Kungsbacka i världen. Omvärldsanalys november 2021

(1)

Kungsbacka i världen

Omvärldsanalys november 2021

(2)

Innehåll

1. Omvärld i förändring . . . 3

1.1. Så här kan analysen användas . . . .4

2. Megatrender och trender . . . 5

3. Globalisering . . . 6

3.1. Trend: Gemensamt globalt beroende . . . .6

3.2. Trend: Allt mer internationell arbetsmarknad . . . .8

3.3. Trend: Kapplöpning mellan juridik och teknik . . . .8

4. Demografi. . . . 10

4.1. Trend: En åldrande befolkning. . . . 11

4.2. Trend: Fler unga . . . . 12

4.3. Trend: Färre försörjer fler. . . . 12

4.4. Trend: Fler sorters människor . . . 13

4.5. Trend: Urbanisering. . . . 14

4.6. Trend: Distansarbete . . . 16

5. Klimat . . . . 18

5.1. Trend: Värre än väntat – redan nu. . . . 18

5.2. Trend: Ökad medvetenhet om klimatförändringarna. . . . 19

5.3. Trend: Omställning till cirkulär ekonomi och förnybar energi . . . 20

5.4. Trend: Allt vi gör påverkar klimatet – och omvänt . . . 21

6. Värderingar . . . . 23

6.1. Trend: Demokratin försvagas . . . 23

6.2. Trend: Tilliten till samhället minskar. . . . 26

6.3. Trend: Ökade klyftor och polarisering . . . 27

6.4. Trend: Desinformation . . . 28

6.5. Trend: Minskad trygghetskänsla . . . 29

6.6. Trend: Förväntan om delaktighet . . . 31

6.7. Trend: Fokus på identitet . . . 32

6.8. Trend: Cancelkultur och censur . . . . 33

7. Teknik . . . . 35

7.1. Trend: Snabba förändringar av arbetsmarknaden . . . 37

7.2. Trend: Ökade förväntningar på tjänster . . . 37

7.3. Trend: Snabbt förändrad markanvändning. . . . 39

7.4. Trend: Digital sårbarhet och beroende . . . 39

7.5. Trend: Digital påverkan och personlig integritet . . . 41

7.6. Trend: Ökat digitalt fokus på hälsa . . . 42

7.7. Trend: Elberoende och centralisering . . . 43

8. Slutord . . . .44

(3)

1. Omvärld i förändring

Att kunna förstå och förhålla sig till hur olika trender och omvärldsfaktorer påverkar Kungsbacka kommun är av stor betydelse för att vi ska kunna för- bereda oss för framtiden. Omvärldsbevakning och analys är nödvändigt för att förstå vad som påverkar förutsättningarna att leda och styra och för att därefter kunna göra kloka vägval.

Många organisationer står inför liknande utmaningar som Kungsbacka kom- mun. Men det är ändå viktigt att göra egna analyser, bearbetningar och tolk- ningar, utifrån vår egen synvinkel som en kommun med ett visst geografiskt läge, storlek och befolkning.

Kungsbacka i världen är både en del av, och ett resultat av, ett nytt arbetssätt för omvärldsanalys som vi testar med start 2021. Under året har vi ökat sam- arbetet mellan kommunens förvaltningar i omvärldsfrågor med hjälp av nya forum för dialog och samarbete. Flera andra satsningar är under arbete för att skärpa vår förmåga att se och förstå omvärlden.

Omvärldsanalysen bygger på hundratals olika källor. Den har tagits fram av en arbetsgrupp med deltagare från kommunens samtliga förvaltningar, med inspel från många specialister och sakkunniga. För sammanställningen ansva- rade Kommunledningskontoret.

Vi ser detta som en första version och välkomnar återkoppling från alla läsare inför nästa!

(4)

1.1. Så här kan analysen användas Genom analysen kan vi inom kommunen få en gemensam bild av vad som händer i världen och hur det påverkar oss som organisation och samhälle på ett övergripande plan. Den gör det enklare att fundera på både hur vi möter dagens utmaningar och sådana som kan komma i framtiden.

Syftet med analysen är att väcka diskussioner om effekter för Kungsbacka både på det lokala och regionala planet. Det behövs genomtänkta strategier för att möta förändringarna, oavsett om de utgör möj- ligheter, hot eller båda. Ju bättre vi kan förstå och därmed hantera dessa förändringar, desto bättre kan vi också förbereda oss på och dra fördelar av dem.

Målgrupper för Kungsbacka i världen är politiker, ledningsgrupper och medarbetare som är intresserade av omvärlden. Den kan fungera som en utgångspunkt för nämnder, förvaltningar och arbetsgrupper att göra egna, mer riktade analyser.

Förhoppningen är att materialet ska stimulera till samtal om hur vi tillsammans kan lösa framtidens utmaningar. Till stöd för detta innehåller varje avsnitt både en beskrivning av en trend och förslag på frågor att fundera på och föra dialog om, under rubriken ”Vad betyder trenden för Kungsbacka?”.

(5)

Vi kallar dem megatrender:

• Globalisering

• Förändringar i demografi

• Förändrat klimat

• Förändrade värderingar

• Förändrad teknik

Megatrenderna är svåra för en enskild kommun att ha en direkt påverkan på. Alla kommuner bör dock

2. Megatrender och trender

Världen omkring oss förändras och Kungsbacka förändras med den. Vi kan inte veta exakt – eller ens ungefär – hur framtiden blir, men det råder bred samsyn om vilka stora drivkrafter som påverkar världens utveckling.

ha planer eller strategier för hur de förhåller sig till dem. Förvaltningar och arbetsgrupper bör reflektera över hur megatrenderna påverkar deras arbete.

Megatrenderna påverkar både varandra och på ett eller annat sätt det mesta vi gör som kommun – och för den delen även som privatpersoner. I denna rapport använder vi megatrenderna som en övergri- pande ram för att prata om mer specifika trender och förändringar som påverkar Kungsbacka.

(6)

Varför sker en globalisering och kommer den att fortsätta? Globaliseringen har diskuterats intensivt i flera årtionden och bilden av den har ändrats med tiden. På 1990-talet diskuterades globalisering i termer av handel, kapitalflöden och investeringar.

Förespråkarna pekade på att alla skulle vinna på ökad samhandel, utifrån både historiska erfarenheter och ekonomisk teori. Argumenten fick stort genom- slag och ekonomisk utveckling ansågs gå hand i hand med fred, frihet och demokrati. Kritikerna menade å sin sida att globaliseringen mest gynnade de multinationella företagen, på bekostnad av både arbetarna i väst och de fattiga i resten av världen.

Vad vi vet är att globaliseringen har varit en avgö- rande drivkraft för välståndsökningen i världen under de senaste årtiondena. Den har bidragit till att miljontals människor i utvecklingsländerna lyckats ta sig ur den djupaste fattigdomen, samtidigt som det har gynnat företag och länder i den rika delen av världen.

Globaliseringen påverkar också ekosystem över hela världen eftersom de ständigt ökade transporterna gör att nya arter hela tiden introduceras på nya platser i världen. Effekterna av detta kommer att bli omfattande, men exakt på vilket sätt det kommer påverka våra ekosystem eller vilka potentiella växter som drabbas är omöjligt att förutspå.

Globaliseringen har också bidragit till en växande osäkerhet om framtiden, där utvecklingen ibland kan uppfattas som ett hot mot både våra företag och

3. Globalisering

Globaliseringen innebär en ökad global sammankoppling och ökat ömsesidigt beroende. Kungsbacka kopplas närmare omvärlden och världen kommer när- mare Kungsbacka. Stadens befolkning blir allt mer heterogen och vad som efterfrågas av kommunen förändras. Samtidigt som det lokala näringslivet ges möjligheter till nya export- och affärsmöjligheter utsätts Kungsbackas närings- liv för allt större konkurrens och högre krav.

våra invånares egna livsvillkor. Ett exempel på detta är att lokala företag får allt tydligare konkurrens av e-handel från Kina eller USA. Ett annat exempel är globaliseringens tydliga påverkan på informa- tionssäkerhet, personlig integritet och människors förklaringsmodeller om vad som pågår i samhället.

