Examensarbete 15 hp – Journalistik
Infallsvinkel Greta Thunberg
- En komparativ studie i hur Greta Thunberg
gestaltas i svensk- och amerikansk dagspress
Författare: Christoffer Åhlander Författare: Amanda Åkerström
Handledare: Renaud de La Brosse Examinator: Anette Forsberg
Abstract
Author: Christoffer Åhlander & Amanda Åkerström
Title: The framing of Greta Thunberg – A comparative study of how Greta Thunberg is
portrayed in the Swedish- and the American daily press
Location: Linnaeus University Language: Swedish
Number of pages: 35
The aim of this bachelor thesis was to examine how the Swedish- and American daily press portrayed the young activist Greta Thunberg in their news coverage between the period of August 2019 and October 2019. Our research questions purposely intend to define how Greta Thunberg gets depicted, and to which extent the daily press insinuate her to be the face the climate movement through personation. By defining these aspects, we can therefor highlight and compare any similarities and differences presented.
In order to fulfill the purpose of the study, we used a framing analysis to a selection of 66 news articles in total. These were divided by two different newspapers from each country; 21 articles from Dagens Nyheter, 24 articles from Svenska Dagbladet, 11 articles from The New York Times and 10 articles from The Washington Post. Each article was coded and categorized using a coding scheme until no more patterns or themes could be detected.
Our study shows that both the Swedish- and the American daily press portrayed Greta Thunberg as a leading figure and the face of the new global climate movement. Both countries also portrayed those in power as the main cause of the problem and Thunberg and her advocacy as the resolution.
Keywords
Innehåll
1 Inledning ____________________________________________________________ 1 1.1 Bakgrund _______________________________________________________ 1 1.2 Problemformulering _______________________________________________ 2 1.3 Syfte ___________________________________________________________ 3 1.4 Frågeställningar __________________________________________________ 4 2 Tidigare forskning ____________________________________________________ 4 3 Teori _______________________________________________________________ 8 3.1 Gestaltningsteori __________________________________________________ 8 3.2 Dagordningsteori – första nivån _____________________________________ 10 3.3 Nyhetsurval och berättartekniker ____________________________________ 11 4 Metod _____________________________________________________________ 13 4.1 Kvalitativ innehållsanalys__________________________________________ 13 4.2 Material och urval ________________________________________________ 14 4.3 Tillvägagångssätt ________________________________________________ 15 4.4 Metoddiskussion _________________________________________________ 17 5 Analys och resultat __________________________________________________ 19 5.1 Revolutionär ledare_______________________________________________ 21 5.2 Ikon ___________________________________________________________ 24 5.3 Den unga budbäraren _____________________________________________ 27 6 Slutdiskussion_______________________________________________________ 30 6.1 Slutsatser _______________________________________________________ 31 6.2 Reflektion och förslag till vidare forskning ____________________________ 33 Referenser ____________________________________________________________ I1 Inledning
1.1 Bakgrund
Den 20 augusti 2018 satte sig den 15-åriga Greta Thunberg ensam ned utanför
Riksdagshuset. ‘SKOLSTREJK FÖR KLIMATET’ löd tydligt texten på den skylt hon tagit med, vars syfte fick symboliserade varför hon i tre veckor fram till valdagen den 9 september skulle fortsätta att strejka (Dagens Nyheter, 2018-08-21, 15-åriga Greta
skolstrejkar för klimatets skull). Men varför? Vad var hennes önskan? Enkelt. Att lyfta
klimatfrågan så att den hamnar i fokus.
Strax över ett år senare, den 23 september 2019, befinner sig Greta Thunberg vid Förenta nationernas klimattoppmöte i New York, det efter att ha spenderat två veckor till havs i en segelbåt över atlanten (Dagens Nyheter, 2019-08-28, Greta Thunberg
framme i USA - strejkar utanför FN på fredag). Sittandes i en av fåtöljerna uppe på
scen, lutar sig den 16-åriga miljö- och klimataktivisten från Sverige sig över micken; “How dare you? You have stolen my dreams and my childhood [...]” (The New York Times, 2019-09-23, ‘How Dare You’: Greta Thunberg at the United Nations).
Thunbergs tal genererade snabbt svallvågar på en global skala, det efter att svenska- och internationella nyhetsmedier plockade upp händelsen i sitt nyhetsflöde.
Men, det var inte vid hennes tal i New York som Greta Thunberg först började att dyka upp på framsidan av människors morgontidning. I maj 2018 fick Thunberg en
debattartikel publicerad i Svenska Dagbladet efter att ha deltagit i en tävling som tidningen anordnat. Tävlingen gick ut på att hitta lösningar till människans
klimatpåverkan, samt möjligheten att få ställa frågor till politiker inom området för miljö och klimatfrågor (Svenska Dagbladet, 2018-05-30, Greta Thunberg: “Vi vet - och
vi kan gör något nu”). Resultatet av Thunbergs debattartikel gav däremot inte det
resultat hon önskat. Det var just efter att demonstrationerna utanför riksdagshuset inleddes som uppmärksamheten ökade markant. Efter valdagen den 9 september
bestämde Thunberg att fortsätta sin skolstrejk varje fredag tills att Sverige klimatpolitik låg i linje med Parisavtalet.
I och med Thunbergs demonstrationer i augusti 2018 startades rörelsen Fridays For Future med syftet att organisera, engagera och inspirera till att lyfta klimatfrågan.
Rörelsen har växt sig global och runt om i världen har människor demonstrerat under #FridaysForFuture. (Fridays for Future, 2020).
Den 23 september 2019 bjöd FN och generalsekreteraren António Guterres in
världsledare till Climate Action Summit, ett extrainsatt klimattoppmöte i samband med generalförsamlingens årliga ankomst. Målet med möte var att världsledare skulle presentera konkreta och realistiska planer för hur de arbetar för att minska ländernas utsläpp av växthusgaser och hålla uppvärmningen till 1,5° i linje med Parisavtalet. Greta Thunberg var inbjuden att tala tillsammans under öppnandet av mötet tillsammans med andra unga. (Förenta Nationerna, 2019)
I samband med mötet hölls även Youth Climate Summit den 21 september. Under eventet gavs unga klimataktivister från fler än 140 länder möjlighet att presentera sina lösningar på klimathotet och samtidigt interagera med beslutsfattare. Greta Thunberg deltog i en diskussion med António Guterres och tre andra unga aktivister. (Förenta Nationerna, 2019)
1.2 Problemformulering
Strömbäck (2008) skriver att det finns ett behov av ytterligare landsöverskridande forskning inom områdena för politisk kommunikation och internationell journalistik. Det med hänsyn till att inte bara expandera den befintliga empiriska databasen i
forskningsområdet, utan även att bidra med nya teoribildningar som inte karaktäriseras trångsynthet eller en universell tillämpning. Vår övergripande forskningsfråga tar således ansats i att undersöka, identifiera och belysa särskilda teman och mönster i hur svensk och amerikansk dagspress gestaltar bilden vår omvärld, samt att ge uttryck för dess påverkan gentemot sina läsare. Detta specifikt gällande nyhetstexter där
klimatfrågan personifieras.
Ur ett inomvetenskapligt perspektiv kan därmed denna komparativa studie bidra med ökad kunskap, samt visa på likheter och skillnader i journalistiska gestaltningar, tillämpning av personifiering och underliggande budskap i nyhetsartiklar mellan nationell och internationell dagspress. Vi syftar förutom att belysa hur dagens rapportering ser ut, även att jämföra hur denna bild har förändrats i förhållande till tidigare forskning inom området. Eftersom rapportering kring klimatfrågan är ett vanligt
förekommande i den moderna nyhetsetern, är det av stor vikt att också undersöka hur journalistiken gestaltar och vinklar denna rapportering för att skapa uppmärksamhet och konkurrera om publiken.
Ur ett samhällsrelevant perspektiv kan denna uppsats därmed kasta ljus på hur
dagspressen framställer personifierade nyhetstexter gällande klimatfrågan, samt för dess läsare uppfattar och värdesätter denna framhävda bild av omvärlden i förhållande till mediernas dagordningsmakt.
1.3 Syfte
Vi vill i vår uppsats undersöka hur Greta Thunberg gestaltades svensk och amerikansk dagspress i tidsperioden kopplad till Thunbergs resa till Amerika och medverkande vid FN:s klimattoppmöte 2019. Vi syftar till att visa på likheter och skillnader i
nyhetsmediernas tillämpade gestaltningar och underliggande budskap, samt dess effekter på opinionen gällande nyhetsvärdering.
Vi kommer i denna studie att utgå från webbpublicerade nyhetsartiklar av Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, The New York Times och Washington Post.
