungdomar och studerande, men då forskarna inte tyckte att svaren i enkäterna skilde sig märkbart så valde de att ha alla i samma grupp. Av de 192 arbetslösa så var det 158 personer som ingick i studien efter att urvalet var gjort. De som inte varit arbetslösa i minst tre månader valdes bort, då detta var ett av kriterierna. Man jämförde svaren mellan de två grupperna och fick fram resultat rörande bl.a. självförtroende, psykisk och fysisk hälsa och stöd från nära.

Det visade sig att arbetslösa ungdomar hade större problem med den psykiska hälsan än vad kontrollgruppen hade. Samtidigt visade det sig att om man hade goda sociala kontakter och stöd från nära så minskade det den psykiska ohälsan. En särskilt utsatt grupp vad gäller

17

den psykiska ohälsan var dem med dåligt självförtroende och lite eller inget stöd från nära. Unga arbetslösa kvinnor hade lägre självförtroende än vad kontrollgruppen hade. Det visade sig också att bra stöd från nära var viktigare för unga arbetslösa män, än vad det var för kvinnorna. Vad gäller ohälsan så var gruppen arbetslösa överrepresenterade jämfört med kontrollgruppen. Däremot var det inga större skillnader mellan män och kvinnor i denna grupp. Trötthet, rastlöshet och nedstämdhet var några av symtomen. Bristen på aptit var ett annat symtom bland männen, medan kvinnorna led av övervikt och blev andfådda i större utsträckning. Det enda symtom som förekom oftare i kontrollgruppen än bland de arbetslösa var att kvinnorna kände sig utarbetade.

Även Angelins (2009) avhandling visade på många faktorer som påverkar människors hälsa vid arbetslöshet. Det var bl.a. psykisk ohälsa, känslan av utanförskap i sociala sammanhang, stressen över att vara, som personerna förklarade, fattig, och känslan över att andra styr ens liv. Intervjupersonerna i den studien ansåg att Socialtjänsten styrde över deras liv. Detta eftersom personerna i studien var bidragsberoende, och det är Socialförvaltningen som betalar ut försörjningsstöden (Angelin 2009).

Tre forskare (Geithner, Moser, & Paul, 2009) vid ett Universitet i Nurnberg, Tyskland, har forskat kring hur de dolda förlusterna vid arbetslöshet påverkar människor. Forskarna menar att det finns många psykologiska behov som uppfylls hos människor på arbetet. Dessa behov kan vara; social kontakt, struktur, aktivitet och status. Dessa faktorer påverkar människor på ett positivt sätt när man arbetar. Forskarna menar att om man går miste om dessa behov/faktorer kallas det för dolda förluster. Arbetslösa som berövas dessa behov eller faktorer mår sämre och det kan också leda till depressioner. Forskarna har i sin studie utgått ifrån en teori utformad av Jahoda (1981), vars teori påpekade att människan är en social varelse som måste ha social kontakt med andra människor och som mår dåligt om de känner sig utanför eller ensamma.

Forskarna använde sig av en nätbaserad enkät som besvarades. De delade in svaren i tre grupper; arbetande, arbetslösa och utanför arbetsmarknaden. Gruppen som stod utanför arbetsmarknaden kunde vara t ex pensionärer och föräldralediga.

Forskarna kom fram till att de personerna med arbeten upplevde mindre dolda förluster än vad de arbetslösa och de som var utanför arbetsmarknaden gjorde. Vidare visade resultaten att förlusterna av de dolda faktorer som är så viktiga för människor hade ett samband med depressioner. Fler arbetslösa eller utanför arbetsmarknaden drabbades av depressioner än de som hade arbeten. Denna studie bekräftar det som Jahoda menade för ca 30 år sedan. Människor är sociala varelser som vill vara del av ett sammanhang. För de inte de så

18

uppkommer känslor av utanförskap och ensamhet, vilket i sin tur riskerar att leda till depressioner (Geithner, Moser, & Paul, 2009).

3.3 Arbetslöshetens påverkan på självförtroendet och självkänslan

Rantakeisu m.fl.(1996) beskriver sambandet mellan dålig självkänsla och arbetslöshet. Det kan vara så att ungdomen känner skam och personligt misslyckande om denne är arbetslös, och det kan i sin tur leda till att den egna självkänslan sjunker och att självförtroendet minskar. Även utomstående skambelägger arbetslösa ungdomar, detta gör att de är mer utelämnade till sig själva, och det kan i sin tur leda till längre arbetslöshet om inte rätt hjälp finns (Rantakeisu, Starrin, & Hagqvist, 1996).

Forskning visar också att dåligt självförtroende påverkar både skolgången och arbetslivet.

Wadell (2005) har gjort en studie kring hur dåliga attityder och lågt självförtroende hos elever påverkade deras skolgång och arbetsliv. Forskaren har analyserat mer än 6000 enkäter som skickats ut till elever som gick på High school (motsvarande gymnasiet i Sverige). Wadell (2005) utgick ifrån en nationell enkätstudie som gjordes på 70-talet i USA.

