Karl XII och studenter
Är det bara filmstjärnor hon beundrar?
Naturligtvis inte […] men det är filmen som stimulerar intres-set för rent ytliga saker! Om inte filmen fanns, så fanns det inte shing-lat hår och korta kjolar och denna förbannade jazz från morgon till kväll! […] Du kan väl inte förneka, att nästan alla filmer spela i lyx-miljö […]!
Naturligtvis kan filmen ha sin lilla andel i det som du kallar lyxbe-gär, men den är mycket liten. […] Och en sak kan våra unga jazzflick-or lära sig av filmstjärnjazzflick-orna: konsten att röra sig på ett stilfullt och balanserat sätt. Och jazzgossarna av Valentino et consortes också för-resten!318
När vi lämnade Lasse Ulfclou efter första delen av Karl XII var han en in-karnation av den ideala pojkmannen som lämnade mamma hemma och drog ut i krig. I del två har Lasses roll utökats betydligt och nu tar han ock-så steget från pojke till ung man. Jag ska här kort exemplifiera med några scener där övergången kopplas till ett av de viktigaste karaktärsdragen i mo-dern ideal manlighet, nämligen självbehärskning. Efter slaget vid Lemberg sitter Lasse i fältlägret och skriver brev till sin mor. En prostituerad kvinna kommer fram och försöker snärja honom. Istället för att tacka ja eller nej till inviten går Lasse undan, men hon följer efter och är mycket närgången.
Lasse kommer fram till marketenteriet och där träffar han familjens
gam-EN FIgam-ENDE TILL CIVILISATIONgam-EN: BARN OCH UNGDOM 93 la tjänarinna, Kajsa, som följt efter från Sverige för att se efter sin älsklings-gosse. Lasse och Kajsa kramar hjärtligt om varandra men den prostituera-de kvinnan ger ändå inte upp och fortsätter att trycka sig mot Lasse, ända tills Kajsa tar hand om saken och bryskt knuffar undan henne. Efteråt ör-filar Kajsa upp Lasse.
I en annan scen, som utspelar sig efter slaget vid Poltava 709, blir sam-ma Kajsa skjuten då hon går efter vatten till Lasse, som är lätt sårad. Lasse springer fram till Kajsa, som mödosamt räcker fram vattenflaskan och yttrar sina sista ord: ”Här får du vatten, Lasse liten –”. Lasse ser förtvivlad ut och han trycker hennes hand, men han gråter inte trots att Kajsa beskyddat ho-nom geho-nom hela filmen och till och med följt med ut i fält för hans skull.
Här framstår Lasse idealt som rena karlakarlen. Han behåller självkon-trollen både vad gäller passioner och sorg och blir därmed ett uttryck för den karaktärsfaste mannen – han som inte har sex före giftermålet och som absolut inte gråter.319 Lasse ges även chansen att bli hjälte då han får heders-uppdraget att befria Karl XII, som sitter fången efter kalabaliken i Bender, genom att överlämna ett brev till sultanen. Hjältedådet kräver dock att Las-se måste ha kvinnokläder på sig för att oupptäckt kunna smyga in i Kon-stantinopel.320 Trots att Lasse uppfyller en rad centrala kriterier för modern ideal manlighet i övergången från pojke till ung man är bilden långtifrån klar. Lasse behöver ju bland annat hjälp av Kajsa för att mota bort den pro-stituerade kvinnan, för att inte tala om kvinnokläderna. I recensionerna skälls han också för att vara den ”söte och tafatte mammas gosse”.321 Steget från ideal pojkmanlighet till en vuxen och kontrollerad borgerlig manlig-het var tydligen inte utan komplikationer.
Vad gäller manlig ungdom och hur den gestaltades på film under 920-talet så var den nästintill synonym med studenten. Om en ung man hade en bärande roll i en film var han, med några få undantag, antingen student eller så hade han precis tagit (eller misslyckats ta) studenten. Till skillnad från pojkskildringarna, som nästan alltid utspelade sig i en arbetarklassmil-jö, skildrades därför manlig ungdom i medel- eller överklassmiljö. Varför förhöll det sig på det här sättet? Har det något att göra med att den spralliga pojkmanligheten, som sågs som ett friskhetstecken för pojkar, inte var nå-got ideal för unga män på väg att axla det tunga ansvaret för landets fram-tid, ett ansvar där självbehärskning och kontroll var honnörsorden och där det inte längre fanns någon plats för impulsiv passion?
