Demokratiska värderingar

Tema A. Det auktoritära, det demokratiska och låt-gå-ledarskapet och tema I. Strukturerad men ändå flexibel, liknar varandra, och troligtvis handlar det även om C. Det

situationsanpassade ledarskapet, som en benämning på samma process. Dessa teman överensstämmer med varandra. Men det finns en skillnad mellan A och C också, i C. Det situationsanpassade säger man att det finns en tid, en plats eller situation för olika stilar, medan den endimensionella bilden är mer ideologisk och man anser att en ledarstil är bättre än andra. Alltså är det så att eleverna efterfrågar ett demokratiskt ledarskap i grunden där även elever ges möjlighet att välja, att ha inflytande och kunna göra på olika sätt, och det ses som

27

självklart. Ibland efterfrågas även ett auktoritärt förhållningssätt men beroende på

situationen. Ingen vill dock ha ett låt-gå-ledarskap och det stämmer även med vad som sägs i litteraturen, ingen vill ha en ledare/ lärare som inte bryr sig om eller tar ansvar. Eleverna säger det inte rent ut men tolkningen blir att det gäller att balansera och hitta ett sätt att möta var och en och alla i gruppen och att ett situationsanpassat ledarskap är att föredra. I resultatet blir det tydligt att det situationsanpassade ledarskapet är överlägset. Maltén (2000) säger att

flexibiliteten i mötet med eleverna är nödvändig för att lyckas som ledare. Respondenterna anser att lärare är bra även om eller tack vare att de undervisar på olika vis. Och forskningen är entydig på den punkten, det är det situationsanpassade ledarskapet som gäller. En lärare ska vara både strukturerad och flexibel enligt eleverna. Isberg (1996) säger att poängen i ett situationsanpassat ledarskap beskrivs som en balansgång mellan att stödja och att styra och att detta varieras beroende på förhållandena i omgivning och organisation och framförallt är elevernas kompetensnivå en avgörande faktor. Hon säger att bra klassledning definitivt inte är en fråga om att hitta sin egen ledarstil utan att det handlar om förmågan att förstå

dynamiken i gruppen och att förändra angreppssätt när situationen förändras.

Det är något förvånande för mig att de pratar så pass mycket om att en lärare ska vara sträng men rättvis men en förklaring kan vara att de minns när de var barn och har dåliga

erfarenheter av lärare som inte vågar stå upp eller visa var gränserna går. Som Kimber &

Sandersson (1995) säger så är det positivt att veta vad som förväntas av en och vilka regler som finns men en risk med den auktoritära läraren är att kreativiteten och skapandet hämmas och eleverna känner att skolarbetet är tråkigt.

B. Uppgifts- eller relationsorienterat ledarskap som ser till två dimensioner hör också ihop med I. Strukturerad men ändå flexibel, en lärare måste växla mellan att vara inriktad på person och produkt. Det är inte frågan om att vara antingen eller när det gäller ett uppgifts- eller relationsorienterat ledarskap som ser till två dimensioner utan läraren måste kunna båda, eller kort och gott utöva ett pedagogiskt ledarskap men det sägs inte så tydligt i

resultatet. Enligt Karlsson (2007) så är det nödvändigt att se till både relation och uppgift och Bolman & Deal (2005) säger att olika omständigheter kräver olika former av ledarskap.

Situationen bestämmer vilken stil som är mest lämplig och med hänvisning till Hersey och Blanchard säger de att de underlydandes mognad eller beredskapsnivå avgör. Jag ser att både målet med undervisningen och att ha det bra på väg dit förstås är viktigt och nödvändigt.

Tema D. Det autentiska ledarskapet och II. Personlig mot eleverna och bjuder på sig själv, kan ses som benämningar på samma process. Här finns kopplingar till ett autentiskt

ledarskap. Det är tydligt att de studerande vill ha ett personligt förhållningssätt till varandra och läraren. Man vill ha ett engagerat och trovärdigt ledarskap som ser till hela människan.

Det här var en upptäckt för mig, att det personliga och äkta har sådan betydelse för ett gott ledarskap. På samma sätt som Brookfield (2006) diskuterar autenticitetsbegreppet och också jämför det med begreppet trovärdighet som ett kompletterarande begrepp för lärares

28

kompetens. Autenticitet handlar enligt honom om att läraren går att lita på och trovärdighet om att läraren är värd att lita på. Fibaek Lauersen (2005) rekommenderar läraren att utveckla autencitet och ger några grundprinciper; äkthet och trovärdighet genom att inte förneka sin egen trovärdighet, att tydliggöra sina egna visioner, att försäkra sig om att ens ord och

handlingar stämmer överens, att vara beredd att erkänna om man har gjort fel, att visa mer av sig själv som person, att visa att man tar sina elever på allvar men absolut inte favorisera någon speciell, och att vara medveten om att man är en förebild.