På detta sätt kommer globalisering fortsätta att driva teknologisk utveckling och människors värderingar genom bland annat amerikanska, kinesiska och ryska influenser. Samtidigt pågår nationella satsningar och samarbeten inom EU för att begränsa de negativa effekterna av globalisering som desinformation, it-attacker och annan internationell digital brottslighet.

Coronapandemin har blottlagt de sårbarheter som de senaste decenniernas ständigt ökande globala beroende har skapat. Förutom de direkta och förödande effekterna av pandemin på människors hälsa och påverkan på de som arbetade inom vården, uppstod många andra allvarliga konsekvenser för samhällen över hela världen. Det kunde handla om personalbrist inom jordbruket orsakat av att hela befolkningar hade satts i karantän och gränser stängts. Godstrafik som drabbades av allvarliga stör- ningar på grund av stängda gränser, personalbrist och konkurser. Marknader för livsmedel rubbades vilket orsakade att vissa livsmedel förstördes på grund av brist på efterfrågan, samtidigt som det rapporterades om brist på andra livsmedel.

Vikten av att bygga upp en nationell och kommunal verksamhet som bättre kan hantera framtida, globala kriser har inte varit så tydlig på många decennier.

(7)

3.1. Trend: Gemensamt globalt beroende Globaliseringen har inneburit att Kungsbacka har blivit mer beroende av omvärlden under de senaste årtiondena. Det har medfört många fördelar men också en ökad sårbarhet på en rad områden. I kombination med en allt snabbare digital utveckling ges stora möjligheter att skapa nätverk och gemenskaper oberoende av geografi, språk och kultur.

Detta skapar även kopplingar till platser bortom det geografiska närområdet och snabbar på spridningen av globala trender och fenomen lokalt, samtidigt som möjligheter att nå en global marknad öppnar sig för det lokala näringslivet.

Tekniksprånget under pandemin har bidragit till att stora marknadsaktörer kunnat stärka sin redan dominerande ställning. Detta har mynnat ut i en ökad debatt i Europa och Nordamerika om effekterna av de globala teknikföretagens växande domi- nans i världsekonomin.

Det handlar dels om behovet av en ökad reglering av företagens verksamhet för att säkra skatteintäk- ter och arbetsvillkor. Men också om en oro för att innovations- och produktivitetstillväxt på sikt ska hämmas när ett litet antal stora företag kan begränsa den fria konkurrensen genom sin monopolliknande ställning på marknaden.

Den allt snabbare digitala utvecklingen på den globala arenan ställer också krav på en likvärdig utveckling inom säkerhet. Tyvärr ser vi att gapet

mellan digitalisering och säkerhet växer både i Sverige och globalt, vilket på sikt riskerar skapa pro- blem för den fortsatta utvecklingen.

För det lokala näringslivet i Kungsbacka har globaliseringen inneburit både ett ökat utbyte med och en ökad konkurrens från utlandet. Detta har lett till billigare varor och tjänster samt bidragit till en högre produktivitet i samhället. Det har skapat både tillgång till nya samarbetspartners och marknader genom den globala sammankopplingen, men även sårbarhet genom det ömsesidiga beroendet.

Ekonomin präglas alltmer av snabbhet och sårbarhet på grund av den ökade globala och digitala konkurrensen. Det gör att Kungsbackas näringsliv kommer att utmanas av nya affärsmodeller plötsligt och oväntat.

Vad betyder trenden för Kungsbacka?

• Hur påverkar globalisering Kungsbackas invånare?

• Vilka av Kungsbackas verksamhetsområden kan påver- kas av det ökade globala beroendet?

• Hur påverkas Kungsbackas näringsliv av globalisering?

(8)

3.2. Trend: Allt mer internationell arbetsmarknad

Globalt sett förväntas migrationen öka i framtiden i kölvattnet av ekonomiska skillnader, krig och konflikter samt klimatförändringar. Sverige placerar sig väl i internationella jämförelser och är en trygg och välmående plats på jorden. Mellan 2020 och 2023 beräknas drygt 200 000 personer söka uppehålls- tillstånd som asylsökande eller anhörig till någon redan boende i landet. Denna invandring skiljer sig från exempelvis arbetskraftsinvandring genom att medföra ett större åtagande för både staten och kommunerna.

Utvecklingen leder till att arbetsmarknaden fortsät- ter att internationaliseras. Digitala arbetsuppgifter har en längre tid kunnat utföras helt oberoende av plats. Under pandemin har acceptansen för distansarbete tagit ett stort kliv. Nya digitala stöd för samarbete, dialog och workshops har gjort att arbetsuppgifter nu kan utföras på distans.

Kungsbacka har idag många nationaliteter och med denna alltmer heterogena befolkning ökar även stadens förbindelser till omvärlden. Med en mer blan- dad befolkning med bakgrund i fler kulturer ändras efterfrågan och utbud av varor och tjänster. Det lokala utbudet jämförs alltmer med globala exempel och måttstockar. Samtidigt finns en utmaning i att integrera nytillkomna människor på arbetsmarknad och i utbildning.

• Hur påverkas Kungsbackas verksamheter och närings- liv av förändringarna?

• Behöver vi verka för en större arbetsmarknadsregion?

• Behöver vi stärka Kungsbackas internationella attraktionskraft?

3.3. Trend: Kapplöpning mellan juridik och teknik

Globaliseringen i kombination med vårt ökade beroende av el, digital teknik och ständig uppkoppling innebär också att arenan för brottslighet har vuxit med lavinartad hastighet. Detta innebär nya risker när det gäller internationella cyberattacker, såsom övertagande och styrning av uppkopplade enheter.

Riskerna kommer fortsätta öka i takt med utveckling av smarta och uppkopplade städer och införande av 5G-teknik i mobilnäten.

Vi står inför en kapplöpning mellan den mjukvara som produceras på den globala arenan och den juridik som ska utveckla regler och lagar för det tekniska området. Men det handlar också om att skapa en medvetenhet och en säkerhetskultur bland anställda och invånare. Fokus på utbildningsinsatser blir allt viktigare.

Även Kungsbacka kommuns verksamheter, för- eningar, näringsliv och sjukvård är förstås möjliga måltavlor och cyberbrott förväntas öka ytterligare i framtiden. Kungsbackas invånare riskerar att drabbas genom exempelvis ID-kapning och hackning av digitala bank- eller myndighetstjänster. Medve- tenheten över det digitala samhällets och individens sårbarhet ökar, men i praktiken lämnar flertalet människor i Sverige och världen över sin data till ett fåtal ledande bolag som dominerar och har kontroll över allt fler grundläggande funktioner i samhället.

Säkerhetsrisker är starkt kopplade till den ökade internationaliseringen och globala rörligheten.

Därför är arbetet som görs inom bland annat inom EU en kritisk framgångsfaktor för att påverka riskerna.

(9)

Ett exempel på det viktiga arbete som görs inom EU handlar om var data får lagras och för vem den får exponeras. Om en arbetsgivare överför uppgif- ter om anställda till ett land utanför EU/EES, så kallat tredje land, så krävs det att arbetsgivaren ser till att samma skydd som GDPR garanterar följer med uppgifterna när de hanteras i det tredjelandet.

Ett annat exempel är ett gemensamt regelverk för användning av AI och förbud mot ansiktstigenkän- ning i övervakning av allmänna platser.

I somras slog EU-domstolen fast att Privacy Shield-avtalet mellan EU och USA inte gav ett tillräckligt skydd för personuppgifter när dessa förs över till USA eller exponeras för ett bolag som lyder under amerikansk jurisdiktion. Ogiltigförklarandet av Privacy Shield innebär att det inte längre är tillå- tet för personuppgiftsansvariga i EU att med Privacy Shield som grund överföra personuppgifter till mottagare i USA. Dessutom kom nya standardav- talsklausuler (SCC) som måste implementeras senast 27 december 2022 och kompletteras med åtgärder som gör att till exempel underrättelseverksamhet i tredjeländer inte får åtkomst till data. Genom SCC kommer det också ställas mycket höga krav även på

den som tar emot uppgifterna i det tredje landet för att de grundläggande rättigheterna kring skyddet för privatlivet ska garanteras.

För Kungsbacka innebär detta att alla system och dess hantering av data i samtliga delar av organi- sationen ses över och att åtgärder i många fall sker.