I samband med premiären av Carolina Rediviva (920), ett drama som skildrade studentmiljön kring Uppsala universitet, publicerades ett par ar-tiklar i filmtidskrifterna om den svenska studenten. I den första jämförs svenska och utländska studenter och skribenten menar att ”överliggaren” är
en typiskt svensk företeelse – och eftersom det är svenskt vänds det till nå-got bra, en ”bildningsfond, som de mera specialtränade, efter snabb karri-är jagande studenter av idag sakna”.322 Även i den andra artikeln diskuteras hetsen hos den moderna studenten som någonting nytt. Med anledning av de ”erotiska äventyren” i Carolina Rediviva tar skribenten också upp en an-nan nyhet som hade invaderat universiteten: ”Hennes Majestät Kvinan-nan”.
Studentskan kunde delas in i två grupper: ”de som endast läsa och de som läsa och även flirta”. Här refereras en svensk författarinna som nyligen upp-gett att ”den svenske mannen är en isbit, när det gäller erotik; han intres-serar sig ej för kvinnan, han bryr sig bara om punsch.” Skribenten menar dock att det möjligen kan stämma in på ”vissa kretsar i vårt land, särskilt då i småstäder och på landsbygd”, men att det inte stämde in på dagens stu-denter. Själv hade skribenten kunnat konstatera att studenter och student-skor numera både flörtade och umgicks, visserligen under kontrollerade former, flitigt med varandra.323
Det råder inte någon större tvekan om att den moderna hetsen sågs som ett problem för dessa, sannolikt äldre, herrar när de nostalgiskt jämför med sin egen studenttid. Kvinnornas inträde på universiteten tolkas dock som något positivt, även om det är kopplat till ”erotik”. Frågan är om den upp-levda hetsen kan karakteriseras som ett ungdomsproblem. Och kunde den unga kvinnans utträde i offentligheten ses som ett problem för ung man-lighet och/eller ett problem för ung kvinnman-lighet?
Den slarvige unge mannen
I Gyurkovicsarna (920) återfinns decenniets första exempel på en ung man-lig student och filmen är gjord efter en populär roman av den ungerske för-fattaren Ferenc Herczeg.324 Det är en komedi som rör sig kring familjen Gy-urkovics och deras tolv barn. Framför allt handlar det om den äldsta sonen Géza (Gösta Ekman). Första gången vi ser honom sitter han tillsammans med sin bror och pluggar inför mogenhetsexamen. Brodern läser högt med-an Géza sitter redo för att skriva av svaren på sina nya vita damasker, men han ångrar sig, kastar bort pennan och säger: ”Nej, det ska tusan kladda ner så här fina damasker. Klarar jag mig inte ändå, skjuter jag mig en kula för pannan.” Samtidigt får fadern en dyr räkning på damaskerna och medde-lar ilsket att pengarna kommer att dras från månadspengen. I protest mot denna oerhörda orättvisa lägger sig Géza i sängen och vägrar prompt att åka till mogenhetsexamen. Till slut blir han dock uppdragen och påklädd med våld av två hantlangare till rektorn, som därefter släpar ut honom till den väntande hästskjutsen. Sittande fasthållen mellan de två räcker han ut tungan åt dem i barnsligt trots.
EN FIENDE TILL CIVILISATIONEN: BARN OCH UNGDOM 95 Géza är inte en företrädare för den kontrollerade borgerliga manlighe-ten, utan snarare ett typexempel på den impulsiva pojkmanligheten i en nå-got vuxnare version. Géza uppför sig som ett bortskämt barn, med större in-tresse för dyra moderiktiga kläder än för vuxet ansvarstagande. För att lösa detta problem skickas Géza till militären där pojkar, enligt traditionen, blir män.325 Militären är i det här fallet de beridna husarerna och vid tiden hade husarerna de mest pråliga uniformerna, vilket passade en modesprätt som Géza. Här finns bland annat en scen där Géza står framför en spegel och beundrar sin uniform, men i fantasin stiger han kraftigt i graderna med på-följden att spegelbilden visar en uniform med tilltagande prålighet.