Tema E. Det utvecklande ledarskapet och III. En kompetent lärare, känns som liknande varandra. Att vara en utvecklande ledare som har ett coachande förhållningssätt och motiverar, har nära samtal anpassat till gruppen och individen är självklart. Här finns beroendet mellan elever och lärare och en dynamik för att det ska fungera. Att teamet är resursen och att det är slut med piska och morot är befriande. (Wheelan, 2013). Det här är ett tilltalande modernt ledarskap som använder mål och ser människans och gruppens inneboende möjligheter som drivkraft. Det finns en tydlighet i det utvecklande ledarskapet med att ledaren är en del i processen men att teamet är nödvändigt. Det ömsesidiga beroendet med dess

krafter och det gemensamma ansvaret kan nå alla mål och försätta berg tror jag. Och jag anser att det inte är någon tvekan om att erfarna lärare som har en stark tilltro till eleverna och har förmåga att skapa ett positivt klassrums- och lärandeklimat gör att eleverna lär sig mera och bättre!

Tema IV. Demokratiska värderingar, tolkar jag som E, Det utvecklande ledarskapet, där alla röster ska höras och ett gemensamt ansvar och beroende av varandra finns. Givetvis handlar det också om demokratiska värderingar som en grund, A, även om jag har valt att slå samman det med de andra endimensionella ledarstilarna.

Resultatet visar sig vara mera sammansatt än litteraturen. Det är ett krävande arbete att vara lärare. Som Kveli (1993) säger så beror det också på hur man bedömer att en lärares och skolans viktigaste uppgifter är, om man ser att en lärare ska vara kunskapsförmedlare, uppfostrare, omsorgsperson, organisatör, handledare eller något annat. Hon säger vidare att svaret på hur den goda läraren ska vara kommer från att lärare ställs inför helt olika

pedagogiska problem och situationer och att det därför finns många olika bra lärare, en del klarar vissa miljöer, sammanhang och problem bra som inte alls passar andra. Och på dessa punkter ovan bekräftar min studie resultat från tidigare forskning.

Jag tror som Gordon (2009) att organisationer måste lära sig att agera demokratiskt för att kunna överleva i ett demokratiskt samhälle och att det är uppenbart att demokrati i praktiken är svårare än och inte samma sak som i teorin. Han säger att varje ledare behöver fundera över vilken slags ledare de vill vara och vad som kännetecknar ett bra ledarskap. Vad som får en själv att fungera bäst när det gäller att leda grupper, att fatta beslut och att öka produktiviteten.

Hur man ska göra för att skapa motivation. Och att man samtidigt behöver fundera över andra

29

viktiga saker såsom vilken typ av människa jag vill vara, vilka relationer jag vill ha och vilken typ av organisation och samhälle jag vill leva i. Gordon säger att en autoritär ledarstil som innebär maktbruk också kräver en attityd av misstänksamhet gentemot andra som också kommer att påverka ditt personliga liv, kanske negativt med stress, oro och andra bekymmer.

Enligt Gordon krävs det mod om man vill vara öppen, ärlig och rak med andra och framträda som man är. Termen psykologer använder för detta är kongruens och det betyder att man är lika med vad man tänker och känner inom sig och vad man kommunicerar utåt. Enligt Gordon säger Hogan & Kaiser att vår personlighet förutsäger hur vi leder. Och genom den här

uppsatsen har jag sett att det kan ha med saken att göra. I den amerikanska modellen av UL finns en dimension av ett karismatiskt ledarskap som vi inte använder i Sverige. Men viktigast är nog att en bra lärare alltid fortsätter att arbeta och att motivera sig och finna mening i att arbeta med sin roll och sin praktiska yrkesteori. Och att lära för livet!

Över tid har också en förändring kunnat ses, tidigare fanns det en diskussion om den demokratiske ledaren men det har försvunnit ur forskningslitteraturen. Däremot är det den ledarstil som rekommenderas i alla texter angående ledarskapet och lärarskapet i skolan.