Många myndigheter och kommuner står inför samma situation eftersom många av leverantörerna är gemensamma, vilket innebär att det finns stora vinster i att samarbeta med andra kommuner när det gäller både långsiktiga och kortsiktiga åtgärder. Det kan krävas allt från direkta förändringar i system och hantering av data, till att göra konsekvensbe- dömningar, ställa gemensamma krav på leverantörer och även att utforma mer långsiktiga åtgärdsplaner.

• Hur kan vi minska risker för internationella cyberattacker?

• Hur kan vi använda ny teknik som AI utan att riskera våra invånares integritet?

• Hur kan vi skydda våra invånares data?

(10)

Figur 2. Förändring i relation till 2020. Källa: Kungsbacka kommuns befolkningsprognos 2021–2030

Både nationers och kommuners ekonomi påverkas av hur demografin utvecklas. Hur många invånarna är och i vilken ålder de är påverkar både efterfrågan på välfärdstjänster och skatteunderlaget som möjliggör dessa.

Befolkningen i Kungsbacka har ökat de senaste 15 åren och beräknas fort- sätta öka. Enligt kommunprognosen kommer Kungsbacka passera 100 000 invånare i början av 2030-talet. Det är framförallt inflyttande barnfamiljer från Göteborg och Mölndal som har drivit folkökningen och som beräknas fortsätta göra det.

4. Demografi

Figur 1. Folkökning enligt utfall och prognos. Källa: SCB och Kungsbacka kommuns befolk- ningsprognos 2021–2030

(11)

4.1. Trend: En åldrande befolkning

En tydlig trend i västvärlden är en åldrande befolkning. Det beror på ökad livslängd i kombination med låga födelsetal. Läget i Sverige är lite annor- lunda än i många andra europeiska länder eftersom flyktinginvandringen har haft en föryngrande effekt.

Kungsbacka följer trenden med att man lever allt längre och ligger högre än snittet i riket och Region Halland. Det är framförallt män som har ökat sin medellivslängd det senaste 15 åren. Skillnaden i medellivslängd mellan könen består i riket, regionen och Kungsbacka.

Figur 3. Återstående medellivslängd. Livslängdstabellen är en demografisk tabell som visar dödligheten i en befolkning under en bestämd tidsperiod. Källa: SCB

Detta kombinerat med de stora årskullarna födda under 1940-talet gör att befolkningen beräkna att bli allt äldre Kungsbacka. Enligt Kungsbacka kommuns befolkningsprognos 2021–2030 beräknas åldersgruppen över 80 år att öka med 64 procent eller ca 2 900 personer fram till 2030.

Under samma period väntas åldersgruppen 65–79 år minska något jämfört med idag, men börja öka kraftigt mellan 2030–2040. Detta beror på att dagens 45–55-åringar är en stor åldersgrupp (i relation till totalbefolkningen) som förväntas bo kvar i kommunen när de blir äldre. De innebär att på 10 års sikt

kan behovet för denna målgrupp minska för att se öka kraftigt igen.

Kungsbacka stad, Onsala och Åsa/Frillesås är de områden som beräknas att öka sin befolkning av personer över 80 år mest i Kungsbacka.

Kungsbacka kommun står inför en stor utmaning i att finansiera framtidens välfärdstjänster. Men en växande grupp äldre med bibehållen hälsa skapar också möjligheter att ta vara på de förmågor och kompetenser som finns i gruppen och göra dem mer aktiva i samhällsutvecklingen.

(12)

• Hur påverkar en åldrande befolkning din verksamhet?

• Hur planerar vi ett samhälle för en åldrande befolk- ning? Och hur påverkas samhället av många pensionä- rer? Vad kommer de att lägga sina pengar på och vilka tjänster vill de ha?

• Vad kommer de äldre att vilja bidra med till samhället och hur möjliggör vi det?

4.2. Trend: Fler unga

År 1969 uppgick Sveriges befolkning till 8 miljoner. Det dröjde till 2004 innan vi blev 9 miljoner, men redan 2017 passerade vi 10 miljoner. Sverige är faktiskt ett av de europeiska länder där det föds flest barn, vilket gör att befolkningen förväntas öka även framöver, till skillnad från t ex vårt grannland Finland.

Den summerade fruktsamheten har haft en sjunkande trend sedan 2010 i hela riket till 1,66. Samma trend syns i Kungsbacka (från 2,37 till 1,77) där man har legat över genomsnittet för riket sedan 2000. Men även om varje kvinna föder i genomsnitt färre barn, så vägs detta upp av att de stora ålders- grupperna födda under 1990-talet är i familjebil- dande åldrar. Det är också dessa grupper som har framförallt har flyttat in till Kungsbacka, framförallt från Göteborg och Mölndal.

Detta gör att antalet yngre beräknas att fortsätta öka i Kungsbacka kommun. Under perioden 2021–2030 beräknas åldersgruppen 0–19 år att öka med ca 2 400 personer eller 11 procent jämfört med 2020.

Detta ställer högre krav på tillgången på idrottshal- lar, skolor och aktiviteter för ungdomar.

De områden som beräknas att få allt fler barn och ungdomar är Kungsbacka stad och Älvsåker. Det är här det planeras för nyproduktion av den typen av småhus som statistiskt sett attraherar par i familje- bildande åldrar.

• Hur påverkas samhället av många barn och unga?

Hur tillgodoser vi de ungas behov?

• Hur ser framtidens skola ut?

• Fråga: Vad krävs av din verksamhet för att unga ska kunna växa upp med en hållbar livsstil?

4.3. Trend: Färre försörjer fler

De demografiska förändringarna leder till att kostnader för omsorg kommer att öka medan skatte- intäkterna minskar. Sverige har ett bättre läge att bemöta trenden än de flesta länder och Kungsbacka har ett bättre läge än de allra flesta kommuner, sett till befolkningens åldersstruktur. Men även för Kungsbackas del kommer det att påverka på lång sikt.

Detta går att se när man tittar på försörjnings- kvoten. Försörjningskvoten beskriver förhållandet mellan den arbetsföra befolkningen (20–64 år) och den yngre (0–19 år) och äldre (över 65 år) befolkningen. Ju närmare 1 värdet ligger, desto fler ska varje person i arbetsför ålder försörja med sitt skatt- eunderlag.

Under de senaste 20 åren har försörjningskvoten för Kungsbacka ökat från 0,73 år 2000 till 0,87 år 2020. Det kan jämföras med riket på 0,76 och Region Halland med 0,85. Kungsbacka har den näst lägsta försörjningskvoten i Halland efter Halmstad på 0,78.

(13)

Enligt Kungsbacka kommuns befolkningsprognos 2021–2030 kommer försörjningskvoten att ligga på en stabil nivå under de första 10 åren. Jämfört med övriga kommuner i Region Halland beräknas Kungsbacka minska sitt avstånd till Halmstads för- sörjningskvot, medan övriga halländska kommuner beräknas att öka sin försörjningskvot fram till 2029.

Figur 4. Historisk försörjningskvot och enligt prognos för Kungsbacka kommun. Källa: SCB och Kungsbacka kommuns befolkningsprognos 2021–2030

Att de yngre och äldre åldersgrupperna beräknas växa innebär utmaningar i att rekrytera personal inom äld- reomsorgen och utbildningssektor. Utmaningarna är inte unika för Kungsbacka, utan syns i hela riket.

• Hur kan vi undvika att kostnaderna ökar i samma takt som behoven?

• Kan samutnyttjande av resurser och kompetens minska kostnader?

• På vilket sätt kan vi dela resurser och hur? Vilken roll kan invånare ha när det handlar om att dela resurser?

4.4. Trend: Fler sorters människor I Svenska Akademiens ordlista från 1998 fanns uppslagsordet ”hbt” ännu inte med. I den senaste utgåvan från 2015 står det ”sammanfattande benäm- ning på homosexuella, bi¬sexuella och trans-personer”. Och i en ännu senare ordbok från Akademien, Svensk ordbok från 2021, finns samma definition

med, men nu med tillägget ”något ålderdomligt”.

Anledningen till detta är att fler förkortningar har tillkommit, för att spegla ett vidare spektrum av sexuell identitet. RFSL använder nu HBTQI som ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner, personer med queera uttryck och identiteter och intersexpersoner. Det leder till ökade krav på representation.

