6 Diskussion av resultat
6.2 Den ansvarstagande människan
Resultatet av den kritiska diskursanalysens transitivitets- och ergativitetsanalys visar att försök till att osynliggöra den/de handlande i nyhetstexter gällande Östersjöns miljöproblem är ett faktum då 25 % av de analyserade satserna är skrivna i passiv form och saknar
förstadeltagare. Eftersom texterna till stor del består av materiella processer förmedlar de ett budskap om att något förändras i den yttre världen. Läsaren får uppfattningen att Östersjön blir utsatt för någons handlande, men eftersom det inte ges någon förklaring till vem eller vilka som är ansvariga för problemen blir det svårt att skuldbelägga någon. Precis som Sellgren kom fram till (2011) visar även denna undersöknings material att det är vanligt med nominaliserade verbformer, såsom övergödning och förorening. Genom att göra om processer till substantiv blir effekten att skribenten undkommer att behöva nämna den som genomför processen. I de fall där förstadeltagaren däremot benämns är det mest vanligt att sätta djur och natur som skyldiga till problemen (27 %), följt av icke-levande faktorer (9 %). Självklart går det dock inte att påstå att aktörerna i nämnda kategorier är fysiskt kapabla till att agera för försämringen av Östersjöns tillstånd. Istället bidrar de till förmedlingen av att den negativa påverkan på ekosystemet är ett slags naturligt förlopp som sker automatiskt utan någon mänsklig påverkan. Detta bidrar även till att de mänskliga aktörerna som egentligen är grundorsaken till problemen inte behöver exponeras. Mänskliga förstadeltagare utgör enbart 5 % av hela materialet i skuldbeläggande sammanhang. Detta trots att det är bevisat att människans negativa naturpåverkan är en av huvudorsakerna till krisen i Östersjön. Följden riskerar att bli problematisk ur läsarperspektiv eftersom medierna tenderar att försköna verkligheten.
Likt Sellgren (2011) visade i sin undersökning av aktörer och agenter i lärobokstexter blir materialet väldigt abstrakt eftersom läsaren kan få svårt att skapa sig en konkret bild av handlingarna i processerna. Exempelvis blir detta otydligt i satser såsom föreningar kommer
från vattendrag i de nio angränsade länderna eller Blekinges jordbruk och dåliga avlopp bidrar till övergödningen. Läsaren tvingas läsa mellan raderna för att förstå att det är
människor som har bidragit till att vattendragen är förorenade samt att det är makthavare i Blekinge som bär skulden för jordbruken och avloppen. Därtill går det även att återknyta till Nords undersökning av en broschyr om miljövänliga textilier (2017) eftersom resultatet
i denna uppsats också pekar på förekomsten av förskönade presentationer av en komplex verklighet och strävan efter att förmedla effektiva och säljande budskap.
Vad gäller ansvarstagande uppträder däremot undersökningens mänskliga förstadeltagare i betydligt större utsträckning än någon annan kategori (20 %), följt av icke-levande faktorer (5 %), ergativ passivkonstruktion (5 %) samt djur och natur (2 %). Till skillnad från analysen av skuldbeläggande, i vilken människans påverkan förskönades, tenderar mänskliga
handlingar istället att framhävas i ansvarstagande kontexter. Det övervägande ansvaret beskrivs i sammanhang då människor i grupp arbetar eller jobbar för en förändring. Bland de två icke-levande faktorerna förekommer Sverige som har satsat stora pengar på kväverening respektive vindkraftverk till havs som pumpar ner syrerikt vatten till Östersjöns botten. Presentationen av ett helt land som ansvarstagande riskerar att sända ut ett förvrängt budskap till läsaren som förmedlar att alla svenskar är medvetna om miljöproblematiken och därmed vill skapa en positiv förändring. Precis som Sellgren (2011) tog upp i sin undersökning är namn på länder i aktörsposition också abstraktioner. Det är omöjligt att alla invånare i Sverige har skänkt pengar till kväverening, utan det är makthavarna i frågan som har fattat beslutet. Budskapet blir att Sverige är ett miljövänligt land trots att så kanske inte är fallet med tanke på att det är personer i Sverige som även hanterar Blekinges jordbruk och dåliga avlopp, som förekom i den skuldbeläggande kontexten. Det bör däremot även tas hänsyn till att människor också ligger bakom vindkraftverken till havs (som nämndes i ett ansvarstagande
sammanhang) och att journalisten inte tog chansen att framhäva människor i positiv bemärkelse i det fallet, vilket bevisar att det även förekommer att journalister inte alltid tar chansen att belysa människan som ansvarstagande.
