Den unga budbäraren

Gällande Greta Thunberg som den unga budbäraren, har vi kunnat identifierat två dominerande faktorer som vi anser definierar denna gestaltningsram. Dessa är;

metaforiska anspelningar till Thunberg som en lösning för den globala klimatkrisen och en fokuserad framhävning av hennes unga ålder. Textens ton är därmed positiv och tar sig oftast i uttryck utifrån intensifiering som berättartekniskt perspektiv, vilket Hernes (1978) menar brukar användas i texter av stark och laddad karaktär, ofta i samband med

händelser som strejker och sammandrabbningar. I denna inramning av Thunberg tilldelas hon alltså en ansvarande roll i klimatfrågan. Genom sitt ställningstagande gentemot makthavarna och meningsmotståndare av hennes budskap, kännetecknas detta i texten av en positiv kraft till förändring. Konkret kan detta tolkas som att hon

tillsammans med den globala rörelse hon startat, ska lyckas få igenom lagkraftiga beslut för det bättre.

De metaforiska anspelningarna framträder tidigt i texten, ofta redan i rubrik eller inledande stycke. Huvudsakligen bottnar dessa metaforer i att i någon form anspela på Thunbergs segling över Atlanten som hon genomförde vid sin resa till New York. Exempel på detta är hur Thunberg; Sätter segel mot FN:s klimattoppmöte, eller Går i

hamn i New York.

Greta Thunberg, Climate Activist, Arrives in N.Y. With a Message for Trump. (The New York Times, 2019-08-28 “Greta Thunberg, Climate Activist, Arrives in N.Y. With a

Message for Trump”)

Thunberg tar klimatkampen över Atlanten […] Förutom att visa att det går att korsa Atlanten utsläppsfritt hoppas 16-åringen vinna gehör för sitt budskap i både Nord- och Sydamerika. (Svenska Dagbladet, 2019-08-14 “Thunberg tar klimatkampen över

Atlanten”)

Vad som framträder i appliceringen av dessa metaforer, är hur Thunberg framställs bära på ett budskap eller meddelande till motståndarna i kampen mot klimathotet.

Gemensamt för den svenska och amerikanska rapporteringen, är hur uppmärksamheten riktas till att rama in Thunberg likt problemets lösning. Vad som däremot särskiljer rapporteringen, är hur svensk dagspress presenterar Thunbergs budskap som redan erkänd fakta och därmed ett svenskt synsätt som hon nu ska erbjuda det amerikanska folket på andra sidan Atlanten.

Greta Thunberg, on Tour in America, Offers an Unvarnished View (The New

York Times, 2019-09-18 ”Greta Thunberg, on Tour in America, Offers an Unvarnished

View”)

Efter Thunbergs landstigning i Amerika, beskriver New York Times henne som att sprida den “osminkade sanningen”. I motpol målas i första hand makthavarna upp som problemets orsak, i den mån att de tar beslut över att implementera de lagar och regler som kan främja en positiv klimatförändring.

On Monday night, President Trump tweeted a clip of Ms. Thunberg’s speech, along with a message many believed to be sarcastic. “She seems like a very happy young girl looking forward to a bright and wonderful future,” he wrote. “So nice to see!” Ms. Thunberg, who has nearly two million Twitter followers of her own, clapped back in her bio, which had been changed on Tuesday: “A very happy young girl looking forward to a bright and wonderful future.” New York Times, 2019-09-24 “Greta Thunberg, After

Pointed U.N. Speech, Faces Attacks From the Right”)

Både inom och utanför applicering av metaforer används då även ofta värdeladdade ord för att tidigt väcka känslor och förstärka konflikten, däremot är distinktionen gentemot vilken part som dessa riktas emot, det vill säga problemets orsak. Vi anser även att detta pekar för fler underliggande faktorer som exempelvis ländernas olika klimatpolitiska situationer.

Då Thunberg genomgående tituleras som en klimataktivist, kombinerat med en frekvent upprepning av hennes unga ålder, menar vi att det sätter henne i en

samhällspositionering som så kallat ‘slår uppåt’ och därmed görs mer relaterbar gentemot tidningarnas läsare. Denna fixering på Thunbergs unga ålder, vilket är genomgående för samtliga av de tidningar som inkluderas i studien, anser vi följer ett tydligt humaniserande mönster i hur det appliceras med hjälp av standardfraser, värdeladdade ord och associationer. Nedan följer två exempel där ordval som på ett beskrivande sätt humaniserar Thunberg och lägger vikt vid hennes ålder:

“Vad är svårast att lämna hemma i Sverige?

