Malmö Stad tänker satsa på att bli ledande inom kunskap och lärande för hållbar
utveckling och 2008 har kommunledningen reserverat fem miljoner kronor för att stödja de pedagogiska insatserna (Malmö Stad, 2008a). I resultatet kan det tolkas att det som styr miljöarbetet i skolan, är i första hand miljörådet. Det står dock skrivet i stadsdelens miljöprogram att Grön flagg eller/och skolverkets ”Skola för hållbar utveckling” skall genomföras. Med detta är den styrande faktorn även stadsdelen. När vi intervjuade utvecklingssekreteraren fick vi svaret att hon i sin tur får påtryckningar från kommunen som 2003-2008 tog fram ett miljöprogram, men även från en högre nivå då detta
miljöprogram har sin utgångspunkt i de nationella miljömålen. Utifrån tabell 2 kan vi utläsa att majoriteten av skolorna i stadsdelen ansökte om Grön Flagg 2002, vilket kan tyda på att inte enbart skolan vi undersökte fått påtryckning från stadsdelen att börja arbeta med Grön Flagg. Rubenowitz (2004) talar mycket för hur en bra ledare bör vara och agera. Det som hände med skolan i denna stadsdel visar med tydliga tecken att ledaren/ledarna inte varit en demokratisk ledaresom lyssnat och samtalat med sina anställda. Utan lyssnat på vad som är bäst för sig själv och ger arbetsuppgifter till lärarna utan att lyssna på vad deras åsikter och tankar om ett arbete som kräver stor motivation och engagemang från sin egen sida. Det finns olika typer av ledarskap bland annat autokratiskt ledarskap och demokratiskt ledarskap. I det här beslutet har
stadsdelen tydligt visat att de gått på den autokratiska stilen det vill säga utövat sin makt och beslutat att alla skolor och förskolor i stadsdelen ska jobba med Grön Flagg, när Grön flaggs policy visar att det istället skulle vara den demokratiska ledarskapsstilen och tillsammans med sina anställda skulle ledaren beslutat om de vill jobba med Grön Flagg (SmartBiz, 090223).
När stadsdelen bestämde att alla skolor i området skulle arbete med någon form av miljöledningssystem, stod valet mellan Grön flagg och skolverkets skola för hållbar utveckling. Då skola för hållbar utveckling ställde högre krav på skolan, ansåg
utvecklingssekreteraren att det var mer hållbart att välja det mildare alternativet, det vill säga Grön flagg. Fastän detta är ett beslut med gott syfte, kan det få negativa följder, konsekvenserna kan då bli att projektet blir en belastning för vissa lärare. Rubenowitz (2004) påvisade just detta att om inte den psykosociala arbetsmiljön inte är bra bidrar det till negativa effekter hos pedagogerna. En av de negativa effekterna var bland annat låg arbetsmotivation och produktivitet, som pedagogerna i sina intervjuer poängterar att de har. De har ingen motivation att arbeta med Grön flagg men känner att de har inget val. Utvecklingssekreteraren menar dock att skolorna fick välja mellan pest eller kolera och hon menar vidare att det skolorna fick var en lätt förkylning.
Att inte lärare och elever varit med och beslutat om att börja arbeta med Grön flagg, strider mot dess policy då det står skrivet att när en skola ska ansöka om att få arbeta med projektet Grön Flagg,är det viktigt att skolans ledning, personal och elever tillsammans är eniga om att de vill jobba med miljöfrågor (Håll Sverige Rent, 2008c). I och med att lärarna och eleverna inte själva var med då detta beslut togs, tolkar vi det som att det drivande engagemanget hos lärarna, som är nödvändigt för att ett långsiktigt och givande miljöarbete ska fungera, saknas. För att ett arbete ska slå igenom och vara givande måste det finnas eldsjälar som vill och inspirerar andra till gott arbete.
