I
en artikel ur Våra nöjen från 927 diskuterar två herrar fenomenet med den moderna kvinnan och vilka följdverkningar hon har på äktenskap, fortplantningsurval, tidsanda och på män:Gift dig med en manlig kvinna – d.v.s. en som ej anser sig vara ett fi-nare och noblare väsen än du utan som vill vara din jämlike i allt – så få vi se om inte striden smyger sig in i ditt äktenskap. Ty för hen-ne gäller regeln: lika rättigheter för likvärdiga individer. Genom detta krav på likställdhet sänker hon sig till ett lägre plan, stiger ned från den över stridsvimlet upphöjda ställning, som mannen i sin ridderlig-het vill ge henne. […] Livet förlorar något av sin romantik, blir mera realistiskt, drastiskt, förgrovat. […] Och därtill kommer de härsklyst-na kvinnorhärsklyst-na, vilkas antal ej torde minskas utan shärsklyst-narare vara i till-växt, helst gifta sig med snälla och fridsamma män, män som de kun-na härska över. Därmed premieras den förkvinnligade manligheten.
Men tror du att de verkliga männen finna något nöjsamt i allt detta?
Nej, naturligtvis inte. Men vi få väl då i stället glädja oss å de kvinn-liga männens vägnar. De ha det tydligen lättare att bli gifta nu än förr. […] Vi leva – skulle man med en lätt överdrift kunna säga – i de manliga kvinnornas och de kvinnliga männens gyllene tidsålder.570 Förutom att de två herrarnas ser sig som ”riktiga” män domineras deras tan-kevärld även av ett tänkande i heterosexuell tvåsamhet som inte på något sätt innefattar homosexualitet. Att den starkt manliga kvinnan eller den för-kvinnligade manligheten skulle vara detsamma som lesbiskhet eller manlig homosexualitet är något som inte ens faller dem i tanken, utan allt handlar om hur de omvända genusrollerna kommer att påverka det ofrånkomliga äktenskapet. Artikeln är inte unik. Efter 925 duggar artiklar, filmreportage och tecknade karikatyrer med rubriker som ”Kvinna eller man?”571, ”Man eller kvinna?”572, ”Underliga yrken – manliga manikurister och maskott i
Bild 25. Ombytta roller. De manliga filmstjärnorna Douglas Fairbanks, Rudolf Valentino, Buster Keaton, Harold Lloyd, Gösta Ekman och Richard Barthelmess som kvinnor.
SEXUALITET OCU POPULARITET 65 spelsalen”573 och ”Om de voro kvinnor”574 tätt i filmtidskrifterna. Filmer som problematiserar den upplevda förskjutningen av genuskoder är också vanliga, som i Flickan i frack eller den amerikanska Man Crazy (Hennes för-lovningsnatt, 927), för att ta två exempel.
De pågående försöken att förklara och ordna in de nya man- och kvinn-ligheterna skulle på ett plan kunna sägas vara ett exempel på den hete-rosexuella matrisens hegemoni. Frågan är om det går att göra en sådan förenkling, framför allt då den, ur dagens perspektiv, givna motsatsen till heterosexualitet – homosexualitet – aldrig finns med i ekvationerna. På ett andra plan kan därför den berättigade frågan ställas om själva företeelsen homosexualitet alls var nödvändig för konstituerandet av heterosexualitet eller den heterosexuella matrisen som det ofta har hävdats.575
Det existerar ett glapp mellan en officiell och en mer allmän/privat nivå i tänkandet eftersom tidigare forskning kring homosexualitet oftast har an-vänt material som medicinsk litteratur, rättegångsmaterial och lagtexter, men mer sällan populärkulturella källor.576 Frågan är om en konstitutionell homosexualitet alls existerade i det allmänna medvetandet före 930 eller före 944. Den medicinska termen homosexualitet myntades redan 869 av den schweiziske läkaren Karoly Maria Benkert och i svensk forskning bru-kar det ”homosexuella genombrottet” förläggas till rättegången mot Nils Santesson 907, då termerna ”homosexuell” och ”homosexualism” ska ha fått en vidare spridning via en skandalhungrig press.577 Detta betyder inte att termen fungerade på samma sätt som idag. Det finns därtill de som häv-dar att det dröjde ända till 950- och 60-talen innan den hade fått sin nu-varande betydelse, medan vad vi idag kallar för homosexuella handlingar alltid har funnits.578 Distinktionen ligger mellan det som ses som en ensta-ka handling och en konstituerad sexuell läggning. För om homosexualitet inte ”fanns” i den senare meningen, åtminstone inte utanför medicinen och domstolen, då får det stor betydelse för hur man diskuterade och visade upp män och kvinnor, samt deras kroppar och sexualitet under 920-talet.