Invandringen till Sverige har varit relativt hög i decennier, vilket har lett till att var femte person som är folkbokförd i landet nu är född utanför det.

(Över 30 procent av befolkningen har ”utländsk bakgrund” enligt den gamla definitionen med minst en förälder född utomlands.) I Kungsbacka är dock 91 procent inrikesfödda.

(14)

Invandringen har också bidragit till ett nationellt överskott av män. Sedan år 2015 finns det fler män än kvinnor i Sverige, vilket är första gången sedan åtminstone 1700-talet (den äldsta tid vi har siffror för). Det beror inte bara på invandringen utan även på att männens medellivslängd har ökat. Skillnaden är relativt liten än så länge (kvinnorna utgör idag 49,7 procent nationellt) och de regionala skillnaderna är stora. I Kungsbacka är kvinnorna fortfarande flest (50,2 procent) och beräknas fortsätta vara i majoritet år 2050.

• Hur når du dina målgrupper?

• Hur väl speglar vår organisation och ledning kommu- nens invånare?

• Hur kan vi fånga upp våra invånares ständigt föränd- rade behov av tjänster?

4.5. Trend: Urbanisering

Att befolkningen ökar leder till urbanisering, fram- för allt i Asien och Afrika men även i Europa. Drygt 56 procent av världens befolkning bor nu i städer och för Europa är siffran 75 procent. I såväl Sverige som Kungsbacka bor cirka 87 procent av befolkningen i en tätort. Det generella mönstret är att människor rör sig från land till stad och från stad till storstad, men i Sverige skiljer sig mönstret. Hos oss växer våra städer ihop allt mer. Det är tydligt när det gäller Kungsbackas relation till Göteborg.

De senaste fem åren har Kungsbacka haft ett posi- tivt flyttnetto, vilket betyder att det har flyttat in fler personer till kommunen än det har flyttat ut. Det är framförallt barnfamiljer från Göteborg och Mölndal som har flyttat till Kungsbacka. Samma trend syns i samtliga GR-kommuner. Det största negativa flyttnettot är för ungdomar mellan 20–24 år, som flyttar till Göteborg.

Figur 5. Inflyttare minus utflyttar blir flyttnettot. Ovan syns en summering av flyttnetto senaste 5 åren efter ålder vid flytt och vilken kommun man flyttar från.

Källa: Västdatabasen/SCB med bearbetning av Kungsbacka kommun

(15)

Enligt befolkningsprognosen 2021–2030 kommer inflyttningen att fortsätta vara stor och driva fol- kökningen i Kungsbacka. Det område som beräknas växa mest är Kungsbacka stad. År 2050 kommer Kungsbacka kommun ha närmare 130 000 invå- nare (85 000 idag), medan själva staden har 50 000 (24 000 idag). Detta gör att befolkningstätheten ökar. När städer anpassas för ökad hållbarhet får cyklar och kollektivtrafik större betydelse. Vissa forskare menar också att de mest framgångsrika

städerna behöver ha promenadavstånd till det mesta (”walkability”).

I flyttströmmarna kan vi idag se att många barnfamiljer rör sig mot Varberg. Kungsbacka har även ett negativt flyttnetto mot framförallt Lund, vilket är personer mellan 20–24 som studerar eller arbetar på annan ort. Sammanfattningsvis syns en trend av att inflyttning sker norrifrån och utflyttning sker söderut.

Figur 6. Femårigt flyttnetto efter relationskommun. Källa: Västdatabasen/SCB bearbetad av Kungsbacka kommun

• Vad kan vi göra för att Kungsbacka stad ska utveck- las och bli mer levande på kort och lång sikt?

• Kungsbacka kan i vissa avseenden ses nästan som en förort till Göteborg. Vad vill vi egentligen vara?

• Vad är det är som är så attraktivt med Kungsbacka?

Vilka värden finns det som vi behöver förvalta till framtida generationer?

(16)

4.6. Trend: Distansarbete

Digitalisering har för längesedan möjliggjort för hem- och distansarbete i många länder, men det dröjde till coronapandemin innan möjligheten togs till vara i stor skala. I Sverige skedde övergången när Folkhälsomyndigheten aktivt rekommenderade de som hade möjlighet att jobba hemifrån (gällde från mars 2020 till 29 september 2021).

Andelen som uppger att de arbetar hemifrån har ökat i Hallands län sedan senare halvåret 2020, men har sjunkit i de senaste arbetskraftsundersök- ningarna (AKU) från SCB. Sannolikt hänger detta samma med de läget i Sverige och lättnaden av restriktioner.

Figur 7. Andel personer i arbete 15–74 som arbetat hemifrån. Källa: Arbetskraftsun- dersökningarna (AKU) från SCB.

Det är troligt att många kommer att jobba helt eller delvis på distans även framöver. Många stora företag har redan ställt om för ökat distansarbete, färre dagar på kontoret och minskat antal affärsresor.

Troligen kommer vi även att se en ökning av hybrid- arbete, där några jobbar på arbetsplatsen och andra på distans.

Distansarbete sker på olika villkor – beroende på arbetsuppgifter, familjesituation, boendesituation och mycket annat. De som har jobbat på distans under pandemin är generellt positiva till att fortsätta göra det i någon mån, men med stor variation vad gäller omfattning.

En mängd olika saker påverkar möjligheten att arbeta på distans. För de flesta arbeten som kan skötas hemifrån är tillgången till en välfungerande

internetuppkoppling en grundförutsättning. År 2020 hade 76 procent av Kungsbacka kommuns invånare fiberanslutning.

Region Halland beräknar, med utgångspunkt från en internationell studie, att 25 procent av arbetsstäl- lena i Kungsbacka skulle kunna skötas på distans.

(17)

Kungsbacka kommuns arbetsgivarpolitiska hållning är generellt positiv till distansarbete, då det ses som en konkurrensfördel för att locka kompetens. Till skillnad från många organisationer har kommunen inte rekommenderat ett visst antal veckodagar på kontoret och/eller på distans. Det är istället arbets- uppgiften och samarbetet med andra som avgör om det är möjligt eller lämpligt att arbeta på distans.

Figur 8. Andel förvärvsarbetande i Hallands kommuner som kan jobba hemifrån. Källa: SCB och bearbetning av Region Halland

• Vilka förändringar leder ökat distansarbete till?

• Kommer distansarbete att öka tillgången till kompe- tens?

• Hur kan vi nyttja de möjligheter som följer av ett för- ändrat arbetssätt och undvika eventuella nackdelar?

(18)

5. Klimat

Att klimatet förändras får enorma konsekvenser globalt, med ökad risk för översvämningar, torka, värmebölja, sjukdomar och i förlängningen även kon- flikter och ökad migration. I många länder sker omfattande arbete som utgår från FN:s globala mål för hållbar utveckling med sikte på år 2030. Från och med 2021 har världens tre största ekonomier (USA, EU och Kina) åter planer för att på sikt bli klimatneutrala.

På europeisk nivå är klimat- och miljöfrågor priori- terade. Den europeiska gröna given, EU:s färdplan för en hållbar ekonomi, har gett upphov till en mängd initiativ på olika områden, däribland en ny klimatlag. I kölvattnet av coronapandemin antogs EU:s återhämtningsfond, tillsammans med en ny långtidsbudget för programperioden 2021–2027.

Pengarna ska nu leda Europa genom en grön och digital omställning. Framöver kommer vi att se nya och reviderade direktiv inom en rad områden, från transport till biologisk mångfald.

Men även om de mest optimistiska målen för att begränsa den globala temperaturökningen skulle infrias förväntas vi uppleva ökade klimateffekter för lång tid framåt. Förra året var det varmaste som har uppmätts i Sverige – hittills.

5.1. Trend: Värre än väntat – redan nu Under år 2021 har vi sett en chockerande utveckling med allt fler extrema – och allt mer extrema – väder- händelser. Dussintals stora skogsbränder i USA och historiskt regnkaos i Kina, men också katastrofer som kommit allt närmare vårt eget land, däribland översvämningar i Tyskland och Belgien med hundratals döda.

Sverige har lyckligtvis inte sett samma påverkan på liv och hälsa som många andra länder. Däremot har stora ekonomiska värden gått förlorade och samhällsviktig verksamhet har påverkats. Över- svämningarna i Gävle under sommaren blev extremt kostsamma och landet har drabbats av flera stora skogsbränder de senaste åren.