Inom gestaltningsteori används ordet frames, vilket vi i fortsättningsvis kommer att benämna som gestaltningar och ramar. I avsikt att bidra med en förenklad summering av vad gestaltningar och ramar betyder, kopplar Gaye Tuchman (1978) detta i boken
Making News, till hur nyheter fungerar likt människors fönster mot omvärlden.
Beroende på vilket innehåll som människorna ser inom fönstrets ram, kommer de även att uppfatta denna verklighet på olika vis.
Vi vill identifiera vad som framhävs och vilka ramar som förekommer i nyhetsrapporteringen gällande Greta Thunberg och klimatfrågor i svensk och
amerikansk dagspress. I detta fall Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, The New York Times och The Washington Post. Denna studie syftar därmed att besvara vilken
information som prioriteras, hur den framställs och vad för signaler som det utsöndrar till läsarna.
Inom gestaltningsteori, anser Shehata (2019) att den vanligaste utgångspunkten är att först identifiera vilka ramar som utövats, för att sedan se granska hur ofta de
1.4 Frågeställningar
För att besvara vår forskningsfråga och syfte, har vi tagit fram följande frågeställningar:
Q1) Hur gestaltas Greta Thunberg?
Q2) Hur personifierar Greta Thunberg “klimatfrågan”?
Q3) Vilka likheter framträder i rapporteringen mellan svensk och amerikansk dagspress?
Q4) Hur skiljer sig rapporteringen mellan svensk och amerikansk dagspress?
2 Tidigare forskning
I det här avsnittet presenteras tidigare forskning som är användbar för att undersöka hur Greta Thunberg gestaltades i svensk- kontra amerikansk dagspress. Nedan presenteras forskning som berör hur och varför rapportering om samma händelser skiljer sig länder emellan.
Det finns mycket tidigare forskning gällande användningen av framing och frames, vi har därför valt att fokusera på forskning som ligger nära den här studiens syfte och grund. Bland annat presenteras forskning som berör hur klimatkonferenser, toppmöten och klimataktivister tidigare har inramats. Detta med utgångspunkt i amerikansk och svensk (eller kulturellt närliggande) press.
I studien Framing the Mohammad cartoons issue undersöker Jesper Strömbäck, Adam Shehata och Daniela V. Dimitrova (2008) hur framstående svensk och amerikansk nyhetspress (Dagens Nyheter och The New York Times) ramade in den kontroversiella publiceringen av Mohammadkarikatyrerna i en dansk tidning och vad följderna blev. Författarna ger flera exempel och förklaringar till tvärnationella skillnader i
nyhetsrapportering. Det kan exempelvis bero på ländernas olika politiska och mediala system. Strömbäck et.al. (2008) menar att nyhetsurval och inramning inte helt kan förstås om inte system- och institutionsnivån även reflekteras över. Relationer länder emellan kan influera hur och hur mycket pressen skriver om en händelse, även vad som förväntas från läsarna och influenser från nyhetstjänster kan påverka.
Författarna har använt sig av ett antal förutbestämda inramningar, frames, som utgångspunkt för sin studie; freedom of speech, clash of civilizations, intolerans,
konflikt och demokratiska värden. De valde även att identifiera ifall artiklarna hade
skrivits utifrån en positiv eller negativ ton. Resultatet visade i linje med vad den tidigare forskningen hade kommit fram till, att det fanns en skillnad mellan ländernas
rapportering. Den amerikanska rapporteringen var i övergripande drag mer neutral men även mer positiv än den svenska. Resultatet visade att rapporteringen utifrån en konflikt ram var den vanligaste i båda tidningarna. Dagens Nyheter hade under tidsperioden publicerat tre gånger så många artiklar om ämnet och författarna menar att detta kan bero på närhetsprincipen. Författarna drog även slutsatsen att danska regeringens agenda influerade rapporteringen hos the New York Times i större grad än hos Dagens Nyheter och att detta kan tyda på att medierna förlitar sig mer på regeringskällor om händelsen sker längre ifrån än om den sker närmre hem, både geografiskt och kulturellt sett. Men de kom även fram till att inramningen av händelser som skett i utlandet ofta stämmer överens med tidningens inhemska regerings agenda.
I studien Global Climate Talks from Failure to Cooperation and Hope: Swedish News
Framing of COP15 and COP21 undersöker Miyase Christensen och Nina Wormbs
(2017) hur två klimatkonferenser hos FN framställdes och rapporterades om i svenska medier. Två av tidningarna som analyserades var Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Författarna belyser att tidigare forskning visat att svenska medier har lagt mycket vikt vid rapportering gällande klimatförändringar och att det har frameats som ett socialt problem och ett vädjande om ett kollektivt engagemang (Christensen & Wormbs 2017, s. 685). De menar att inom en svensk kontext är det etablerat att klimatförändringar skrivs som fakta.
Författarna menar att forskning rörande framställningen av internationella
klimatkonferenser, eller i vårt fall toppmöte, kan ge ökad kunskap om mediers ton rörande inrikespolitiken och den offentliga debatten under uppmärksammade händelser som i sin tur kan ge insikt i åsiktsskiftningar (Christensen & Wormbs 2017, s. 696-97).
“What the case of Sweden here shows is the extent to which there is parallelism between the national political ethos in relation to climate science and belief in state intervention and how the media frame such issues.” (Christensen & Wormbs 2017, s. 696)
De betonar att samma inramning av en händelse kan finnas i olika länder och i olika medier men innehållet av ramen kan variera i ton och riktning. Författarna menar att det fanns tillit till den inhemska regeringen och en tro på forskningen som visade sig i de dominerade ramarna; Public accountability and governance, Conflict and strategy och
Morality and ethics. Inom Public accountability and governance fanns det ett fokus på
globalisering och överstatlighet.
I studien On making a big deal. Consensus and disagreement in the newspaper
coverage of UN climate summits kom författaren Ville Kumpu (2015) fram till att
rapporteringen om tidigare års FN toppmöten i finska nyhetsartiklar hade fokuserat markant på engagemanget från befolkningen. Speciellt i rapporteringen gällande toppmötet i Köpenhamn 2009 såg forskaren att klimataktivister och icke-statliga organisationers åsikter fick stor plats på dagordningen. Kumpu menar att
klimatdemonstartionen i Köpenhamn i samband med toppmötet, där en bild från demonstrationen fick pryda framsidan vilket följdes av flera artiklar och bilder från händelsen, fick en central roll i rapporteringen. Temat av firande genomsyrade rapporteringen av demonstrationen med rubriker som ‘Climate march demanded extensive action’,‘The atmosphere here is unbelievable’ och ‘What message would you like to send from the Copenhagen demonstration?’ (Kumpu 2015, s. 151). Kumpu kom fram till att det fanns ett samförstånd mellan aktivister och organisationer:
“In the coverage of the four summits, there was no attempt to identify disagreements between NGOs or climate activists over the issue of climate change; rather, the voices from civil society appeared virtually invariably as proponents of consensus and
unanimity in order to achieve the treaty that would allow tackling of the issue.” (Kumpu 2015. s. 151)
Gällande rapporteringen om de specifika mötena kunde Kumpu utläsa att det fanns ett tema av oenighet som följde ett specifikt mönster i artiklarna; de inledde med en blandning av oenighet och hopp, följt av politiskt drama gällande åsiktsskildringar som avslutades med en en överenskommelse som sågs som ett steg i rätt riktning. Det följde stora spekulationer på de oeniga parternas motiv (Kumpu 2015 s.151). Dessa parter av oenighet blev i rapporteringen presenterade som huvudspelare; mäktiga nationer som till exempel USA och Kina eller grupper av nationer som till exempel EU eller ‘utvecklingsländer’.
Studien visade att rapporteringen inte visade något om den finska politikens syn på klimatförändringarna eller deras syn på vad som diskuterades på toppmötet. Författaren poängterar att både Finland och Sverige är nordiska länder där det råder en stor
klimatmedvetenhet, resultatet från Kumpus studie kan därför komma att blir mycket relevant vid den den framtida analysen.
I studien Framing climate change undersökte författarna Adam Shehata och David Nicolas Hopmann (2012) hur mycket den inhemska politiken påverkade
klimatrapportering en. I en jämförelse mellan svensk press (Dagens Nyheter och Svenska dagbladet) och amerikansk press (The New York Times och The Washington post) undersöker studien vilka källor artiklarna hade använt sig av och vilka
sakspecifika frames som kunde urskiljas i rapporteringen.
“We argue that comparing American and Swedish news coverage of global warming casts an important light on how agenda- and frame-building processes work in mediated democracies.” (Shehata & Nicolas Hopmann 2012, s. 176).