Han kom fram till att de elever med dåligt självförtroende och negativa attityder, inte bara gick färre år i skolan, utan dessutom hade lägre inkomster och var arbetslösa i högre utsträckning än de som trivdes med sig själva och hade bra självförtroende (Wadell, 2005). En studie i England visar hur social exkluderade, arbetslösa ungdomar kände en stor rädsla inför förändringar. De ungdomar som deltog i denna studie levde knapert, och de var arbetslösa och de flesta också hemlösa. Forskarna fann hur dessa ungdomar, mellan 17 och 25 år, kände en stor oro inför ett beslut eller ett arbete. De berättade om livet de hade som hemlösa, de hade någon sorts trygghet i gemenskapen med andra i samma situation. På frågan om de ville genomföra en förändring var svaret ja, men de var så rädda för att inte klara den nya situationen att de hämmades i genomförandet (Lakes, 2005).

19

3.4 Sammanfattning

Människor påverkas på många olika sätt av arbetslöshet. Hälsan, självförtroendet och självkänslan påverkas negativt vid arbetslöshet. Många människor utan arbete känner sig också socialt exkluderade på olika sätt. Dessa aspekter är viktiga utgångspunkter för arbetets fortsättning.

20

4.Teori

Att vara arbetslös berör en person på många sätt. Som skrivits innan så kan det vålla större problem för unga än för äldre. Många arbetslösa känner sig utanför och socialt exkluderade. Begreppet social exkludering belyses i detta kapitel. Självförtroende och självkänsla är två centrala begrepp i studien. Den sista delen i detta kapitel handlar om Krumboltz planerad tillfällighetsteori, Planned Happenstance. Dessa fyra teoretiska begrepp ska vara till hjälp i arbetet för att få en förståelse för hur de arbetslösa ungdomarna i programmet upplever sitt deltagande och hur det är att vara arbetslös.

4.1 Social exkludering

I dagens samhälle är det inte självklart att ungdomar ska gå direkt från gymnasieskolan till arbete. Deras väg till fast arbete är idag oftare konstruerade av ungdomarna själva, där de hoppar mellan perioder av arbete, utbildning, arbetslöshet och andra ”projekt” (Lakes, 2005). Social exkludering är ett begrepp som kan förklaras med någon typ av utanförskap. Detta utanförskap är något som många arbetslösa upplever. Social exkludering kan innefatta många områden i livet, och Angelin (2009) pratar om olika dimensioner av social exkludering. En dimension är den ekonomiska exkluderingen. Det betyder att man inte har möjlighet att försörja sig genom arbete. Man är då beroende av bidrag eller ”svart-jobb”. En annan dimension av social exkludering är den sociala isolering man upplever då man som arbetslös inte har samma möjligheter att delta i aktiviteter och tillställningar tillsammans med familj och vänner p.g.a. att man inte har ekonomisk möjlighet (Angelin, 2009). Detta drabbar ungdomar hårdare då de vid arbetslöshet oftast inte hunnit bygga upp en ekonomisk buffert, och utöver den sociala isoleringen också får problem att betala de många utgifter man har i vardagen. Det kan vara t ex tandläkarbesök som får avbokas. Är man dessutom född i något annat land än Sverige, så upplever man också en språklig barriär, som är jobbig att övervinna (Lakes, 2005).

21

4.2 Självförtroende och självkänsla

Självförtroende innefattas av det vi gör, och mer bundet till olika situationer vi utsätts för. Självförtroendet kan öka och minska efter hur situationer ter sig. Får man kritik av någon så kanske självförtroendet får sig en törn, medans t.ex. en väl uträttad redovisning i skolan eller på jobbet kan ge en rejäl kick för självförtroendet. Självförtroende och självkänsla hör på många sätt ihop. Ett bra självförtroende höjer självkänslan och tvärt om. Självförtroende har också att göra med arv och anlag. Det man uppfattar att man är bättre på höjer självförtroendet (Johnson, 2003)

Inom psykologin beskriver man ordet självkänsla som de värderingar och känslor som är sammanlänkade med en persons medvetande om sig själv (Nationalencyklopedin, 2011). Självkänsla är värderingen av oss själva, hur vi uppfattar vår självbild, och hur vi kan känna tillit till oss själva (Johnson, 2003).

Självkänslan är något som inte skiftar så mycket hos oss, medans självförtroendet kan skifta väldigt mycket beroende på situationer och händelser. Ökad självkänsla kan man få främst på två olika sätt; antingen genom egen förvärvning, t ex genom kompetens. Det andra sättet är genom att andra personer ger oss emotionell bekräftelse. Man brukar prata om två sorters positiv självkänsla, yttre och inre. Den jag själv kan tillföra, och den som andra tillför (Johnson, 2003). Förutom positiv självkänsla så finns det motsatsen, negativ självkänsla. Field (1993) beskriver en persons upplevelser utifrån fyra plan, det andliga, mentala, känslomässiga och fysiska. Dessa fyra plan utgör en helhet hos människan. Hon beskriver också hur dessa plan kan benämnas som fyra olika energier som finns med i alla upplevelser vi som människor utsätts för. Det behöver inte nödvändigtvis vara alla fyra energierna samtidigt i en upplevelse/händelse (Field, 1993). Vidare berättar Field om hur upplevelser, som alla vet, kan vara både positiva och negativa. ”Offer-upplevelse” är en negativ upplevelse eller händelse, och en positiv upplevelse kallar Field för ”kreativ”. Vad som skiljer dessa upplevelser åt är sättet vi människor bemöter dem. En upplevelse som man uppfattar som ”kreativ” bemöter man med bra självkänsla, medan en ”offerupplevelse” förknippas med svag självkänsla (Field, 1993). Vid många situationer i livet upplever människor s.k. ”offerupplevelser”. Man får en känsla av att man inte själv kan styra händelsen. Kanske känner man också att man har tappat kontrollen över sitt liv. En händelse som man uppfattar som ”kreativ” bemöter man positivt och med en stark självkänsla, och som att man har full kontroll över sitt liv. Man är i balans.

