Tabell 15. Mätning av generell reaktionstid på visuellt stimuli i tid
Test 4B:Tid i sek per fråga
0,8 0,8
0,0 10%0%
20%30%
40%50%
60%70%
80%90%
100%
Tid snitt
L - Grupp D - Grupp Differans
Deltestet kontrollerar testpersonens generella reaktionstid på visuellt stimuli. Testet syftar till att mäta reaktionstiden för att bedöma om eventuell lång reaktionstid beror på ordavkodningssvårigheter eller om eleven normalt arbetar långsamt. Deltestet, rekommenderas inleda KOAS- testet i handledningsmanualen. Testet består av 30 uppgifter.
Eleven ser en tärning med två eller fem prickar och ska verbalt uttrycka antal prickar som exponeras på skärmen i datorns mikrofon.
I detta deltest visar gruppernas resultat på obetydliga skillnader, D- Gruppens resultat i antal rätt skiljer endast 1 % gentemot L- Gruppen och då till de förstnämndas fördel. Grupperna uppvisar likadana resultat då det gäller tiden (0,8 sekunder i snitt)
Tabell 16. Totalresultat i tid per fråga och test.
Test 1A Test 2A Test 2B Test 3A Test 3B Test 4A Test 4B
L-Gruppen D- Gruppen
Tabell 17. Totalresultat i antal rätt.
KOAS: Procent rätt per test
Test 1A Test 2A Test 2B Test 3A Test 3B Test 4A Test 4B
L-Gruppen D- Gruppen
5 Sammanfattning och diskussion
Syftet med uppsatsen var att undersöka om det skulle gå att se någon skillnad/likhet i ordavkodningsstrategierna mellan dyslexi och läs - och skrivsvårigheter i det datorbaserade KOAS- testet.
Till mitt förfogande, beträffande undersökningsdata, har jag haft KOAS-resultat från 12 elever och dessa delades upp i två grupper. Eleverna, vilka går på mellanstadiet, år 4-6, har testats i omgångar under år 2008 och några testresultat är från år 2007. Metoden jag valde är den kvantitativa och analysmetoden deskriptiv statistik, jag har i analysen brutit upp delarna i de olika testdelarna för att sedan återgå till helheten i deltesterna vilket är en av positivismens grundtankar.(Patel och Davidsson 2003) Jag vill poängtera att resultatet som framkommit, inte kan säkerställas statistiskt, då mitt undersökningsunderlag varit begränsat, vilket innebär att mina tolkningar endast är indikationer beträffande likheter och skillnader.
I min undersökning har jag funnit indikationer på såväl likheter som skillnader mellan grupperna. Likheter jag fann mellan grupperna är att de använder fonologisk strategi då ordlängden ökar, även då det gäller högfrekventa ord. Då eleverna tvingas använda sig av ortografisk strategi visar resultatet att båda grupperna får problem vilket indikerar på att de använt fonologisk strategi. Gruppernas resultat visar också på likheter då det gäller deras fonologiska strategi vilken brister då ordlängden ökar. Vilket bekräftas av Höien och Lundbergs undersökningar (2001). En annan likhet som framgår är att grupperna får likartat resultat då det gäller deras generella motoriska respons och reaktionstid på visuellt stimuli.
Skillnaden som framträder är att D- Gruppen i alla testmoment tar längre tid på sig att svara samt även har ett sämre resultat när det gäller antal rätta svar (detta bortsett från deltesten 4A och 4B som endast mäter elevernas motorik och visuella stimuli). En relativt markant skillnad är att D- Gruppen har betydligt större svårighet med den fonologiska strategin där felprocenten i test 3A och 3B är betydligt högre än i deltest 1 där de kan välja strategi samt deltest 2A och 2B där de tvingas till en ortografisk strategi. Höien och Lundberg (2001) anser att det är svårt att uppnå goda resultat om den fonologiska strategin används här.
KOAS-testet bekräftar att dyslektikers problem framförallt ligger i den fonologiska strategin vilket styrks av Myrberg (2007) i Konsensusprojektet ( 2006) Höien och Lundberg (2001).
Det kan bero på störningar i fonologiska systemet, att ha svårt att hålla kvar bokstäver, ord i korttidsminnet, segmentera ord i fonem vilket bekräftas av Höien och Lundberg (2001), Khere (2007) och Stadler (1994). Varje gång en läsare stöter på ett nytt ord använder denne den fonologiska strategin för att tyda ordet. Då dyslektiker har större problem (framför allt med längre ord) med denna strategi får det en negativ inverkan då de inte har kunnat lagra orden i sitt lexikon. Lexikonets innehåll påverkar ortografisk läsning, och de har då sämre förutsättning för ortografisk strategi framförallt vid längre ord. Detta styrks vidare av att D- Gruppens resultat för test 2A och 2B var sämre än L- Gruppen, men att denna skillnad var betydligt mer marginell än skillnaden i 3A och 3B. Att de är sämre vid ortografisk strategi kan således ha mindre att göra med deras strategival och direkta ortografiska färdighet och har mer med att göra med deras lexikon.