I militären fortsätter han på samma linje med att utföra regelrätta bus, förälska sig i den koleriske överstens dotter, enlevera generalens fru, utföra våghalsiga bravader för att imponera, utmana folk på dueller och hela tiden hotar han med att skjuta sig om han inte får som han vill.326 Géza är helt enkelt oförbätterlig och till skillnad från den allmänna tendensen i busun-gefilmerna, där pojkmanligheten styrdes in mot en mer kontrollerad man-lighet, fullföljer filmen tematiken. Filmen slutar med att brodern, och inte Géza, gifter sig med överstens dotter och när kameran letar upp Géza bland gästerna står han där med ett skälmskt leende och tänker: ”Söt är hon, men
Bild 5. Den slarvige unge mannen Géza (Gösta Ekman) speglar sig kokett i Gyurkovic-sarna.
hade jag blivit tvungen att gifta mig med henne, hade jag skjutit en kula för pannan.”
Gyurkovicsarna blev en stor publikframgång och i recensionerna be-skrivs Geza/Gösta Ekman i samma gillande termer som nyttjades för den impulsiva pojkmanligheten: ”sprudlande”327, ”frisk”328 och ”naturlig”.329 Här har vi alltså ett exempel på den slarvige unge mannen med en mycket klar koppling till den idealiserade pojkmanligheten. Det som gör att Gyu-rkovicsarna sticker ut är att Gézas barnsliga manlighet är så konsekvent ge-nomförd.
I de två filmerna Thomas Graals myndling (922) och Kalle Utter (925)330 återkommer temat med den unge manlige studenten som gör allt utom att studera och istället ägnar sin tid åt penningslukade nöjen. I båda filmer-na återförs de levfilmer-nadsglada studenterfilmer-na i fållan, tar sin examen och stad-gar sig i slutet. Även här finns en likhet med busungefilmerna, möjligtvis med undantag av En rackarunge, då det heterosexuellt normerande äkten-skapet åtminstone antyds i slutet av filmerna. Busungarna var ju för unga att gifta sig.
Thomas Graals myndling inleds med att den åldrande Graal, som själv haft huvudrollen i två filmer gjorda på tiotalet331, nostalgiskt ser tillbaka på sin ungdom. Därefter får vi se hans myndling, Paul (Einar Axelsson), spela fotboll, ro sculler och festa tillsammans med sina manliga vänner. En dag blir Paul ”sjuk av kärlek” när han träffar Babette, en fattig flicka som dröm-mer om fina kläder och filmstjärnetyper. Kort därefter tar Paul sin examen,
”någon gång inträffar det fantastiska”, och får som belöning låna Graals lustjakt. Paul och hans kamrater bildar då genast bolag för att med hjälp av den iögonfallande lustjakten skaffa Paul en skön och rik arvtagerska som kan stå för hans fortsatta försörjning. De seglar iväg till Bjerre havsbad och där befinner sig även Babette. Både Paul och Babette ljuger om sina res-pektive förmögna bakgrunder och det fortgår under ett par dagar tills de skiljs åt. När Graal får höra historien om Babette inser han dock att hen-nes far är en gammal god vän från studenttiden och filmen slutar med att han sammanför de två ungdomarna. Dessutom gör han Paul till sin ”uni-versalarvinge”.