Det finns många belägg för att utsläpp av växthusgaser från förbränning av kol, olja och gas förstärker extrema väderhändelser. Ändå har den senaste tidens utveckling förvånat klimatforskarna, eftersom de händelser vi ser idag är värre än man hade väntat sig av den globala uppvärmning som redan är ett faktum. Detta är mycket oroande, eftersom graden av uppvärmning som vi lever med idag är blygsam jämfört med vad som med stor säkerhet är att vänta i framtiden.

Förklaringen kan vara att Arktis isar smälter så snabbt att de försvagar jetstömmen som styr låg- och hög- trycksmönster (Rossbyvågor) och därför ”låser in”

extrem nederbörd och extrem torka. Både torkan och nederbörden stannar därför kvar längre än den normalt skulle göra. Studier visar att när den globala medeltemperaturen stiger ökar risken för allt fler intensiva skyfall och översvämningar i Europa.

Det råder stor enighet inom forskarvärlden om att klimatförändringarna beror på mänsklig påverkan, liksom att dessa förändringar är stora och snabba. Det bekräftades återigen av en mycket uppmärksammad klimatrapport från Förenta nationernas klimatpanel IPCC i augusti 2021. Rapporten innehåller en omfattande sammanställning av det rådande vetenskapliga kunskapsläget kring observerad klimatförändring, klimatsystemet, klimatmodeller och scenarier. Rap- porten kommer att följas av två rapporter våren 2022 som fokuserar på effekter och möjligheter att begränsa utvecklingen.

IPCC fastslog att klimatet nu förändras med en hastighet som saknar motstycke sedan tusentals år

(19)

tillbaka. För att bryta utvecklingen måste utsläp- pen av koldioxid minskas kraftigt och snabbt – vi behöver komma ner till netto noll utsläpp. Sveriges utsläpp fortsatte att minska 2020 och EU-kommis- sionen har nyligen presenterat förslag för hur EU ska minska utsläppen med 55 procent till år 2030.

Enligt IPCC-rapporten är det fortfarande möjligt att vända den negativa utvecklingen och därmed undvika många katastrofer. Det bygger dock på att ambitionen höjs ytterligare. Och även om detta lyckas måste vi räkna med att i många år framöver se allvarliga effekter av den temperaturökning och de klimatförändringar som redan har skett.

• Hur rustade är Kungsbacka på negativa effekter av ett förändrat klimat?

• Vilka är de viktigaste åtgärderna kommunen kan göra för att minska våra egna CO2-utsläpp?

• Hur kan du och din enhet bidra?

5.2. Trend: Ökad medvetenhet om klimatförändringarna

Att den globala medeltemperaturen stiger är abstrakt och svårt att ta till sig. Det är långtifrån självklart vad förändringar på 1, 2 eller 4 grader innebär i praktiken. Och även om man är intellek- tuellt medveten om det kan det vara svårt för många att engagera sig så länge man själv är förskonad från de värsta konsekvenserna. En stor internationell undersökning visade att svenskar är mindre oroade för klimatet än andra. 58 procent av befolkningen i G20-länderna är mycket oroade över det rådande tillståndet, men i Sverige var siffran bara 40 procent, vilket även är lägre än i t ex USA (45 %). Befolk- ningarna i Turkiet, Mexiko och Brasilien är de som känner störst oro för naturförstöring och klimatför- ändringar.

(20)

Men en effekt av extremvädret är att klimatföränd- ringarna blivit mer påtagliga och dramatiska även för svenskar. Medial uppmärksamhet kring närlig- gande länders extremväder gör det också lättare att föreställa sig vad som konkret kan hända hos oss.

Både medvetenheten och engagemanget i klimatfrå- gorna har ökat.

Enligt Novus årliga klimat- och energirapport anser 90 procent av svenskarna att människan helt eller delvis är orsak till klimatförändringen, medan bara 4 procent tror att människan inte alls påverkar klimatet. Den visar också att det finns en ökad medvetenhet om att det inte räcker att byta ut energikäl- lorna. Människors livsstil i vardagen påverkar, såsom kost- och resvanor, konsumtion etc. 62 procent av svenskarna tycker att det är viktigt att minska sitt eget klimatavtryck eftersom det påverkar klimatet. En majoritet anser också att klimatfrågan har hamnat i skymundan på grund av coronapandemin.

• Hur möter vi en större medvetenhet kring klimat, miljö och hållbarhet?

• Vilken förväntan kan vi ställa på kommunens medar- betare när det gäller att ändra arbetssätt och vanor för att minska klimatbelastning?

• Vilka ändringar kan vi göra för att få fler invånare att göra klimatsmarta val?

5.3. Trend: Omställning till cirkulär ekono- mi och förnybar energi

Regeringens beslut 2020 om en strategi för cirku- lär ekonomi har konkretiserats i en handlingsplan som berör kommunerna. Inom avfallsområdet ska materialströmmarna minska. Kommunerna har i en utredning föreslagits att få ansvar för insamling och återvinning av gamla dagstidningar, reklamblad och andra trycksaker. Skärpta målsättningar för en förflyttning uppåt i avfallstrappan – med mindre deponi och mer återanvändning och förebyggande av avfall – kommer att påverka alla invånare och alla verksamheter som genererar avfall.

Omställningen till förnybar energi kräver att fastigheter och verksamheter nyttjar tillgänglig energi smart. Utvecklingsområdena smarta fastigheter och smarta städer, fastighetsförvaltning i kombination med Internet of Things, förväntas underlätta en framtida energieffektivisering. Det är nödvändigt både för ett bättre resursutnyttjande och för att underlätta en övergång till eldrivna transporter av personer och gods. Sverige har målet att nå en fossiloberoende fordonsflotta år 2030. Det betyder att transportsektorn måste utöka sitt utbud av olika transportalternativ.

Samhällets intresse för hållbarhet och klimatfrågor sätter ökade förväntningar på Kungsbackas verk-

(21)

samheter att utvecklas framöver. Det kommer att finnas krav på att arbeta för ett effektivt resursutnyttjande och bättre kretsloppstänkande. Den positiva aspekten av detta är att hållbarhetsarbete kan ge konkurrensfördelar, eftersom frågorna är mycket viktiga för många invånare och konsumenter.

Kungsbackas klimatstrategi (antagen 2018) säger att hela kommunen ska vara koldioxidneutral senast år 2045. Vi ska fördubbla produktionen av förnybar el till 2030 och energianvändningen per invånare ska minska med 30 % till samma år. Enligt en under- sökning från IVL Svenska miljöinstitutet i juni 2021 är Kungsbacka den av Hallands kommuner som är bäst på att förebygga negativa effekter av klimatför- ändringar. Kungsbacka landar på 48:e plats i landet.

• Hur kan Kungsbacka vara en möjliggörare för cirkulär ekonomi?

• Hur kan vi dra nytta av omställningen av ekonomin?

• Hur kan vi aktivt arbeta med företag inom kommunen för att stimulera giftfria och resurseffektiva kretslopp?

5.4. Trend: Allt vi gör påverkar klimatet – och omvänt

I stort sett alla sektorer i samhället berörs av klimat- förändringarna och därmed även hela kommunen.

Det finns många klimateffekter att ta hänsyn till i Kungsbacka. Till de direkta effekterna hör fler värmeböljor, ökad nederbörd, risk för torka, erosion, risk för ras och skred och påverkan på grundvattnet.

Redan idag syns sådana effekter i Kungsbacka. År 2018 hade vi torka. Fler torra somrar med risk för bevattningsförbud ökar fokuset på hur vi använder vårt vatten. 2020 blev det översvämning på Hamn- torget. Ökad nederbörd sätter ytterligare press på avlopps system. I likhet med många andra kommuner kan Kungsbacka behöva uppgradera systemen för vatten och avlopp för att klara framtida utmaningar.

Klimatkrisen påverkar samhällsplanering och infrastruktur. Att Kungsbacka växer kommer att öka behovet av bostäder, med tillhörande infrastruktur och service. När den fysiska infrastrukturen byggs ut behöver hållbarhetsperspektiv integreras i sam- hällsplaneringen. Det krävs bostadsnära grönytor och bevarande av den biologiska mångfalden. Struk- turen för framkomligheten i samhället kommer att utmanas. Det behöver vara lätt att transportera sig, samtidigt som resvanorna behöver skifta i kollek- tiv och mer miljövänlig riktning. I framtiden ökar behovet av cykelbanor som knyter ihop kommunens olika delar.

