Demokrati är alltså något skolan ska värna, därmed inget sagt om hur det ska gå till. Om eleverna ska utveckla ett demokratiskt beteende, eller om skolan ständigt ska förorda demokrati? Nedan beskriver jag vad jag kommit fram till i denna fråga. Men innan det diskuterar jag de motsättningar jag granskat och vilka hänsyn man bör ta när en värdegrund ska skrivas.
6.1.1 Solidaritet och individens frihet
Vi antar för en stund att den motsägelse värdena individens frihet och solidaritet innebär accepteras. När allt kommer omkring är båda värdena individuellt aktningsvärda. Vi kan också föreställa oss att skolverket inte avser en Nozickinspirerad102 tolkning av frihetsbegreppet, utan att det finns möjligheter att inskränka individens frihet. Men om vi börjar tömma på individens frihet, och faktiskt kräver solidariska insatser, så får vi genast ett nytt problem över oss. Vilka solidariska insatser ska vi kräva? Det ärliga vore då att som filosofen Peter Singer hävda vår skyldighet att söka upp människor som har problem, och göra en insats för att de ska få det bättre. En mellanväg, vilket verkar vara vad skolverket eftersträvar, är att hjälpa de man ser i sin närhet. Men att argumentera för att hjälpa till bara på vissa ställen, och låta bli på andra, är ett filosofiskt vanskligt resonemang. Om vi ändå ska förstå värdegrunden vill jag backa till min stipulation av den. En värdegrund är inte en filosofiskt normativ teori, i synnerhet inte skolans. Den är till för att fostra elever till att ta ansvar för sig själva, och i möjligaste mån, där behov finns, även för andra. Elever fostras till ett humant beteende, till att handla med hjärtat. Som vuxna ska de fungera i samhället, så att samhället fungerar. Att driva en filosofisk teori till ett samhällsystem är inte alltid funktionellt, tvärtom finns exempel på motsatsen. De filosofiska teoriernas ibland absurda konsekvenser har därmed en
102
Robert Nozick argumenterar i sin Anarki, Stat, Utopi för total individuell frihet, vilket innebär att t.ex. skatt ses som deltidsslaveri. Slaveri förkastas annars inte; människans frihet är så total att hon får bli slav, bara hon väljer det själv.
försvagad verklighetsanknytning. Att ta guldkornen ifrån olika teorier är, när allt kommer omkring, åtminstone inte tokigt. Till vardags kunde vi därför framhålla både solidaritet och individens frihet. Dock under förutsättningen att vi också kan erkänna och diskutera den spänning som faktiskt finns, vilket påpekas i Lgr80. Samtidigt bör vi minnas att en betoning av individens frihet inte förbjuder solidariska handlingar; det i sig vore att inskränka friheten. Skillnaden mellan de båda värdena ligger i om den solidariska gärningen ska grundas i en vilja att hjälpa, eller om den tvunget ska utföras.
De båda värdena är som sagt mycket etablerade i samhället, således är det inte konstigt att båda också fått en plats i värdegrunden, och vi bör acceptera det. Men de motstridiga implikationer som följer ur solidaritet och individens frihet är svåra att försvara.
6.1.2 Värdegrundens utgångspunkt
En utgångspunkt vid införandet av värdegrunden var att dess innehåll motsvarade svenska folkets ställningstaganden. Att argumentera för värdegrunden på detta sätt har sina problem. För det första verkar resonemanget implicera att skolan skall återge samhällets ställningstagande alldeles oavsett hur det ser ut, men det är inte självklart att vi vill ha det så. Om svenska folket anser att alla människor inte har lika värde skulle även läroplanen förfäkta den uppfattningen. För det andra är det dels problematiskt med påståenden av den generella karaktär som svenska folket
ställningstaganden har, och dels tveksamt om det verkligen är en sann återgivelse av
svenska folkets ställningstagande. Något stöd för påståendet återges inte. För det tredje kan vi ifrågasätta idén med att överhuvudtaget ha en värdegrund om den ändå bara ska slå fast vad människorna som berörs av den redan tycker. Det vore i så fall en större poäng att ha en värdegrund med ambitionen att påverka människor i önskvärd riktning, men det har å andra sidan egna problem.
6.1.3 Kristen tradition och västerländsk humanism
Samtidigt kan andra än svenska folkets åsikter ses som ledstjärna för värdegrunden, som den kristna traditionen och västerländska humanismen, vilka skolans etik ska vara i överensstämmelse med. När det gäller den kristna traditionen kan vi på goda grunder kritisera det eftersom det tydligt är på tvären med det icke-konfessionella kravet. Att skolan står på en icke-konfessionell grund är dessutom det rimligaste. Att framhålla en bestämd livsåskådning i en mångkulturell miljö är ytterst tveksamt, och även om skolan vore homogen i det avseendet finns ingen anledning att ta ställning i en fråga där det finns alternativ. Det hela strider mot den sakliga och allsidiga undervisningen.
