Nedan redovisas deltagarnas upplevelse av projektet utifrån den enkätundersökning som samtliga deltagare erbjuds att besvara i samband med att de avslutar sitt deltagande. Vidare förs ett resonemang kring deltagarnas upplevelse av projektet och vilka effekter det skapat för dem.
Tillvägagångssätt
Enkäten har distribuerats som en webb-enkät via SMS och e-post till deltagarna. 126 deltagare har fått enkäten och 64 personer har valt att påbörja att besvara enkäten, vilket ger en svarsfrekvens om 51 %. Andelen som valt att fullfölja och besvara samtliga frågor uppgår till 47 deltagare (26 kvinnor och 21 män) vilket ger ett internt bortfall om ca 26 %. Enkäten söker svar på hur deltagarna upplevt projektet, dess insatser samt vilken påverkan det skapat för deltagarna personligen.
Deltagarnas bakgrund
Ålder, totalt: Kvinnor Män
18 – 25 år (17) 27 % ( 9) 28 % ( 8) 25 %
26 – 35 år (20) 31 % ( 9) 28 % (11) 35 %
36 – 45 år (22) 34 % (12) 38 % (10) 31 %
46 – 55 år (2) 3 % ( 1) 3 % ( 1) 3 %
56 – 65 år (3) 5 % ( 1) 3 % ( 2) 6 %
Totalt (64) 100 % (32) 100 % (32) 100 %
Tabell 1: Ålder, fördelat på kvinnor och män (antal inom parentes)
Frågan har besvarats av 32 män och 32 kvinnor. Åldersmässigt så är den största gruppen mellan 26 och 45 år medan den näst största är unga mellan 18 och 25 år.
Deltagarnas upplevelse av projektets påverkan
Tabell 2: Upplevelse av projektets påverkan
Majoriteten av deltagarna, ca 80 – 90 %, menar genomgående att de i hög eller i mycket hög grad utvecklat sitt självförtroende, sin kompetens för att kunna få ett arbete samt kommit närmare arbetsmarknaden. Det finns inga större skillnader mellan hur män respektive kvinnor bedömer att projektet påverkat aspekterna ovan.
Vad gäller om deltagarna utvecklat och stärkt sin kompetens för att kunna studera vidare respektive ökat sin studiemotivation så skiljer sig skattningarna åt mellan kvinnor och män.
Kvinnor anser i 80 – 90 % av fallen att de ökat sin studiemotivation samt utvecklat sin kompetens för att kunna studera vidare. För män är motsvarande siffror 70 %. Det förefaller således som att kvinnorna i högre utsträckning än män ser studier som en väg mot sysselsättning.
Sammantaget så är skattningarna höga kring hur deltagarna anser sig närmat sig arbetsmarknaden, ökat sitt självförtroende samt stärkt sin kompetens och motivation för att arbeta och studera genom projektet.
Projektet får således anses ha stärkt deltagarnas ställning på arbetsmarknaden i stor utsträckning. Detta är vidare helt i linje med utlysningens syfte om att öka och stärka kompetens och självkänsla för målgrupperna. Vidare att insatserna ska resultera i att motverka svårigheterna för nyanlända och utrikesfödda långtidsarbetslösa kvinnor och män att komma in på arbetsmarknaden.
Deltagarnas upplevelse av projektets påverkan, fortsättning
Tabell 3: Upplevelse av projektets påverkan, fortsättning
Då projektet arbetat aktivt med såväl yrkessvenska som studiehandledning så har deltagarna ombetts skatta hur de utvecklat sitt svenska språk under projektet. Likaså här gäller att kvinnorna anser att de utvecklats mer än männen. Majoriteten av kvinnorna, 85 – 92 %, anser att de blivit bättre på att tala, skriva och läsa svenska i hög eller i mycket hög grad. För männen är motsvarande siffor, 62 – 76 %, vilket är i linje med tidigare skillnader på skattningar kring studier.
Sammantaget så är skattningarna höga kring hur deltagarna förbättrat sitt svenska språk genom projektet och dess insatser kring yrkessvenska och studiehandledning.
Vad gäller om deltagarna utvecklat kontakter med olika arbetsgivare via studier och andra insatser i projektet så anser 62 respektive 66 % av männen och kvinnorna att de gjort så i mycket hög eller i hög grad. Även detta resultat är i linje med utlysningens mål om att insatserna ska resultera i att motverka svårigheterna för nyanlända och utrikesfödda långtidsarbetslösa kvinnor och män att komma in på arbetsmarknaden.
Berätta hur Du upplevt projekt KIR? De utbildningar, praktik eller anställningar som du haft genom projektet.
- Vilka tycker Du är de starka sidorna/möjligheterna med projekt KiR?
Deltagarna lyfter fram att de utvecklat sitt svenska språk genom yrkessvenska och studiehandledare. Några deltagare tar upp att de fått konkreta arbetslivserfarenheter genom praktik, fått en helhetssyn på det kommande arbetet via praktik och närmat sig arbetsmarknaden.