Olika intressen riskerar att komma i konflikt.

Digitalisering och datalagring påverkar exempel koldioxidutsläppen i högsta grad. Världens datacen- ter genererar redan idag större koldioxidutsläpp än flygindustrin. Streamingtjänster, som växte kraftigt under coronapandemin, har ökat energianvänd- ningen.

Coronapandemin i sig kan kopplas till mänsklig miljöpåverkan. Antalet smittsamma sjukdomar som sprider sig från djur till människor (så kallade zoo- noser) har ökat i och med att människans aktiviteter har stört ekosystem. När djurens boendemiljöer störs söker virus som tidigare har drabbat fåglar eller fladdermöss efter nya värddjur, som människan.

I kombination med trenderna globalisering och urbanisering gör det att fler zoonotiska sjukdomar antagligen är att vänta i framtiden.

(22)

Att klimatkrisen har negativa effekter på hälsan är väldokumenterat. Översvämningar och skogs- bränder kan leda till att människor förlorar hem och försörjning. Det finns även studier som påvisar samband mellan luftföroreningar och depression och självmord. Men det finns även psykologiska effekter bara av att oroa sig för framtiden. ”Eco-anxiety” har definierats av amerikanska psykologförbundet som en kronisk rädsla för miljökatastrof. Tillståndet är dokumenterat inom forskningen åtminstone sedan år 2007. Det är inte en medicinsk diagnos utan ses som en rationell reaktion på det rådande läget, men kan i sig leda till depression och andra negativa effekter, t ex att man väljer att inte skaffa barn på grund av klimathotet. Särskilt verkar det påverka unga.

Klimatförändringar är redan idag ett bidragande skäl till att många flyr från sitt hemland. Det är därför mycket sannolikt att migrationen kommer att öka i framtiden.

Även när det inte är uppenbart kan konflikter spåras till klimatförändringar. Exempelvis är Afghanistan ett av världens mest klimatsårbara länder och ett av de länder som har mest osäker matförsörjning.

Flerårig torka har lett till missväxt och boskaps- död, vilket är förödande i ett land där 60 procent av befolkningen är beroende av småjordbruk. För att undgå svält har hundratusentals afghaner tvingats lämna sina hem. Att landets regering inte har lyckats göra tillräckligt för att hjälpa dem har lett till ett stort folkligt missnöje, vilket anses ha hjälpt taliba- nerna att få opinionen på sin sida. Enligt en studie gjord av FN-organen FAO, UNEP och Afghanis- tans naturvårdsverk kan 80 procent av konflikterna i landet kopplas till naturresurser.

• Vad händer om grödorna tar slut?

• Vad innebär en hållbar digitalisering? Hur kan vi använda och spara data på rätt sätt?

• Hur kan vi säkerställa elförsörjningen till kommunala anläggningar vid ett längre elavbrott?

(23)

6. Värderingar

Människors värderingar påverkar vår kultur och utveckling och hur mycket vi litar på varandra. Sverige är bland de högst placerade i världen när det gäller demokrati och tilliten till samhället. I en global kontext är svenskarnas vär- deringar extrema. Vi är den befolkning som rankar värden som jämställdhet, miljöskydd, tolerans gentemot minoritetsgrupper och medbestämmande högst. Vi är även det näst minst religiösa landet i världen, efter Japan.

Men länder med sekulära värderingar är i minoritet globalt och länder med mer religiösa och konservativa värderingar ökar mest i befolkning. Allt fler svenska invånare har bakgrund i mer värdekonservativa länder, vilket bland annat leder till integrationsutmaningar.

6.1. Trend: Demokratin försvagas

Enligt många undersökningar försvagas demokratin globalt. År 2020 blev ett bottenår, där hela 70 procent av alla länder backade i The Economists demokratiindex. Det genomsnittliga betyget för världen sjönk till den lägsta nivån som har uppmätts.

Detta var också första gången sedan 2010 som det genomsnittliga demokratibetyget försämrades i alla världsdelar. Då kunde det härledas till minskat förtroende för institutioner och regeringar efter den globala finanskrisen. Denna gång beror det till stor del på restriktioner som en följd av coronapandemin.

Världen över infördes begränsningar av medborgerliga friheter i många månader. De flesta länder införde betydligt hårdare restriktioner än Sverige.

Dessa restriktioner, de största som någonsin har genomförts i fredstid, har haft ett överraskande starkt stöd bland befolkningarna. Visserligen har många protestaktioner och demonstrationer genom- förts, men en klar majoritet var villiga att acceptera tillfälligt minskad frihet för ökad trygghet.

Figur 9. Kulturkartan 2020. Källa: World Values Survey.

(24)

Men försvagandet av demokrati följer en trend som föregick pandemin. Att flera mäktiga länder i världen som Kina och Ryssland, är diktaturer är välkänt, men mer anmärkningsvärt är att även tra- ditionellt ”demokratiska” länder backar i mätning- arna. Grundläggande värderingar inom den liberala demokratin, såsom fria val, opartiskt rättsväsende och pressfrihet, är hotade på många håll. Trenden har pågått det senaste decenniet och de senaste åren har lett till flera högprofilerade förändringar i starkt auktoritär riktning. Folkvalda ”starka ledare”

i länder som USA, Brasilien och Filippinerna har urholkat respekten för demokrati och medborgerliga rättigheter. Under 2019 och 2020 slutade flera index att klassa Ungern som en demokrati och även Polen backar kraftigt.

Överhuvudtaget är demokrati med liberala värde- ringar sällsynt globalt sett, ungefär 14 procent av världens befolkning lever i sådana. Senaste demokratiindex räknar bara 23 länder i världen som ”full- värdiga demokratier” och ytterligare 52 länder som demokratier med brister. Den vanligaste regimtypen är ”electoral autocracy”, som 68 procent av världens befolkning lever i. Dit räknas numera Indien, som

med sina 1,4 miljarder invånare betraktades som världens största demokrati för bara några år sedan.

Den genomsnittliga demokratinivån i världen är nu tillbaka på ungefär samma nivå som 1990, före Sovjetunionens kollaps.

Demokratiindex mäter bland annat medborgerliga rättigheter, hur demokratiskt valsystemet är och hur väl styrningen av landet fungerar. Sverige har historiskt sett haft en mycket stark demokrati (vi ligger på tredje plats i världen, efter Norge och Island) och ett starkt folkligt förtroende för demokrati i allmän- het, liksom för offentlig service. Men även Sveriges trend är vikande, från ett index på 9,88 för 15 år sedan till 9,26 i senaste bedömningen. Det globala snittet har på samma tid gått från 5,52 till 5,37.

En indikator på förtroendet för det demokratiska systemet är hur många av de röstberättigande som röstar i de olika valen. I Kungsbacka ligger val- deltagandet på en stabil och hög nivå – 91 procent röstade i senaste riksdagsvalet (för Sverige är siffran 87 procent). Trenden är positiv från höga nivåer från 2002 års val och gäller riks-, regionfullmäktige- och kommunfullmäktigeval.

Figur 10. Andel röstberättigade som röstade i val till riksdag, regionalfullmäktige (tidigare landsting) och kommunfullmäktige respektive år. Källa: SCB

(25)

Dock skiljer det sig mellan kommunens områden och efter bakgrund. Högst valdeltagande för kom- munfullmäktigevalet 2018 fanns i Släp Västra (94 procent) och lägst i Tingberget (85 procent). Det är höga nivåer om man jämför med riket (84 procent) och snittet för Region Halland (87 procent).

Störst skillnad är det mellan inrikes och utrikes födda. Släp Östra hade högst valdeltagande bland utrikes födda i kommunfullmäktigevalet 2018 med 74 procent, medan Fjärås omland hade lägst (45 procent). Det är att jämföra med riket (62 procent) och Region Halland (63 procent).

Figur 11. Andel av röstberättigade som röstade i kommunalvalet 2018 som är födda utomlands eller har två föräldrar som är födda utomlands. Källa: SCB och Delegatio- nen mot segregation, med bearbetning av Kungsbacka kommun.