Filmen ansågs mycket underhållande, med en trogen gestaltning av stu-dentlivet som var ”så äkta svensk” den kunde bli.332 Och Paul var både
”käck”333 och ”naturlig”334, men kanske inte i samma utsträckning som Géza och andra buspojkar. Det är tydligt att filmerna, men även recensen-terna – av båda kön – ser de manliga studenrecensen-ternas rumlande som något högst normalt. Förhöll det sig på det här viset? I rådgivnings- och etikettlit-teraturen för unga män återkommer författarna hela tiden till tre företeelser:
EN FIENDE TILL CIVILISATIONEN: BARN OCH UNGDOM 97 passion, ungdom och karaktär. Passionerna och karaktären ansågs ha den samhörigheten att de befann sig inuti mannen, samtidigt som de stod som något av motsatser till varandra eftersom passionerna måste bekämpas med en stark karaktär, en egenskap som skapades genom hårt arbete och som bara kunde uppnås genom kontroll av den lägre parten av mannen – pas-sionerna. Bilden blev än mer komplicerad när ungdomsbegreppet fördes in i diskussionen. Ungdomstiden var nämligen den tid då passionerna var som starkast, samtidigt som ungdomstiden sågs som en övergångsålder där den framtida mannen skulle formas. I litteraturen ställdes den unge mannen så-ledes inför ett val mellan dygd och synd och valde han fel så stupade det rakt utför. Därmed blev karaktären också det ledande manliga idealet.335
David Tjeder har dock ställt idealet mot vad verkliga män ville minnas i sina memoarer och kan därigenom visa att den moraliska avhållsamheten gällande passioner bara var just ett ideal som förekom i rådgivningslittera-turen, medan verklighetens män i högsta grad ansåg att det var manligt att dricka, spela och att ha sex, speciellt i ungdomsåren. Det manliga låg istället i att kunna rumla och klara av studierna samtidigt. Och eftersom passioner-na ansågs starkast under ungdomstiden var det följaktligen bara ”passioner-naturligt”
att unga män rasade ut innan det vuxna ansvaret skulle axlas.336
Här hittar vi en förklaring till pojkkulten och till varför den idealisera-de pojkmanligheten ”naturligt” flyttaidealisera-des över till idealisera-den unge mannen – vilket även förklarar den nostalgiskt bestrukna populariteten för den slarvige stu-denten. Dock kom denna syn att både påverkas av, och uppblandas med, den framväxande konsumtions- och nöjeskulturen. Om en mans karaktär tidigare bestämdes av hårt arbete, kom den under 920-talet i lika hög ut-sträckning att karakteriseras av manligt mode och konsumtion. I filmerna syns det genom att nöjen och konsumtion adderas till de ungdomliga pas-sionerna och i filmtidskrifterna diskuteras ”manligt koketteri” och hur fil-merna inte bara förser kvinnor, utan även män med nya vapen i form av moderiktiga kläder och andra konsumtionsvaror337, som bilen.
Ett modernt instick – Unga greven tar flickan och priset Unga greven tar flickan och priset (924), med Gösta Ekman i rollen som den unge greven, Hans Lewenstierna, borde egentligen räknas till slarverfilmer-na, men den synliggör även konflikten mellan det traditionella och det mo-derna i konsumtionssamhället. Den var också Sveriges första ”bilfilm”, en actionbetonad genre med rötter i USA där bilen och annan modern teknik visades upp som en attraktion, integrerade i filmens handling.
Unga greven tar flickan och priset utspelar sig i överklassmiljö, något som Social-Demokratens recensent inte kan låta bli att påpeka då filmen visar
upp: ”modärnt badortsliv, golfspel, bilkörning och annan överklassport”.338 Gösta Ekmans porträtt av greve Hans är inte helt olikt det av Géza i Gyor-kovicsarna. Här spelar han samma odygdspåse med vurm för moderiktiga kläder och framför allt för bilar. Detta ogillas av hans hästuppfödande far-bror, greven av Stensiöö, som kallar bilar för ”förbannade uppkomlingsme-kanik!”. För att reta farbrodern kommer Hans inrullande till frukosten i en trampbil och när han berättar att han anmält sig till en KAK-tävling339 låter farbrodern tjänstefolket föra bort Hans bil och låser in den i en lada.
I Stockholm bor grevinnan Behrencrona med sin lika bilintresserade dotter Sonja (Anita Dorr). Även Sonja har anmält sig till KAK-tävlingen, men modern vill att dottern ska skjutsa henne till Falsterbo i Skåne efter-som kronprinsparet väntas komma dit och då är det bara för Sonja att lyda.
”Unga damer ska trimmas för äktenskap, inte tävlingar!”
I Skåne lär Hans och Sonja känna varandra och upptäcker sitt delade in-tresse. De bestämmer sig för att ta hennes bil och åka upp till tävlingen i Stock-holm trots de äldres motstånd. Därefter tar filmen med oss på en vild färd genom Malmö, Lund, Landskrona, Helsingborg, Jönköping, Linköping,
Bild 6. Generationskonflikten mellan det traditionella och det moderna. Greve Hans (Gösta Ekman) kommer inrullande till frukosten i trampbil i Unga greven tar flickan och priset.