22

4.3 Planerad tillfällighetsteori

Krumboltz var den första att använda teorin inom vägledning och då vid karriärval och brytpunkter. Amundson m.fl. (2009) beskriver Krumboltz teori som en teori som bygger på att en persons karriärval och utveckling sker utefter de beteenden som personen i fråga har lärt sig. Liksom att personer har lärt sig olika beteenden och handlingar så kan de också lära sig nya. Författarna beskriver hur Krumboltz tar upp fyra huvudsakliga faktorer vid karriärval och utveckling. De faktorerna är; ärftlighet, omgivningen och miljön, erfarenheter, och kunskapen om hur man ska gå tillväga vid beslutstagning och brytpunkter (Amundson, Harris-Bowsley, & Niles, 2009). Med ärftlighet menar man t ex. särskilda egenskaper eller begåvningar, så som musikalitet t ex. Dessa fyra faktorer går in i varandra en del. Har en person t.ex. en begåvning i att spela instrument, men inte har möjligheten att utveckla denna egenskap så blir kanske personen aldrig musiker (Patton & McMahon, 2006). Den andra faktorn, omgivningen och miljön, beskrivs som allt det som händer som man oftast inte själv kan styra. Det kan vara antalet lediga arbeten vid tillfället en person söker jobb, naturkatastrofer, utbildningssystemet, ekonomisk möjlighet m.m. Sammanlagt 12 punkter tas upp. Den tredje faktorn är erfarenheter. Dessa erfarenheter är unika för varje människa, och varje individ har egna mönster i sina livs- och karriärerfarenheter. Dessa mönster av erfarenheter påverkar människan i dennes beslut. Den sista faktorn är en blandning av de tre första. Kunskapen om hur man går tillväga vid beslutstagning, grundar sig på den erfarenhet och de kunskaper man skaffat sig i livet. Det kan vara arbetsmoral, mental inställning och känslomässig respons (Patton & McMahon, 2006). Krumboltz menar att man kan styra sitt liv i den riktning som man själv önskar, om man bara väljer att se saker som sker på ”rätt” sätt. Med ”rätt” sätt menar Krumboltz att man inte bara ska se det som sker eller inte sker efter sina önskemål, utan se vad man kan få ut av situationen som uppstår, bra och dåligt. Vidare anser Krumboltz att det alltid kan komma något gott ur en situation. Händer det något oförutsett i livet så ska man se till att göra det mesta av det. Det kanske inte lönar sig med en gång, men på längre sikt kan det vara givande (Krumboltz & Levin, 2004). T ex; kanske får man en möjlighet till ett arbete som man inte riktigt har tänkt sig, men det kan leda till att man skapar nya kontakter, som i sin tur ger möjligheter till nya arbetstillfällen som man inte fått reda på om man inte tog det där första jobbet. Man ska inte vara rädd för att göra misstag. Det viktigaste är att man tar lärdom av de misstag man gjort, och går stärkt ur dem (Krumboltz & Levin, 2004).

23

Krumboltz tar upp olika myter när det gäller hur man ska planera sitt liv. Några av dessa myter är; välj ett mål med karriären så fort som möjligt, sök endast ett arbete där du har rätt kvalifikationer, sätt din karriär först och håll fast vid det du tror på. Han menar att detta endast är myter som man inte alls ska rätta sig efter. Istället ska man; söka jobbet och lära sig uppgifterna efter, agera själv för att skapa sin lycka, gör det mesta av oförutsedda händelser och försök - även om du inte vet hur utgången blir (Krumboltz & Levin, 2004).

4.4 Sammanfattning

Vid arbetslöshet påverkas många aspekter av en människas liv. Upplevelser av social exkludering upplever många arbetslösa. En känsla av ekonomiska begränsningar och sociala uppoffringar är några faktorer och känslor inom social exkludering som kan upplevas vid arbetslöshet. Självförtroendet och självkänslan hos en person påverkas i olika omfattning hos arbetslösa ungdomar. Krumboltz menar att man kan se saker och situationer på olika sätt. Man kan välja att se nya möjligheter som uppkommer ur en kanske oväntad eller otrevlig händelse. Utifrån en situation man upplever har man alltid ett eget val att se och bemöta händelsen eller situationen. Man ska inte sitta och vänta på att lycka dyker upp utan ta ansvar för sitt liv och skapa situationer och möjligheter för sig själv.

24

5. Metod

Eftersom denna studie handlar om ett specifikt program så vände jag mig till projektledaren för programmet till en början.