7 Avslutning
Sammanfattningsvis har uppsatsen åskådliggjort att ett optimistiskt och lösningsorienterat språkbruk verkar utgöra den största delen av svenska nyhetsmediers porträttering av
Östersjöns miljöproblem. Därtill står även den pessimistiska och alarmerande rapporteringen för en stor del av innehållet, speciellt i fråga om klimatförändringar samt arter och bestånds tillstånd. Vidare har uppsatsen tydliggjort att en stor del av de svenska nyhetsmedierna
försöker att osynliggöra den mänskliga påverkan på Östersjöns miljöproblem när det kommer till skuldbeläggning, för att istället framhäva den mänskliga påverkan i ansvarstagande kontexter. Det går därmed att påstå att läsarna riskerar att få en förvrängd verklighetsbild
eftersom Östersjöns försämrade hälsotillstånd presenteras vara orsakat på naturliga grunder i fall då det egentligen inte är det. Enligt WWF är det ett faktum att en stor del av över- gödningen grundar sig i mänsklig påverkan. Eftersom nyhetsmedierna är en av de största kanalerna för rapportering av miljöns tillstånd är det därmed av största vikt för Östersjöns framtid att handlande och påverkan börjar återges på ett både mer rättvist och mer direkt sätt. Å andra sidan bör det understrykas att journalistiken präglas av att fånga läsarintresse. Ifall alla nyhetsmedier började beskylla människan för miljöförstöringen hade det förmodligen resulterat i en väldigt stor skam hos läsaren som fortsatt hade kunnat leda till den
pessimistiska rapporteringens konsekvenser, såsom känslor av överväldigande rädsla, skam och förtvivlan. Det är även värt att tillägga att journalistiken ofta är begränsad av riktlinjerna för saklighet och enbart tvingas belysa det viktigaste av varje nyhet, vilket skulle kunna leda till att lösningsförslag och positiva perspektiv riskerar att bortprioriteras. Precis som
Hallesson (2011:41) skrev i sin granskning av abstraktion i en ledare i Dagens Nyheter förmedlar journalisten sina egna erfarenheter av omvärlden till läsaren. Likväl skapar skribenten egna erfarenheter av verkligheten med hjälp av de språkliga val som görs. Journalisten har därmed en stor makt i skildringen av olika perspektiv och framtidsutsikter.
Trots att materialet i denna uppsats tenderar att ge naturliga orsaker till Östersjöns
miljöproblem, går det inte att frångå att människans negativa påverkan utgör det största hotet. Däremot är det också viktigt att komma ihåg att människan även är den enda aktör som har möjlighet att vända miljöproblematiken. Av den anledningen skulle en mer blandad
rapportering med inslag av både alarmerande fakta och lösningsorienterade förslag vara att önska. Intressant vidare forskning skulle kunna innebära att undersöka rubriker inom miljöjournalistiken och ta reda på i hur stor utsträckning som dessa tenderar att vara mer alarmerande än artiklarna. Det vore även relevant att göra en mer djupgående analys av en kategori, såsom algblomning/övergödning för att se hur den tenderar att skildras i medierna. Dessutom vore det av intresse att i större skala granska hur stort utrymme Östersjöns
miljöproblematik har fått i svenska nyhetsmedier generellt, exempelvis i jämförelse med någon annan stor genre för nyhetsrapportering.
Litteratur
Alwin, Fill och Mülhäusler, Peter (red.), 2001: The ecolinguistics reader: language, ecology
and environment. Continuum.
BalticSea2020: Fiske. Tillgängligt: http://balticsea2020.org/oestersjoens-utmaningar/fiske. Hämtat 3.10.2019.
Bennett, W. Lance, 1996: An introduction to journalism norms and representations of politics. I: Political Communication, vol. 13. S. 373–384. Tillgängligt:
https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/10584609.1996.9963126.