Emellertid är det osäkert vad som avses med den kristna traditionen. Om innebörden i det inte betonar någon speciell etik är det möjligt att undervisningen fortfarande är saklig och allsidig, och den behöver heller inte strida mot det icke-konfessionella kravet. Innebörden av etiken i kristen tradition reduceras då till ett namn, och likaså västerländsk humanism. Frågan gäller inte då varför skolan ska framhålla dessa religiösa och kulturella markörer, utan varför man kallar det kristet och västerländskt. För att en läroplan ska kunna implementeras bör det vara tydligt vad man menar med den. Om kristen tradition och västerländsk humanism inte har någon egentlig innebörd tycks det helt onödigt att skriva ut det. Dem framstår som överflödiga, exkluderande markörer.
6.1.4 Jakten på konsensus
Mellan raderna kan man ana att läroplanerna anser att konsensus råder om värdeinnehållet. Det uttrycks ju också explicit i Lgr69. I Lpo94 handlar det om värden som är givna inom den kontext svensk skola verkar. Men detta är tveksamt, och det har jag påtalat i såväl introduktionskapitel som bakgrund. Den bas av värden som vi är eniga om är så tunn att den knappast ger någon moralisk vägledning. Det är värdenas implikationer som ger vägledning, men där är plötsligt enigheten inte lika total. Vi kan naturligtvis godkänna att skolan står för värden som alla inte håller med om, men då borde vi erkänna att så sker, och inte påstå att alla är överens om värdet. För demokratins skull är det bättre om de åsiktsskillnader som faktiskt existerar kommer fram istället för att slätas över. Om enigheten vore total kunde vi dessutom säga att den inte behöver skrivas ut – alla håller ju med ändå.
6.1.5 Demokratisk fostran
I Lgr80 understryks att moraliska problem ska bearbetas och värderingar ska utvecklas. Det borde innebära att den uppsättning värderingar som man i skolan vid den tiden omfattade inte ansågs universellt gällande. Måhända insåg man att värderingar förändras med tiden, men att man ändå står på samma värderingsmässiga bas. Nya fakta att visa hänsyn tillkommer, och påverkar vår inställning i sakfrågan. Att man vidare inte bestämmer hur värderingarna ska utvecklas är naturligtvis sunt; sådant ska växa organiskt och inte komma från högre ort. Av samma skäl är det enda vettiga uppdrag för skolan att ge eleven en kunskapsgrund för personliga åsikter, men att överlåta själva ställningstagandet till eleven. Denna syn finns kvar i Lpo94, då man angående normer och värden formulerar vad som ska strävas mot, inte
uppnås.
Men den bild Lpo94 ger av hur eleverna ska utveckla demokrati är inte helt enkel. Med tanke på oklarheten i skolans aktiva insatser mot intolerans är det otydligt vad som gäller. Vid några tillfällen beskrivs också att alla som verkar eller arbetar i skolan ska hävda grundläggande värden, och genom handling försvara dem, bland annat i undervisningssituationer. Men vilka som räknas till verkar eller arbetar förklaras aldrig. Enda indikationen ges i avsnittet om normer och värden, som skiljer på vad läraren ska göra, och vad alla som arbetar i skolan ska göra. Om man inkluderar eleverna i de som verkar eller arbetar i skolan väcks en rad frågor. Det innebär till exempel att eleverna måste acceptera skolans grundläggande värden, således har de ingen åsiktsfrihet. Detta gör läroplanen ytterligare svårtolkad med avseende på hur eleverna ska fostras. Ska skolan främja vissa värden med syftet att eleverna omfattar dem, eller ska eleverna tvingas att omfatta värden? I det senare fallet fostrar skolan bra medborgare, och inte de goda människor som garanterar demokratins överlevnad. Om det är så värdegrunden ska förstås blir den ytterst svår att acceptera. Emellertid finns en alternativ tolkning av verkar, och därför bör vi undvika att sluta oss till ovanstående resonemang. De läroplanen avser med verkar kan utöver lärarna vara övrig personal inom skolan, som administration och vaktmästare. Men det tycks konstigt då varken administration eller vaktmästare är direkt involverade i undervisningen. I alla avseenden kunde ett tydliggörande av begreppet vara på sin plats.