Resultatet visade att nyhetsrapporteringen i de amerikanska tidningarna, under ett klimattoppmöte, hade större andel källor från den inhemska regeringen än från utländska aktörer medan situationen i Sverige var omvänd. Där var utländska spelare oftare källa, till exempel Europeiska Unionen, Förenta Nationen och utländska regeringar. Men även skillnader mellan de amerikanska tidningarna upptäcktes: i The New York Times användes källor från den amerikanska regeringen i större uträckning än i The Washington Post.
Huruvida vilken frame som var mest framträdande i rapporteringen visade resultatet att
the climate change frame var tydligt dominerande och att användningen av den ökade
över tid gällande båda länderna. Shehata och Nicolas Hopmann (2015) menar att bevakningen av ett toppmöte inte följer den rutinmässiga rapporteringen i och med att aktörernas problemformuleringen är förutbestämt och målet är detsamma för alla; att hitta en gemensam väg för att bekämpa den globala uppvärmningen (Shehata & Nicolas Hopmann 2012, s. 188-89).
3 Teori
I detta kapitel redogör vi för de teoretiska perspektiv och begrepp som vår uppsats baseras på. Dessa kommer agera likt våra verktyg eller “glasögon”, sett till hur vi ser och tolkar vår forskningsdata (Fejes & Thornberg, 2016, s. 28). Huvudsakligen har vi valt att utgå från gestaltningsteorin kombinerat med dagordningsteorin, en kombination vi motiverar som högst relevant för att belysa hur nyhetsmediernas bild av vår omvärld formas (Shehata, 2019) och därmed kan uppfylla vårt syfte att ta reda på hur Greta Thunberg framhävs och gestaltas i nyhetsartiklar i svensk och amerikansk dagspress. Vi kommer även att tillämpa vissa aspekter och tendenser från medielogiken, specifikt nyhetsurval- och värdering, samt berättartekniker för att tydliggöra texters betydelse, syfte och signaler.
3.1 Gestaltningsteori
Kortfattat besvarar gestaltningsteorin och gestaltningar, enligt Shehata (2019) för hur en sakfråga framställs eller uppfattas. Robert Entman (1993) parallelliserar teorin likt ett verktyg som kan appliceras för att förstå det framhävda perspektivet i en kommunikativ text och dess inverkan på mottagaren. Vi har därför valt att använda oss av Entmans definition av gestaltningsteorin i denna uppsats;
To frame is to select some aspects of a perceived reality and make them more salient in a communicating text, in such a way as to promote a particular problem definition, causal interpretation, moral evaluation, and/or treatment recommendation for the item described. (Entman, 1993, s. 52).
Entman (1993) definierar ‘att gestalta’ med begreppen selection och salience, det vill säga genom urval och riktad uppmärksamhet. Genom att välja och framhäva, menar Entman (1993) att ramar, eller frames; definierar, diagnostiserar, utvärderar och föreskriver.
Applicering av gestaltning och gestaltningar i en nyhetstexter, kan därav skapa en gemensam inverkan på majoriteten av läsarna genom att uppmärksamma vissa aspekter av verkligheten, samtidigt som andra aspekter undanhålls (ibid.).
Handfast för denna uppsats motsvarar gestaltning för nyhetsmediernas process att välja ut och redigera information inför distribuering av nyhetsartiklar som faller under
kriterierna för vårt empiriska underlag. Detta gäller även för processen för vilken aspekt av nyheten som uppmärksammas mest, minimeras eller helt utesluts (Entman, 1993; Novak & Hakenan, 2014).
I boken Projections of Power (2004) skriver Entman att teorin om ramar har kritiserats för att tillämpas på olika sätt bland forskare. Av denna anledning förtydligar Entman (2004) en slags standard för vad han anser är en standarddefinition av framing applicerad till text;
Selecting and highlighting some facets of events or issues, and making connections among them so as to promote a particular interpretation, evaluation, and/ or solution.
(Entman, 2004, s. 5).
Entman (2004) menar att gestaltningar ofta tydliggör sig i rapportering gällande event, problem eller aktörer. Entman (1993) menar att gestaltande ramar minst kan inkluderas i fyra delar av kommunikationsprocessen: Kommunikatören, texten, mottagaren och
kulturen. Kommunikatören gör medvetna eller omedvetna bedömanden gällande
gestaltning i valet att säga, guidad av ramar som organiserar dess trossystem. Texten inkluderar ramar som uttrycker sig i sin närvaro eller frånvaro av särskilda nyckelord, standardfraser, stereotypiska bilder, informationskällor och meningar som erbjuder ett tematiskt förstärkt kluster av fakta eller bedömningar. Ramarna som guidar mottagarens tankesätt och avgöranden kan återspegla, eller inte återspegla textens ramar och
kommunikatörens avsiktliga inramning. Kulturen är grundstommen till de ramar som vanligtvis åberopas. Kulturen kan definieras som en uppsättning av gemensamma ramar som visar sig i diskursen och tänkandet hos majoriteten av människor i en social grupp. Samtliga av de nyligen beskrivna delarna inkluderar vad Entman (1993), benämner som
framing selection och salience, samt tillämpning av att de fyra funktionerna att;
definiera, diagnostisera, utvärdera och föreskriva. Samtidigt behöver inte en text nödvändigtvis inkludera alla fyra funktioner.
När medierna gestaltar ett samhällsproblem, handlar journalistiska gestaltningar alltså om mer än endast de framhävda argumenten. Det kan direkt kopplas till den
journalistiska infallsvinkeln, de fakta som hänvisas, vem eller vilka som får uttala sig, samt användningen och upprepningen av metaforer, bilder och inte minst de
symboler. Kommunikatören riktar därmed uppmärksamheten på ett sätt för att utöva inflytande över hur mottagaren uppfattar den rapporterade verkligheten (Shehata 2019; Entman 2004).
Gestaltning av samhällsfenomen kan även ses om en utövning av politisk makt, då gestaltning uppmärksammar aktörers identitet eller fångar de intressen som tävlar om att dominera en text (Entman 1993). Vanligen kan också en specifik fråga eller mening i en text kan även inkludera flera ramar, medan andra inte behöver inkludera någon. Dessa ståndpunkter presenteras ofta utifrån två alternativa synsätt, eller motpoler i sakfrågan, där ena sidan läggs fram som fakta och besvaras genom att ifrågasättas av sakkunniga i motpol till detta (ibid.).
3.2 Dagordningsteori – första nivån
Maxwell McComb och Donald Shaw (1972) har i studien The Agenda-Setting Function
of the Mass Media, kommit fram till att de frågor och ämnen som var på mediernas
dagordning under den amerikanska valrörelsen år 1968, även var vad läsarna ansåg som de viktigaste samhällsproblemen. Även att det inte gick att koppla studiens resultat till orsak och verkan, det vill säga om det var journalistikens dagordning som påverkade publiken, eller publikens opinion som påverkade journalistikens dagordning, menar Shehata att studien än idag är relevant inom journalistikforskning trots att den utfördes i ett äldre medielandskap (McComb & Shaw 1972; Shehata 2019). Vad som däremot tydligt framgick av resultatet var McComb och Shaws slutsats, vilket de formulerar som att journalistiken påverkade opinionen genom att lyfta fram vissa sakfrågor i sin
rapportering, men tona ned andra (McComb & Shaw, 1972). Den ursprungliga hypotesen har sedan dess utvecklats och tillhör idag de mest etablerade och studerade teorierna inom medieforskningen (Scheufele, 2000; Weaver, 2007). Detta ligger till grund för vad vi definierar som dagordningsmakten.
Dagordningseffekter omfattar idag fler aspekter än endast sakfrågeprioriteringar, då hypotesen numera även berör aktörer och attribut (Shehata, 2019). Dagordningsteorin brukar därmed delas in i två nivåer, där första nivån både behandlar prioritering av sakfrågor och aktörer, medan den andra nivån fokuserar på tillskrivningar av attribut till föregående två nämnda aspekter.
Dagordningens första nivå besvarar därmed för vad och vilka objekt som är
Wanta, 2001; McCombs et al., 2000). Denna studie ämnar endast att använda dagordningsteorin i syfte att fastställa vad och vilka objekt som konkret framträder i texten, samt att etablera dagordningens effekter gentemot publiken. Därför kommer vi inte att tillämpa dagordningens andra nivå, då vi utgår från gestaltningsteorin som verktyg för att besvara hur journalistikens rapportering framställs och beskrivs. I boken Makt, Medier och Samhälle beskriver Jesper Strömbäck (2014) tre olika dagordningar;
allmänhetens, mediernas och den politiska. Mediernas dagordning handlar om att
innehållsanalytiskt urskilja vilka frågor och ämnen som medierna anser som viktiga (Strömbäck, 2014). Detta är av stor relevans för den här komparativa studien sett till hur vi dagordningsmaktens effekter kommer att tolkas.