EN FIENDE TILL CIVILISATIONEN: BARN OCH UNGDOM 99 Norrköping, Nyköping och slutligen Stockholm. Rymningen upptäcks snart av greven och grevinnan. De gör gemensam sak och försöker via polis och an-dra kontakter hinan-dra de två ungdomar på deras färd – vilket utgör spännings-momentet i filmen tillsammans med attraktionen av de förbiilande svenska vyerna.340 I Stockholm vinner det unga paret tävlingen, men precis efter mål-gången tvingas Hans väja för ett litet barn med följden att bilen välter. Allt går dock bra och eftersom Hans förlorar körkortet efter vansinnesfärden genom Sverige kan han även försonas med farbrodern. Filmen slutar med att Hans och Sonja rider iväg på hästryggen istället för med hästkrafter.
Filmskaparna utnyttjar här bilen och humorn för att gestalta konflikten mellan gammalt och nytt. Nästan ingen recensent missade heller chansen att peka på kopplingen mellan USA och det moderna och att det här var nå-got relativt nytt för svenska förhållanden.341 Rent filmmässigt tyckte en del att filmen hade högt tempo342, medan andra tyckte den var alltför långsam i jämförelse med amerikanska bilfilmer.343 Ur genussynpunkt är dock tan-kegångarna kring Hans/Gösta Ekman och hur dessa har förändrats sedan Gyurkovicsarna mer intressanta. Här beskrivs han fortfarande som ”hur-tig”344 och med ”pojkaktig friskhet och charm”345, men innebörden i orden har inte längre samma positiva klang. ”Det hade säkerligen varit lämpliga-re om en mera manlig kraft fått uppdraget. I vissa ögonblick har man svårt att skilja Ekmans ansikte från medspelerskans – ibland är hon nästan man-ligare än honom.”346 Har förändringen måhända något att göra med att Ek-man hade feminiserats genom att han i filmen ”ibland lancerade nya herr-moder”347, som en recensent beskrev det?
Som jämförelse omnämndes Sonja/Anita Dorrs enbart i ordalagen av att hon var ”söt och mer behövdes inte”. En sträcker sig till att uppskat-tande utnämna henne till ”en präktig representant för svensk raskvinna”.348 Med tanke på att Anita Dorr har en lika stor roll som Gösta Ekman kom-mer det som något av en överraskning, framför allt då hon gestaltas på ett för den tiden märkvärdigt jämlikt sätt.349 Hänger dessa två företeelser möj-ligtvis ihop med den reträtt för den idealtypiske pojkmannen som Gaylyn Studlar identifierat i samband med att den barnslige mannen inte längre an-sågs vara kapabel att hantera en ny modern kvinnlighet?350
Den ordentlige studenten
Samma år som Unga greven tar priset och flickan kom kunde landets gym-nasieelever välja ”Biograf och teater” som ämne i det nationella uppsatspro-vet. När uppsatserna blev offentliga gick Filmbladet igenom materialet för att läsa av stämningar och intryck som ”de båda kulturfaktorerna göra på det uppväxande släktet”. Här framkommer en del intressanta åsikter, bland
annat att biografernas billigare pris konkurrerade ut teatern, men även att många av uppsatsskrivarna prisade ”filmens stora realism och dess förmåga, att ge en bild av det verkliga livet utan artificiell bismak”. Många uppsatser innehöll dessutom funderingar kring hur det gick till att göra film och vil-ken roll filmen hade i jämförelse med teatern, något som fick skribenten av avsluta sitt referat med att ”det uppväxande släktet tydligen tar filmproble-men mycket allvarligare och med större intresse än de äldre”.351
Om inställningen till den slarvige unge manlige studenten var ambiva-lent, kan samma sak sägas om den ordentlige manlige studenten och hans moderna idéer. I tre filmer, två dramer och en äventyrskomedi med direkt koppling till det samtida konsumtionssamhället, blir också denna ambiva-lens synliggjord. I Gunnar Hedes saga, Grevarna på Svansta (924) och Hans kunglig höghet shinglar (928) kommer en ung manlig student hem från uni-versitetet med avklarad examen bara för att möta olika typer av motstånd när han vill genomföra sina idéer.
I Gunnar Hedes saga spelar Einar Hansson titelrollen. Filmens förhisto-ria är den att Gunnars farfar varit vandrande spelman innan han blev rik
I Gunnar Hedes saga spelar Einar Hansson titelrollen. Filmens förhisto-ria är den att Gunnars farfar varit vandrande spelman innan han blev rik