Demokrati i förskolan - Demokrati i förskolan - en studie i pedagogers syn på barns delaktighet

Demokrati i förskolan handlar om att alla ska vara med och bestämma och att även barnen ska vara medbestämmande och ha delaktighet och inflytande i den verksamhet de befinner sig i, vilket står beskrivet i Lpfö 98 (Lärarnas handbok, 2006 s.25-33). Pedagogerna anser att det viktigaste med att arbeta demokratiskt i förskolan är att barnen ska växa som människor. De arbetar med att stärka barnens självförtroende, självkänsla och självbild genom att låta barnen vara delaktiga i och ha inflytande i verksamheten vilket psykoanalytikern Daniel Stern menar är viktigt för att de ska växa som människor (Brodin & Hylander, 2007 s.22). Arbetar inte pedagogerna för att barnen ska våga vara delaktiga och ha åsikter känner de sig inte viktiga och behövda vilket resulterar i att de inte växer som människor. Får barnen däremot vara delaktiga redan i förskolan anser vi att det blir lättare för barnen att våga vara delaktig och få inflytande senare i livet. Pedagogerna i undersökningen tänker framåt i verksamheten och vill att barnen skall få ett demokratiskt tänk från början som de kan ta med sig vidare i livet. Pedagogerna ser utanför sin egen verksamhet för att främja barnens utveckling och vill att det arbetet de lägger ner i förskolan ska ligga som en demokratisk grund för barnen. I läroplanen beskrivs det här som ett viktigt område att arbeta med, att förståelse för demokrati ska grundläggas för barnen i förskolan (Lärarnas handbok, 2006 s.32). Likheterna mellan det som läroplanen säger och hur pedagogerna upplever att de arbetar är stora. Läroplanen säger att barnens tankar, idéer och intressen bör ligga till grund för planeringen av verksamheten (Lärarnas handbok, 2006 s.32) Det framgick i intervjuerna att pedagogerna menar att de

arbetar efter detta på förskolan och det görs för att stärka barnens identitet och självförtroende. Det ska skapa trygghet för barnen att våga delta i förskolans verksamhet, de ska våga säga vad de tycker och tänker. Barnen ska få känna sig viktiga och behövda vilket vi anser är grunden till att barnen ska våga vara delaktiga i verksamheten.

5.3 Metoder för att arbeta demokratiskt

Under intervjuerna frågades pedagogerna vilka metoder de använder sig av för att barnen ska vara delaktiga och ha inflytande i verksamheten men svaren vi ofta fick var att pedagogerna inte riktigt ansåg att de hade direkta metoder. Vi fick dock fram att det fanns metoder de arbetade efter men att pedagogerna inte såg det som metoder beror på att det var väl inarbetade i verksamheten och användes dagligen. Detta ser vi som bådepositivt och negativt. Det positiva kan vara att pedagogerna inte behöver planera in speciella moment för att få reda på barnens intresse, idéer och tankar utan det görs automatiskt. Den negativa aspekten kan just vara att pedagogerna gör det automatiskt. Görs det automatiskt anser vi att risken finns att observationerna av barnens intressen görs flyktigt vilket vi menar med att viktiga detaljer eller buskapen barnen sänder kan missuppfattas. Barnens verkliga intressen kanske inte framkommer tillräckligt tydligt. Detta är inget vi kan lägga större vikt i eftersom vi inte har undersökt genom observationer i verksamheten om det är på det ena eller andra sättet.

Pedagogerna använde sig av olika metoder beroende på barnens åldrar. Intervjuer användes med de äldre barnen för att de har talet som största kommunikationskälla. I de individuella intervjuerna med barnen kan de tala om och berätta sina åsikter, idéer och intressen samt att inga barn glöms bort. I arbetet med de yngre barnen, där talet inte förekommer i samma utsträckning som bland de äldre barnen, arbetade pedagogerna mer utifrån att barnen fick valmöjligheter. Pedagogerna presenterar ett antal föremål eller aktiviteter som barnen får välja mellan. Denna metod är givande i arbetet med barn som inte kan tala. Barnen får vara delaktiga och ha inflytande genom att de själva väljer vad de vill göra, detta anser vi är demokrati i förskolan. Att observera barnen i leken eller i andra aktiviteter förekom på hela förskolan. Pedagogerna ser vad barnen är intresserade av och planerar verksamheten utifrån det.