Karlsson (2007) beskriver också att ett demokratiskt ledarskap förutsätter att

gruppmedlemmarna är kompetenta och att det ställer krav på organisationen, han säger att gruppmedlemmarna måste ha kompetens att delta i beslutsfattandet, att det måste finnas tid för det och att det förutsätter en motivation att delta och en vilja att fatta beslut. Det verkar inte, tycker jag, som om diskussionerna om ledarskapet i skolan håller samma nivå som vanlig ledarskapsforskning. På samma sätt är det med de situationsanpassade ledarskapsteorierna, ledarskapet i skolan verkar bortse från dem. Och i all forskning finns en ganska neutral

hållning till dessa ledarskapsteorier medan för skolan finns klara preferenser för en eller några stilar och inte för andra. En kritik mot det situationsanpassade ledarskapet är att vi inte kan inta vilken position som helst utan att personligheten men också gruppen, organisationen och omgivningen kan påverka ledarskapet, så som ett utvecklande ledarskap säger.

Sammanfattning

Syftet med studien var att undersöka ledarskapet och lärarens roll i klassrummet. Att få mera kunskap om vad som kännetecknar en bra lärare utifrån ett ledarskapsperspektiv. Intervjuer med kursdeltagare vid folkhögskola har genomförts och tematisk analys har använts för att lokalisera vilka teman som överensstämmer med forskning om ledarskap och vilka som inte gör det. Sammanfattningsvis kan det sägas att en lärare ska vara både strukturerad, flexibel och personlig och att det situationsanpassade ledarskapet är överlägset. En lärare/ledare ska använda många metoder, vara kompetent, demokratisk och undervisa på olika sätt beroende på gruppens utvecklingsfas, sammanhanget, syftet och situationen.

Det har utförts få studier på folkhögskola och detta är ett bidrag som kan ge värdefull kunskap och praktisk nytta för oss som arbetar på folkhögskola.

30 Kritisk granskning av arbetet

Det finns endast några få intervjuer och det är en möjlig brist och begränsning i den här studien. Jag har inte kontroll över urvalet, läraren som ombads ordna intervjuerna kan medvetet eller omedvetet ha valt eller valt bort några särskilda elever. Att jag är student och inte en erfaren intervjuare kan också ha negativ inverkan på resultatet. Mina respondenter kommer från en och samma folkhögskola. Jag har enbart intervjuat folkhögskoleelever och slutsatserna kan endast dras för denna verksamhet.

Förslag till fortsatt forskning

Ett sätt att få en bredare bild kan vara att intervjua ytterligare ett antal studerande på folkhögskolan. Att ta kontroll över urvalet. Använda fler och erfarna intervjuare för att förbättra kvaliteten på intervjuerna. Använda respondenter från flera folkhögskolor. Intervjua studerande i andra skolformer.

Jag som själv utbildat mig och gått kurser i Utvecklande Ledarskap i Försvarshögskolans regi genom mitt arbete (UL och UGL) och strävar efter att använda det i mitt arbete med personal men även med elever, jag skulle mycket väl kunna tänka mig att utveckla en modell för lärarskap. Hur väl är utvecklande ledarskap anpassat för skolor? Vilka ändringar och justeringar som skulle behövas behöver man fundera ytterligare över? Och varför och på vilket sätt skulle det skilja sig åt? Det här skulle vara ett mycket intressant projekt att göra efter denna uppsats. Gordon (1977, 2009) skapade en variant av sina idéer med speciell inriktning för lärare, så varför inte?

Studiens betydelse

Kanske kan studien bidra något till vetenskapen även om det är en mindre studie. Det finns få studier angående folkhögskola och detta är något som kanske kan bidra till att man lär sig något nytt. Det finns en praktisk betydelse av studien. I mitt dagliga arbete kan jag använda kunskaper som erövrats genom studien. Och det finns möjlighet att diskutera kopplingar mellan lärarskap och ledarskap i den övriga folkhögskolevärlden.

Privata avslutande synpunkter

Jag har lärt mig mycket om både lärarskap och ledarskap och mig själv genom arbetet med den här studien. Lusten att lära och engagemanget har drivit mig men jag har också satt mig i den studerandes sits och tvekat och förtvivlat i takt med att ny kunskap erövrats. Jag har omvandlat och varit i dialog med förförståelsen. Det har kostat och jag har offrat en del för att nå hit men det var värt det. Jag tackar alla respondenter som frikostigt har delat med sig av sina erfarenheter och min handledare som har guidat mig. Att våga utmana sig själv på allvar och verkligen stå för vem man är känns än viktigare, både på jobbet och privat. Personligen

31

kommer jag att försöka leda på ett tydligare, modigare sätt och vara både mera strukturerad, flexibel och personlig i fortsättningen.

32

Referenser

Ahltorp, B. (1998). Rollmedvetet ledarskap: om chefsroller och ledningsstilar i strategisk samverkan.