6.2 Slutord
När Lpo94 skrevs var det inte självklart att den skulle innehålla en värdegrund. Somliga var helt emot en sådan medan somliga hellre såg en kortare variant. Med tanke på formuleringen om kristen tradition och västerländsk humanism är sådana åsikter förståeliga. Samtidigt har min granskning visat att delar i värdegrunden borde förklaras bättre. Så vad ska vi göra åt värdegrunden?
Att räta ut frågetecknen skulle leda till en klart mer omfattande värdegrund. Den skulle bli mer specificerad, och då bör vi räkna med att konsensus inte kan råda kring dess innehåll. För egen del vill jag mena att värdegrunden redan nu är något vi inte är överens om. Vi bara inte tänker på motsättningarna, eller vilka moraliska implikationer värdena ger. Frågan är ju vidare varför vi ska jaga konsensus i moraliska frågor? Det behöver vi inte, men skolan bör nog akta sig från att för tydligt ta ställning. Skolan, eller staten ska heller inte oroa sig för vad dess medborgare tycker. Tror vi på människan så kommer hon att anamma mycket av det värdegrunden står för, eller snarare det Kreti och Pleti tänker sig att värdegrunden står för. Värdegrunden bör därför hållas kort, om vi ens ska ha någon.
7 REFERENSER
Bergström, L. (2004). Grundbok i värdeteori. Stockholm: Thales. Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.
Hargreaves, A. (1998). Läraren i det postmoderna samhället. Lund: Studentlitteratur AB.
Hedin, C. i Linde, G. (2001). Värdegrund och etnicitet. Lund: Studentlitteratur. Linné, A. i Linde, G. (2001). Värdegrund och etnicitet. Lund: Studentlitteratur. Nykänen, P. (2009). Värdegrund, demokrati och tolerans – Om fostran i ett
mångkulturellt samhälle. Stockholm: Thales.
Plitz, A. i SOU 1992:94. (1992). Skola för bildning, Bilaga 8: Kristen etik och
västerländsk humanism. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Olsson, M i Colnerud, G. (2004). Skolans moraliska och demokratiska praktik. Linköping: Linköpings universitet.
SOU 1992:94. (1992). Skola för bildning. Stockholm: Utbildningdepartementet Skolverket. (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet, Lpo94. Stockholm
Skolverket 2. (1999). Ständigt. Alltid! Skolans värdegrund – Kommentar till läroplanen. Stockholm: Liber.
Skolöverstyrelsen 1. (1969). Läroplan för grundskolan, Lgr69. Stockholm: Svenska utbildningsförlaget Liber AB.
Skolöverstyrelsen 2. (1980). Läroplan för grundskolan, Lgr80. Stockholm: Liber utbildningsförlaget. Nationalencykopedin.se. (Avläst 14/4 2011) http://www.ne.se.proxy.lnu.se/lang/v%C3%A4rdegrund Nationalencykopedin.se. (Avläst 4/5 2011) http://www.ne.se.proxy.lnu.se/kort/solidarisk Nationalencykopedin.se. (Avläst 5/5 2011) http://www.ne.se.proxy.lnu.se/lang/humanism/206086
http://www.hi-ho.ne.jp/taku77/refer/titus.htm (Avläst 1/5 2011) Titus, D N. Values
Education in American Secondary Schools.
Ozolins, J T i Peters, M A. (2010). Educational Philosophy and Theory, Vol 42, Creating Public Values: Schools as moral habitats. Oxford: Blackwell Publishing.
Encyclopedia of Philosophy, Freedom (Avläst 4/5 2011)
http://go.galegroup.com.proxy.lnu.se/ps/retrieve.do?sgHitCountType=None&s ort=RELEVANCE&inPS=true&prodId=GVRL&userGroupName=vaxuniv&ta bID=T003&searchId=R1&resultListType=RESULT_LIST&contentSegment= &searchType=AdvancedSearchForm¤tPosition=1&contentSet=GALE %7CCX3446800694&&docId=GALE|CX3446800694&docType=GALE&rol e=
Encyclopedia of Philosophy, Humanism (Avläst 5/5 2011) http://go.galegroup.com.proxy.lnu.se/ps/retrieve.do?sgHitCountType=None&s ort=RELEVANCE&inPS=true&prodId=GVRL&userGroupName=vaxuniv&ta bID=T003&searchId=R1&resultListType=RESULT_LIST&contentSegment= &searchType=AdvancedSearchForm¤tPosition=1&contentSet=GALE %7CCX3446800880&&docId=GALE|CX3446800880&docType=GALE&rol e=