3.3 Nyhetsurval och berättartekniker
För att medierna ska hålla sig konkurrenskraftiga i kampen om publikens uppmärksamhet, menar Strömbäck (2019) att medierna har utvecklat diverse
berättartekniker. Dessa kan ses som konkreta uttryck för medielogiken, samtidigt som de bidrar med betydelse för hur nyheter väljs ut och den journalistiska vinkeln
framställs (ibid.).
I Det medievridde samfunn identifierar och analyserar Gudmund Hernes för fem av dessa tendenser som han anser utmärker den moderna medielogiken; Tillspetsning, förenkling, polarisering, intensifiering och konkretisering (Hernes, 1978, s. 181-195). Med tillspetsning menas att konflikter förtydligas, att formuleringarna i texten skärps och görs mer framstående än vad de i själva verket inte är. Förenkling sänker publikens krav på förkunskaper genom att en komplex text görs mer lättförståelig och kortfattad genom begränsad mångfald och nyans. Polarisering uppmärksammar kontraster i åsikter, detta genom att särskilda och tydligt placera åsiktsmotståndare mot varandra som två skilda parter med olika ståndpunkter.
Intensifiering syftar till att texter av stark och laddad karaktär, uppmärksammas mer än
ett uppriktigt inlägg. Strejker och sammandrabbningar är tydliga exempel på händelser som faller under detta. Genom konkretisering undviks abstrakta tankegångar och texten görs mer fattbar. Ett specifikt fall kan konkretisera ett större problem i en artikel och motverkar ogreppbara underkategorier i en artikelserie. Berättelsen blir tydligare samtidigt som en “mänsklig touch” adderas. Personifiering av dessa tendenser, menar Hernes ger händelser ett ansikte och skapar en form av identifikation hos mottagaren (ibid.).
Utöver den journalistiska dramaturgin och dess bidrag till mediernas nyhetsurval, tog nyhetsforskaren Henk Prakke (1969) fram en övergripande grafisk modell för hur han anser en nyhet brukar och bör värderas. Nedan infogas en figur på närhetsprincip återgiven av Weibull & Wadbring (2014);
Figur 1 Prakkes modell för dimensioner hos nyheters värde (Weibull & Wadbring, 2014, s. 282).
Modellen baseras på avstånd och innehåller tre faktorer; tid, kultur och rum. Ju kortare avstånd en händelse har i relation till en eller flera av dessa aktorer, desto troligare är det att händelsen även får ett högre nyhetsvärde och därmed uppmärksammas mer än andra händelser. En tidsmässigt inaktuell händelse med ett stort geografisk avstånd som inte berör eller engagerar publiken, har därmed ett lägre nyhetsvärde och genererar lägre uppmärksamhet (Prakke, 1969; Weibull & Wadbring, 2014).
I studien; På första sidan: en studie i nyhetsvärdering, undersökte Håkan Hvitfelt (1985) för vilka faktorer som ökar sannolikheten att en nyhetsartikel kommer att produceras, publiceras, samt att bli tidningens huvudartikel. Hvitfelts (1985) resultat korrelerar med Prakkes (1969) modell för geografisk, kulturell och rumslig närhet, med en tillskrivning för nyhetens behandling av elitpersoner. Hvitfelt menar att nyheter som fokuserar på elitpersoner, eller har elitpersoner som källa, är en stor bidragande faktor i redaktioners nyhetsvärdering, samt att nyheter om enskilda personer också innefattar ett högre värde i jämförelse till nyheter om kollektiva händelseförlopp då de är enklare att identifiera sig med (ibid.).
Sammanfattningsvis påverkar detta kapitlets tendenser och faktorer för hur sannolikt det är att medierna rapporterar om en nyhet och hur den journalistiska vinkeln fokuseras i sin riktning. Detta gäller även för hur mottaglig publiken är att ta del av den sett utifrån ett teoretiskt perspektiv. Vi anser att denna aspekt inom medielogiken är relevant för vår studie, då den ständigt är närvarande i nyhetsprocessen och kan påverka framställningen och mottagandet av texter.
4 Metod
Metodkapitlet inleds med en kort beskrivning av den valda metoden, en kvalitativ innehållsanalys, följt av en beskrivning av material och urval. Därefter presenteras ett avsnitt angående tillvägagångssättet av metoden kopplat till Entmans (1993) definition av frames. Kapitlet avslutas med en metoddiskussion.
4.1 Kvalitativ innehållsanalys
För att undersöka hur Greta Thunberg gestaltades under sin tid i Amerika, med The United Nations Climate Action Summit i New York som utgångspunkt, i nationell och internationell rapportering har vi använt oss av en kvalitativ innehållsanalys som metod. Enligt Esaiasson et.al. (2017) är den kvalitativa metoden användbart när forskare vill undersöka helheten i texter och definiera dolda budskap. Den här metoden ger oss möjlighet att systematiskt och djupgående undersöka vad för mening som har tillskrivits fenomenet Greta Thunberg utifrån den sociala kontexten (Esaiasson et.al. 2017). Genom en intensivläsning av det empiriska materialet och med hjälp av de analytiska
verktygen, som presenteras nedan, ställa frågor till texterna ville vi undersöka och komma fram till vilka frames som medierna har använt för att inrama fenomenet. Esaiasson et.al. (2017) menar att inramningens innehåll är det centrala i en framinganalys och har betydelse för hur mottagaren tolkar texten.
Den kvalitativa textanalysen har sin grund i en tolkningstradition, hermeneutiken (Widén, 2015). Utifrån Pär Widén (2015) definition av hermeneutikens dimensioner utgick vi framförallt ifrån den andra och tredje dimensionen då dessa kunde kopplas till studiens forskningsfråga och syfte. Den andra dimensionen handlar om att skapa kunskap om textens språkliga genrer, det vill säga att språket och texten står i fokus. Tredje dimensionen klargör för vad texterna säger i relation till sin kontext, i vilket
samhälle och kultur som texten är skapad i (Widén, 2015). Vi använde även ytterligare en av Widéns dimensioner, den problematiserade; den syftar till att genom kopplingen av en eller flera teorier utforma ytterligare en analytisk dimension.
4.2 Material och urval
Det empiriska materialet är framtaget utifrån ett strategiskt urval. Vi valde att avgränsa oss till webbpublikationer av de valda tidningarna; Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet från Sverige och The Washington Post och The New York Times från Amerika.
Dagens Nyheters politiska profil ses som oberoende liberal (Nationalencyklopedin 2020) medan Svenska Dagbladets profilerar sig som obunden moderat
(Nationalencyklopedin 2020). Enligt Medieakademins förtroendebarometer (2019) ligger Dagens Nyheter och därefter Svenska Dagbladet i topp när det gäller läsarnas förtroende för den svenska dagspressen. Dessa tidningar är därför optimala att jämföra då deras ställning och förutsättningar är likartade.
Även de amerikanska tidningarna The Washington Post och The New York Times är rikstäckande och har båda stora läsekretsar. Båda tidningarna ses även ha en liberal ideologi (Pew Research Center 2014).
Dessa fyra tidningar kan därför på flera sätt likställas med varandra och ger därför bästa möjlighet till att jämföra.
Den valda tidsperioden för studiens undersökningsområde var 1 augusti 2019 - 31 october 2019. Det här tidsspannet valdes i och med att den 23 september höll Greta Thunberg sitt tal hos The United Nations Climate Action Summit i New York, alltså föll den här händelsen i mitten av undersökningsperioden.
Det empiriska materialet, det vill säga nyhetsartiklarna, samlades in genom sökning i de valda nättidningarnas sökmotorer. Sökorden var enbart “Greta Thunberg”. För att ingå i studien skulle artiklarna vara publicerade inom den valda tidsperioden, nämna Greta Thunberg, vara kopplat till klimatfrågan och inte vara åsiktstexter. Vi bestämde även att artiklarna enbart skrivna av nyhetsbyråer föll bort i och med studiens syfte att undersöka tidningarnas egna gestaltningar. Vid detta urvalet hamnade vi på sammanlagt 141 artiklar. Vid andra urvalet valdes artiklar bort som vi ansåg lågt för långt ifrån studiens
syfte och frågeställningar, artiklar som inte kunde kopplas till Greta Thunberg, klimatfrågan och hennes tid i Amerika föll bort. Under detta urvalet föll även
kommenterande- eller analystexter bort då dessa kunde tolkas som åsiktstexter och inte relevanta för studiens syfte att undersöka nyhetstexter. Efter dessa urval påbörjades även en första och övergripande kategorisering av materialet. Även vid den här genomläsningen föll artiklar bort som inte ansågs relevanta till studiens
frågeställningar.
Efter samtliga urval landade vi på sammanlagt 66 artiklar. Fördelningen såg ut som följande: Dagens Nyheter: 21 st, Svenska Dagbladet: 24 st, The New York Times: 11 st och The Washington Post: 10 st.
Nedan fortsätter en förklaring till studiens tillvägagångssätt.