Båda grupperna uppvisar således indikationer på såväl skillnader som likheter i KOAS-testresultaten, min tolkning är att båda grupperna har svårigheter med såväl fonologisk som ortografisk strategi men att gruppen med diagnosen dyslexi har betydligt större fonologiska svårigheter än gruppen med läs - och skrivsvårigheter. Att göra en större undersökning för att undersöka om dessa indikationer stämmer skulle kunna vara ett intressant ämne för en vidare uppsats.
Källförteckning
Ahlberg, Ann 2001.Lärande och delaktighet. Lund :Studentlitteratur.
Andersson Bodil, Belfrage Louise,& Sjölund Eva 2006.Smart start vid lässvårigheter och dyslexi. Stockholm: Natur & Kultur.
Bladini, Ulla-Britt 1994. Läs- och skrivsvårigheter – ordblindhet – dyslexi . Göteborg:
Specialpedagogiska rapporter Göteborgs Universitet, Institutionen för specialpedagogik Bolander, Maria 2005 Funktionell grammatik Stockholm: Liber.
Einarsson, Jan 2007. 2 bearb. uppl. Språksociologi. Lund: Studentlitteratur.
Ekegren, Staffan 1996. Det var ju inte dum jag var- tretton dyslektiker begär Ordet. Örebro:
Eskilstuna, stads - och länsbibliotek
Eriksson, Britta (red) 2001. Utredning av läs och skrivsvårigheter. Lund: Studentlitteratur.
Gillberg, Christopher och Ödman ,Maj 1994. Dyslexi - Vad är det ? Stockholm: Natur och kultur.
Handbok till KOAS 1999. Stavanger: Invivo.
Holme, Idar, Magne och Krohn, Solvang, Berndt 1991. (1997) Forskningsmetodik – Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Höien, Torleiv och Lundberg, Ingvar 2001. 2.bearb.uppl. Dyslexi från teori till praktik.
Stockholm: Natur och kultur.
Lange, Anna-Lena (red) Myrberg, Mats. 2006. Konsensusprojektet. Härnösand:
Specialpedagogiska institutet.
Lindell, Carl Gustav och Lindell, Sonya 1996. Dyslexi -problem och möjligheter. Stockholm:
Brevskolan.
Madison, Sigrid 1988. Hoppande bokstäver: En bok om dyslexi. Stockholm: Tiden.
Myrberg, Mats 2007 Att läsa och skriva - forskning och beprövad erfarenhet. Stockholm:
Myndigheten för skolutveckling.
Patel, Runa och Davidsson, Bo 1991. (2003) Forskningsmetodikens grunder, att planera, genomföra och rapportera en undersökning .Lund Studentlitteratur.
Stadler, Ester 1994. Dyslexi- en introduktion. Lund: Studentlitteratur Svenska språknämnden. 2007. Svenska skrivregler. Stockholm:Liber Trost, Jan 2002. Att skriva uppsats med akribi. Lund: Studentlitteratur.
Zetterqvist Nelson, Karin 2003. Dyslexi- en diagnos på gott och ont. Lund: Studentlitteratur.
Åström, Kenneth 2007.Termlexikon i språkvetenskap. Lund: Studentlitteratur
Otryckta källor:
Internethänvisning till World wide web
”Dyslexi- Vad säger forskningen om dyslexi?” Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté.Tillgängligt på www.
http://www.sr.se/cgi-bin/varmland/program/artikel.asp?ProgramID=2157&Artikel=2433440. Hämtat 27.12.08.
Gunnarson, Ronny, (2008). Storlek av stickprov och styrka (power) av en undersökning Sahlgrenska akademien, Göteborgs Universitet. Tillgängligt på www.
http://infovoice.se/fou/bok/statmet/variat/10000037.htm. Hämtat 19.2.09.
”Hur upptäcker vi elever med läs - och skrivsvårigheter?” Skriv- Knuten, skola och studier.
Tillgängligt på www. http:// www.skriv-knuten.fmls.nu/start.asp?sida=4306. Hämtat 16.10.08.
Kere, Juha, (2007). Dyslexi och genforskning. Dyslexi - aktuellt om läs och skrivsvårigheter 2007:3. Tillgängligt på www. http://dyslexiforeningen.se/pdf/kere.pdf. Hämtat 3.11.08.
Lundberg, Ingvar, (2007). Dyslexi - myter och realiteter artikel. Dyslexi -aktuellt om läs och skrivsvårigheter 2007:3 Tillgängligt på www.
http://www.neuropsykologi.org/nordic2007/system/FileDownload.aspx?ID=4502&file=dysle xi_-_myter_och_realiteter_070808.pdf. Hämtat 3.11.08.
Smythe, Ian (2002). Olika språk, samma problem? Dyslexi Språka loss- ett projekt om skriftens tillgänglighet Tillgängligt på www. http://www.fmls.nu/sprakaloss.se. Hämtat 18.1.09.
von Euler, Curt 1999. Språka loss - Ett projekt om skriftens tillgänglighet. Dyslexi i belysning av forskning inom lingvistik, psykologi, genetik och neurologi 1999:3
www.fmls.nu/sprakaloss.se . Hämtat 18.1.09.