5.1 Metodval och metoddiskussion

Målet med mina intervjuer var bl.a. att intervjupersonerna skulle känna sig bekväma och tala fritt. Därför valde jag en semistrukturerad intervju med intervjuguide. Vid en semistrukturerad intervju har man teman eller några frågor man utgår ifrån, för att sedan kunna ställa följdfrågor, och få en djupare förståelse i intervjun (Bryman, 2008).

Den första och tredje intervjun var s.k. gruppintervjuer. Många använder också begreppet fokusintervjuer. Det finns dock vissa skillnader mellan dessa två begrepp (Bryman, 2008). Med fokusintervjuer eller en fokusgrupp har man ett specifikt tema eller en särskild frågeställning man diskuterar kring. Gruppintervjuer har oftast flera olika frågeställningar de samtalar om (Bryman, 2008). Den största skillnaden är att i en fokusgrupp är forskaren eller intervjuaren mest intresserad av hur intervjupersonerna fungerar i grupp, och hur deras svar och reaktioner påverkas av de andra i gruppen (Bryman, 2008). Mina intervjuer var gruppintervjuer. Mitt syfte var inte att se hur de intervjuade reagerade på varandras svar, utan syftet med gruppintervjuer var att skapa ett varmt klimat som deltagarna kändes sig så pass bekväma i att de kunde öppna sig och diskutera sitt deltagande i programmet. Det finns också nackdelar med gruppintervjuer. Det kan vara så att intervjupersonerna påverkas av varandra, och känner sig hämmade i intervjun. Detta har jag funderat över, och kanske kan det vara så att jag fått andra svar om intervjupersonerna kommit ensamma.

Den andra intervjun jag gjorde var en telefonintervju. Detta berodde på att deltagaren flyttat långt iväg, och det fanns ingen möjlighet att träffa henne personligen. Det finns både fördelar och nackdelar med en telefonintervju. Bryman (2008) beskriver hur det kan vara en fördel med telefonintervjuer då avståndet mellan intervjuaren och intervjupersonen gör att intervjupersonen känner att denna kan svara sanningsenligt då personerna inte möts personligen. Vid intervjuer där intervjuare och intervjuperson sitter tillsammans kan

25

intervjupersonen känna att denna måste svara på ett visst sätt för att tillfredsställa intervjuaren. Detta minimeras vid en telefonintervju (Bryman, 2008). En nackdel med denna form av intervju är att intervjupersonen lättare kan avbryta en intervju. Det är svårare att göra när man sitter ansikte mot ansikte. Som intervjuare missar man också det som inte sägs i en intervju. Man ser inte kroppsspråk, miner m.m. (Bryman, 2008). Jag har tagit både för- och nackdelar i beaktan och anser att jag vill att telefonintervjun ska ingå i studien. Intervjun innehåller all den information jag behöver för att kunna uppnå mitt syfte och svara på mina frågeställningar. Jag upplevde det svårt att inte se och uppfatta intervjupersonens kroppsspråk, men enbart utifrån rösten kunde jag ändå uppfatta och tyda informationen intervjupersonen gav.

Jag är medveten om att svaren jag fått i intervjuerna kanske inte hade varit de samma om intervjupersonerna inte haft en sysselsättning efter programmet.

5.2 Urval av undersökningsgrupper

Jag började detta arbete med att kontakta projektledaren för det program jag ville studera. Han var positiv till min studie, och hjälpte mig att kontakta deltagare. Av olika skäl hade han ingen möjlighet att ge deltagarnas kontaktuppgifter till mig, så jag fick skriva ett mail till dem, som han sedan mailade till deltagare i programmet. I mailet berättade jag lite om mig själv, vilken utbildning jag gick och syftet med mitt arbete. Jag var också noga med att skriva att det gick bra att komma på intervju flera tillsammans. Eftersom programmet handlar om ungdomar i åldern 18-25 år gjorde jag bedömningen att det skulle vara mer framgångsrikt för mig om flera kunde komma tillsammans. Jag hade en tanke om att de skulle känna sig mer bekväma om de kom med någon de kände. Mailet skickades till deltagare som gått programmet under förra hösten, och i våras. Sammanlagt 31 personer fick mailet. 3 mail återkom till projektledaren då adressaterna flyttat. Två av dessa mail kunde skickas till ny adress medans den tredje inte kunde skickas vidare. Av de 30 mail som till slut nått mottagarna, svarade sju personer att de ville ställa upp, en man och sex kvinnor. Eftersom jag fick totalt sju svar så gjorde jag inget annat urval. Åldern var i och med deltagandet i projektet begränsat till 18-25 år.

26

5.3 Datainsamling

Det empiriska materialet har jag fått genom de tre intervjuer jag genomfört, med sammanlagt sex intervjupersoner. Frågorna som ställts under intervjuerna har utgjort en mall, och sedan har följdfrågor tillkommit. De frågor/teman som finns i intervjuguiden är de stora begrepp/områden som jag har med i mitt syfte och frågeställningarna i studien.