Förutom att det är viktigt att fånga det barnen vill lära sig är det dessutom viktigt att barnen lär sig det pedagogerna tycker är viktigt. Detta görs på förskolan genom att

pedagogerna presenterar ett arbetsområde men innehållet formas av barnens idéer. Att barnen ska vara delaktiga och ha inflytande såg samtliga pedagoger i undersökningen som en självklarhet men de betonar även att det ska finnas gränser i bestämmandet och att barnen ska inte bestämma lika mycket som de vuxna. Barnen ska bestämma efter vad de är mogna till att ta beslut om. Det som pedagogerna säger kan styrkas i det Sommer menar, att det ska vara saker som rör barnet närmast (Sommer, 2005.s.167). Det svåra i att barnen ska vara med och bestämma anser vi är att hitta balansen mellan vad de kan och ska vara medbestämmande i och vad de inte bör bestämma över. Denna balans anser vi att pedagogerna i undersökningen hade hittat vilket gjorde att barnens medbestämmande fungerade bra på förskolan och blev till en resurs.

5.4 Barnet som resurs i verksamheten

Pedagogerna utgår från barnens idéer, tankar och intressen genom observationer av barnen och intervjuer med barnen. De ser det enskilda barnet som en resurs i verksamheten och menar att barnen har många idéer och tankar och att de ser saker som inte de vuxna gör. Att se barn som kompetenta betyder inte att barnet redan kan allt i alla sammanhang. Det svåra här är att hitta den balans mellan de kunskaper barnet redan har och det som barnet kan utveckla. På förskolan som är med i undersökningen uppmärksammade vi att pedagogerna tar tillvara på barnens tidigare kunskaper och utvecklar detta i nya aktiviteter som ger ökad kunskap för barnen. I detta sammanhang är samarbetet mellan barnet och pedagogen viktig där den vuxna är handledare för barnet, vilket Johannesen och Sandvik (2009 s.16) samt Vygotskij (Evenshaug & Hallén, 2001 s.136) styrker.

Vi anser att pedagogerna ser det enskilda barnet som kompetent genom att de lyfter vikten av att ta tillvara på det barnet förmedlar. Det är viktigt att arbeta tillsammans med barnen och att ett gott samarbete finns för att barnens utveckling ska främjas.

5.5 Kommunikation i fokus

Maltén lyfter kommunikationen mellan människor till ett plan där han menar att det är livsnödvändigt för människan att kommunicera (1998 s.11). Pedagogerna i undersökningen menar också att kommunikationen är viktig i förskolan. Kommunikationen är grunden för det pedagogiska arbetet med barnen i förskolan vilket även Vygotskij anser (Evenshaug & Hallén,2001 s.136). Han menar att den vuxne ska vara handledare åt barnet genom det dialogiska samarbetet. Pedagogerna pratar med barnen om vad de är intresserade av och på det sättet får de reda på det som berör barnen närmast i livet. De använder sig av barnens information till att planera och strukturera upp verksamheten, detta framkom tydligt under intervjuerna. Maltén talar om att ”kommunikation är utbyte av kunskap” (1998 s.12) och ska kunskap kunna förmedlas mellan två individer krävs en tvåvägskommunikation. Att använda sig av tvåvägskommunikation är något som sker varje dag på förskolan mellan pedagoger och barn. Pedagogerna tar även upp hur viktigt det är att bemöta barnen på deras nivå vilket även Maltén menar då han säger att kommunikationsformen ska vara kongruent (1998 s.15).