– Jag tror det är hundarna. Familjen kan jag prata med på telefon, men det går inte med hundarna, säger Greta Thunberg till DN. [...] säger Greta Thunberg som just nu har sommarlov” (Dagens Nyheter, 2019-08-02, Greta Thunbergs sista strejk i Stockholm: ”Folk måste förstå”)

“Efter bara några timmar nära land hade alla intryck gjort Greta Thunberg trött. [...] När hon tillfälligt tappade tråden under presskonferensen stämde folkskaran omkring henne upp i ett spontant jubel: ”Vi älskar dig Greta [...]. Det senaste året har Greta Thunberg gått från att vara en okänd svensk niondeklassare – till en av världens mest inflytelserika personer, en titel hon fick av tidningen Time i april. Det som började med en ensam skolstrejk utanför riksdagshuset i Stockholm, har blivit en global klimatrörelse. Trots framgångarna har Greta Thunberg tidigare uttryckt att hon inte är nöjd med

utvecklingen.” (Dagens Nyheter, 2019-08-28, Greta Thunberg framme i USA – strejkar utanför FN på fredag)

I och med att Thunberg framhävs vara en ung budbärare, beskrivs hon både som lösningen på ett intensifierat globalt klimatproblem och som en vanlig tonåring. Omnämnandet av hundar, niondeklassare och sommarlovet är i detta fall starka indikationer som i sin tur för associationerna till en oskyldig barndom. En ofta återkommande fras som vi har identifierat är; “16-åriga klimataktivisten Greta Thunberg” (Dagens Nyheter, 2019-09-13, Hundratals klimatstrejkade med Greta Thunberg utanför Vita huset; Svenska Dagbladet, 2019-08-30, Expert: ”Greta står för den progressiva Sverigebilden”; The New York Times, 2019-08-28, Greta Thunberg, Climate Activist, Arrives in N.Y. With a Message for Trump; The Washington Post, 2019-09-13, Teen activist Greta Thunberg takes her youth climate campaign to

Washington). Entman (1993) menar att gestaltning handlar om urval och framhävning för att exempelvis främja ett visst problem, moralisk utvärdering eller tolkning. Hennes unga ålder och ansvar ökar dels situationens intensifiering, samt styrker oss i vår analys att tidningarna därmed moraliskt rättfärdigar balansen mellan ansvaret som de tillskrivit henne i rollen som budbärare i relation till hennes ålder.

Vi menar att man därför vill förmedla att Thunberg är en ‘helt vanlig tonåring’ trots hennes offentliga arbete och att hennes ålder därmed har en betydande roll i

gestaltningen.

6 Slutdiskussion

Syftet med vår studie var att undersöka hur gestaltningen av Greta Thunberg tillämpas i svensk- och amerikansk dagspress, samt att definiera hur hon framhävs att personifiera ‘klimatfrågan’. Detta inkluderar att visa på de likheter och skillnader i texten som framkommer i jämförelsen av respektive länders dagspress. Med avsikten att uppfylla studiens syfte, kommer vi nedan att presentera våra slutsatser med tillhörande

6.1 Slutsatser

Undersökningen visar att Greta Thunberg i huvudsak gestaltas utifrån tre dominanta inramningar; revolutionär ledare, ikon och en ung budbärare.

Dessa gestaltningsramar gäller för både de svenska och amerikanska tidningarna, där dess gemensamma tillskrivning av Greta Thunbergs identitet framför allt grundar i en form av en ledargestalt. Detta kan vi med säkerhet konstatera är grunden för hur all typ av gestaltning gällande Thunbergs identitet behandlas i samtliga tidningar. Detta anser vi vara intressant med tanke på Prakkes (1969) närhetsprincip och dess olika kulturella närhet till Greta Thunberg.

Kontexten inom vilket sammanhang som Greta Thunberg gestaltas inom är först och främst konflikt. Detta menar vi inte är förvånande sett till hur journalistiska texter är utformade. Däremot riktas uppmärksamheten till Thunberg som en lösning på

problemet och makthavare som dess orsak. Rapporteringen har av den anledningen en positiv ton med fokus på förändring, även om konflikten i sig av naturliga skäl är negativ. Även detta korrelerar mellan de svenska och amerikanska tidningarna, vilket för oss var överraskande. I studien Framing the Mohammad cartoons issue, framkom det nämligen att den amerikanska rapporteringen i övergripande drag var mer neutral, men samtidigt också mer positiv än den svenska rapporteringen (Strömbäck et al., 2008). Detta menar vi kan styrka för att det har skett ett skifte i den journalistiska tonen.

Textens konstruktion framhäver även ett ikoniskt värde till Thunberg och målar upp henne som representant för både den globala klimatrörelsen, samt att föra talan för och inspirera den yngre generationen. Utifrån personifiering som ett berättarteknisk

perspektiv och en humaniserad beskrivning av Thunberg som person, minskar avståndet för identifikation mellan Thunberg och läsaren. Framställningen av Greta Thunberg som person präglas därmed av ett ikoniskt värde. Konsekvenserna av hennes agerande

framställs istället som ett fenomen, men detta menar vi exempelvis ‘Greta-effekten’. Thunberg låts alltså personifiera hela klimatdebatten, vilket innebär att de egenskaper som tillskrivs personifieringen är ur hennes synsätt på klimathotets rådande situation. Läsarna låts känna identifikation till Thunberg genom en humaniserad beskrivning av henne som person, vilket resulterar i ett ökat förtroende. Konsekvensen blir därmed en känsla av att läget är akut och en uppmaning till att agera.