Mina frågor i intervjuguiden är skrivna och ställda helt utifrån syftet och frågeställningarna. Därför anser jag att studien har validitet. Med validitet menas det empiriska materialets relevans för studien, (Larsen, 2009). När man pratar om reliabilitet så menar Larsen (2009) att informationen ska ha behandlats på rätt sett. Hon menar vidare att man bör hålla god ordning på intervjudata, och de observationsdata man använder sig av. Detta bör man göra för att man inte ska riskera att blanda ihop vad personer sagt, och vem som sa det. Jag har transkriberat mina intervjuer direkt efter. Därför menar jag att intervju- och observationsdata inte har blandats isär. Reliabilitet precis som validitet är två omtalade begrepp. Många forskare vill använda sig av mer alldagliga begrepp som t ex trovärdighet och pålitlighet (Kvale & Brinkmann, 2009). Med reliabilitet menar man forskningens tillförlitlighet. Blir svaren från de intervjuade de samma under en annan tidpunkt och med en annan intervjuperson? (Kvale & Brinkmann, 2009). Frågorna i intervjuguiden till denna studie har varit öppna. Det har getts utrymme för intervjupersonerna att berätta fritt. Under intervjuernas gång och även i analysen av det empiriska materialet har jag gjort mitt yttersta för att inte snedvrida materialet. Snedvridet, eller bias, betyder att man som forskare inte lyckats hålla forskningen fördomslös, utan snedvrider den på något sätt (Kvale & Brinkmann, 2009).

5.5 Analysmetod

Resultatet i studien har analyserats utefter de teoretiska begrepp som tidigare tagits upp. Studien har varit en blandning av induktivt- och deduktivt arbetssätt. Med induktivt arbetssätt menar Bryman (2008) att man gör observationer eller intervjuer och sedan tar fram den teori man vill analysera materialet utifrån. Det deduktiva sättet är tvärtom, man hittarutgångspunkterna i teorierna och genomför därefter observationerna/intervjuerna (Bryman, 2008). I denna studie har det varit en blandning av ovanstående två arbetssätt.

27

Självförtroende och självkänsla är två teoretiska begrepp som funnits innan intervjuerna. Även social exkludering har funnits som teoretisk utgångspunkt inför intervjuerna. Däremot har Krumboltz planerade tillfällighetsteori tillkommit efter att intervjuerna genomförts. De första tre teorierna kopplar jag starkt till arbetslöshet, och därför var de viktiga att ha med. Krumboltz teori är ett spännande och utmanande sätt att möta situationer på, och väldigt relevant i arbetet som SYV, och med arbetslösa ungdomar.

5.6 Etiska ställningstaganden

I min studie har jag varit noga med att följa de etiska principer som finns ( vetenskapsrådet, 2011).

Informationskravet har gjort att jag vid varje intervju berättat vad mitt syfte med studien har varit. Jag har kontrollerat så att intervjupersonerna har uppfattat syftet, och tankarna kring studien. Eftersom det skickats ut en förfrågan till aktuella intervjupersoner, som sedan av egen fri vilja svarat så har samtyckeskravet uppfyllts.

Utifrån konfidentialitetskravet har jag innan intervjuerna börjat med att berätta att det som sägs inte kommer att kunna härledas till intervjupersonerna. Namnen i studien är fiktiva, liksom namnet på programmet. Den aktuella kommunens namn är inte heller utskrivet någonstans.

Nyttjandekravet har eftersträvats då intervjupersonerna blivit informerade om att jag inte kommer att använda materialet i något annat syfte än denna studie.

5.7 Intervjupersonerna

För att hålla ungdomarna anonyma så förekommer inte deras riktiga namn i studien. Den första intervjun bestod av tre tjejer; Sara, Mikaela och Caroline. Nästa intervju var en telefonintervju, då Anna flyttat från orten. Den sista intervjun bestod av Johan och Tilda. Vid detta tillfälle skulle ytterligare en kvinna närvara, men fick förhinder. Sammanlagt blev det sex intervjupersoner.

28

Här följer en presentation av intervjupersonerna som medverkar i studien.

Sara är 22 år. Hon har gått Handelsprogrammet på gymnasiet. Efter gymnasiet har hon jobbat lite sporadiskt på olika arbetsplatser.

Mikaela är 24 år. På gymnasiet gick hon Barn- och fritidsprogrammet. Hon har jobbat lite grann med barn och insett att det inte är rätt område för henne. Även hon har jobbat i perioder, främst på fabriker.

Caroline är 22 år. Hon gick också Barn- och fritidsprogrammet på gymnasiet. Hon har jobbat som Au-pair i USA och inom hemtjänsten.

Anna är 19 år. På gymnasiet läste hon ett Dans- och musikalprogram. Hon har jobbat två månader på café.

Johan är 20 år. Gymnasietiden tillbringade han på Hantverksprogrammet. Han hade inte haft några tidigare arbeten innan han började programmet.

Tilda är 26 år. På gymnasiet läste hon Samhällsprogrammet. Hon har jobbat sedan gymnasiet, på många olika ställen, bl.a. som telefonförsäljare, och säljare ute på företag.

29

6. Resultat

Resultatet är tematiserat utifrån de teman som jag anser bäst belyser hur självförtroendet och självkänslan påverkats hos ungdomarna i programmet.