Ordförklaringar
För att göra framställningen mer tydlig definieras ett antal för uppsatsen aktuella begrepp.
Listan över begreppen är uppställd i alfabetisk ordning.
Dialekt: Tal som är karakteristiskt för en viss region.
Dyslexi: Ett funktionshinder som innebär svårigheter med skrivna ord, (dys=svårigheter lexia=ord). Personen har svårt med att uppnå en automatiserad avkodning av ord vid läsning.
Dessa svårigheter yttrar sig även vid rättskrivning anser Torleiv Höien och Ingvar Lundberg i Dyslexi från teori till praktik (1999). Karin Zetterqvist- Nelsons kriver att definitionen dyslexi är under ständig debatt då den bakomliggande orsaken inte kunnat fastställas. (2003)
Fonem: Är de minsta språkliga byggstenarna (ljudsegment) som i sig själv inte betyder något men har betydelseskiljande funktion. Exempel på dessa är mål –mil - mal, de inledande och avslutande konsonanterna i dessa ord är lika men vokalerna skiljer sig åt vilket innebär att orden får olika betydelse.
Fonologi: Fonologin, läran om språkets ljudstruktur dvs. ljudsidan av språket och den funktion den har i språket.
Fonologisk komplexitet: Ord som har komplex fonologisk uppbyggnad är ord med konsonantanhopningar exempelvis ordet stjärna.
Fonologisk strategi: Kallas även den indirekta vägens strategi, Läsarens ordförståelse i detta fall tar en omväg från en grafisk bild via fonologisk form till förståelse av texten. Orddelar eller bokstäver avkodas genom att läsaren associerar ljuden till de grafiska tecknen. Då läsaren avkodar de skrivna orden hör denne då ljuden inom sig.
Homofoba ord: Ord som uttalas lika, exempelvis jul - hjul
Högfrekventa ord:Ord som förekommer ofta i texter, exempelvis ordet ”och”.
Frekvens : Hur ofta eller hur sällan något inträffar. I läsprocessen påträffas de högfrekventa orden ofta texter och läsaren känner lätt igen dessa exempelvis ordet ”kan” emedan de lågfrekventa påträffas mer sällan i vanliga texter.
Klusiler: Exempel är konsonantfonemen, de labiala b-p, (ordet snabbt skrivs snappt) dentala d-t, ordet (kudde skrivs kute) samt velara k -g) (lagt skrivs lakt) tonande eller tonlösa
klusilerna.
Klusilerna bildas på så sätt att luftströmmen med hjälp av läppar eller tunga i ett kort ögonblick blockeras helt och därefter släpps fram med ett smällande ljud.(Bolander 2005)
Lexikon:I detta finns all kunskap om hur orden är lagrade, hur orden uttal , deras betydelse samt hur orden stavas (Höien och Lundberg 2001.s329).
Logografisk skrift: Ordskrift, varje tecken innebär ett ord. Orden läses som bilder
exempelvis M som i Mc Donald det är då bokstaven M som skrivs korrekt emedan de andra bokstäverna skrivs mer godtyckligt.
Logografisk strategi: En speciell typ av ortografisk strategi kallas logografisk strategi, den innebär att läsare ur minnet frammanar en synbild av orden som läses. Läsare känner igen ett visst antal ord men klarar inte av att läsa ord som för dem är okända.
Ordets visuella form, ordet läses som en visuell helhet.
Morfem: Språkets minsta betydelsebärande enheter. Dessa delas in i två grupper:
Lexikala morfem kallas också rotmorfem, morfem med självständigt innehåll till största delen stammar eller stamdelar till verb, substantiv och adjektiv. Detta kan vara att kombinera ihop fonemen b a d som tillsammans bildar morfemet bad och kan sättas samman med väska vilket bildar ordet badväska.
Grammatiska morfem är osjälvständiga och kan endast existera med lexikala exempel på dessa är artiklar samt böjningsändelser, exempel på detta är hus(lexikalt) -et (grammatiskt).
Non – nonsensord: Ord som inte har någon egentlig betydelse, exempelvis galp.
Ortografi: Läran om det korrekta sättet för hur ord stavas.
Ortografisk läsning: Barnet tar fram en abstrakt bild utefter sättet ordet stavas på. Det börjar känna igen bokstäver men har dock ingen kunskap om bokstävernas fonologiska betydelse Stadler (1998).
Ortografisk strategi: Ortografisk strategi kallas även den direkta vägen strategi, vilket innebär att läsaren avkodar och förstår ordets innebörd och vet hur ordet uttalas utifrån visuella intryck, det vill säga utifrån skriven eller tryckt text.
Perception: Tolkning av sinnesintryck dvs. hur människor uppfattar omvärlden genom sina sinnen. Inom fonetiken definieras perception som, hur vi som mottagare i kommunikation behandlar och tolkar fonetiska signaler.
Semantik: Betydelselära , beträffande ords och uttrycks betydelse.
Sociolekt: Beror på talarens tillhörighet till en samhällsklass.
Syntax: Sats och fraslära, grammatiska regler för hur ord fogas ihop till fraser och satser och är läran om dessas uppbyggnad.