Michel Foucault med flera menar att det skedde ett paradigmskifte i sy-nen på sexualitet under 800- och början av 900-talet, en förändring som hängde ihop med övriga samhällsomvälvningar. Framför allt handlade det om att sexualiteten gled ur kyrkans moraliserande grepp för att istället ham-na under vetenskapens lupp där den medikaliserades som sanning under liknande moraliska former. Det var fortfarande sexualitet inom äktenska-pet som förordades, men den medicinska vetenskapens jakt på sanning led-de till att antalet sexualiteter nu kom att multipliceras, varav flertalet angavs som avvikande från normen. Här ingick inte minst den medicinska termen heterosexualitet (myntad 868) som inte utgjorde en motsats till
homosexu-alitet, utan som betecknade det perversa beteendet med att ha sex för nöjes skull. Foucault menar därför att föreställningen om den viktorianska eran som en tillknäppt och repressiv period vad gäller sexualitet inte stämmer eftersom de vetenskapliga rönen om onani, promiskuöst sex, prostitution, hysterikor, homosexualitet, heterosexualitet et cetera sipprade ned som allt mer permanentade sanningar, vilka samtidigt både synliggjorde och miss-tänkliggjorde de allra flesta formerna av sexualitet.579
David Tjeder har gjort snarlika iakttagelser som visar att detta medicin-ska tänkande låg i tiden ifråga om den svenske medelklassmannens förhål-lande till sexualitet under 800-talet. Här framhölls avhållsamhet som ide-alet, men i praktiken var förföraren eller Don Juan-idealet den egentliga förebilden för majoriteten av män.580
I medicinska termer klassades en Don Juan som pervers, ändå kunde denna förebild fungera som ett dominerande ideal. Av den anledningen menar Foucault att den nya repressiva synen på sexualitet även gav upphov till ett incitament där makt och njutning samverkade och förstärkte varan-dra och där motstånd mot makten (den medicinska sanningen) kunde ge njutning i sig. Genom att omfamna Don Juan-idealet kunde man oppone-ra sig mot en förhärskande mooppone-ral, äktenskap och familjebildning.581 Graden av motstånd som en individ kunde kosta på sig var dock kopplat till krite-rier som genus, klass, etnicitet och generation, sakförhållanden som Fou-cault knappt berör på sin höga abstraktionsnivå och som bokstavligen av-gränsar Tjeders resultat till att enbart beröra medelklassens män, medan till exempel kvinnor och arbetarklassens män hade ett annorlunda förhållan-de till makt och njutning.
Foucault tar upp ytterligare en distinktion, intressant för den här stu-diens visuella inriktning, som han ser som specifik för det västerländska samhället, nämligen den mellan ars erotica och scientia sexualis. Historiskt sett har det funnits två förfaranden för att producera och lära ut sanning om sexualitet, varav nästan alla stora civilisationer såsom Kina, Japan, Indien, Rom och de muslimska samhällena har använt sig av ars erotica – den ero-tiska konsten. Det tidigmoderna västerländska samhället har dock, enligt Foucault, varit den enda civilisationen som har praktiserat scientia sexualis – ett vetenskapligt förfarande som står i ett motsatsförhållande den illusoriska konsten och som avslöjar sanningen om sexualitet genom bekännelsen:
In any case, next to the testing rituals, next to the testimony of wit-nesses, and the learned methods of observations and demonstration, the confession became one of the West’s most highly valued techni-ques for producing truth. We have since become a singularly confes-sing society.582
SEXUALITET OCU POPULARITET 67 Den gamla västerländska traditionen med bekännelse för att nå sanning-en har kommit att ingå som ett elemsanning-ent i vetsanning-enskapsanning-en om sexualitet, allt-eftersom i pedagogikens form för att räta ut relationerna mellan vuxen och barn, familjeförhållanden, medicin och psykiatri. Bekännelsemomentets koppling till sanningen har också lett till att sexualiteten gradvis har blivit ett misstänkliggjort objekt då bekännelsen/avslöjandet i sig innehåller ett stadium av hemlighållande som till slut endast vetenskapen verkade kunna locka fram sanningen ur. Foucault ställer dock frågan om inte scientia sex-ualis, dolt under ett sken av sedesam positivism, till viss del ändå har kom-mit att fungera som ars erotica sedan åtminstone 800-talet.583