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.), 2005: Textens mening och makt: metodbok
i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, vol 4. Lund: Studentlitteratur.
Boykoff, Maxwell T. och Boykoff, Jules M., 2004: Balance as bias: global warming and the US prestige press. I: Global Environmental Change, vol. 14. S. 125–136. Tillgängligt: https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0959378003000669
Duarte, C.M., Fulweiler, R.W., Lovelock, C.E., Martinetto, P., Saunders, M.I., Pandolfi, J.M., Gelcich, S & Nixon, S.W., 2015: Reconsidering ocean calamities. I: BioScience 65. S. 130–139. Tillgängligt: https://academic.oup.com/bioscience/article/
65/2/130/2754246
Ereaut, Gill & Nat, Segnit, 2006: Warm Words: How Are We Telling the Climate Story and Can We Tell It Better? London: Institute for Public Policy Research (IPPR). Tillgängligt: https://www.jstor.org/stable/resrep15716.
Fairclough, Norman, 1992: Discourse and social change. Cambridge: Polity.
Friedman, Sharon, 2004: And the beat goes on: the third year of environmental journalism. I: Senecah, S (red.), The Environmental Communications Yearbook, vol. 1. Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum Associates. S. 175–187.
Förenta Nationernas utvecklingsprogram (UNDP): Globala målen, nr.14: Hav och marina resurser. Tillgängligt: https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-14-hav- och-marina-resurser/. Hämtat 4.10.2019.
Hallesson, Yvonne, 2011: Abstraktion i en DN-ledare – En analys av processtyper,
förstadeltagare och nominal. I: Holmberg, Per, Karlsson, Anna-Malin & Nord, Andreas (red.): Funktionell textanalys. Stockholm: Norstedts. S. 39–52.
Havet.nu: Så mår svenska hav. Tillgängligt: https://www.havet.nu/?d=199. Hämtat 3.10.2019. Havs- och vattenmyndigheten, 2019: En gemensam aktionsplan för Östersjöns miljö – BSAP.
Tillgängligt: https://www.havochvatten.se/hav/samordning--fakta/internationellt- arbete/konventioner/helcom---skydd-av-den-marina-miljon-i-ostersjon/aktionsplan- for-miljon-i-ostersjon.html. Hämtat 4.10.2019.
Hilborn, Ray, 2010: Apocalypse Forestalled: Why All the World's Fisheries Aren't Collapsing. I: The science chronicles. November 2010. S. 5–9. Tillgänglig: https://
www.researchgate.net/publication/284893129_Apocalypse_forestalled_why_ all_the_world's_fisheries_aren't_collapsing.
Holmberg, Per och Karlsson, Anna-Malin, 2006: Grammatik med betydelse: en introduktion
till funktionell grammatik. Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Howlett, Michael & Raglon, Rebecca, 1992: Constructing the environmental spectacle. I: Alwin, Fill & Mülhäusler, Peter (red.), 2001: The ecolinguistics reader: language,
ecology and environment. Continuum. S. 245–257.
Johns, Lisa N. & Jacquet, Jennifer, 2018: Doom and gloom versus optimism: An assessment of ocean-related U.S science journalism (2001–2015). I: Global Environmental Change, vol. 50. S. 142–148. Tillgängligt: https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/ S0959378017311986.
Karlsson, Anna–Malin, 2011: Texters ideationella grammatik. I: Holmberg, Per, Karlsson, Anna-Malin & Nord, Andreas (red.): Funktionell textanalys. Stockholm: Norstedts. S. 21–38.
Kerridge, Richard, 2006: Environmentalism and ecocritism. I: Literary Theory and Criticism:
An Oxford Guide. Red. Patricia Waugh. Oxford University Press.
Laiserowitz, Anthony A., 2005: American risk perceptions: Is climate change dangerous? I: Risk Analysis, vol. 25. S. 1433–1442. Tillgängligt: http://web.missouri.edu/~segerti/ capstone/Is%20Climate%20change%20dangerous.pdf.
Lewis, Justin M.W., Williams, Andrew och Franklin, Bob., 2008: A compromised fourth estate? UK news journalism, public relations and news sources. I: Journalism Studies 9, vol. 1. S. 1–20.
