3.8 Oberoende ställning"..........................................................................................................................."35 !
3.8.4 Den inre aspekten!
Den inre aspekten av oberoendekriteriet har istället många likheter med begreppet opartiskhet. Denna sida av oberoendekriteriet hänför sig istället till avståndet mellan den dömande personen och parterna och deras intressen i målet.123 EU-domstolen har i fråga om en denna aspekt förklarat att denna:
”… rör avståndet mellan den dömande personen och de respektive parterna i tvisten samt deras respektive intressen i förhållande till föremålet för tvisten, vilket avstånd skall vara detsamma. Denna aspekt förutsätter att objektiviteten iakttas och förutsätter avsaknad av allt annat intresse av lösningen på tvisten än vad som följer av en strikt tillämpning av rättsreglerna.” 124
Här ställs sålunda ett krav på att organet ska vara objektivt vid sin behandling av tvisten. Det handlar om att organets medlemmar ska vara utomstående i förhållande till parterna och de i målet berörda intressena för att besitta den opartiskhet som krävs i förhållande till parterna i målet.125 !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! 122!Mål!C‑385/09,!Nidera!Handelscompagnie,!p.!36X38.! 123!Mål!C‑506/04,!Wilson,!p.!52,!mål!C‑517/09,!RTL!Belgium,!p.!40!och!mål!C‑175/11,!D!och!A,!p.!96.! 124!Mål!C‑506/04,!Wilson,!p.!52.! 125!Mål!C‑517/09,!RTL!Belgium,!p.!47!och!mål!C‑363/11,!Epitropos,!p.!25.!
3.8.4.1 Utomstående i förhållande till saken och parterna i målet
I fråga om organets förhållande till parterna och saken beaktas således av EU-domstolen huruvida det finns reglering i fråga om grunderna för medlemmarnas röstnedläggelse samt i fråga om domarjäv.126
EU-domstolen har på så sätt i sin praxis konstaterat att ett organ i detta hänseende är tillräckligt oberoende då det finns regler som förhindrar medlemmar från att delta i prövningen av en tvist där medlemmen har ett direkt eller indirekt intresse av tvistens utgång eller har anknytning till parterna genom t.ex. familjeband eller nära släktskap.127
Domarens opartiskhet i det enskilda fallet
Huruvida en enskild domare i det enskilda fallet är att anses som jävig faller däremot utanför EU-domstolens prövning av detta kriterium.128 Det som prövas är om medlemsstatens rättsordning erbjuder tillräckliga garantier för att förebygga sådana intressekonflikter. För att EU-domstolen ska godkänna ett nationellt organ som en domstol i artikel 267 FEUF mening måste den reglering som finns kring organets oberoende och opartiskhet utesluta allt rimligt tvivel som enskilda kan hysa i fråga om detta.129
Myndighet eller tjänsteman intar partsställning
EU-domstolen har i några fall funnit att den omständighet att det organ som begärt förhandsavgörande haft koppling till annan myndighet som kunnat uppfattas som part i förfarandet talat emot att detta organ intar en oberoende ställning. Organen har i dessa fall inte ansetts utomstående i förhållande till berörda intressen och har således inte besuttit den opartiskhet som krävs för att anses som en domstol enligt artikel 267.130
Så var till exempel fallet i Syfait m.fl. (2005). I detta fall ansåg EU-domstolen att konkurrensnämnden, Epitropi Antagonismou, inte var självständig i förhållande till ett statligt organ som genom sin funktion delvis kunde uppfattas som part i ett konkurrensförfarande. Det fanns i detta fall en funktionsmässig koppling mellan nämnden och det sekretariat som !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! 126!Jfr!t!ex.!mål!C‑109/07,!Pilato,!p.!24!samt!mål!CX49/13,!MF!7,!p.!23.! 127!Se!bl.a.!!Mål!CX103/97,!Köllensperger!och!Atzwanger,!p.!22,!mål!CX54/96,!Dorsch,!p.!36!och! mål!C‑385/09,!Nidera!Handelscompagnie,!p.!36.! 128!Mål!65/81!Reina,!p.!7,!jfr!Matz,!!a.a.,!s.!208f.! 129!Jfr!t.ex.!ål!C‑109/07,!Pilato,!p.!24!samt!mål!CX49/13,!MF!7,!p.!23.! 130!Mål!C‑517/09,!RTL!Belgium,!p.!47!och!mål!C‑363/11,!Epitropos,!p.!25.!