4.3 Tillvägagångssätt
Vårt tillvägagångssätt utgick ifrån Kristina Boréus och Sebastian Kohl (2018) steg för att utföra en innehållsanalys. Enligt Boréus och Kohl (2018) är det första steget att välja material som kan ge svar på studiens forskningsfråga. De ger även rådet att börja med ett provurval för att undersöka materialets relevans till forskningsfrågan. Genom en sökning via mediernas sökmotorer kunde vi snabbt få en överblick över det tillgängliga materialet.
Andra steget handlade om att konstruera ett analysinstrument, ett kodschema. Det vill säga vilka preciserade frågor som skulle ställas till det empiriska materialet och vad som skulle noteras. Vi utgick från Boréus och Kohl (2018) rekommendation om
genomläsning av hela eller delar av det empiriska materialet vid utformningen av kodschemat. Vid studier som vill urskilja vilka ramar som framställs är det, enligt Esaiasson et.al. (2017), väsentligt att frågorna är skapta ur framingbereppet samt
studiens teoretiska ramverk och att de ställdes systematiskt till det empiriska materialet. För att forma vårt kodschema utgick vi alltså från studiens teoretiska perspektiv;
gestaltningsteorin, dagordningsteorin samt teorin om nyhetsurval och berättartekniker. I och med utförandet av en komparativ studie är det även grundläggande att texterna bedöms exakt på samma sätt för att förhindra misstag (Boréus & Kohl 2018).
Kodschema:
1. Hur inramas Greta Thunberg?
2. Vilka egenskaper tillskrivs personifieringen av klimatfrågan? 3. Vilka sorters subjekt/aktörer finns med i inramningen? 4. Hur är orsaken till problemet inramat?
5. Hur är lösningen på problemet inramat?
6. Vad väljs ut och framhävs/prioriteras i texterna?
Vad sägs?
1. Vad och vilka subjekt väljs ut och framhävs? 2. Vilka objekt väljs ut och framhävs?
3. Orsak till problemet? 4. Lösning på problemet?
Hur sägs det?
1. Vilken berättarteknik används? 2. Orsak till problemet?
3. Lösning på problemet? 4. Positiv/negativ vinkel?
Verktygen för att svara på dessa frågor handlade att genom en intensivläsning av artikeln urskilja om infallsvinkel, vilka berättargrepp artikeln använde sig av, vilka metaforer, liknelser, symboler, standardfraser, värdeladdade ord eller andra språkliga begrepp som texten använde sig av. Verktygen behandlade även aktörernas roll; vilka karaktärsdrag, vilka handlingskapaciteter representerar de samt vilka som får komma till tals.
Vi tog även beslutet att undersöka ifall artikeln hade en övergripande positiv eller negativ ton och ifall Greta Thunberg beskrevs med en positiv eller negativ ton. Detta för att ytterligare urskilja en nivå i hur gestaltningen såg ut.
Tredje steget var att bearbeta det empiriska materialet utifrån kodschemat. Först gjordes en övergripande läsning av materialet, därefter en mer intensivt och då med hjälp av analysinstrumentet. Det empiriska materialet delades upp mellan oss på så vis att den ena personen läste artiklarna från The Washington Post och Dagens Nyheter och den andra läste artiklarna från The New York Times och Svenska Dagbladet. Under hela
analysens gång hade vi en pågående diskussion för att säkerställa att materialet
analyserades konsekvent. Vi resonerade och jämförde materialet för att arbeta oss fram till mönster och teman.
Materialet tematiserades och mönster för tydliggjordes tills vi ansåg att vi fått fram de mest framträdande gestaltningarna från varje tidning. Genom att ställa frågorna i kodschemat konsekvent till varje artikeln höll vi tolkning öppen för vilken gestaltning av Greta Thunberg som artikeln målade upp.
Fjärde steget bestod av att sammanställa resultatet. Utifrån genomläsning av det empiriska materialet och kategorisering av innehållet med hjälp av kodschemat har vi formulerat ett antal gestaltningar som vi ansåg var mest framträdande.
Avslutande gjordes ett analysarbete på detaljerad nivå för att sammanställa materialet i relation till studiens frågeställningar. Här utfördes även en jämförelse av tidningarna och länderna för att undersöka de likheter och skillnader som vi uppmärksammat. Svaren på frågeställningarna och jämförelsen presenteras under rubriken Slutdiskussion. Vi gjorde även återkopplingar till teorin och tidigare forskning.
4.4 Metoddiskussion
Då studien är baserad på hermeneutiken finns risken att bedömningarna blir subjektiva i sin tolkning. Som forskare har vi under hela processens gång försökt att hålla en
objektiv syn mot materialet även om fullständig objektivitet aldrig går att uppnå. Till den här studien var det dock väsentligt att vi reflekterade över våra begränsningar. Dels i och med att vi kommer från en svensk kontext och kommer därför med en
inkompetens att tolka utifrån en amerikansk synvinkel. För att styrka upp vår tolkning har vi tagit hjälp av tidigare forskning där författare tidigare har studerat ämnen eller områden som kunde kopplas till vår studie. Slutsatsen på den här studien är baserade på båda våra tolkningar som har diskuterats fram utifrån noggrann genomläsning av det empiriska materialet.
Våra begränsningar kommer även i form av tid. Ifall mer tid hade funnits kunde fler artiklar eller fler tidningar analyserats. Detta hade i sin tur ökat studiens reliabilitet. Om ett större antal artiklar eller fler tidningar hade studerats finns möjligheten att andra gestaltningar som nu inte gjorde sig märkbara hade fått större fäste. Detta hade i sin tur gett en mer rättfärdig bild av rapporteringen. Till den här studien, med dess tidsram och
frågeställningar, anser vi det dock försvarbart med det antal artiklar som vi fick fram efter samtliga urval.
Under urvalet blev det tydligt att de svenska tidningarna, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, hade publicerat fler artiklar med nyckelordet “Greta Thunberg” inom den valda tidsperioden än de amerikanska tidningarna. I vårt urval hade dock de båda svenska tidningarna liknande antal artiklar (21 och 24) och även de båda amerikanska (10 och 11). Detta ger en jämvikt vid jämförelsen, både tidningar emellan men även i sin tur mellan länderna. Enligt Strömbäck et.al. (2008) kan anledningen till att ett land skriver mer om ett ämne dels bero på ländernas mediala och politiska system och traditioner och de menar att nyhetsurval och inramning inte helt kan förstås om inte system- och institutionsnivån även reflekteras över. I och med att Greta Thunberg som svensk redan innan resan till Amerika var mycket uppmärksammad i den svenska nyhetssfären är det därför inte förvånande att de inhemska tidningarna hade fler artiklar än de amerikanska.
En aspekt som i den här studien kunde gjorts tydligare och mer ingående, är att djupare studera och analysera ländernas politiska system i relation till tidigare
klimatrapportering i dagspress. Detta för att i sin tur studera och reflektera över hur det kan ha påverka resultatet vid den här studien. I och med att det empiriska urvalet bestod av fyra tidningar som i sin position i sitt lands mediala sfär är mycket likartade, bidrog detta till att resultatet och jämförelsen mellan tidningarna påminde om varandra. Ifall urvalet hade bestått av en eller två tidningar som inte hade den liknande positionen, till exempel en mer konservativ, socialistisk ideologi eller kvällspress, hade resultatet måhända blivit mer oväntat och inbringande. Något som kan finnas i åtanke vid framtida forskning inom liknande ämne.
Att använda en kvalitativ textanalys som metod anser vi relevant för att undersöka gestaltningar och rättfärdigar därför studiens validitet. Men en brist i validiteten är att i och med denna metod kan vi inte undersöka hur läsaren uppfattar och mottar texten, analysen består därför enbart utifrån hur vi har gjort tolkningen.
5 Analys och resultat
För att svara på studiens syfte och frågeställningar har vi använt oss av en kvalitativ innehållsanalys för att uppmärksamma gestaltningar och mönster rörande
framställningen av Greta Thunberg. Utifrån vår undersökning av det empiriska
materialet, kommer vi i följande kapitel att presentera de fynd som vi anser är väsentliga för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Detta kapitel inkluderar därmed först en summerad analys, följt av de tre gestaltningsramar som vi identifierat har tillämpats i nyhetstexter gällande Greta Thunberg i publiceringar av Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, The New York Times och The Washington Post.
Övergripande analys
Konsekvent för inramningen av Greta Thunberg är hur hon omskrivs med en positiv ton i ett sammanhang för konflikt där hon ses som en lösning på problemet. Thunberg gestaltas ur tre dominerande gestaltningsramar, vilket är; revolutionär ledare, ikon och
ung budbärare. Båda de svenska och amerikanska tidningarna använder en eller flera av
dessa gestaltningsramar i sina texter, samt tillskriver henne i majoritet likvärdiga attribut som exempelvis en åsiktsdelare, inspiratör och förebild.