Lindblad, Tomas, 2019: Östersjön på väg att tillfriskna - men det går långsamt. I: Sveriges
Radio. Tillgängligt: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?
programid=406&artikel=7286036. Publicerat 26.08.2019. Hämtat: 4.10.2019. Lundell, Kerstin, 2018: 50 år tills man kan äta all fisk från Östersjön. I: Sveriges Natur.
Tillgängligt: http://www.sverigesnatur.org/aktuellt/50-ar-tills-man-kan-ata-all-fisk- fran-ostersjon/. Publicerat 30.5.2018. Hämtat 3.10.2019.
Mary, Kahn, 1992: The passive voice of science. I: Alwin, Fill och Mülhäusler, Peter (red.), 2001: The ecolinguistics reader: language, ecology and environment. Continuum. S. 152–154.
Moser, Susanne C. och Dilling, Lisa, 2010: Making climate HOT. I: Environment: Science
and policy for sustainable development, vol. 34. S. 32–46. Tillgängligt: https://
www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/00139150409605820.
Naturskyddsföreningen, 2018: Faktablad: Östersjön. Tillgängligt: https://
www.naturskyddsforeningen.se/skola/naturnytta/faktablad-ostersjon. Hämtat 3.10.2019. Naturskyddsverket, 2019: Konsekvenser för naturmiljö och ekosystem. Tillgängligt:
https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Klimat-och-luft/Klimat/Klimatet-i- framtiden/Effekter-i-Sverige/Konsekvenser-for-naturmiljo-och-ekosystem/.
Senast uppdaterad: 6.5.2019. Hämtat 3.10.2019.
Nord, Andreas, 2017: Textilierna, textilarbetaren och du. En multimodal analys av en broschyr om miljömärkt textil. I: Helgesson et al. (red.), Text och kontext: perspektiv på
textanalys. Gleerups utbildning AB. S. 147–162.
Ogden, Lesley Evans, 2015: Minding the media gap. I: BioScience, vol. 65 (3). S. 231–236. Tillgängligt: https://academic.oup.com/bioscience/article/65/3/231/237688.
Ramel, Fredrik, 2015: Kritik mot medias rapportering om Östersjön. I: Sveriges Radio, https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3993&artikel=6246786. Publicerat 3.9.2015. Hämtat 1.10.2015.
Sellgren, Mariana, 2011: Vem hotar haven och regnskogen? Aktörer och agenter i läromedelstext. I: Holmberg, Per, Karlsson, Anna-Malin & Nord, Andreas (red.):
Funktionell textanalys. Stockholm: Norstedts. S. 53–64.
Stibbe, Arran, 2014: An ecolinguistic approach to critical discourse studies. I: Critical
Discourse Studies, vol. 11. S.117–128. Tillgängligt: https://www.academia.edu/
19643984/An_Ecolinguistic_Approach_to_Critical_Discourse_Studies.
Världsnaturfonden, WWF, 2019a: WWFs Klimatbarometer: Allt fler väljer bort flyg och kött - och kvinnorna går före. Tillgängligt: https://www.wwf.se/pressmeddelande/wwfs-
klimatbarometer-allt-fler-valjer-bort-flyg-och-kott-och-kvinnorna-gar-fore-3241404/. Publicerat 21.3.2019. Hämtat 3.10.2019.
Världsnaturfonden, WWF, 2019b: Östersjöns miljö. Tillgängligt: https://www.wwf.se/hav- och-fiske/ostersjon/unikt-innanhav/. Hämtat 3.10.2019.
Winther Jørgensen, Marianne och Philips, Louise, 2000: Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.
Material
Adeen, Agneta, 2005: Östersjön - en patient som går att bota långsamt. I: Östra Småland. Publicerat 17.9.2005. Hämtat 24.10.2019.
Ahl, Fredrik, 2018: Läkemedelsutsläppen i Östergötland kartläggs. I: SVT Nyheter Öst, https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/lakemedelsutslappen-i-ostergotland-kartlaggs. Publicerat 2.10.2018. Hämtat 27.10.2019.
Alger blir biogas, 2007. I: Sveriges Radio Sörmland. Publicerat 16.1.2007. Hämtat 25.10.2019.