Deltagarna berättar vid många tillfällen om en övning de gjort tillsammans med SYV. Denna övning (övning 1) gjordes i programmet tillsammans med SYV. Man fokuserade på karriärvägledning, alltså ungdomarna som individer, brytpunkter, egenskaper och karriärval. Övningen gick ut på att man skulle kategorisera olika aspekter av sitt liv. Man använde sig av värderingskort där det stod olika egenskaper och fakta. Man arbetade med olika delar av livet, t.ex. egenskaper, framtiden m.m. Varje övning skrevs in i ett arbetshäfte, och efter alla övningar hade varje deltagare ett enskilt möte med SYV. Under detta möte pratade man om vad som stod i häftet, och vad det kunde betyda för deltagaren och dennes val.

6.1 Självkänsla och självförtroende

Att självkänslan och självförtroendet kan vara lågt när man är arbetslös råder det inget tvivel om. Deltagarna i projektet berättar om hur deras självförtroende och självkänsla påverkades genom programmet. Självkänsla och självförtroende kan vara två begrepp som är svåra att särskilja. Intervjupersonerna fick, av mig, en lite sammanfattning på skillnaderna av begreppen.

Fem av sex intervjupersoner berättar om en ökad självkänsla och ett höjt självförtroende genom deltagandet i programmet. Orsakerna till detta var lite olika. Johan säger att han fick bättre självförtroende när det gäller anställningsintervjuer. Han fick så mycket kunskap kring hur det fungerar på en intervju och hur man bör uppträda. Johan;

Man känner sig mer säker när man söker jobb

Tilda håller med och kände att hon hade ”lite ess i rockärmen” pga. av denna kunskap och information.

30

Caroline berättar om hur hennes självförtroende ökade när hon fick träna på en övning som hon inte gillar och känner sig säker i. Att redovisa inför grupp. Hon stärktes av denna övning även om jag i hennes svar kunde utläsa att det var en jobbig övning för henne att ta sig igenom. Jag ser hur Sara lyser upp när hon berättar om sin praktikplats. Under perioden på praktikplatsen höjdes hennes självkänsla mycket. Hon kände att människorna där brydde sig om henne och hon ler när hon pratar om hur de visade omtanke och intresse för henne.

Jag blev väldigt välkomnad och omhändertagen på min praktikplats. Detta gjorde att jag växte som person när jag kände att människorna brydde sig om mig, och ville mitt bästa

Johan hade inte varit arbetslös så länge innan han började programmet, och hans mål var att hitta ett arbete så fort som möjligt. Han berättar hur positivt det var när Björn och Olof gav feedback på hans CV. Det höjde hans självkänsla;

Steg väl allt eftersom, eftersom man kände att allt gick på en bättringsväg hela tiden

När Johan pratar om CV:t och den respons han fick på det så ser jag hur han faktiskt sträcker på sig. Han är stolt och berättar med ett leende hur hans CV faktiskt används som exempel på hur det kan se ut. Under telefonintervjun med Anna så berättar hon om hennes självkänsla och självförtroende. Hon tror inte att det har förändrats någonting under programmet. Hon menar att många saker var bra i programmet och vissa var mindre bra, men hennes självförtroende eller självkänsla har inte påverkats. Mikaela berättar om de övningar som deltagarna gjorde med SYV. Hon tyckte att de var bra, och gav en bättre insikt i hur hon faktiskt tänkte och fungerade. Tilda beskriver övningen på liknande sätt och säger;

den rörde runt mycket i huvudet

Övningen intervjupersonerna pratar om har syftet att deltagarna ska få jobba lite med sig själv som person och hur och med vad man vill arbeta. Man funderar och arbetar också med hur man vill att livet ska se ut i framtiden.

31

6.2 Social exkludering

Social exkludering, utanförskap, är något som många arbetslösa upplever som en jobbig bit i arbetslösheten. Intervjupersonerna i studien berättar om känslan av nedstämdhet, dåligt självförtroende och psykisk påfrestning. Sara, Mikaela och Caroline berättar och pratar med varandra om hur de har upplevt utanförskapet i samband med arbetslöshet. Mikaela blev arbetslös under den ekonomiska krisen 2009. Då tyckte hon inte det var särskilt jobbigt eftersom många av hennes kompisar också var arbetslösa. Efter hand som tiden gick så fick kompisarna arbeten, och till slut kände Mikaela att hon var den enda kvar i kompisgänget som inte hade arbete. Under min intervju med de tre tjejerna Sara, Mikaela och Caroline så märker jag tydligt hur samtalstonen ändras när vi pratar om arbetslöshet och utanförskap. Tjejerna pratar vidare om hur trist det är när man gång på gång får nej när de frågar efter arbeten eller praktikplatser. Therese fyller i;

Man tar det personligt fast man vet att det inte är det

Det sänker självförtroendet om man får ett nej vid jobbsök eller i liknande sammanhang. Under den period som Johan var arbetslös så tyckte han sig inte ha någon frihet. Då han bor långt ute på landet så berättar han om hur pengarna han hade precis räckte till att ta sig till staden för att söka arbeten. Han beskriver hur han upplevde arbetslösheten;

