Figur 1. Folkökning enligt utfall och prognos. Källa: SCB och Kungsbacka kommuns befolk-ningsprognos 2021–2030
4.1. Trend: En åldrande befolkning
En tydlig trend i västvärlden är en åldrande befolk-ning. Det beror på ökad livslängd i kombination med låga födelsetal. Läget i Sverige är lite annor-lunda än i många andra europeiska länder eftersom flyktinginvandringen har haft en föryngrande effekt.
Kungsbacka följer trenden med att man lever allt längre och ligger högre än snittet i riket och Region Halland. Det är framförallt män som har ökat sin medellivslängd det senaste 15 åren. Skillnaden i medellivslängd mellan könen består i riket, regionen och Kungsbacka.
Figur 3. Återstående medellivslängd. Livslängdstabellen är en demografisk tabell som visar dödligheten i en befolkning under en bestämd tidsperiod. Källa: SCB
Detta kombinerat med de stora årskullarna födda under 1940-talet gör att befolkningen beräkna att bli allt äldre Kungsbacka. Enligt Kungsbacka kommuns befolkningsprognos 2021–2030 beräknas åldersgruppen över 80 år att öka med 64 procent eller ca 2 900 personer fram till 2030.
Under samma period väntas åldersgruppen 65–79 år minska något jämfört med idag, men börja öka kraf-tigt mellan 2030–2040. Detta beror på att dagens 45–55-åringar är en stor åldersgrupp (i relation till totalbefolkningen) som förväntas bo kvar i kommu-nen när de blir äldre. De innebär att på 10 års sikt
kan behovet för denna målgrupp minska för att se öka kraftigt igen.
Kungsbacka stad, Onsala och Åsa/Frillesås är de områden som beräknas att öka sin befolkning av personer över 80 år mest i Kungsbacka.
Kungsbacka kommun står inför en stor utmaning i att finansiera framtidens välfärdstjänster. Men en växande grupp äldre med bibehållen hälsa skapar också möjligheter att ta vara på de förmågor och kompetenser som finns i gruppen och göra dem mer aktiva i samhällsutvecklingen.
Vad betyder trenden för Kungsbacka?
• Hur påverkar en åldrande befolkning din verksamhet?
• Hur planerar vi ett samhälle för en åldrande befolk-ning? Och hur påverkas samhället av många pensionä-rer? Vad kommer de att lägga sina pengar på och vilka tjänster vill de ha?
• Vad kommer de äldre att vilja bidra med till samhället och hur möjliggör vi det?
4.2. Trend: Fler unga
År 1969 uppgick Sveriges befolkning till 8 miljo-ner. Det dröjde till 2004 innan vi blev 9 miljoner, men redan 2017 passerade vi 10 miljoner. Sverige är faktiskt ett av de europeiska länder där det föds flest barn, vilket gör att befolkningen förväntas öka även framöver, till skillnad från t ex vårt grannland Finland.
Den summerade fruktsamheten har haft en sjun-kande trend sedan 2010 i hela riket till 1,66. Samma trend syns i Kungsbacka (från 2,37 till 1,77) där man har legat över genomsnittet för riket sedan 2000. Men även om varje kvinna föder i genomsnitt färre barn, så vägs detta upp av att de stora ålders-grupperna födda under 1990-talet är i familjebil-dande åldrar. Det är också dessa grupper som har framförallt har flyttat in till Kungsbacka, framförallt från Göteborg och Mölndal.
Detta gör att antalet yngre beräknas att fortsätta öka i Kungsbacka kommun. Under perioden 2021–2030 beräknas åldersgruppen 0–19 år att öka med ca 2 400 personer eller 11 procent jämfört med 2020.
Detta ställer högre krav på tillgången på idrottshal-lar, skolor och aktiviteter för ungdomar.
De områden som beräknas att få allt fler barn och ungdomar är Kungsbacka stad och Älvsåker. Det är här det planeras för nyproduktion av den typen av småhus som statistiskt sett attraherar par i familje-bildande åldrar.
Vad betyder trenden för Kungsbacka?
• Hur påverkas samhället av många barn och unga?
Hur tillgodoser vi de ungas behov?
• Hur ser framtidens skola ut?
• Fråga: Vad krävs av din verksamhet för att unga ska kunna växa upp med en hållbar livsstil?
4.3. Trend: Färre försörjer fler
De demografiska förändringarna leder till att kost-nader för omsorg kommer att öka medan skatte-intäkterna minskar. Sverige har ett bättre läge att bemöta trenden än de flesta länder och Kungsbacka har ett bättre läge än de allra flesta kommuner, sett till befolkningens åldersstruktur. Men även för Kungsbackas del kommer det att påverka på lång sikt.