Rubenowitz (2004) talar om att en god psykosocial arbetsmiljö kännetecknas bland annat genom ett gott samarbete mellan över- och underordnade. Vårt arbete visar just tvärtom. Det fanns inget gott samarbete mellan lärarna och stadsdelen när beslutet om Grön Flagg fattades. Vilket också har lett till att lärarna känner en viss tyngd inför ett temaarbete, brist på arbetsmotivation, där de även talar om att vilja gå ur och jobba miljömärkt utan att behöva känna press på sig.
6. 2 Arbetssättet Grön Flagg
Enligt Grön flagg måste en skola var gång de ska arbeta med ett nytt tema följa Grön Flaggs riktlinjer. Det vill säga de måste vara eniga om att de vill jobba med miljöfrågor, utse ett miljöråd samt göra både en grovplanering och en avslutande rapport. Denna skickas sedan in till stiftelsen Håll Sverige Rent för att skolan skall få behålla sin
certifiering och flagga (Håll Sverige Rent, 2008e). Utifrån vår undersökning tolkar vi att Grön Flagg är ett bra koncept för skolan då de själva kan välja hur de vill jobba med ett tema. Fördelen är dessutom att skolorna kan utgå från den lokala miljön och dess förutsättningar, även att lärarna kan jobba på vilket sätt de vill kring Grön flaggs tema bara målen uppnås och blir godkända. Att jobba tematiskt i minst ett halvår och som mest i arton månader, kan ge en bra grund för ett givande miljöarbete. I och med att Grön flagg är ett relativt öppet arbetssätt, tolkar vi att kraven på pedagogernas miljökunskaper blir högre då de själva ska skriva målen inför varje tema.
I och med att skolsystemen är olika i Europa, bestämdes det att skolorna i alla fall ska ha gemensamma riktlinjer och en av dem är att miljörådet ska bestå utav både lärare och elever (Lernevall & Ottoson, 1998). Men utifrån resultatet bestod skolans miljöråd utav fem pedagoger och inga elever. Däremot talade Anna om att miljörådet tar hjälp av elevrådet vid behov. Vem bestämmer när detta behövs och vart tog då demokratin vägen som Grön flagg eftersträvar? Enligt grön Flagg är det just demokrati som gör det till ett bra arbetssätt.
Med projektet vill FEE (Foundation for Environmental Education) uppmuntra till ett miljöarbete som tar sig an de stora framtidsfrågorna och på så sätt blir Grön Flagg tillsammans med andra goda insatser inom miljöundervisning en viktig del i ett långsiktigt miljöarbete (Lernevall & Ottoson, 1998). Då Anna poängterade att skolan vet att Håll Sverige Rent (som är en del av Grön Flagg) vill att skolan ska jobba långsiktigt och regelbundet, men att lärarnas arbetsupplägg på skolan kan variera. Ibland väljer lärarna att jobba intensivt en vecka och ibland sprids timmarna ut mer över året. Det kan även avsättas lektioner för att arbeta med temat. Vissa lärare anser även att det tar upp för mycket tid att jobba med Grön Flagg och att miljöarbetet inte ligger som första prioritering. Vi tolkar resultatet att det kan vara skolans upplägg som kan vara en bidragande faktor till att vissa lärare är oengagerade och känner tidsbrist. Då de väljer att arbeta med temat avsatta dagar eller hela veckor leder det till att dessa dagar måste tas igen och en känsla av tidsbrist bland lärarna kan uppstå. Då ställer vi oss frågan, varför avsätta lektioner då miljöarbetet kan integreras i all undervisning? Dels för att få
en röd tråd i undervisningen som leder till en djupare kunskap och förståelse samt att öka medvetenheten bland eleverna, men även för att spara tid. Varför lärarna inte integrerar miljöarbetet i all undervisning tolkar vi som att det kan bero på en bristande kunskap om miljöfrågor då det är ett komplext och brett område.