Malmö: Liber ekonomi

Blake, R.,& Adams McCanse, A. (1991). Gridmetoden: Värderingar och ledarskapsdiagnoser.

Kristianstad: Almqvist & Wiksell Förlag AB

Bolman, L. & Deal, T. (2005). Nya perspektiv på organisation och ledarskap. Lund: Studentlitteratur.

Braun, V. & Clarke,V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3: 77-101. DOI: 10.1191/1478088706qp063oa

Brookfield, S. (2006) The skillful teacher: on technique, trust, and responsiveness in the classroom. San Francisco: A Wiley Imprint.

Carlgren, I., & Marton, F. (2000). Lärare av imorgon. Stockholm: Lärarförbundets förlag.

Dimenäs, J. (2007). Lära till lärare: Att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och Vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber.

Dysthe, O. (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur.

Fibaek Laursen, P. (2004). Bli en bra och effektiv undervisare om du vill: Den autentiska läraren.

Stockholm: Liber.

Fibaek Laursen, P. (2005). Didaktik och kognition: En grundbok. Stockholm: Liber.

Gordon, T. (1977). Aktivt lärarskap: samspel för ett bättre skolsamhälle. Stockholm: Askild & Kärnekull Gordon, T. (2009). Det öppna ledarskapet. Malmö: Liber.

Gustavsson, B. & Andersdotter, G. & Sjöman, L. (red) (2009). Folkhögskolans praktiker i förändring.

Stockholm: Studentlitteratur.

Hogan, R. & Kaiser, R. (2005). What we know about leadership. Review of General Psychology Vol. 9, No. 2, 169–180 1089-2680. DOI: 10.1037/1089-2680.9.2.169

Isberg, L. (1996). Lärarrollen i förändring. Lund: Studentlitteratur.

Johansson, B. & Svedner, P. (2010). Examensarbetet i Lärarutbildningen. Uppsala: Kunskapsföretaget AB.

Karlsson, L. (2007). Psykologins grunder. Lund: Studentlitteratur.

Kimber, B. (2005). Lyckas som lärare. Förhållningssätt och ledarskap i klassrummet. Värnamo:

Ekelunds/Gleerups Utbildning AB.

Kimber, B. & Sandersson M. (1995). Känn dig som lärare. Värnamo: Ekelunds förlag AB.

Korthagen, F. (2004). In search of the essence of a good teacher: towards a more

holistic approach in teacher education. Teaching and Teacher Education 20 77–97. (Som hittades 2013-04-18 på http://igitur-archive.library.uu.nl/ivlos/2008-0805-201418/korthagen%20-

%20in%20search%20of%20the%20essence.pdf)

33

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Kveli, A. (1993). Att vara lärare. Lund: Studentlitteratur.

Lundgren, U. & Säljö, R. & Liberg, C. (red) (2000). Lärande, skola, bildning: Grundbok för lärare.

Stockholm: Natur och Kultur.

Maltén, A. (2000). Det pedagogiska ledarskapet. Lund. Studentlitteratur.

Molander, B. (1996). Kunskap i handling. Göteborg: Daidalos.

McCourt, F. (2005). Teacher Man. London: Harper Perennial.

Paldanius, S. (2007). En folkhögskolemässig anda i förändring: En studie av folkhögskoleanda och mässighet i folkhögskolans praktik. Linköping University Electronic Press Linköping, Sweden, 2007 ISSN 1654-2010 (Som hittades 2013-04-01 på www.ep.liu.se/ea/svfhu/2007/001/)

Rannström A. (1995). Lärarstuderandes föreställningar om sin kommande yrkeskunskap.Linköping:

UniTryck

Regler för målstyrning. Gymnasieskolan: skollagen, gymnasieförordning, läroplan, ämnesplaner (2011).

Upplands Väsby: Svensk Facklitteratur AB.

Stensmo, Christer. (2000). Ledarstilar i klassrummet, Lund: Studentlitteratur.

Stensmo, Christer. (2011). Ledarskap i klassrummet, Lund: Studentlitteratur.

Säljö, R, (2006). Lärande i praktiken: Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedt Akademiska Förlag.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.

(Som hittades 2013-02-24 på http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf.)

Wheelan, S, (2013). Att skapa effektiva team: en handledning för ledare och medlemmar. Lund:

Studentlitteratur.

Zucker, S, (2001). Good teaching. School Psychology Quarterly 16. (3) 343-349.

Doi:http://dx.doi.org/10.1521/scpq.16.3.343.19888 Önnevik, T, (2010). Ledarskapets grunder. Lund: Studentlitteratur.