Aluminium kan stoppa algblomningen, 2008. I: Södermanlands Nyheter. Publicerat 11.5.2008. Hämtat 25.10.2019.
Andersson, Jonas, 2017: Ny forskning visar: Därför dör laxarna. I: Norrbottens-Kurriren. S. 21. Publicerat 20.6.2017. Hämtat 27.10.2019.
Aschan, Per, 2003: Giftalgerna kan vara kvar en månad. I: Aftonbladet. Publicerat 23.7.2003. Hämtat 24.10.2019.
Askölabbet släpper ut föroreningar i Östersjön, 2002. I: Sveriges Radio Sörmland. Publicerat 24.9.2002. Hämtat 24.10.2019.
Asplid, Åsa, 2017: Tången visar Östersjön på väg att bli som en insjö. I: Expressen. S. 28–29. Publicerat 15.11.2017. Hämtat 27.10.2019.
Baltscheffsky, Susanna, 2000: Kadmiumhalt ökar trots insatser. I: Svenska Dagbadet. S. 4. Publicerat 2.10.2000. Hämtat 24.10.2019.
Bohuslänska kusten skräpigast i Europa, 2015. I: ETC Stockholm. S. 15. Publicerat 2.10.2015. Hämtat 26.10.2019.
Bondeson, Kj, 2002: Kunskapsluckor om miljön i havet - forskare efterlyser bättre mätprogram. I: Göteborgs-Posten. S. 32. Publicerad 10.10.2002. Hämtat 24.10.2019. Carlqvist, Maria, 2005: Alger fara för dricksvattnet. I: Svenska Dagbladet. Publicerat
18.7.2005. Hämtat 24.10.2019.
Carlsson, Eva, 2007: Gotlandskalk kan rädda Östersjön. I: Hela Gotland. Publicerat 22.8.2007. Hämtat 25.10.2019.
Clemens, Annika, 2009: Östersjön bland de mest radioaktiva. I: Södermanlands Nyheter. Publicerat 9.12.2009. Hämtat 26.10.2019.
Clemens, Annika, 2011: Östersjön släpper koldioxid till atmosfären. I: Södermanlands
Nyheter. S. 9. Publicerat 20.9.2011. Hämtat 26.10.2019.
Clemens, Annika, 2012: Dammar ska stoppa fosfor. I: Södermanlands Nyheter. S. 8. Publicerat 16.10.2012. Hämtat 26.10.2019.
Dahlin, Niklas, 1999: Nytt alggift upptäcks i Östersjön. I: Svenska Dagbladet. S. 4. Publicerat 25.6.1999. Hämtat 24.10.2019.
Det handlar om vikten av vårt vatten, 2000. I: Helsingborgs Dagblad. S. 1. Publicerat 4.9.2000. Hämtat 24.10.2019.
Dumpade vapen läcker arsenik vid bohuskusten, 2000. Ur: Tidningarnas Telegrambyrå. Publicerat 20.11.2000. Hämtat 24.10.2019.
Döda bottnar ska räddas med vågor, 2009. I: Trelleborgs Allehanda. Publicerat 4.11.2009. Hämtat 26.10.2019.
Ellström, Anna, 2019: Strömmingen ser bättre i Östersjön: I: Sveriges Radio Kristianstad, https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=101&artikel=7287714. Publicerat 27.8.2019. Hämtat 27.10.2019.
Enbom, Janne, 2010: Fiskestopp hotar surströmmingen. I: Norrbottens-Kurriren, https://www.kuriren.nu/nyheter/fiskestopp-hotar-surstrommingen-5222403.aspx. Publicerat 15.1.2010. Hämtat 26.10.2019.
Engberg, Magnus, 2016: Plasten i badrumskåpet. I: Tranås Tidning. S. 16. Publicerat 28.9.2016. Hämtat 26.10.2019.
Engström, Vilda, 2006: Östersjön står inför stora förändringar i framtiden. I: Hela Gotland. Publicerat 16.5.2006. Hämtat 25.10.2019.
Ericsson, Fredrik, 2017: Östersjön mår dåligt men det finns hopp. I: Eskilstuna-Kurriren. S. 7. Publicerat 11.9.2017. Hämtat 27.10.2019.