Om vi lämnar den medicinska litteraturens sfär och hoppar ned i den populärkulturella tunnan med filmen som exempel tar det inte långt tid för-rän vi stöter på ars eroticas kusin pornografin, en genre som började att spe-las in omedelbart efter det att filmkameran och projektorn hade uppfun-nits. Att pornografi gränsar till ars erotica och att den lär ut sexualitet i högre grad och utan den medicinska litteraturens eufemismer torde det inte råda några tvivel om. Fram till slutet av 960-talet var spridningen av pornogra-fiska filmer liten i Sverige, beroende på den mycket strikta censuren.584 Det innebar inte att denna typ av filmer inte visades på svenska biografer under
90- och 20-talen. Det är emellertid svårt att klarlägga i vilken omfattning de visades, bara att det förekom oannonserade föreställningar585, vilket är en omständighet som både hängde ihop med och förstärkte hemlighetsma-keriet kring sexualitet.586
Som för att fylla tomrummet kom det, med start i Tyskland på 90-talet men även från Sovjetunionen under 920-90-talet, en lång rad Aufklär-ungsfilme (upplysningsfilmer) som kombinerade de pedagogiska och be-kännande momenten. Upplysningsfilmerna använde det melodramatiska formatet för att hantera och diskutera problem som pacifism, alkoholism, könssjukdomar, prostitution och i några få fall även homosexualitet. Ett gemensamt drag för filmerna var att de tillerkände individuella och sex-uella problem en social status, som därefter sammanlänkades med en rad olika moraliska deklarationer.587 Gestaltandet av dessa sociala, ofta sexuel-la, problem gränsade inte sällan till det rent sensationelsexuel-la, men tack vare att filmerna verkade under skenet av upplyst pedagogik – i kombination med det starka bekännelsemomentet – kunde de påfallande ofta krångla sig igenom den svenska censuren. Många upplysningsfilmer nådde också stor framgång på den svenska biografrepertoaren, till exempel den tyska filmen Falsche Scham (Mänsklighetens gissel. Fyra episoder ur en könsläkares dagbok,
926) som marknadsfördes som både visuell pedagogisk varning och pu-bliksensation, och som sedan visades på separata föreställningar för män
Bild 26. Annons för Mänsklighetens gissel, en av många tyska och ryska upplysningsfilmer som gick bra på svenska biografer under 920-talet genom att appellera till det sensatio-nella i skydd av filmernas vetenskaplighet.
SEXUALITET OCU POPULARITET 69 och kvinnor.588 En annan film var den ryska Prostitutka (Prostituerad, 926) som marknadsfördes med tecknade nakenbilder på kvinnor och som ”En publikfilm som få!”.589 I Stockholms Dagblad skrev recensenten: ”En ren ten-densfilm, hänsynslös och tydligen gjord med bästa avsikt att verka upply-sande vis á vis könssjukdomarna, som demonstreras bl. a. genom tabeller och ruskiga levande exempel”, medan Aftonbladet noterade att den ”lock-ande titeln hade lockat fullt hus”.590
Det producerades inga svenska upplysningsfilmer av den här typen, framför allt inte några som hade med sexualitet att göra.591 Däremot kan exempelvis spelfilmerna Körkarlen och Storgårds-Annas friare (927), med dess respektive teman alkoholism och ”tattare”, sägas gränsa till denna typ av tendensfilm med sociala förtecken. Det finns även klara analogier till
920-talets långa rad av dokumentära kort- och långfilmer om icke-svenska ras- och folkgrupper, inte minst med avseende på förekomsten av naken-het och insinuerad sexualitet, något som tilläts passera till följd av filmer-nas vetenskapliga prägel.
Filmen bidrog alltså, till viss del i samverkan med och sannolikt i högre grad än medicinsk litteratur, till att producera och lära ut sanningar kring sex-ualitet under 920-talet. Filmkulturen, framför allt upplysningsfilmerna och de pornografiska filmerna, hamnar någonstans mittemellan ars erotica och scientia sexualis. Även incitamentet med makt och njutning som Foucault omnämner återfinns häri då seendet och den emotionella upplevelsen som tillgodogörs i en biograf rymmer båda beståndsdelarna, även om det kanske inte leder vidare till en direkt fysisk återrepresentation.592 Det ska dock po-ängteras att den dubbla processen med seende och synliggörande medverka-de till att skapa föreställningar om genus och sexualitet där medverka-den vetenskapli-ga sanningen kanske ännu inte hade hunnit permanentats, exempelvis ifråvetenskapli-ga om homosexualitet. Genom filmens pluralism möjliggjordes också stundom ett subversivt gestaltande av sexualitet i vanliga svenska spelfilmer som rucka-de på rucka-den till synes rigorösa gränsdragningen mellan könen.