Detta tar sig form i texten utifrån personifiering som huvudsaklig berättartekniskt perspektiv, då samtliga tidningar porträtterar Greta Thunberg som ‘ansiktet utåt’ gällande hur klimatdebatten gestaltas. Greta Thunberg tillges ett symboliskt värde och skapar en så kallad ‘Greta-effekt’. Klimatrelaterade frågor framhävs därav ur Thunbergs egna perspektiv som förespråkar för att agera och skapa förändring, vilket är kopplat till hur Thunberg även framförs vara en lösning på problemet. Utöver Greta Thunberg själv, kommer huvudsakligen elitpersoner till tals, mer utrymme frigörs åt
klimatdebatten och unga demonstrerande aktivister får en större plattform att bli hörda. Läsarna låts känna identifikation till Thunberg och hennes drivkraft i kampen mot klimathotet, detta genom en humaniserad beskrivning av henne som person vilket resulterar i ett ökat förtroende. Thunberg låts alltså personifiera hela klimatdebatten, vilket innebär att de egenskaper som tillskrivs personifieringen är ur hennes synsätt på klimathotets rådande situation. Konsekvensen blir därmed en känsla av att läget är akut och en uppmaning till att agera.
Greta Thunberg, on Tour in America, Offers an Unvarnished View (The New York Times, 2019-09-18 ”Greta Thunberg, on Tour in America, Offers an Unvarnished View”)
Egenskapen blir därför att inte ‘blunda’ för den osminkade sanningen. Detta förtydligas i texten genom att framhäva hur det amerikanska folket tar sina protester ut på gatorna i verkan av ‘Greta-effekten’. Maktbalansen mellan henne och läsarna framställs därför i
jämvikt.
Kollektivt för de svenska och amerikanska dagspress, är klimathotet av naturliga skäl den centrala problematiken inom deras gestaltning. Problems orsak tydliggörs genom frekvent framhävning av hur makthavarna bör stå till svars, där applicering av
värdeladdade ord syftar till att förstärka och tydliggöra det moraliska ansvaret. Ett tydlig exempel för detta är vid Greta Thunbergs tal framför FN:s klimattoppmöte i New York den 23 september 2019, då hon riktar skarp kritik mot makthavarna. “Hur vågar ni?” lyder Svenska Dagbladet rubricering, “Ni har stulit min barndom” rubricerar Dagens Nyheter händelsen samma dag. I de amerikanska tidningarna riktas däremot tydligare kritik mot egna makthavare och den inhemska klimatpolitiken.
[...] The Trump administration is working to roll back several Obama-era climate rules, and last week revoked California’s ability to set tighter limits on vehicles’ carbon emissions, a leading driver of climate change. (The Washington Post, 2019-09-23, Greta
Thunberg had one question at the U.N. climate summit: ‘How dare you?’)
I de svenska tidningarna framhävs istället mer kritik riktad mot utländska och internationella makthavare
– Förändring är på väg [...] oavsett om ni vill eller inte [...] (Svenska Dagbladet, 2019-09-23 “Greta Thunberg i tal till FN-ledarna: ”Hur vågar ni?””; Dagens Nyheter, 2019-09-23 “Greta Thunberg till FN: Ni har stulit min barndom”)
Att en förändring är på väg oavsett om dessa makthavare “vill det eller inte”, fastställer därmed hur de svenska tidningarna väljer att definiera problemets orsak. Utöver personifiering som huvudsaklig berättarteknik för hur texten vinklas, appliceras tillspetsning, polarisering och intensifiering för att förstärka dess infallsvinkel, med speciell tillämpning av metaforer och värdeladdade ord som verktyg. Ett tydligt
exempel på detta är hur det stormiga havet och Thunbergs segling över Atlanten förhöjs till mer än en fysisk resa och får symbolisera hennes kamp och inramning i texten. Sett
till separata händelser, prioriteras det som har en direkt koppling till Thunberg personligen. Utöver ett större intresse för klimatrörelsens demonstrationer, fokuserar rapporteringen att handla mer om Thunbergs resa, hennes tal vid FN:s klimattoppmöte och diverse beröm och lovord hon tillges.
5.1 Revolutionär ledare
Vi gjorde tolkningen av att det empiriska materialet presenterade en inramning av Greta Thunberg som en revolutionär ledare där åsikterna om henne kan gå isär. Tydligt är det ramverk för i vilken kontext hon placeras inom vilket är konflikt.
Den tydligaste likheten som vi kan identifiera i jämförelsen av svensk- och amerikansk dagspress rapportering, är dess gemensamma tillskrivning av Greta Thunbergs identitet som ledare. Detta kan vi med säkerhet konstatera är den mest framstående och grunden för hur all typ av gestaltning gällande Thunbergs identitet behandlas, även om den stundtals skiljer sig gällande vilka attribut som tar form tillhörande identitetens
gestaltning. Thunbergs ledarroll formges i texten genom att utmålas som ‘ansiktet utåt’ för klimatrörelsen och företräda handlingskraft gentemot läsaren. Gemensamt skildras
ledaren med allmänmänskliga karaktärsdrag, vilket den ‘vanliga medborgaren’ kan
identifiera sig med oavsett vilken nationalitet denne har.
Genom att rapportera om Thunbergs resa som gått från att strejka ensam utanför riksdagshuset i Sverige till att demonstrera tillsammans med tusentals andra ungdomar internationellt, presentera materialet en bild av Thunberg som handlingskraftig och revolutionär. Vi menar att tidningarnas inramning av Greta Thunberg insinuerar att hon är en tuff och relaterbar ledarfigur med en ansvarande roll i kampen mot klimathotet, vilket även är de attribut som läsarna kan komma att associera henne med sett till dagordningsmakten. Eftersom Thunberg förmedlas som frontfigur och ledare gällande förespråkning av positiv klimatförändring, ger hon därmed klimatrörelsen ett ansikte, något som Hernes (1978) anser skapar en form av identifikation hos mottagaren. Vi menar att inramningen applicerar Thunberg likt den röda tråd som binder samman texten. Thunberg är i och med det den centrala figur som tidningarna nyttjar för att vinkla händelser och konflikter, vilket allmänmänskligt leder läsaren till att associera henne med och till sammanhanget:
”If no one else will take action, then we will,” Greta Thunberg, the 16-year-old Swedish climate activist whose one-person strikes in Stockholm helped ignite a global movement, told demonstrators in New York City. “We demand a safe future. Is that really too much to ask? (The New York Times, 2019-09-20 “Protesting Climate Change, Young People
Take to Streets in a Global Strike”)
Genom användningen av värdeladdade ord i syfte att förstärka och tydliggöra
konflikten, framgår Thunbergs åsikter om att makthavarna gör för lite och således en orsak till problemet om klimatförändringar. Denna typ av infallsvinkel etableras tidigt, ofta redan i textens rubriksättning och bibehålls därefter som ett genomgående tema i texten. Vidare framgår det även hur två separata sidor i konflikten etableras, så kallad
polarisering. Detta berättartekniska perspektiv som Hernes (1978) menar
uppmärksammar kontraster i åsikter genom att placera dessa parter mot varandra. Vår analys är därmed att Thunberg placeras i centrum för konflikten. Användningen av att ställa personer mot varandra bidrar alltså till bilden av Thunberg, och då även
inramningen klimatfrågan. För när åsikterna om Thunberg går isär, så gör även åsikterna om klimatfrågan.
Kollektivt för det empiriska materialet är att klimathotet är den centrala problematiken inom deras gestaltning. Dess orsak tydliggörs genom frekvent framhävning av hur makthavarna bör stå till svars. Ett tydlig exempel för detta är vid Greta Thunbergs tal framför FN:s klimattoppmöte i New York den 23 september 2019, då hon riktar skarp kritik mot makthavarna. “Hur vågar ni?” lyder Svenska Dagbladet rubricering, “Ni har
stulit min barndom” rubricerar Dagens Nyheter händelsen samma dag. Då båda
tidningarna tidigt i texten väljer att framhäva denna kritik mot makthavarna, samt
använder värdeladdade ord för att förstärka och tydliggöra konflikten, indikerar detta för att dessa makthavare även bör stå till svars.
– Förändring är på väg [...] oavsett om ni vill eller inte [...] (Svenska Dagbladet, 2019-09-23 “Greta Thunberg i tal till FN-ledarna: ”Hur vågar ni?””; Dagens Nyheter, 2019-09-23 “Greta Thunberg till FN: Ni har stulit min barndom”)
Att en förändring är på väg oavsett om dessa makthavare “vill det eller inte”, fastställer därmed hur svensk dagspress väljer att definiera problemets orsak. I den amerikanska dagspressen presenterar texten en bild av Thunberg och den rådande klimatdebatten i relation till presidenten Donald Trump och hans klimatpolitik.