Greta Thunberg, on Tour in America, Offers an Unvarnished View (The New York Times, 2019-09-18 ”Greta Thunberg, on Tour in America, Offers an Unvarnished View”)

Egenskapen blir därför att inte ‘blunda’ för den osminkade sanningen. Detta förtydligas i texten genom att framhäva hur det amerikanska folket tar sina protester ut på gatorna i verkan av ‘Greta-effekten’.

Genom att Greta Thunberg målas upp att vara ‘ansiktet utåt’ för klimatrörelsen personifierar och upphöjs Thunbergs roll som en ikon. Hennes status blir likvärdig i båda länderna och den så kallade ‘Greta-effekten’ gör sig tydlig i alla fyra tidningarnas rapporteringar. Hon inspirerar och får speciellt unga att agera. Tidningarna presenterar en bild av att ingen är för liten för att göra skillnad. I tidningarnas rapportering benämns Greta Thunberg som den “16-åriga klimataktivisten”, vilket ger en betydande roll i korrelation till hur hon gestaltas. Samtidigt betonas det att hon ensam gått från att sitta utanför riksdagshuset, till att sedan samla miljontals människor till

klimatdemonstrationer. Detta är gemensamt för samtliga tidningars rapportering. Något ytterligare gemensamt för rapporteringen, är hur Thunberg skapar diskussion i texten. Detta framhävs genom att både inkludera de lovord och kritik som riktas mot henne. Eftersom Thunberg personifierar klimatfrågan, utmålas indirekt den kritik som riktas mot henne också mot klimathotet.

I rapporteringen framgår det att Thunberg själv inte vill stå i fokus; “Lyssna inte på mig, lyssna på forskarna” (Dagens Nyheter, 2019-09-18, Greta Thunberg i kongressen: Lyssna inte på mig – lyssna på forskarna). Däremot är rapporteringen i majoritet framställd utifrån Thunbergs egna agerande och bedrifter, vilket förmedlar till läsarna att ‘följa’ Thunberg som gestaltas som ledare. Greta Thunbergs personifiering av klimatdebatten, omvandlar därmed hennes aktivism till ett fenomen.

Utifrån det empiriska materialet kan vi även tolka att det empiriska materialet vill framföra ett budskap om klimatfrågans tillstånd, i relation till Thunbergs resa i

Amerika, till sina läsare; “[...] stod i bjärt kontrast till det gravallvarliga budskapet om

klimatkrisens allvar.” (Dagens Nyheter, 2019-08-28, Greta Thunberg framme i USA –

strejkar utanför FN på fredag) och “enligt arrangören som kallade marschen den största

i Quebecs historia.” (Dagens Nyheter, 2019-09-27, En halv miljon i Greta Thunbergs

klimatmarsch i Montréal). Utifrån artiklarna är Thunberg med och skriver historia i, enligt Dagens Nyheter, kritisk tid som denna. Svensk dagspress inkluderar en form av

nationalistiskt stolthet, i den utsträckningen att Thunberg framhävs symbolisera Sverige och representera landets klimatpolitik internationellt.

En stor bidragande faktorn till denna underton av nationalistisk stolthet som den

svenska dagspressen innehåller inom sin gestaltning av Thunberg, menar vi kan kopplas till närhetsprincipen framtagen av Prakke (1969). Utifrån de parametrar som beräknar hur relevant en potentiell nyhet är, kan vi konstatera ett större värde av relevans för specifikt svensk dagspress speciellt inom den kulturella aspekten. Dels för att Greta Thunberg är av svensk nationalitet, samt att hennes värderingar i större utsträckning går i linje med svensk klimatpolitik baserat på Christensen & Wormbs (2017) studie där svensk dagspress tidigare har visat tillit till den inhemska regeringen och en tro på forskningen.

Kollektivt, på ett eller annat vis, väljer svensk- och amerikansk dagspress att prioritera dagordningen till vad som berör Thunbergs agerande och uträttande under sin vistelse i Amerika. Båda ländernas dagspress publicerade artiklar om Thunbergs tal i kongressen och vid FN:s klimattoppmöte, samt lagt väsentligt fokus på de miljoner aktivister som intog gatorna för att demonstrera med Thunberg som inspiratör. Då Thunbergs roll för klimatrörelsen gör sig tydlig i både den amerikanska som den svenska dagspressen gjorde vi tolkningen att den av Hernes (1978) berättargrepp som var mest framträdande var användningen av personifiering. Men även i användningen av andra mer

underliggande berättargrepp finns likheterna i form av tillspetsning och polarisering. Språkmässigt använder huvudsakligen svensk- och amerikansk dagspress metaforer och värdeladdade ord för att gestalta Greta Thunberg och personifiera ‘klimatfrågan’. En mindre skillnad som vi dock har noterat, är att den amerikanska rapporteringen tenderar att applicera detta i större utsträckning än den svenska.