Då Malmö Stad (2008) satsar på att bli ledande inom kunskap och lärande för hållbar utveckling, erbjuder stadsdelen kurser och föreläsningar om ämnen som rör miljöfrågor. Vi vet dock inte hur stort deltagandet är bland pedagogerna på skolan vi gjorde vår undersökning på, men enligt miljöredovisningsrapporten var deltagandet lågt. En av anledningarna till det låga deltagandet kan bero på rädsla hos de anställda då kunskapen brister inom olika ämnen rörande miljöfrågor, vilket leder till att vissa föreläsningar undviks. Ett tydligt exempel på detta är föreläsningen om energi där deltagandet var noll. Fast det framkommer i resultatet att detta ämne anses som svårast att behandla. Det kan även bero på den rådande tidsbristen. I tabell 1 på sidan 22 kan det utläsas att 56 procent inom verksamheten Barn och Ungdom inte har någon
miljöutbildning och detta kan även vara en anledning till den bristande okunskapen och att vissa ämnen då anses svårbehandlade.
6.3 Tidigare undersökning
Då vi gör en jämförelse mellan skolverkets resultat från undersökningen om ”Miljö och hållbar utveckling - i svensk skola” (Skolverket, 2002) och resultatet från vår
undersökning, ser vi flera överensstämmelser men även vissa företeelser som inte stämmer överens.
Skolverkets rapport visar att miljöperspektivet inte ha högsta prioriteringen i dag och att miljöengagemanget har minskat bland lärarna. Detta överensstämmer med vårt resultat då de intervjuade lärarna påpekar att miljöarbetet känns både tungt och lätt glöms bort eftersom inte alla prioriterar miljöarbetet som numer ett. Vidare att miljöarbetet ibland känns som en belastning.
Skälet till detta är enligt de lärare och skolledarna som skolverket intervjuade, bland annat att de sociala problemen har ökat inom skolan och andra frågor har tillkommit som anses viktigare. Vidare att det är upp till varje lärare om och i vilken utsträckning som miljö inkluderas i undervisningen. Detta stämmer även överens med vårt resultat då de intervjuade lärarna berättar att orken och tiden inte alltid finns för ett givande miljöarbete då det är flera moment som ska genomföras. Det saknas
baskunskaper bland vissa barn på skolan och att det finns många barn som inte har svenska som modersmål och måste därför jobba med språket i första hand. I vårt resultat framkom det, liksom Skolverkets undersökning att det är upp till var och en av lärarna att välja hur arbetstiden med miljöarbetet ska fördelas och detta kan påverka
undervisningen om engagemanget är lågt.
Det framkommer även från rapporten Miljö och hållbar utveckling - i svensk skola, att lärarna ansåg att miljöfrågornas komplexitet har ökat. I vår undersökning menar några av de intervjuade lärarna att det kan förekomma en osäkerhet inför varje tema då vissa anses svårare än andra.
Det som skiljer vårt resultat från Skolverkets, är att miljöundervisningen skulle vara ett låg prioriterat perspektiv hos myndigheter och skolledning som det framkom i deras rapport. Detta eftersom stadsdelen vi har gjort vår undersökning i har som mål att alla skolor i området skall ha Grön flagg och/ eller Skolverkets skola för hållbar
utveckling.
6.4 Normerande miljöundervisning
Den normerande miljöundervisningens syfte är att eleverna ska handla miljövänligt utifrån sambanden mellan kunskap och miljöproblem, miljövänliga värderingar och ett miljövänligt beteende (Skolverket, 2002). Utifrån resultat tolkar vi att skolan bedriver till stor del den Normerande miljöundervisnings traditionen. Detta grundar vi på de intervjuade lärarnas svar då de beskrev sin miljöundervisning som bland annat består av experiment, att eleverna får ställa frågor och söka svar samt att eleverna får ställa frågor om ämnet/temat så de blir aktiva. De intervjuade lärarna utgår från vad barnen redan kan och själva vill veta om ämnet samt att komplettera och fördjupa elevernas förkunskaper.