Likaså lyfts lärarnas och studiehandledarnas betydelse och stöd fram och några deltagare påtalar att de nu blivit mer självständiga och trygga. Nedan återfinns några kommentarer från deltagarna.
Figur 5: Starka sidor i projektet
Vilka tycker Du är de svaga sidorna/det som behöver förbättras med projekt KiR?
Deltagarna lyfter fram att tempot i utbildningarna tidvis varit högt och att det ibland är svårt att hinna med . Enstaka deltagare för fram att man vill få större möjligheter att prata svenska, att det behövs mer studiebesök samt att yrkessvenska läraren bytts ut.
Figur 6: Starka sidor i projektet
Likabehandling, behovsanpassning och verksamhetens relevans för deltagarna
Tabell 4: Upplevelse av likabehandling, behovsanpassning och verksamhetens relevans
Majoriteten av deltagarna, ca 81 – 96 %, menar genomgående att verksamheten i hög eller i mycket hög grad är anpassad till deltagarens förutsättningar och behov. Inga större skillnader föreligger mellan hur kvinnor och män bedömer aspekterna ovan.
Vad gäller likabehandling menar ca 70 - 86 % av deltagarna att verksamheten behandlar individerna på samma sätt dvs. att deltagarna inte upplevt sig negativt särbehandlade både vad gäller bemötande och att man upplever sig fått samma information och stöd som övriga. Inga större skillnader föreligger mellan hur kvinnor och män bedömer aspekterna ovan.
Frågan - I vilken grad upplever Du att Du fritt kunnat välja utbildning och yrkesområde utifrån ditt intresse?
ställdes för att kunna utvärdera ett av projektets jämställdhetsmål, ”att minst 70 % av deltagarna ska uppleva att de kan välja en utbildnings- och yrkesinriktning som idag domineras av det motsatta könet”.
Vi landade i att ovanstående fråga var en bättre formulering än att fråga om ”en utbildnings- och yrkesinriktning som idag domineras av det motsatta könet”. Detta för att göra frågan mer begriplig och lättare att tolka för många av deltagarna som fortfarande har en del kvar innan de behärskar svenska språket. För de kvinnliga deltagarna gäller att 92 % anser att de i hög eller i mycket hög grad fritt kunnat välja utbildning/ yrkesområde utifrån sitt intresse. Motsvarande siffra för män är 77 %.
Vi kan således konstatera att projektet uppfyllt jämställdhetsmålet ovan på ett bra sätt. Likaså att utlysningens skrivning om att beviljade projektansökningar ska resultera i tydliga och långsiktiga satsningar på att nå en könsneutral, inkluderande och jämställd arbetsmarknad för att stärka den regionala tillväxten tycks ha uppfyllts i projekt Kompetensförsörjning i Realtid.
Självskattad livskvalitet
Nedan följer ett antal frågor i vilka deltagarna har fått ta ställning till hur de uppfattar sin nuvarande livskvalitet, hur livet förändrats sedan projektet påbörjats samt vilka tankar de har om framtiden d v s om de tror att livet kommer att bli bättre eller sämre.
De tre frågorna i enkäten har hämtats från (Axelsson, L et al, 20074) och mäter s.k. global livskvalitet vilket kan sägas vara individens subjektiva bedömning och utvärdering av innehållet i sitt liv vilket är i enlighet med hur ett antal forskare definierat begreppet. De tre frågorna mäter specifikt hur deltagarna uppfattar livet som det är för tillfället (present quality of life, PQL), hur livet förändrats sedan projektet påbörjades (change in quality of life, CQL) och vad individen tror om sitt liv inför framtiden (expected future quality of life, FQL).
Tabell 5: Självskattad livskvalitet, nuvarande och förändrad
Mellan 80 och 95 % av deltagarna upplever att livet just nu (efter projektet) är mycket bra eller ganska bra. Kvinnorna skattar sin nuvarande livskvalitet något högre än männen och särskilt för andelens som valt svarsalternativet Mycket bra. Vidare så anger dubbelt så hög andel kvinnor att livet är mycket bra jämfört med männen. Det kan finnas flera orsaker till skillnaderna och vi har inte haft möjlighet att närmare undersöka skillnaderna. Vi kan dock konstatera att de skiljer sig för samtliga frågor om livskvalitet på så sätt att männen genomgående gör lägre skattningar. Vad gäller hur livet förändrats jämfört med tiden strax innan deltagarna påbörjade projektet så menar 80 % av kvinnorna att det blivit mycket eller något bättre. Motsvarade siffra för män är 70 %.
Tabell 6: Förväntningar på framtida livskvalitet
Deltagarna har i 90 – 96 % av fallen genomgående positiva framtidsförväntningar på att livet kommer att bli bättre eller något bättre. Skillnaden mellan män och kvinnor består mellan svarsalternativen mycket bättre respektive något bättre. Vi kan således på goda grunder säga att den absoluta majoriteten av deltagarna uppger att de lämnar projektet stärkta på flera plan och med en tro om att en ännu bättre framtid väntar runt hörnet.
4 Axelsson, L et. al. (2007) Inequalities of quality of life in unemployed young adults: A population-based