Att vara arbetslös är deprimerande

Anna beskriver det ungefär på samma sätt. Hon tyckte att det var psykiskt påfrestande att vara arbetslös. Både Anna och Johan är unga och hade inte varit arbetslösa så lång tid efter avslutad gymnasieutbildning. De började i programmet några månader senare. Sara, Mikaela, Caroline och Tilda tar i de olika intervjuerna upp hur det isolerar från socialt umgänge att vara arbetslös. De menar att de sitter hemma på dagarna när andra arbetar, och när kompisarna sedan kommer hem från sina arbeten, så har de ändå begränsat med pengar så att det inte finns något stort utrymme för att hitta på saker som kostar. Bristen på pengar är en stor del i utanförskapet de upplever som arbetslösa. Tilda berättar dock att hon försöker hitta något positivt i situationen och menar att hon faktiskt lär sig att hushålla med pengarna när det är knapert.

32

6.3 Vägledning

I programmet har det förekommit vägledning vid olika tillfällen. Något alla deltagare i studien tar upp och tyckt varit bra och givande. De har fått nya tankar inför framtiden. Sara, Mikaela och Caroline pratar om vägledningen som förekommit under programmet. De berättar om övning 1 som de gjort med SYV (denna övning förklaras i början av detta kapitel). Denna övning gav nya tankar och idéer till deltagarna. Alla sex intervjupersoner tyckte att denna övning var bra, och de lärde sig lite mer om sig själva. Alla som deltog i programmet fick också enskilda möten med SYV. Där gick de igenom vad man kommit fram till i övningen, och pratade också om utbildningar och yrken. Johan minns sitt möte med SYV som mycket positivt och han berättar hur de tittade på olika alternativ för honom, både utifrån den utbildning han hade och intressen. Sara berättar om sitt möte med SYV och säger att om det inte varit för det mötet så hade hon börjat läsa igen. Innan mötet hade hon inga planer på att studera vidare, men hon fick nya tankar efter mötet. Mötet med SYV fick henne att se i ett större och vidare perspektiv. Caroline tar upp en viktig sak under intervjun. Hon berättar att SYV under mötet frågat henne vad hon ville göra.

Hon frågade vad jag VILLE göra. Det har ingen annan gjort innan

Caroline berättar hur hon blivit bemött på Arbetsförmedlingen. Där har hon uppfattat det som att det är viktigt att hon gör någonting, det spelar ingen roll om det intresserar henne.

6.4 Erfarenheter och kunskaper från programmet

I intervjuerna tar deltagarna upp olika saker som de kommer ihåg från programmet. CV- skrivning är något som alla är väldigt nöjda med. Anna tycker att CV-skrivningen har varit bra.

33

Vid arbetslöshet är det viktigt att ha ett aktuellt och noga genomarbetat CV. Detta är något som alla deltagarna tar upp och tycker är bra. Mikaela tar upp att hon tyckte det var bra att träffa nya människor och skapa ett större kontaktnät. Detta stämmer Sara in i och tillägger att hon lärt sig mer om sig själv;

Jag har lärt mig att ta vara på vad jag vill, kan och tänka först och handla sedan

Både Mikaela och Sara pratar vidare om detta, och menar att det är nyttigt att jobba i grupp med andra för att lära sig att anpassa sig efter andra människor, även om man inte tycker som dem. Tilda berättar om sina funderingar innan hon gick programmet;

Att komma vidare till något annat än det jag höll på med

Tilda har jobbat största delen av tiden sedan hon slutade gymnasiet, men kände ändå att det inte var varaktigt eller hållbart. Sara berättar om hennes jakt efter nya kontakter. Programansvariga berättade för deltagarna att många får sina arbeten genom kontakter. Detta tog Sara fasta på och såg genast de andra deltagarna som nya kontakter och möjligheter till arbete.

Vad har du för kontakter, och hur kan du hjälpa mig?

Genom programmet fick deltagarna lära sig att det finns möjligheter på många ställen, ja nästan överallt. Johan säger att när han var på informationsmötet i programmet så tyckte han att det verkade bra. Han ville ha ett arbete och komma ur arbetslösheten.

Om man skulle gå vidare från det man hade, jobb och utbildning, så ville de framhäva att det fanns möjligheter, och det tyckte jag var väldigt bra

Även Sara, Mikaela och Caroline berättar om programmet, och säger att det varit väldigt viktigt för Björn och Olof att deltagarna skrivit upp vilka mål de har. Det gick att ändra målen efterhand, men det var viktigt att ha något att sträva efter. Detta visar på en coachande inställning från Björn och Olof. De vill att deltagarna ska ha något att sträva efter, och fokusera på. Deltagarna är positiva till programmet på många sätt. Dels har de sitt CV som är en konkret sak att ta med sig, sedan berättar de hur de vuxit i samband med feedback de fått