6.5 Reflektioner
Utifrån vår undersökning tolkar vi att Grön flagg är ett bra arbetssätt för dem som trivs med det arbetsupplägget. Dock passar det inte alla skolor. Om skolan vi undersökte inte vill arbeta med projektet, varför fortsätta? Är det för att stadsdelen ska kunna visa upp på ett konkret sätt att skolan arbetar utifrån ett miljöperspektiv eller för att det ska synas utåt att de bedriver ett miljöarbete.
Oavsett om skolan arbetar med Grön flagg eller inte, så skall alla skolor bedriva ett miljöarbete då miljöperspektivet tydligt framkommer då detta står med i Lpo 94 att varje elev ska känna till förutsättningarna för en god miljö och förstår grundläggande ekologiska sammanhang (Lärarförbundet, 2004). Är det då det extra pappersarbetet och vetskapen om att stadsdelen kontrollerar skolans miljöarbete som gör att projektet känns som en belastning? Är inte Grön flagg ett enkelt sätt att nå läroplanens mål då
pedagogerna kan använda sig av ett redan uttaget arbetssätt? Eller är det just projektets upplägg som inte passar skolan.
För Grön flagg eller ej, miljöperspektivet ska genomsyra undervisningen!
6.6 Vidare forskning
Då vi undersökt enbart en skola i stadsdelen, vore det intressant att göra ytterligare undersökningar på andra skolor i samma område. Detta för att få deras syn på projektet Grön Flagg.
Förslag till vidare forskning är även att göra en jämföra med en skola som själva valt att arbeta med projektet och se om det finns skillnad i arbetssätt och synsätt
7 Referenslista
Backman, Jarl. (1998) Rapporter och uppsatser Lund: Studentlitteratur
Björk, Tord (2002) Tillgänglig 081126, kl 14.29
http://www.folkrorelser.nu/johannesburg/info.html
FEE, (2008) Learning About Forestes Tillgänglig 081120, kl 14.45
http://www.leaf-international.org/Leaf/aboutus.html
FEE-rapport (2007) Tillgänglig 081126, kl 14.31
http://www.fee-international.org/en/Material/Files/FEEAnnualReport2007.pdf
Hermansson, Lena (2008) Tillgänglig 081113, kl 14.29
http://www.miljomal.nu/om_miljomalen/bakgrund.php
Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn. (1997) Forskningsmetodik – om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur
Håll Sverige Rent (2008a) Den gröna nyckeln Tillgänglig 081126, kl 14.31
http://www.hsr.se/sa/node.asp?node=1361
(2008b) Så föddes Grön Flagg Tillgänglig 081126, kl 14.32
http://www.hsr.se/sa/node.asp?node=2324
(2008c) Grön Flagg Tillgänglig 081126, kl 14.32
http://www.hsr.se/sa/node.asp?node=40
(2008d) Frågor och svar tillgänglig 081126, kl 14.33
http://www.hsr.se/sa/node.asp?node=2331
(2008e) Ansökan Tillgänglig 081126, kl 14.44
Hägerhäll, Bertil. (1988) vår gemensamma FRAMTID – rapport från Världskommisssionen för miljö och utveckling. Stockholm: prisma Tiden
Lernevall, Inger & Ottosson, Per-Olov. (1:a upplagan). (1998) Boken om Grön Flagg Håll Sverige Rent.