Eriksson, Charlotta, 2009: Vattnet mår sämre än väntat. I: Dagens Nyheter. S. 12. Publicerat 11.7.2009. Hämtat 26.10.2019.
Eriksson, Thomas, 2013: Fiskar drogas av läkemedel. I: Nya Wermlands-Tidningen. S. 24. Publicerat 20.2.2013. Hämtat 26.10.2019.
Esselin, Lotten Bruun: Räddningsinsats krävs för att stoppa giftalger. I: SVT
Västerbottensnytt. Publicerat 17.8.2007. Hämtat 25.10.2019.
Fabrikerna blir renare - fisken skadas, 2002. I: Piteå-Tidningen. Publicerat 1.7.2002. Hämtat 24.10.2019.
Fallenius, Karin, 2012: Stor utredning av Hanöbukten: I: SVT Sydnytt, https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/stor-utredning-av-hanobukten. Publicerat 19.12.2012. Hämtat 26.10.2019.
Fernholm, Ulrika Uusitalo, 2009: Stor algblomning väntas. I: Sveriges Radio Uppland. Publicerat 25.6.2009. Hämtat 26.10.2019.
Fiskeriregler gör Östersjötorsken mindre, 2013. I: Sveriges Radio Blekinge. Publicerat 11.12.2013. Hämtat 26.10.2019.
Flyckt, Jens, 2016: Gifterna kom hit tidigt. I: Upsala Nya Tidning, https://www.unt.se/ sigtunabygden/gifterna-kom-hit-tidigt-4395277.aspx. Publicerat 5.10.2016. Hämtat 26.10.2019.
Folenius, Birgitta, 2015: Vättern förorenad av plastpartiklar. I: Nerikes Allehanda. S. 6. Publicerat 29.10.2015. Hämtat 26.10.2019.
Folenius, Birgitta, 2019: Svartåns utlopp visar höga halter mikroplaster. I: Nerikes Allehanda. S. 4–5. Publicerat 22.3.2019. Hämtat 27.10.2019.
Forskare vill stoppa torskfisket i Östersjön 2004. I: Barometern. Publicerat 10.6.2004. Hämtat 24.10.2019.
Fosfor bortglömd orsak till havsdöd, 2002. I: Svenska Dagbladet. Publicerad 3.11.2002. Hämtat 24.10.2019.
Fransson, Dag, 2000: ”Nytänkande ett måste” - Fiskeorganisationer vill ha lokala fångstkvoter. I: Göteborgs-Posten. S. 14. Publicerat 17.3.2000. Hämtat 24.10.2019. Fransson, Dag, 2003: Halva sälstammen utslagen Över 10 000 djur dog i förra årets epidemi.
I: Göteborgs-Posten. S. 7. Publicerat 18.10.2003. Hämtat 24.10.2019.
Frilund, Louise 2016: Ejdern minskar kraftigt - på grund av vitaminbrist i födan. I: Norrtälje
Tidning, https://www.norrteljetidning.se/artikel/ejdern-minskar-kraftigt-pa-grund-av-
vitaminbrist-i-fodan. Publicerat 15.12.2016. Hämtat 26.10.2019.
Från grönt elände till dundergröda, 2014. I: Östra Småland, http://www.ostrasmaland.se/ kalmar/fran-gront-elande-till-dundergroda/. Publicerat 8.10.2014. Hämtat 26.10.2019. Gisselquist, Maria, 2018: Snart mer plast än fisk i haven. I: Blekinge Läns Tidning. S. 5.
Grundberg, Linn, 2014: Botten snart nådd för Östersjön. I: Örnsköldsviks Allehanda. S. 36. Publicerat 3.7.2014. Hämtat 26.10.2019.
Gunér, Björn, 2015: Tumlare i sikte under safari i skånska vatten. I: Sveriges Radio P1. Publicerat 2.12.2015. Hämtat 26.10.2019.
Går det att rädda Östersjön? 2005. I: Gefle Dagblad. Publicerat 15.07.2005. Hämtat 24.10.2019.
Hagberg, Gunnar, 2011: Ny metod ska stoppa algerna i skärgården. I: Västerviks-Tidningen. S. 12. Publicerat 27.8.2011. Hämtat 26.10.2019.