Detta går att se när man tittar på försörjnings-kvoten. Försörjningskvoten beskriver förhållandet mellan den arbetsföra befolkningen (20–64 år) och den yngre (0–19 år) och äldre (över 65 år) befolk-ningen. Ju närmare 1 värdet ligger, desto fler ska varje person i arbetsför ålder försörja med sitt skatt-eunderlag.
Under de senaste 20 åren har försörjningskvoten för Kungsbacka ökat från 0,73 år 2000 till 0,87 år 2020. Det kan jämföras med riket på 0,76 och Region Halland med 0,85. Kungsbacka har den näst lägsta försörjningskvoten i Halland efter Halmstad på 0,78.
Enligt Kungsbacka kommuns befolkningsprognos 2021–2030 kommer försörjningskvoten att ligga på en stabil nivå under de första 10 åren. Jämfört med övriga kommuner i Region Halland beräknas Kungsbacka minska sitt avstånd till Halmstads för-sörjningskvot, medan övriga halländska kommuner beräknas att öka sin försörjningskvot fram till 2029.
Figur 4. Historisk försörjningskvot och enligt prognos för Kungsbacka kommun. Källa: SCB och Kungsbacka kommuns befolkningsprognos 2021–2030
Att de yngre och äldre åldersgrupperna beräknas växa innebär utmaningar i att rekrytera personal inom äld-reomsorgen och utbildningssektor. Utmaningarna är inte unika för Kungsbacka, utan syns i hela riket.
Vad betyder trenden för Kungsbacka?
• Hur kan vi undvika att kostnaderna ökar i samma takt som behoven?
• Kan samutnyttjande av resurser och kompetens minska kostnader?
• På vilket sätt kan vi dela resurser och hur? Vilken roll kan invånare ha när det handlar om att dela resurser?
4.4. Trend: Fler sorters människor I Svenska Akademiens ordlista från 1998 fanns uppslagsordet ”hbt” ännu inte med. I den senaste utgåvan från 2015 står det ”sammanfattande benäm-ning på homosexuella, bi¬sexuella och trans-perso-ner”. Och i en ännu senare ordbok från Akademien, Svensk ordbok från 2021, finns samma definition
med, men nu med tillägget ”något ålderdomligt”.
Anledningen till detta är att fler förkortningar har tillkommit, för att spegla ett vidare spektrum av sexuell identitet. RFSL använder nu HBTQI som ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner, personer med queera uttryck och identiteter och intersexpersoner. Det leder till ökade krav på representation.
Invandringen till Sverige har varit relativt hög i decennier, vilket har lett till att var femte person som är folkbokförd i landet nu är född utanför det.
(Över 30 procent av befolkningen har ”utländsk bakgrund” enligt den gamla definitionen med minst en förälder född utomlands.) I Kungsbacka är dock 91 procent inrikesfödda.
Invandringen har också bidragit till ett nationellt överskott av män. Sedan år 2015 finns det fler män än kvinnor i Sverige, vilket är första gången sedan åtminstone 1700-talet (den äldsta tid vi har siffror för). Det beror inte bara på invandringen utan även på att männens medellivslängd har ökat. Skillnaden är relativt liten än så länge (kvinnorna utgör idag 49,7 procent nationellt) och de regionala skillna-derna är stora. I Kungsbacka är kvinnorna fortfa-rande flest (50,2 procent) och beräknas fortsätta vara i majoritet år 2050.
Vad betyder trenden för Kungsbacka?
• Hur når du dina målgrupper?
• Hur väl speglar vår organisation och ledning kommu-nens invånare?
• Hur kan vi fånga upp våra invånares ständigt föränd-rade behov av tjänster?
4.5. Trend: Urbanisering
Att befolkningen ökar leder till urbanisering, fram-för allt i Asien och Afrika men även i Europa. Drygt 56 procent av världens befolkning bor nu i städer och för Europa är siffran 75 procent. I såväl Sverige som Kungsbacka bor cirka 87 procent av befolkningen i en tätort. Det generella mönstret är att människor rör sig från land till stad och från stad till storstad, men i Sverige skiljer sig mönstret. Hos oss växer våra städer ihop allt mer. Det är tydligt när det gäller Kungsbackas relation till Göteborg.
De senaste fem åren har Kungsbacka haft ett posi-tivt flyttnetto, vilket betyder att det har flyttat in fler personer till kommunen än det har flyttat ut. Det är framförallt barnfamiljer från Göteborg och Mölndal som har flyttat till Kungsbacka. Samma trend syns i samtliga GR-kommuner. Det största negativa flytt-nettot är för ungdomar mellan 20–24 år, som flyttar till Göteborg.