Samtidigt som Trumps inställning till klimatfrågor beskrivs presenteras även hur omvärldens ledare ställer sig till frågan och Thunberg.
Det blir alltså tydligt av det empiriska materialet att Thunberg är en person som skapar konflikt och att tankarna och åsikterna kring henne kan gå skilda åt. Tidningarna skrev frekvent om den kritik mot Thunberg som inkommit från elitpersoner. Enligt Hvitfelts (1985) teori om nyhetsvärdering är rapportering om elitpersoner ett ämne som ofta värderas högt.
Genom att vid flertal tillfällen rapportera om aktörer som på olika vis haft åsikter om Thunberg, presenterats en bild av Thunberg som en åsiktsdelare. Speciellt märkbart är tidningarnas användning av värdeladdade ord, metaforer och liknelser som får måla upp denna bild av Thunberg och hennes resa. Citaten som följer nedan är exempel som förtydligar och argumenterar för den här inramningen:
“Swedish climate activist Greta Thunberg is sailing to America amid a storm of online attacks” (The Washington Post, 2019-08-15, Swedish climate activist Greta Thunberg is
sailing to America amid a storm of online attacks)
“The seas were rough at times, and so was the criticism. The Washington Post’s Claire Parker reported that the attacks were “ruthlessly derisive,” even as others cheered her on.” (The Washington Post, 2019-08-29, A teen activist refused to take a gas-guzzling
plane to a U.N. summit. She just arrived by boat to cheers.)
I urvalen ovan får hennes resa över havet stå som en metafor och liknelse för den kritik hon fått utstå på nätet. I dessa citat tolkar vi det som att artiklarna vill lägga vikt på att beskriva kritiken på nätet genom användningen av värdeladdade ord som attacker och att likna det vid en storm. Hon målas upp som en person vars kraft och inflytande är stor nog för att beskriva det som att attackerna mot henne var hänsynslöst hånliga och att det stormar omkring henne.
Genom att tidningarna tydligare framhäver Thunbergs perspektiv i polariserade
situationer, gör sig även personifieringen sig mer påtaglig i texten. Hernes (1978) menar att personifieringen används som berättargrepp för att hjälpa läsarna att skapa
identifikation. Genom att beskriva den kritik, samt hat och hot som Thunberg fått ta emot, ges bilden av en person som inte förtjänar dessa anmärkningar. Speciellt när åsikterna, enligt artiklarna, kommer från vuxna elitpersoner. Samtidigt presenteras och
framhävs bilden av Thunberg som stark och att hon kan stå upp för sig. Hon är uppriktig, ger svar på tal och tål att ta kritik:
“she has brushed off suggestions that she speak with Trump. “Why should I waste time talking to him when he, of course, is not going to listen to me?" Thunberg told CBS News last month. Her face on Monday, it appeared, said it all.”(The Washington Post, 2019-09-23, Greta Thunberg had one question at the U.N. climate summit: ‘How dare
you?’)
Med Thunberg som huvudperson i inramningen, agerar dessa subjekt och aktörer i relation till henne. Av den anledningen är det Thunberg som tillges kommentarer från elitpersoner, får klimatfrågor att debatteras och inspirerar unga aktivister till att demonstrera.
Sammantaget kan det alltså tolkas som att hon i det empiriska materialet främst målas upp som en revolutionär ledare - det är hon som ensam tonåring gått från att sitta utanför riksdagshuset till att samla miljoner människor till att strejka för klimatet. Men hon får mer än att bara representera ungdomsrörelsen - hon har en betydande roll inom den. Entman (1993) menar att framing handlar om vad som väljs att uppmärksamma och framhävs. Det märkbara mönstret av att framhäva och gestalta Thunberg som ledare; kan i den svenska dagspressen handla om tidningarnas och Thunbergs nationalitet; de är båda svenska. Inom den svenska gestaltningen beskrivs
klimatmarscherna som hennes och hon är huvudpersonen inom ramen. Enligt Prakke (1969) och hans närhetsprincip kan detta vara en bidragande faktor till nyhetsurval. Tolkningen kan göras att DN vill visa att Sverige ligger i framkant när det kommer till klimatfrågan. Tidningen målar upp en bild av Thunberg som läsarna kan relatera till och känna identifikation med. I linje med en svensk klimatpolitik, Sveriges gestaltning av Thunberg och hennes frustration får representera det svenska folket.
5.2 Ikon
Av det empiriska materialet gjorde vi tolkningen av att det fanns ett starkt mönster av att beskriva Thunberg som en förebild, inspiratör och höja upp henne som ikon. Hennes påverkan har blivit så omfattande att det nu talas om en global “Greta Thunberg-effekt” (Svenska Dagbladet, 2019-10-29 “Thunberg avböjer nordiskt miljöpris”). Utifrån
hennes strävan och aktivism, målas en bild upp av hopp mot den yngre generationen och fokus läggs på känslomässiga konsekvenser.
“Snälla skriv om Greta Thunberg – för min skull” (Svenska Dagbladet, 2019-10-11
““Snälla skriv om Greta Thunberg – för min skull””)
Kollektivt, på ett eller annat vis, väljer svensk- och amerikansk dagspress att prioritera dagordningen till vad som berör Thunbergs agerande och uträttande under sin vistelse i Amerika. Båda länders dagspress publicerade artiklar om Thunbergs tal i kongressen och vid FN:s klimattoppmöte, samt lagt väsentligt fokus på de miljoner aktivister som intog gatorna för att demonstrera med Thunberg som inspiratör. Då Thunbergs roll för klimatrörelsen gör sig tydlig i både den amerikanska och den svenska dagspressen, gjorde vi tolkningen att den av Hernes (1978) berättargrepp som var mest framträdande var användningen av personifiering. Men även i användningen av andra mer
underliggande berättargrepp finns likheterna i form av tillspetsning och polarisering. Konsekvent för alla tidningar porträtteras Greta Thunberg att vara ‘ansiktet utåt’ gällande hur klimatdebatten gestaltas. Hernes (1978) menar att användningen av människor som ansiktet utåt för artikeln gör att läsarna kan skapa en identifikation till personen eller händelsen. Klimatrelaterade frågor framhävs därav ur Thunbergs egna perspektiv som förespråkar för att agera och skapa förändring, vilket är kopplat till hur Thunberg även framförs vara en lösning på problemet. Därav känner läsarna en
identifikation till Thunberg och hennes drivkraft i kampen mot klimathotet. Både svensk och amerikansk dagspress personifiering av klimatfrågan bidrar därför med en
positiv ton i texten, även att konflikten gällande klimatförändringar av naturliga skäl är
negativt laddad.
Genom ordval och fraser som väcker känslor blir intrycket att artiklarna ska beröra läsarna och samtidigt ge en bild av hur Thunberg togs emot. Citatet nedan kan stå som exempel från den givna ramen:
“I hamnområdet rådde det en närmast euforisk stämning när Greta Thunbergs båt var på väg mot nedre Manhattan. Glädjen och entusiasmen bland de hundratals personer och klimataktivister, de flesta väldigt unga, stod i bjärt kontrast till det gravallvarliga budskapet om klimatkrisens allvar. [...] Sin tid i USA ska hon ägna åt att sprida budskapet om hur viktigt det är att agera för att förhindra en klimatkatastrof.” (Dagens Nyheter, 2019-08-28, Greta Thunberg framme i USA – strejkar utanför FN på fredag)
Stämningen när Thunberg anländer med båten beskrivs citatet från det empiriska materialet som euforiskt och när hon håller tal i Montréal skanderar den stora massan hennes namn. Dessa ordval och beskrivningar ger tolkningen att strålkastaren ligger på Greta Thunberg redan innan hon gått i hamn; det är henne som folket har kommit för att höra. I den svenska rapporteringen görs det tydligt att artiklarna ville peka på Thunbergs resa och ankomst till Amerika som speciell och minnesvärd; de väljer att lyfta fram hamnen inte bara som proppfull med journalister som bevakade ankomsten utan även betona att internationell bevakning fanns på plats. Enligt Entman (1993) är
värdeladdade ord som dessa ett sätt för kommunikatören att uttrycka sitt budskap.
Användningen av värdeladdade ord och omnämnandet av elitpersoner tydliggör hur tillspetsning sker i gestaltningen av Thunberg och hur specifika händelser och åsikter lyfts fram. Ett tydligt exempel på detta är; “Greta Thunberg: Jag har ingen önskan om att träffa president Trump” (Dagens Nyheter, 2019-09-22). Redan i rubriksättningen nämns här två elitpersoner och en konflikt etableras.