34

eller övningar de gjort. Många övningar har gått ut på att samarbeta i grupper, vilket förekommer på nästan alla arbetsplatser. Programmet verkar förbereda ungdomarna för arbete på ett bra och konkret sätt. Många praktiska övningar har gjorts vilket är bra, då det annars blir för ”skol-likt”. Deltagarna är dock inte nöjda med allt i programmet. Johan och Tilda pratar och berättar om de saker som inte varit helt bra. Båda två är besvikna över att det inte har blivit den uppföljning som tidigare sagts. Det skulle vara uppföljningar på praktiken och det har inte blivit. Johan berättar besviket hur han själv både fick fixa praktikplats och också informera handledaren om vad som gällde. Något som de ansvariga i programmet skulle ha gjort. Även Tilda och Anna berättar om kontakten som var dålig mellan deltagare och programansvariga i samband med praktiken. Båda tjejerna ringde till Björn och berättade att de inte trivdes på sina praktikplatser. Tilda fick till svar att om hon ”bara visade framfötterna, så löser det sig”. Kontakten mellan Björn och Olof verkade ibland bristfällig berättar Tilda;

Det var lite ofokuserat mellan dem två

6.5 Deltagarnas situation efter programmet

Dagens höga arbetslöshet gör det svårt för ungdomar att skaffa sig arbete. Forskning visar också på hur det kan påverkar arbetslösa ungdomar under lång tid att vara utan arbete. Deltagarna i min studie upplever alla att det är jobbigt att vara arbetslösa. Det visar sig nu att situationen för deltagarna ser bra ut. Av de sex intervjupersoner jag pratat med är det en som inte vid tidpunkten för intervjun hade någon sysselsättning. De andra fem hade antingen arbete eller studerade. Anna har flyttat till annan ort, och studerar på Universitet. Hon läser enskilda kurser medan hon funderar på framtiden. Johan fick arbete på sin praktikplats.

Allt är frid och fröjd

Han jobbar med det han vill och har en fast tjänst på heltid. Han säger att han kanske inte sökt praktik på denna arbetsplats om han inte gått i programmet. Han tyckte att det kändes mer seriöst att komma som en deltagare i programmet, än ”bara arbetslös”. Johan berättar om hur han själv fixat praktikplatsen, och det går inte att ta miste på hans glädje. Han är uppenbart stolt över att han fixat det själv. Tilda arbetar också hon på heltid. Hon sökte arbete under

35

praktiken på en annan arbetsplats och har nu fast tjänst. Sara studerar på Komvux. Hennes möte med SYV under programmet fick henne att tänka i nya banor och hon har en plan för närmsta framtiden. Läsa upp betyg för att sedan kunna läsa vidare på Högskolenivå. Mikaela var under tiden för intervjun arbetslös, men hade ett arbete på gång. Caroline fick arbete under praktikperioden. Arbetet är på ett annat ställe. Där arbetar hon som vikarie.

6.6 Sammanfattning

Resultaten visar att deltagarnas självförtroende och självkänsla har påverkats av att de varit med i programmet. Deltagarna berättar om övningar, både individuella och i grupp, information och stöd som gjort att de fått nya kunskaper och idéer med sig efter programmet. Praktiken är ett inslag som också bidragit till ökad självförtroende hos någon deltagare. Vidare berättar ungdomarna om hur de ser på arbetslöshet. Detta är något som de upplever jobbigt, tråkigt och psykiskt påfrestande. Fem av de sex intervjupersonerna gick efter programmet vidare till studier eller arbete.

36

7. Analys

Kapitlet är tematiserat utifrån de teoretiska begrepp som finns i studien; självkänsla/självkännedom, social exkludering (utanförskap) och Krumboltz planerade tillfällighetsteori om hur man styr och ser möjligheterna i sitt liv.

Analysen visar hur det empiriska materialet, de teorietiska begreppen och tidigare forskning har ett samband, och hur de kan kopplas samman.

Social exkludering, självkänsla och självförtroende är de centrala begreppen i studien och också de som analyseras mest.

7.1 Självförtroende/Självkänsla

I den tidigare forskningen kan man läsa om hur självförtroendet påverkar hur människor möter arbetslivet, och hur lågt självförtroende ökar risken för arbetslöshet (Wadell, 2005). Att självförtroendet är något som kan påverkas av andra människor tas upp i teoridelen, och det knyter jag samman med det som Johan säger i resultatet. Han menar att hans självförtroende ökar när han får positiv feedback från projektledaren. Detta visar att andra personer kan påverka självförtroendet hos en människa, i detta fall på ett positivt sätt.

Deltagarna menar att deras självkänsla och självförtroende har ökat efter att de varit med i programmet. Detta vill jag knyta samman med den studie i tidigare forskning som pekar på att människor är sociala varelser som vill känna grupptillhörighet (Geithner, Moser & Paul, 2009). Jag tror att mycket av deltagandet i programmet har gjort att de arbetslösa ungdomarna har från att ”bara vara arbetslös” tillhört en grupp med samma mål. De har då upplevt de dolda faktorer som upplevs när man har ett arbete, som är viktiga för människor; social tillhörighet, status, aktivitet och struktur i vardagen (Geithner, Moser & Paul 2009).

I en av intervjuerna tar en deltagare upp hur det sänker självkänslan när man ständigt får ”nej” från arbetsgivare eller påtänkta praktikplatser. Detta är ytterligare ett exempel på hur andra människor kan påverka en persons självförtroende och självkänsla. Man tar det personligt, och detta kopplar jag till känslan av social exkludering och den artikel som påvisar att