Alla barn behärskar inte det talade språket men de barn som inte kan tala kan förmedla sina budskap via kroppsspråket genom att peka, visa eller gestikulera. Pedagogerna är lyhörda för det som barnen förmedlar och försöker föra in det i verksamheten. Då kan barnen uppleva delaktighet och inflytande. För att barnen ska kunna vara delaktiga och ha inflytande har kommunikationen en avgörande roll. Fungerar inte kommunikationen, då budskapet inte når fram, kan barnen inte bli delaktiga och deras idéer, tankar och intressen kan inte föras in i verksamheten. Om det finns brister i kommunikationen och detta inte fungerar kan inte förskolan arbeta utefter den demokratiska grund som förskolan har i uppdrag att följa.

6 Diskussion och kritisk reflektion

Att ha arbetat med frågor som berör demokrati i förskolan och barns delaktighet och inflytande är relevant och intressant. Intresset har ökat under arbetets gång och vi har lärt oss mycket under arbetsprocessen som vi anser kommer vara användbart i vårt framtida yrkesliv. Under arbetsprocessen har vi stött på olika hinder och utmaningar som vi har fått bearbeta, vilket vi har lärt oss mycket av. De hinder som vi mött har inte varit stora men dock lärorika vilket har tillfört kunskaper om att hantera problem och gjort att vi ser mer kritiskt på vårt sätt att arbeta och agera i olika situationer.

Intervjuerna var tänkta att spelas in med hjälp av en diktafon men komplikationer uppstod som gjorde att vi inte kunde låna en. Vi hade inte tagit reda på vilka regler som gällde vid utlån av diktafoner på Malmö högskola. Därför använde vi datorerna för att spela in vilket fungerade väl. Fördelen med att använda datorerna var att inspelningarna lagrades direkt i datorn. Nackdelen var dock att ljudkvalitén inte blev den bästa vid alla tillfällen, ibland kunde det vara svårt att höra vad som sades. Detta gjorde att transkriberingen fick brister, en del ord och meningar var svåra att höra men inget som påverkade helheten av intervjuerna. Vi hade uppskattat att varje intervju skulle ta cirka 20-30 minuter vilket det inte gjorde. Trots att varje intervju enbart tog cirka tio minuter så anser vi att vi fick svar på det vi ville och intervjuerna blev innehållsrika. Stämningen bland pedagogerna var bra och svaren kändes ärliga och medvetna samt att pedagogerna var väl insatta i demokratifrågor.

Det upplägget vi hade på frågorna samt det sättet som vi formulerade dem på har antagligen haft inverkan på svaren vi fick. Vi blev inte helt nöjda med intervjufrågorna samt upplägget vi valt. Vi har märkt att ordningen på frågorna skulle ändras och hur vi ställde dem. Som exempel ställde vi frågan vilka styrdokument de använder sig av men vi skulle istället ställt frågan om de har några styrdokument som de arbetar med. Vi gjorde misstaget att förutsätta att pedagogerna utgår från att de faktiskt använder styrdokument i verksamheten. Genom att ställa denna fråga gav vi inte pedagogerna något annat alternativ än att svara att det har styrdokument. Om det varit så att pedagogerna inte använder några styrdokument i verksamheten tror vi inte att de velat säga detta för att skydda verksamheten och sin yrkesroll

samt att pedagogerna vill visa sig professionella. Flertalet av frågorna anser vi fungerade väl men det fanns några frågor som behövdes revideras. Hade vi genomfört en ny undersökning hade vi bearbetat intervjufrågorna mer och analyserat dessa mer djupgående innan intervjutillfällena. En del frågor gick in i varandra och kunde uppfattas som upprepande. Det berodde dels på att intervjupersonerna svarade ingående på varje fråga men också att frågorna var lika varandra vilket vi borde tänkt mer på innan vi utförde intervjuerna. Om vi hade bearbetat frågorna mer samt arbetat fram fler frågor tror vi att ytterligare information från intervjupersonerna kommit fram som kunde varit ett bra komplement till undersökningen. Under intervjuerna uppkom en ny fråga om hur mycket inflytande barn bör ha i förskolan? Detta är en fråga vi anser hade varit intressant att undersöka mer om. Hade vi ställt denna fråga hade empirin kunnat utvecklas mer och gett oss en djupare bild av barns inflytande.