hade en utredande uppgift och på vars förslag konkurrensnämnden fattade beslut. Ordföranden i nämnden skulle nämligen dels samordna och vara ledare för sekretariatet, dels vara högste chef över sekretariatets personal, vari inbegreps vissa disciplinära befogenheter. EU-domstolen konstaterade här att:
”Det beslutande organet Epitropi Antagonismou, vilket är funktionellt bundet till sitt sekretariat som är ett organ med utredningsansvar och på vars förslag Epitropi Antagonismou fattar beslut, står inte självständigt i förhållande till det statliga organ som, genom sin funktion, delvis kan uppfattas som part i ett konkurrensförfarande.”131
Med hänsyn till bland annat denna omständighet fann EU-domstolen att konkurrensnämnden inte kunde anses som tillräckligt oberoende. 132
Ett annat fall där denna fråga behandlades är EU-domstolens dom Epitropos (2012). I detta fall konstaterade EU-domstolen att det framgick att organet i fråga, Elegktiko Synedrio, hade en uppenbar organisatorisk och funktionsmässig koppling till den ledamot vilken hade upprättat det omtvistade utlåtandet som organet hade att pröva. Ledamoten som upprättat utlåtandet var nämligen ledamot av det överprövande organet Elegktiko Synedrio och var utplacerad på ministeriet för att förhandsgranska ministeriets utfärdade betalningsorder avseende utgifter.
EU-domstolen fann att dessa omständigheter talade emot att Elegktiko Synedrio var utomstående i förhållande till ledamoten. Elegktiko Synedrio var därmed enligt EU-domstolen ”inte utomstående i förhållande till de berörda intressena och besitter därför inte den opartiskhet som krävs i förhållande till den person som mottar det belopp som den aktuella utgiften avser”.133
3.8.5 Sammanfattning
Vid bedömningen av om ett organ intar en oberoende ställning enligt artikel 267 FEUF prövas av EU-domstolen huruvida medlemsstatens rättsordning garanterar att organet ifråga är !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
131!Mål!CX53/03,!Syfait!m.fl.,!p.!33!
132!Mål!CX53/03,!Syfait!m.fl.,!p.!32X33!jfr!även!för!ett!liknande!resonemang!mål!C‑517/09,!RTL!Belgium.!
organisatoriskt eller i vart fall funktionsmässigt fristående i förhållande till beslutsmyndigheten, statsmakten (den yttre aspekten) samt till saken och parterna i målet (den inre aspekten).
Hur EU-domstolen prövar detta kriterium är som ovan påpekats (avsnitt 3.8.2.2) ännu inte helt klarlagt i praxis. Min slutsats av ovan praxisgenomgång är dock att det torde vara så att EU-domstolen ser till vad för reglering som organets organisation och struktur kräver i det enskilda fallet. Om det föreligger en stark organisatorisk koppling till beslutsmyndighet eller verkställande makt i övrigt ställs höga krav på regleringen kring det funktionella friståendet. Det förefaller alltså som om EU-domstolen gör en slags helhetsbedömning där EU-domstolen prövar om medlemsstaten genom nationella bestämmelser erbjuder sådana garantier att dessa utesluter allt rimligt tvivel i fråga om organets oberoende och opartiskhet från de enskildas sida.134 Domstolen ser vid denna prövning bland annat till huruvida det finns reglering kring organets ledamöters mandat och deras oberoende ställning samt till huruvida intressekonflikter mellan ledamöterna och parterna förebyggs genom t.ex. reglering av jävsituationer. Inom ramen för detta kriterium torde även beaktas huruvida organets avgöranden kan bli föremål för överprövning av ett icke judiciellt organ.