• No results found

Den inbjudande cykelvägen

In document Den inbjudande cykelvägen (Page 40-42)

6 Egna reflektioner

6.2 Den inbjudande cykelvägen

Vad behövs då för att skapa en cykelväg som människor vill färdas på? Det viktigaste tycks vara att man känner sig säker på vägen, att vägen är funktionell och att den går så nära den rakaste vägen från start- till slutpunkt som möjligt. Detta är dessutom de saker som man från cykelorganisationernas sida lyfter fram i sina önskemål. För att skapa ett bättre cykelklimat krävs att man sätter cyklisternas behov först. Man behöver som projektör sätta sig in vad som möter cyklisten oavsett årstid och tid på dygnet.

6.2.1 Säkerhet

Att vara trygg som vuxen och att vara trygg som barn är inte samma sak och naturligtvis måste man på kommunala vägar bygga efter den som har de största behoven. Om man anpassar trafiken i en stad så att barn kan ta sig fram på säkra cykelvägar är vägarna också säkra för vuxna cyklister. Dock är det svårt att rent ekonomiskt finna ett sätt att lösa detta. I Jönköpings kommun har man kompromissat genom att öka trafiksäkerheten på de vägar som går kring dagis och skolor – cykelvägar där många barn tar sig fram. Detta är i våra ögon ett godtagbart alternativ. Att barn säkert ska kunna ta sig från sitt bostadsområde till den närmsta skolan eller barnverksamheten bör ses som ett minimikrav. Problemet uppstår då barn ska cykla hemifrån till sina vänner i andra bostadsområden eller till fritidsaktiviteter i andra stadsdelar. Då blir det farligt för barnen om cykelvägen inte är anpassad efter deras storlek och förmåga. Om man vill ha en cyklande kommun i framtiden är det viktigt att barnen tidigt lär sig att det är enkelt och förmånligt att ta sig fram med cykeln. Men om föräldrar känner sig tveksamma till hur säkra deras barn är på cykelvägen kommer barnen med största sannolikhet inte cykla lika mycket som de egentligen har förmåga till och därmed tappar man bort framtida cykelpendlare.

Men vad är då säkra vägar? Säkerhet finns egentligen i två variabler. Dels har vi den faktiska säkerheten där bland annat fordons hastighet, deformationszoner på skyddsräcken och vallar, partikelhalter och utsläppsnivåer i luften, snöröjning och beläggningskvalitet ingår. Dels finns den upplevda säkerheten, som är betydligt mer diffus, men som handlar om saker som ljussättning och medtrafikanters beteende. De delar man faktiskt kan arbeta med redan på planeringsstadiet är naturligtvis de faktiska säkerhetsaspekterna. Där den faktiska säkerheten är hög är chansen stor att man också har en större upplevd säkerhet.

En oskyddad trafikant ska skyddas redan vid projekteringen. Utöver de saker som cykelorganisationerna har nämnt som viktiga för en cykelväg vill vi lyfta fram ytterligare några saker som vi anser bör prioriteras vid planeringen:

• Vägen ska vara väl upplyst, så att cyklisten ser och syns. En väl upplyst cykelväg är också något som påverkar hur säker man känner sig, inte bara hur säker man faktiskt är.

• Vägen ska vara lätt att snöröja på ett tillfredställande sätt utan att pollare och andra skyddsbarriärer blir ett hinder för snön. För att det ska vara praktiskt möjligt att snöröja på bästa sätt bör man redan då man projekterar vägen sätta sig ner med dem som har hand om vinterväghållningen för att diskutera vilka behov de har för att göra ett gott jobb.

Egna reflektioner

• För barnens säkerhet bör någon form av räcke användas på de ställen där cykelvägen går nära biltrafik för att hindra bilar från att komma in på cykelvägen och samtidigt hindra barn och andra cyklister att vingla eller ramla ut i vägen.

• Många gånger tycks skyltning för cyklister enbart bestå i en och annan vägvisning, något som skulle vara otänkbart då man projekterar bilvägar. Även cyklister behöver få en tydlig bild av trafiksituationen, vilket gör ett visst användande av varningsskyltar och liknande helt nödvändigt.