Halva sälstammen lider av sår på tarmen, 2005. I: Upsala Nya Tidning. Publicerat 6.10.2005. Hämtat 24.10.2019.
Hammar, Inger, 2006: Miljövänliga val bidrar till Östersjöns tillfrisknande. I: Hela Gotland. Publicerat 7.7.2006. Hämtat 25.10.2019.
Hansen, Simone, 2015: Övergödningen är största hotet mot Östersjön. I: Blekinge Läns
Tidning. S. 2–3. Publicerat 27.2.2015. Hämtat 26.10.2019.
Hansen Simone, 2017: Laxsjuka har dödat fisk i 40 år. I: Blekinge Läns Tidning. S. 13. Publicerat 30.5.2017. Hämtat 27.10.2019.
Hansson, Anna, 2014: Torsken i Östersjön ur balans. I: Sveriges Radio Blekinge,
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=105&artikel=5922848. Publicerat 25.7.2014. Hämtat 26.10.2019.
Harr, Tina, 2014: Giftalgerna hotar våra stränder. I: Kvällsposten. S. 26, 27. Publicerat 27.7.2014. Hämtat 26.10.2019.
Havenhand, Jon, 2008: Östersjön försuras snabbt. I: Svenska Dagbladet. S. A 11 NYH 3. Publicerat 16.12.2008. Hämtat 25.10.2019.
Havsnivån i Östersjön stiger, 2014. I: Sveriges Radio Gotland, https://sverigesradio.se/sida/ artikel.aspx?programid=94&artikel=5942093. Publicerat 20.8.2014. Hämtat
26.10.2019.
Hedman, Sofia, 2017: Därför växer algerna mer just nu. I: Barometern. S. 10. Publicerat 4.8.2017. Hämtat 27.10.2019.
Hjort, Mira, 2014: Miljögifter i Östersjön kan hota havsörnen. I: Svenska Dagbladet. Publicerat 16.6.2014. Hämtat 26.10.2019.
Håkansson, Staffan, 2000: Omslag i vädret hejdade tidiga giftalger. I: Sydsvenskan. S. 1. Publicerat 3.6.2000. Hämtat 24.10.2019.
Håkansson, Staffan, 2001: Östersjöländer satsar på Fulltofta. I: Sydsvenskan. S. 5, 8, 10. Publicerat 13.10.2001. Hämtat 24.10.2019.
Hästhagar läcker fosfor, 2017. I: Jönköpings-Posten, https://www.jp.se/article/hasthagar- lacker-fosfor/. Publicerat 21.2.2017. Hämtat 27.10.2019.
Höga halter av miljögift oroar, 2013. I: Skövde Nyheter, https //www.skovdenyheter.se/article/ hoga-halter-av-miljogift-oroar/. Publicerat 25.10.2013. Hämtat 26.10.2019.
Invaderande havsborsmask kan hota fisken i Östersjön, 2001. I: Sydsvenskan. S. 28. Publicerat 11.8-2001. Hämtat 24.10.2019.
Israelson, Ewa, 2011: Kalk kan stoppa algblomningen. I: Hela Gotland. Publicerat 14.5.2011. Hämtat 26.10.2019.
Jakobsson, Göran, 2003: Odling ingen lösning på krisen för torsken. I: Borås Tidning. S. 25. Publicerat 12.5.2003. Hämtat 24.10.2019.
Jerdén, Erik, 2013: Beståndet minskar kraftigt i Östersjön. I: Abetarbladet,
https://www.arbetarbladet.se/artikel/bestandet-minskar-kraftigt-i-ostersjon. Publicerat 17.10.2013. Hämtat 26.10.2019.
Johansson, Roland, 2001: Torsken riskerar att försvinna för alltid. I: Borås Tidning. S. 35. Publicerat 27.09.2001. Hämtat 24.10.2019.
Karlsson, Lars-Ingmar, 1999: Miljön i Östersjön: Fler sälar ett friskhetstecken. I: Dagens
Nyheter. S. 5. Publicerat 8.9.1999. Hämtat 24.10.2019.