• Vad kan vi göra för att stärka demokratin?

• Hur kan vi verka för att sprida större kunskap och medvetenhet om vårt demokratiska system?

• Hur kan vi bidra till ett samhällsklimat som kännetecknas av öppenhet och respekt?

(26)

6.2. Trend: Tilliten till samhället minskar Hög mellanmänsklig tillit ses som ett smörjmedel för ett välfungerande samhälle. Många saker går enklare, snabbare och mer effektivt om människor litar på varandra. Misstankar om att andra fuskar med skatten, missbrukar eller överutnyttjar kol- lektiva nyttigheter försvårar offentlig verksamhet.

Verksamhet som involverar grupper med låg tillit riskerar att ta längre tid och bli dyrare och mindre effektivt, vilket i sin tur leder till en negativ spiral.

Sverige ligger bland de högsta i världen vad gäller mellanmänsklig tillit. Mellan länderna i Europa är det stora variationer. I undersökningar uppger 70-80 procent av svenskarna att de litar på andra människor, vilket är flera gånger högre än siffran i många andra europeiska länder. Länge har tilliten varit oförändrats trots att de ekonomiska skillnaderna i Sverige har ökat. Men på senare år har tilliten har sjunkit i stora åldersgrupper. Sedan 00-talet har det gällt gruppen 16-29 år, men i senare under- sökningar 16-44 år. Högutbildade, höginkomst- tagare och storstadsbor har i allmänhet högre tillit än lågutbildade, låginkomsttagare och boende på landsbygden. Även arbetslösa, långtidssjukskrivna och arbetare har lägre tillit än andra.

Om den mellanmänskliga tilliten minskar ökar betydelsen av att samhällets institutioner lever upp till invånarnas förväntan. Det ställer extra höga krav på hur offentlig sektor och andra ledare agerar för att stärka tilliten till samhället.

Coronapandemin exponerade, eller skapade, en skiljelinje i samhället vad gäller hur man vill leva sitt liv. En studie av World Values Survey i mars 2020 och med uppföljning ett år senare visade att 80 procent av människor under 30 i svenska storstäder inte kände oro för att smittas. Klyftan syntes i hur människor valde att tolka Folkhälsomyndighetens råd – om man t ex avstod från nöjesresor för att und-

vika att smitta andra eller inte. Hashtaggen #covi- diot användes för att håna beteende som framstod som olämpligt.

I länder med lägre vaccineringsgrad har offentlig sektor arbetat med andra incitament än i Sverige.

Staden New York har t ex bedrivit en kampanj där de betalar 100 dollar till alla som vaccinerar sig.

Sverige är ett av de länder i världen som har minst korruption, enligt Transparency International (år 2020 låg vi på en delad tredjeplats bland 180 under- sökta länder).

Samtidigt varnar SKR för att välfärdsbrottslig- het slukar allt mer resurser. Välfärdsbrottslighe- ten finansierar annan brottslighet och riskerar att undergräva förtroendet för välfärdssamhället och våra institutioner. Sveriges regering presenterade i september 2021 förslag i arbetet mot välfärds- brottsligheten. De vill inrätta en ny myndighet för systemövergripande kontroll av utbetalningar från välfärdssystemen. I Kungsbacka genomfördes sommaren 2021 en granskning av interna kontroller kopplat till risken för kvalificerade välfärdsbrott på vissa förvaltningar.

Sedan 2010 visar förtroendet i Kungsbacka på en sjunkande trend, särskilt vad gäller männens uppfattning. Framför allt är det förtroendet för politiker och högre tjänstemän som har minskat. Även nöjdheten kring insynen har under samma period sjunkit. Allt enligt SCB:s medborgarundersökning.

• Hur kan Kungsbacka i framtiden påverkas av mins- kad tilltro till samhället?

• Hur kan kommunen agera för att stärka tilltron till samhället?

• Gör vi saker idag som riskerar att bidra till minskad tilltro?

(27)

6.3. Trend: Ökade klyftor och polarisering I hela världen syns en trend av ökad polarisering.

Stad och land står allt längre ifrån varandra i värde- ringar och extrema politiska krafter växer på många håll. Det finns ett utbrett missnöje, trots att en klar majoritet av alla människor under många år har fått det allt bättre materiellt sett. Kanske har det att göra med att avståndet mellan ”fattiga” och ”rika” också har fortsatt att växa, eftersom de rikaste är de som fått det procentuellt bättre.

Jämlikheten har minskat i Sverige. Sedan början av 1980-talet har skillnaderna i inkomst och för- mögenhet ökat allt mer. En allt värre bostadssegregation har befäst skillnaderna i levnadsvill- kor. Coronapandemin ser ut att förstärka den här utvecklingen ytterligare, då värdet på hus och bostadsrätter har fortsatt att öka kraftigt. De som äger sin bostad har därför ökat sina tillgångar på papperet, medan de som inte gör det får ännu svå- rare att skaffa bostad. Två tredjedelar av invånarna i Sverige äger sin bostad.

bostadsrätt, 83 procent av bostäderna har någon av dessa upplåtelseformer. Det är högre än snittet för riket (67 procent), Region Halland (72 procent) och högst bland de halländska kommunerna.

Om man istället följer andelen bostäder som är hyresrätter är dessa koncentrerade till Kungsbacka stad, framförallt i Tingberget (76 procent) och Hålabäck-Hammerö (56 procent) för 2019.

På nationell nivå ökar segregationen i skolan, delvis på grund av bostadssegregationen. Elever med olika socioekonomisk bakgrund tenderar i allt större utsträckning att gå i olika skolor. I Kungsbacka är de genomsnittliga skolresultaten bättre än någonsin, men här syns också ökade svårigheter för de svagaste eleverna. De elever som inte kan fortsätta studera i gymnasieskolan riskerar att få svårt att komma in i arbetslivet, med andra svårigheter som följd.

Figur 12. Andel bostäder som är hyresrätt enligt lägenhe- ternas ägarförhållande 2019.

Källa: Delmos, SCB, Lägen- hetsregistret, registret över totalbefolkningen (RTB).

Under pandemin har bostadspri- serna i Kungsbacka fortsatt stiga kraftigt. Villor har det senaste året stigit med 18 procent, bostadsrätter med 9 procent.

Den senaste statistiken visar en mattning både i Sverige och Kungsbacka. Jämfört med övriga Sverige är priserna höga.

I Kungsbacka är det vanligast att bostaden är en äganderätt eller

(28)

6.4. Trend: Desinformation

Vi lever i en tid av informationsöverflöd, omgivna av ständigt ökande mängder av fakta och åsikter. Det är en utveckling som historiskt sett aldrig har gått snabbare än idag och som förväntas fortsätta för all överskådlig framtid. Överflödet skulle i sig göra det svårt för en kommun att nå ut till sina invånare med korrekt information. Men situationen försvåras ytterligare av att bevisat felaktig information når allt större spridning. Tron på konspirationsteorier exploderade under 2000-talet, både i världen och Sverige. De har frodats ytterligare under coronapandemin. Det talas om faktaresistens, ovetenskapliga strömningar och en vägran att ta in fakta som inte stödjer den uppfattning man redan har.

Den ökande desinformationen kan spåras till nya sätt att få och dela information via internet och till sökmo- torer som presenterar resultat baserat på tidigare regist- rerat resultat. Utvecklingen har ytterligare eskalerat genom framväxten av sociala medier. Affärsmodellen för sociala medier bygger på att skapa engagemang.

Kontroversiella och negativa inlägg skapar starkare engagemang än positiva och neutrala inlägg. De når därför avsevärt högre spridningsgrad i de sociala nät- verken.

Undersökningar visar också att människor överskattar sin förmåga att känna igen ”fake news”, vilket leder till att många omedvetet sprider dessa vidare.

För de som medvetet sprider uppenbara lögner är det främsta syftet inte nödvändigtvis att få folk att tro på En ökande andel personer som är ekonomiskt och

socialt utsatta tycker att samhället rör sig i fel riktning. I flera delar av landet hänger det ihop med att såväl offentlig som kommersiell service försvinner från mindre orter, vilket minskar framtidstron.

De eskalerande klyftorna riskerar att leda till en känsla av utanförskap och ytterligare skynda på utvecklingen mot minskat förtroende för samhället hos vissa grupper. Problemet är inte bara att skillnaderna är stora utan att de ökar över tid.