Under bearbetningen av empirin och insamling av tidigare forskning har det framkommit att det hade varit intressant att ställa fler frågor angående kommunikation i intervjuerna. Kommunikationsdelen i arbetet har kommit att bli en viktig del i diskussionerna kring barns delaktighet och inflytande. Hade vi haft möjlighet att komplettera intervjuerna eller göra om dem anser vi att mer fokus på kommunikationsfrågor hade gynnat undersökningen och det hade varit intressant att veta mer om detta område. Under intervjuerna uppkom det ändå en del frågor kring kommunikation som har varit användbara vilket har varit betydande i undersökningen. Den kunskap vi har fått genom att arbeta med frågor kring kommunikation har öppnat upp synen av hur viktigt det är att kommunicera och att det är viktigt att vara medveten om hur man kommunicerar. Detta är kunskap som inte enbart är användbar i samband med arbete kring barn utan det är användbart vid varje möte med en människa.

Vi har fått en tydlig bild av vad pedagogerna anser om demokrati, barns delaktighet och inflytande. Det hade dock varit intressant att observera barns delaktighet, hur pedagogerna planerar och arbetar kring demokratifrågor. Det hade även varit intressant att göra en ny undersökning där man utgår från barnens sätt att se på deras inflytande och delaktighet. Det hade varit intressant att jämföra undersökningarna med varandra för att se skillnader och även om barnen anser att de har delaktighet och inflytande i förskolan.

7 Referenser

Arnér, Elisabeth & Tellgren, Britt (2006) Barns syn på vuxna - att komma nära barns

perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Arnér, Elisabeth (2009). Barns inflytande i förskolan: en fråga om demokrati. Lund: Studentlitteratur.

Brodin, Marianne & Hylander, Ingrid. (2007). Att bli sig själv- Daniel Sterns teori i

förskolans vardag. Liber AB: Stockholm

Campner, Eva & Persson Elsie. (2000). Vardagsperspektiv- pedagogens syn på läroplanen

för förskolan. Förslagshuset Gothia AB

Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag (2001). Barn- och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur.

Häger, Björn (2007). Intervjuteknik. Stockholm: Liber AB.

Johannesen, Nina & Sandvik, Ninni (2009). Små barns delaktighet och inflytande –några

perspektiv. Stockholm: Liber

Lärarförbundet. (2006). Lärarens handbok. Skollag, läroplaner, yrkesetiska principer, FN:s

barnkonvention.. Stockholm: Lärarförbundet.

Maltén, Arne (1998). Kommunikation och konflikthantering – en introduktion. Lund: Studentlitteratur

Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra

och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Sommer, Dion (2005). Barndomspsykologi - Utveckling i en förändrad värld. Runa Förlag.

Statens Offentliga Utredningar, (2003). Var – dags – inflytande. I förskola, skola och

vuxenutbildning. Edita Norstedts Tryckeri AB: Stockholm.

Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Studentlitteratur AB: Lund

Tallberg Broman, Ingegerd (1995). Perspektiv på förskolans historia. Studentlitteratur AB: Lund

Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. Studentlitteratur AB: Lund

7.1 Internet

Nationalencyklopedin - Uppslagsverk. Sökord: Demokrati. Tillgänglig 2010-04-15

8 Bilaga 1

Intervjufrågor

1. Vad har ni för styrdokument som ni utgår ifrån i det pedagogiska arbetet med barnen?

2. Vilken betydelse har styrdokumenten i det pedagogiska arbetet med barnen?

3. I lpfö98 står det skrivet om demokrati i förskolan och barns inflytande, vill du beskriva vad demokrati i förskolan är/betyder för dig?

4. Vad betyder det att arbeta demokratiskt i förskolan?

5. Vidare står det i lpfö98 att barn har rätt till delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet. Vad anser du om det?

6. Tycker ni att barn ska ha rätt till delaktighet i förskolans verksamhet?

7. Arbetar ni för att barn ska vara delaktiga och ha inflytande i verksamheten?

8. Har barn inflytande i förskolan och på vilket sätt?

10. Varför ska barn ha inflytande och varför anser du att det är viktigt?

In document Demokrati i förskolan - en studie i pedagogers syn på barns delaktighet och inflytande (Page 34-43)