Figur 5. Inflyttare minus utflyttar blir flyttnettot. Ovan syns en summering av flyttnetto senaste 5 åren efter ålder vid flytt och vilken kommun man flyttar från.
Källa: Västdatabasen/SCB med bearbetning av Kungsbacka kommun
Enligt befolkningsprognosen 2021–2030 kommer inflyttningen att fortsätta vara stor och driva fol-kökningen i Kungsbacka. Det område som beräknas växa mest är Kungsbacka stad. År 2050 kommer Kungsbacka kommun ha närmare 130 000 invå-nare (85 000 idag), medan själva staden har 50 000 (24 000 idag). Detta gör att befolkningstätheten ökar. När städer anpassas för ökad hållbarhet får cyklar och kollektivtrafik större betydelse. Vissa forskare menar också att de mest framgångsrika
städerna behöver ha promenadavstånd till det mesta (”walkability”).
I flyttströmmarna kan vi idag se att många barnfa-miljer rör sig mot Varberg. Kungsbacka har även ett negativt flyttnetto mot framförallt Lund, vilket är personer mellan 20–24 som studerar eller arbetar på annan ort. Sammanfattningsvis syns en trend av att inflyttning sker norrifrån och utflyttning sker söderut.
Figur 6. Femårigt flyttnetto efter relationskommun. Källa: Västdatabasen/SCB bearbetad av Kungsbacka kommun
Vad betyder trenden för Kungsbacka?
• Vad kan vi göra för att Kungsbacka stad ska utveck-las och bli mer levande på kort och lång sikt?
• Kungsbacka kan i vissa avseenden ses nästan som en förort till Göteborg. Vad vill vi egentligen vara?
• Vad är det är som är så attraktivt med Kungsbacka?
Vilka värden finns det som vi behöver förvalta till framtida generationer?
4.6. Trend: Distansarbete
Digitalisering har för längesedan möjliggjort för hem- och distansarbete i många länder, men det dröjde till coronapandemin innan möjligheten togs till vara i stor skala. I Sverige skedde övergången när Folkhälsomyndigheten aktivt rekommenderade de som hade möjlighet att jobba hemifrån (gällde från mars 2020 till 29 september 2021).
Andelen som uppger att de arbetar hemifrån har ökat i Hallands län sedan senare halvåret 2020, men har sjunkit i de senaste arbetskraftsundersök-ningarna (AKU) från SCB. Sannolikt hänger detta samma med de läget i Sverige och lättnaden av restriktioner.
Figur 7. Andel personer i arbete 15–74 som arbetat hemifrån. Källa: Arbetskraftsun-dersökningarna (AKU) från SCB.
Det är troligt att många kommer att jobba helt eller delvis på distans även framöver. Många stora företag har redan ställt om för ökat distansarbete, färre dagar på kontoret och minskat antal affärsresor.
Troligen kommer vi även att se en ökning av hybrid-arbete, där några jobbar på arbetsplatsen och andra på distans.
Distansarbete sker på olika villkor – beroende på arbetsuppgifter, familjesituation, boendesituation och mycket annat. De som har jobbat på distans under pandemin är generellt positiva till att fortsätta göra det i någon mån, men med stor variation vad gäller omfattning.
En mängd olika saker påverkar möjligheten att arbeta på distans. För de flesta arbeten som kan skötas hemifrån är tillgången till en välfungerande
internetuppkoppling en grundförutsättning. År 2020 hade 76 procent av Kungsbacka kommuns invånare fiberanslutning.
Region Halland beräknar, med utgångspunkt från en internationell studie, att 25 procent av arbetsstäl-lena i Kungsbacka skulle kunna skötas på distans.
Kungsbacka kommuns arbetsgivarpolitiska hållning är generellt positiv till distansarbete, då det ses som en konkurrensfördel för att locka kompetens. Till skillnad från många organisationer har kommunen inte rekommenderat ett visst antal veckodagar på kontoret och/eller på distans. Det är istället arbets-uppgiften och samarbetet med andra som avgör om det är möjligt eller lämpligt att arbeta på distans.
Figur 8. Andel förvärvsarbetande i Hallands kommuner som kan jobba hemifrån. Källa: SCB och bearbetning av Region Halland
Vad betyder trenden för Kungsbacka?
• Vilka förändringar leder ökat distansarbete till?
• Kommer distansarbete att öka tillgången till kompe-tens?
• Hur kan vi nyttja de möjligheter som följer av ett för-ändrat arbetssätt och undvika eventuella nackdelar?