Karlsson, Mia Holmberg, 2018: Algblomningen frodas med varmare klimat. I: Svenska
Dagbladet, https://www.svd.se/algblomningen-frodas-med-varmare-klimat. Publicerat
12.8.2018. Hämtat 27.10.2019.
Klarin, Gustav, 2015: Så solkar skönhetsvården havet. I: Sveriges Radio P1,
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=415&artikel=6144064. Publicerat 17.4.2015. Hämtat 26.10.2019.
Klintö, Cecilia, 2019: Expert: Värsta krisen över för akut hotad ål. I: Östgöta
Correspondenten. S. 21. Publicerat 14.10.2019. Hämtat 27.10.2019.
Klint, Kerstin, 2013: Koldioxid stressar ekosystem i Östersjön. I: Hela Gotland. Publicerat 8.1.2013. Hämtat 26.10.2019.
Korrektur kortforsk, 1999. Ur: Tidningarnas Telegrambyrå. Publicerat 1.6.1999. Hämtat 24.10.2019.
Kraftig algblomning att vänta, 2004. I: Södermanlands Nyheter. Publicerat 17.6.2004. Hämtat 24.10.2019.
Langland, Eva Klint, 2010: Alla dumpningar i Östersjön spåras. I: Gotlands Allehanda. Publicerat 6.2.2010. Hämtat 26.10.2019.
Larsén, Stig, 2004: Fröbäddar bidrar till algblomningen. I: Sydsvenskan. S. 36. Publicerat 2.5.2004. Hämtat 24.10.2019.
Larsén, Stig, 2006: Haven exploateras till döds. I: Sydsvenskan. S. 40. Publicerat 20.10.2006. Hämtat 25.10.2019.
Larsén, Stig, 2008: Katastrof för torsken i Kattegatt. I: Sydsvenskan. S. 6. Publicerat 24.6.2008. Hämtat 25.10.2019.
Laxens stjärt bäst, 2006. I: Sveriges Radio Östergötland. Publicerat 7.11.2006. Hämtat 25.10.2019.
Laxsjukan dödar allt färre laxar, 1999. Ur: Tidningarnas Telegrambyrå. Publicerat 3.3.1999. Hämtat 11.11.2019.
Lera nyttvapen mot algdöden. I: Helsingborgs Dagblad. S. 2. Publicerat 22.2.2006. Hämtat 25.10.2019.
Lille, Lotta, 2012: Drivlinefiske av lax förbjuds. I: Upsala Nya Tidning. S. 14. Publicerat 22.11.2012. Hämtat 26.10.2019.
Lindencrona, Gösta, 1999: Alternativ bekämpning av besvärande påväxt. I: Göteborgs-
Posten. S. 52. Publicerat 18.4.1999. Hämtat 11.11.2019.
Lindén, Anders, 2019: Stora sjukdomsproblem för laxarna i länets älvar. I: Örnsköldsviks
Allehanda. S. 6. Publicerat 15.10.2019. Hämtat 27.10.2019.
Lindgren, Jonas, 2000: Ännu mer regn blir svenskens lott. Ur: Tidningarnas Telegrambyrå. S. 33. Publicerat 15.12.2000. Hämtat 24.10.2019.
Lindström, PO, 2003: Höga halter av flamskyddsmedel i strömming och lax. I: Tidningarns
Telegrambyrå. Publicerad 27.11.2003. Hämtat 24.10.2019.
Lindström, PO, 2008: Forskare: Mest döda bottnar i Östersjön. I: Borås Tidning. Publicerat 16.8.2008. Hämtat 25.10.2019.
Loberg, Fredrik, 2004: Naturens nycker har stor del i havets övergödning. I: Östra Småland. Publicerat 16.8.2004. Hämtat 24.10.2019.
Långvariga skador i Bottenhavet, 2001. I: Sveriges Radio Ekot. Publicerat 26.12.2001. Hämtat 24.10.2019.
Långväga miljögifter förorenar Östersjön, 1999. Ur: Tidningarnas Telegrambyrå. Publicerat 24.5.1999. Hämtat 24.10.2019.
Magnusson, Emmy, 2005: Gråsäl inte längre rödlistad. I: Västerbottens-kuriren. Publicerat 26.7.2005. Hämtat 24.10.2019.
Malmberg, Anders, 2016: Sjöpungar nytt vapen mot övergödningen. I: Nordvästra Skånes