Lundahl, Maja. (2006) Geografikunskap i årskurs 9 rapport från den nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU03) : samhällsorienterade ämnen Malmö: Malmö Högskola, Lärarutbildningen
Lärarförbundet. (2004) Lärarnas handbok - skollag, läroplaner, yrkesetiska principer, FN:s barnkonvention Stockholm: Lärarförbundet
Malmö Stad (2008a) Arbete för hållbar utveckling Tillgänglig 081121 kl 14.46
http://www.malmo.se/miljohalsa/arbeteforhallbarutveckling.4.33aee30d103b8f1591680 0088144.html
Malmö Stad (2008b) Tillgänglig 081124, kl 14.46
http://www.malmo.se/miljohalsa/arbeteforhallbarutveckling/larandeforhallbarutveckling .4.529cbf21197a6272ab8000946.html
Molin, Lena. (2006) Rum, frirum och moral : en studie av skolgeografins innehållsval Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis Acta Universitatis Upsaliensis
Rubenowitz, Sigvard. (2004) Organisationspsykologi och ledarskap Lund: Studentlitteratur
Skolverket. (2002) Hållbar utveckling i skolan Stockholm: Statens skolverk
SmartBiz, ledarskapsstilar, Tillgänglig 090223, kl 18.51
Bilaga 1
Frågor till klassläraren Sara och Lisa i miljörådet.
1. Vad har du för utbildning och vilket år tog du din examen? 2. Vilken årskurs undervisar du i?
3. Hur tycker du samverkan/kommunikationen mellan lärare och miljöråd fungerar?
4. Hur ser samarbetet ut mellan lärarna i miljöarbetet?
5. Hur arbetar du med de olika teman?. Hur kan ett upplägg se ut? 6. Vänder du dig till miljörådet om du behöver hjälp med ditt upplägg i
miljöarbetet och i sådana fall hur ofta? 7. Hur ser du på projektet Grön Flagg i skolan?
8. Har du stött på några motgångar med projektet Grön Flagg till exempel tidsbrist, otillräcklig kunskap, otillräcklig budget, dåligt engagemang från
Bilaga 2
Frågor till Anna i miljörådet
1. Hur länge har skolan varit certifierad? 2. Vilka är med i miljörådet och hur utses det? 3. Vad har ni i miljörådet för huvudsaklig uppgift? 4. Vilket tema arbetar ni med just nu?
5. Vilka fem mål är uppsatta för det aktuella temat? 6. Hur arbetar ni med temat och för att uppnå målen? 7. Hur länge jobbar ni med temat?
8. Arbetar ni i ett regionalt- eller globaltperspektiv?
9. Hur många timmar arbetar ni med temat i genomsnitt per vecka/månad? 10. Gör skolan något extra i miljöarbetet som inte ingår i den pedagogiska
verksamheten?
11. Hur ser er lokala arbetsplan ut och syns det i den att ni är miljöinriktade? 12. Hur ofta har miljörådet möta och vad tar ni upp?
13. Hur ser samverkan ut mellan lärarna och miljörådet på skolan?
14. Har ni stött på några motgångar med projektet Grön Flagg till exempel tidsbrist, otillräcklig kunskap, otillräcklig budget, dåligt engagemang från
Bilaga 3
Utvecklingssekreterarens frågor
1. Namn?
2. Yrke, Befattning?
3. Vad innebär det att ha ditt yrke?
4. Vem och när bestämde att alla skolor i er stadsdel ska ha Grön Flagg? 5. Vad var syftet med detta beslut?
6. Hur tycker du miljöarbetet fortlöper? Varför?
7. Hur ser samarbetet ut mellan skolorna och stadsdelsförvaltningen? 8. Finns det någon undersökning om hur miljöarbetet fortlöper på de olika
skolorna?
9. Hur gör ni för att alla skolor ska uppnå de mål som krävs för att få arbeta med projektet Grön flagg?
10. Vad mötte ni för reaktioner från skolorna när detta infördes att alla skulle arbeta med projektet?
11. Enligt Grön Flaggs riktlinjer ska ett demokratiskt beslut mellan lärare och elever fattas för att få arbeta med projektet. Har detta skett? Om inte varför?
12. En del lärare i er stadsdel känner sig tvingade att arbeta med projekt Grön Flagg, en livstidsgrej som de inte ens varit med att bestämma om anser vissa, hur tänker ni kring detta?