Avståndet för identifikation mellan läsaren och Thunberg minskar här ytterligare i texten. I en kontext där Thunberg insinueras att representera en global klimatrörelse, lyfts denna typ av direktcitat.
– Jag har med mig kläder, böcker, lite brädspel som klarar av att det snurrar runt och en gosedjurskanin som jag har fått av en person som jag känner. Det kommer att bli utmanande, såklart, för alla på båten. (Svenska Dagbladet, 2019-
08-14 “Thunberg tar klimatkampen över Atlanten”)
Thunberg etableras vara en ‘alldaglig person’ som packar med sig både gosedjurskanin och brädspel inför resan. Vi anser i vår tolkning att Thunberg upplevs vara en förebild som genom sin relaterbara identitet, inspirerar till att agera för att skapa förändring. Maktbalansen ligger därför i jämvikt, vilket resulterar i tanken; ‘om Greta kan göra det, så kan vi också det’.
Förutom att beskriva Thunberg som en inspirationskälla skriver tidningarna frekvent om de hyllningar, utmärkelser och lovord av Thunberg som inkommit. Enligt
inspirerats av Thunbergs aktioner samt från celebriteter och världsledare som hyllar henne;
“För andra gången på några månader har Greta Thunberg och USA:s tidigare president Barack Obama mötts för ett möte. Och för andra gången hyllar Obama den svenska klimataktivisten:
– Vi är ett team, sa han under mötet.” (Dagens Nyheter, 2019-09-18, Ny hyllning från
Obama till Greta Thunberg: Vi är ett team)
“Greta Thunbergs tal i generalförsamlingen vid FN:s extra klimatmöte väcker stor uppmärksamhet. En rad världsstjärnor, däribland Patti Smith, Leonardo DiCaprio och Mark Ruffalo, hyllar den svenska klimataktivisten.” (Dagens
Nyheter, 2019-09-24, Världsstjärnorna hyllar Greta Thunbergs tal: ”Vem kommer att agera?”)
Sammanfattningsvis gör vi tolkningen att det finns ett starkt mönster av att beskriva Thunberg som en källa för inspiration. Utifrån hennes strävan och aktivism presenteras bilden om hopp och inspiration speciellt gentemot den yngre generationen. Samtidigt återkommer sifferfraser som “miljoner människor”, samt en syn på klimatkrisen som hoppfull med Thunberg som förebild. Detta förstärker vår tolkning av Thunberg som en inspiratör och förebild, som också enar samman miljoner människor i klimatkampen, då speciellt den yngre generationen:
“Planen är att fredagsstrejkerna på Mynttorget ska fortsätta som de har gjort ända sedan Greta Thunberg ensam satte sig ner utanför riksdagshuset den 20 augusti förra året. Då: med målet att skapa uppmärksamhet i klimatfrågan inför riksdagsvalet. Sedan dess har rörelsen vuxit, i land efter land runt om i världen har människor gjort som hon. Satt sig utanför lokala parlament och kommunhus och strejkat för klimatet. Vid den senaste globalt arrangerade strejken den 24 maj rapporterar organisatörerna att över en miljon människor strejkade i minst 131 länder.” (Dagens Nyheter, 2019-08-02, Greta
Thunbergs sista strejk i Stockholm: ”Folk måste förstå”)
5.3 Den unga budbäraren
Gällande Greta Thunberg som den unga budbäraren, har vi kunnat identifierat två dominerande faktorer som vi anser definierar denna gestaltningsram. Dessa är;
metaforiska anspelningar till Thunberg som en lösning för den globala klimatkrisen och en fokuserad framhävning av hennes unga ålder. Textens ton är därmed positiv och tar sig oftast i uttryck utifrån intensifiering som berättartekniskt perspektiv, vilket Hernes (1978) menar brukar användas i texter av stark och laddad karaktär, ofta i samband med
händelser som strejker och sammandrabbningar. I denna inramning av Thunberg tilldelas hon alltså en ansvarande roll i klimatfrågan. Genom sitt ställningstagande gentemot makthavarna och meningsmotståndare av hennes budskap, kännetecknas detta i texten av en positiv kraft till förändring. Konkret kan detta tolkas som att hon
tillsammans med den globala rörelse hon startat, ska lyckas få igenom lagkraftiga beslut för det bättre.
De metaforiska anspelningarna framträder tidigt i texten, ofta redan i rubrik eller inledande stycke. Huvudsakligen bottnar dessa metaforer i att i någon form anspela på Thunbergs segling över Atlanten som hon genomförde vid sin resa till New York. Exempel på detta är hur Thunberg; Sätter segel mot FN:s klimattoppmöte, eller Går i
hamn i New York.
Greta Thunberg, Climate Activist, Arrives in N.Y. With a Message for Trump. (The New York Times, 2019-08-28 “Greta Thunberg, Climate Activist, Arrives in N.Y. With a
Message for Trump”)
Thunberg tar klimatkampen över Atlanten […] Förutom att visa att det går att korsa Atlanten utsläppsfritt hoppas 16-åringen vinna gehör för sitt budskap i både Nord- och Sydamerika. (Svenska Dagbladet, 2019-08-14 “Thunberg tar klimatkampen över
Atlanten”)
Vad som framträder i appliceringen av dessa metaforer, är hur Thunberg framställs bära på ett budskap eller meddelande till motståndarna i kampen mot klimathotet.
Gemensamt för den svenska och amerikanska rapporteringen, är hur uppmärksamheten riktas till att rama in Thunberg likt problemets lösning. Vad som däremot särskiljer rapporteringen, är hur svensk dagspress presenterar Thunbergs budskap som redan erkänd fakta och därmed ett svenskt synsätt som hon nu ska erbjuda det amerikanska folket på andra sidan Atlanten.
Greta Thunberg, on Tour in America, Offers an Unvarnished View (The New
York Times, 2019-09-18 ”Greta Thunberg, on Tour in America, Offers an Unvarnished
View”)
Efter Thunbergs landstigning i Amerika, beskriver New York Times henne som att sprida den “osminkade sanningen”. I motpol målas i första hand makthavarna upp som problemets orsak, i den mån att de tar beslut över att implementera de lagar och regler som kan främja en positiv klimatförändring.
On Monday night, President Trump tweeted a clip of Ms. Thunberg’s speech, along with a message many believed to be sarcastic. “She seems like a very happy young girl looking forward to a bright and wonderful future,” he wrote. “So nice to see!” Ms. Thunberg, who has nearly two million Twitter followers of her own, clapped back in her bio, which had been changed on Tuesday: “A very happy young girl looking forward to a bright and wonderful future.” New York Times, 2019-09-24 “Greta Thunberg, After
Pointed U.N. Speech, Faces Attacks From the Right”)
Både inom och utanför applicering av metaforer används då även ofta värdeladdade ord för att tidigt väcka känslor och förstärka konflikten, däremot är distinktionen gentemot vilken part som dessa riktas emot, det vill säga problemets orsak. Vi anser även att detta pekar för fler underliggande faktorer som exempelvis ländernas olika klimatpolitiska situationer.
Då Thunberg genomgående tituleras som en klimataktivist, kombinerat med en frekvent upprepning av hennes unga ålder, menar vi att det sätter henne i en
samhällspositionering som så kallat ‘slår uppåt’ och därmed görs mer relaterbar gentemot tidningarnas läsare. Denna fixering på Thunbergs unga ålder, vilket är genomgående för samtliga av de tidningar som inkluderas i studien, anser vi följer ett tydligt humaniserande mönster i hur det appliceras med hjälp av standardfraser, värdeladdade ord och associationer. Nedan följer två exempel där ordval som på ett beskrivande sätt humaniserar Thunberg och lägger vikt vid hennes ålder:
“Vad är svårast att lämna hemma i Sverige?
– Jag tror det är hundarna. Familjen kan jag prata med på telefon, men det går inte med hundarna, säger Greta Thunberg till DN. [...] säger Greta Thunberg som just nu har sommarlov” (Dagens Nyheter, 2019-08-02, Greta Thunbergs sista strejk i Stockholm: ”Folk måste förstå”)
“Efter bara några timmar nära land hade alla intryck gjort Greta Thunberg trött. [...] När hon tillfälligt tappade tråden under presskonferensen stämde folkskaran omkring henne upp i ett spontant jubel: ”Vi älskar dig Greta [...]. Det senaste året har Greta Thunberg gått från att vara en okänd svensk niondeklassare – till en av världens mest inflytelserika personer, en titel hon fick av tidningen Time i april. Det som började med en ensam skolstrejk utanför riksdagshuset i Stockholm, har blivit en global klimatrörelse. Trots framgångarna har Greta Thunberg tidigare uttryckt att hon inte är nöjd med
utvecklingen.” (Dagens Nyheter, 2019-08-28, Greta Thunberg framme i USA – strejkar utanför FN på fredag)