Polariseringen i samhället är redan stor och riskerar att öka ytterligare framöver. Invånarna får allt mer skilda världsbilder baserat på både konkreta skillnader i förutsättningar och vilka informationskanaler de följer.

Det finns också en risk för motsättningar mellan kommunens olika delar. När kommunen väljer att satsa på centralorten Kungsbacka bidrar det till en känsla av utanförskap och att bli ”bortprioriterad” i andra delar. Detta kan möjligen motverkas genom en tydlig kommunikation kring valda prioriteringar och orsaker till dessa.

• Hur påverkas Kungsbacka av utanförskap? Hur kan trenden brytas?

• Hur påverkas din verksamhet av invånarnas olika världsbild?

• Hur motverkar vi att den socioekonomiska segregatio- nen ökar ännu mer? Hur kan vi stärka framtidstron och öka samhörigheten?

(29)

dem. Det kan också vara att så ett frö av tvivel, att skapa en osäkerhet om vad som är sant och falskt.

Tekniska framsteg förväntas öka den osäkerheten framöver. Ett exempel är utvecklingen av överty- gande deepfakes, AI-genererade videor där kända personer tycks säga och göra saker de aldrig har sagt och gjort.

Sociala medier används också på mer sofistikerade sätt för att påverka människor. År 2018 avslöjades det att personuppgifter om miljontals Facebook-an- vändare hade använts av det brittiska konsultfö- retaget Cambridge Analytica, utan användarnas samtycke. De insamlade uppgifterna användes för analys och riktad politisk reklam i folkomröstningen om Brexit och i USA-valet 2016. Hur stor effekt det hade på resultaten är omtvistat, men avslöjandet ledde till ökad medvetenhet hos allmänheten om sociala mediers politiska inflytande – och hur de kan fungera som propagandaverktyg.

Under hösten 2021 har visselblåsare hävdat att Facebook av ekonomiska skäl underlåter att sätta in tillräckliga åtgärder för att minska desinformation, hatbrott med mera. Istället ska plattformen ha infört förändringar som har gjort flödet än mer polari- serande och splittrande. Detta är bara den senaste av många skandaler kopplade till sociala medier de senaste åren. I och med den negativa mediala upp- märksamheten började man tala om en ”techlash”, ett växande motstånd mot Facebook och andra stora teknikföretag. Det har lett till ökade krav på regle- ringar men tycks inte ha haft någon stor påverkan på användningsgraden. Facebook och dess dotter- bolag Instagram och WhatsApp har tillsammans 3,5 miljarder användare, ca 44 procent av världens befolkning.

• Vad är det som gör att folk litar på kommunen – eller inte?

• Hur påverkas samhället och samhällsklimatet av desin- formation?

• Hur försvåras Kungsbackas kommun möjligheter att kommunicera med invånare av desinformation och vad kan vi göra åt det?

6.5. Trend: Minskad trygghetskänsla Enligt SCB:s medborgarundersökning sjunker den upplevda tryggheten i både Sverige och Kungsbacka.

En känsla av trygghet är viktig för att framtidens Kungsbacka ska vara en attraktiv kommun. Idag ser vi en nedåtgående trend inom vissa områden, t ex att vistas utomhus under kvällstid. Trygghetsindexet för Kungsbacka ligger på 59, vilket fortfarande är över medel för Sveriges kommuner (55). Den nationella trygghetsundersökningen från 2020 visar en ökad oro för brottslighet i samhället. I Kungsbackas trygghetsundersökning från 2020 uppgav 24 procent att de alltid känner sig trygga i Kungsbacka och 68 procent att de oftast känner sig trygga.

Upplevd trygghet är inte nödvändigtvis direkt kopp- lad till faktisk trygghet. Enligt en rapport i juli 2021 upplever svenskar att kriminalitet är det största problemet i landet och hela 63 procent av befolkningen oroar sig för brott och våld. Den siffran är högre än för t ex Mexiko, som har 25-30 gånger fler mord per capita än Sverige (Mexiko drabbades av nära 35 000 mord under år 2020, medan Sverige hade totalt 124 fall av dödligt våld).

Känslan av trygghet påverkas mycket av informa- tionsflödet. Den oavbrutna nyhetsrapporteringen på internet har gjort oss mer medvetna om att det stän- digt sker katastrofer, olyckor och våldsdåd någon- stans på planeten, även när detta inte har någon direkt påverkan på våra liv.

(30)

Brottsligheten i Sverige har totalt sett minskat i många år, men vissa typer av allvarliga brott har ökat. Framför allt handlar det om ökad gängkri- minalitet, som dessutom rört sig ner i allt yngre åldrar. Andelen skjutningar i tätbebyggda områden har ökat de senaste tre åren, liksom antalet spräng- ningar. Det leder att allt fler utomstående drabbas av uppgörelser i undre världen.

De senaste åren har också sett en ökning av antalet

”utsatta områden”, det begrepp polisen använder för att beskriva förorter och stadsdelar med låg socioekonomisk status och kriminell påverkan på lokalsamhället. Göteborg har många sådana områ- den, men i Halland finns det bara ett (i Halmstad).

Under 2021 kom rapporter om att kriminella släkter och gäng tystar kommunanställda i Göteborgs

stad. De anställda vågar inte orosanmäla när vapen och narkotika förvaras i kommunala lokaler och en tystnadskultur breder ut sig. Framväxten av utsatta områden och så kallade parallellsamhällen kan vara kopplat till bostadssegregation. Sverige betraktas som ett av de mer segregerade länderna i Europa och Göteborg hör till de mest segregerade städerna.

Även i Kungsbacka ökade antalet våldsbrott, bostadsinbrott och skadegörelse under år 2020.

Men långsiktigt har Kungsbacka en nedåtgående trend vad gäller brottslighet. Det anmäls färre brott i Kungsbacka än förr, och vår grad av brottslighet är genomgående lägre än i närliggande kommuner.

Figur 13. Totalt antal anmälda brott per 100 000 invånare. Källa: Brottsföre- byggande rådet.

Figur 14. Antal anmälda brott per 100 000 invånare för misshandel inklusive grov misshandel. Källa: Brottsförebyggande rådet.

(31)

• Hur ökar vi invånarnas trygghet - eller upplevda trygghet?

• Fokuserar vi på rätt saker? Vet vi vad som påverkar den upplevda tryggheten?

• Hur kan Kungsbacka undvika en liknande utveckling som i Göteborg?

6.6. Trend: Förväntan om delaktighet Den traditionella demokratin försvagas, men allt fler människor ställer krav på inflytande i sakfrågor.

Trenden är global och anses bero på en växande medelklass med högre utbildning, i kombination med den ökade tillgången till internet.

Digitala tjänster från kommersiella aktörer sätter en ny nivå för vad invånare förväntar sig att få av offentlig sektor. Det innebär krav på både ökad till- gänglighet och en högre grad av individanpassning.

Många kräver idag att deras behov ska tillgodoses oberoende av tid och rum. Här finns en risk att klyftan ökar mellan vad invånarna vill ha och vad kommunen har möjlighet att erbjuda.

Intresset från Kungsbackas invånare vad gäller att delta i utformningen av sin närmiljö har växt och förväntas öka än mer i framtiden. Det ställer krav på hur politik och tjänstepersoner kommunicerar och involverar invånarna i verksamheter. Morgondagens äldre kommer att ha ökade krav på delaktighet i sin vård och omsorg.

När det gäller dagens ungdomar i Kungsbacka uppger allt fler att de vill vara med och påverka samhället.

Det är framförallt tydligt bland killar i gymnasieål- dern. Samtidigt är det bara cirka 20 procent (men en ökande trend) av alla i gymnasieåldrarna som tror på stora möjligheter att själva föra fram åsikter till beslutsfattare. Fler och fler uppger att de har ett aktivt medborgarengagemang. Detta framgår av Lupp-un- dersökningen, den lokala uppföljning av ungdomspo- litiken som görs vart tredje år bland högstadie- och gymnasieungdomar.

Unga är generellt sett inte så intresserade av att exempelvis delta i politiska nämnder men vill påverka på andra sätt. Så kallad hashtagg-aktivism har vuxit allt mer, ofta kopplat till grupptillhörighet. Sociala