6.2.2 Funktion

Att en väg uppfyller sitt syfte är knappast för mycket begärt. Att den inte uppfyller sitt syfte innebär att den står outnyttjad och i onödan kostar skattebetalarna pengar i drift och underhåll. De krav man kan ställa är till exempel att vägen ska vara komfortabel, leda till ens slutmål och vara lätt att orientera sig på.

En komfortabel väg är en slät väg, men också en väg utan onödiga höjdskillnader och en väg utan risk för att skvätta ner sig med stillastående vatten. Att en cykelväg inte är komfortabel är med största sannolikhet också en stor anledning till att folk som har möjlighet att cykelpendla ändå låter bli. Valet att ta cykeln måste vara ett enkelt val. Det får inte finnas några egentliga nackdelar vad gäller ens komfort, för då kommer det kännas jobbigt att välja cykeln. Människor är bekväma till sin natur och vill inte gärna utsätta sig för att bli svettiga eller smutsiga – särskilt inte på väg till jobbet. Visst finns det möjlighet på de flesta arbetsplatser att både duscha och byta om när man kommit fram, men då begär vi av cyklisterna ett extra moment som de inte behöver tänka på om de helt enkelt väljer bilen istället.

Ju fler målpunkter man har i en stad desto mer utvecklat måste ens cykelvägnät bli. Målet måste vara att man, utan att utsättas för faror eller krumbukter, ska kunna ta sig till vilken målpunkt som helst inom cykelavstånd. Vid varje sådant slutmål bör det också finnas möjlighet att parkera sin cykel i ett bra cykelställ. Just eftersom man har många målpunkter i en stad är det viktigt att vägvisningen är korrekt, tydlig och kontinuerlig.

För att tillgodose funktionskraven finns det en del att göra redan vid projektering. De saker vi anser att projektören bör titta närmare på är:

• Att orientera sig i vägnätet ska inte vara en utmaning. Cyklister måste ges chansen att planera sina resor på ett bra sätt. Därför bör vägvisningen inte bara vara kontinuerlig och tydlig utan också innehålla uppgift om hur långt det är till olika platser. Vill man att inflyttade personer ska få se staden och upptäcka cykelvägarna är detta högst väsentligt.

• Vägen ska vara lika enkel att rengöra som att snöröja. En snabb och smidig

renhållning är en billig renhållning vilket gör att det finns utrymme för mer

renhållning av vägen inom samma underhållsbudget. Därför behövs samråd mellan avdelningarna även för detta ändamål innan projektering. Om vägen sopas oftare är risken mindre för punktering och andra olägenheter för cyklisten.

Egna reflektioner

6.2.3 Minsta möjliga omväg

Att en cykelväg är gen är en alldeles särskild del av vägens funktion och därmed värd att titta lite extra på. Det finns olika anledningar till varför en cykelväg ska vara gen och kanske till och med genare än en bilväg.

En anledning är att det ska gå lika fort, eller fortare, att ta sig fram med cykel jämfört med bil mellan två punkter som ligger på cykelavstånd från varandra - åtminstone under rusningstrafik. Detta är naturligtvis en stor utmaning för projektören, som alltså behöver bedöma hur snabbt man kan ta sig fram på cykelvägen innan denna har byggts. En tumregel kan dock vara att cykelvägen bör vara mer direkt än bilvägen och i mesta möjliga mån inte korsa någon livligt trafikerad bilväg

Ytterligare en viktig anledning är att man riskerar att cyklister väljer bilvägen framför cykelvägen vilket skapar onödiga och farliga trafiksituationer. Om man använder sig av ovan givna tumregel kommer också cyklisternas behov av att befinna sig på bilvägarna minskas drastiskt med färre risksituationer som följd.

Att det inte alltid är lätt att i praktiken få cykelvägarna så gena som man skulle vilja ha dem beror framförallt på utrymmesbrist, vilket naturligtvis svårt att råda bot på, inte minst då det handlar om nydragningar i befintlig bebyggelse. Då det är helt nya vägnät i helt obebyggda områden bör dock genheten tas med och prioriteras i projekteringen för att cykelnätet ska komma till så god användning som möjligt.

In document Den inbjudande cykelvägen (Page 40-42)

Related documents