Derivativ talan

I koncernförhållanden där moderbolaget är ett Aktiengesellschaft kan en enskild aktieägare i ett dotterbolag föra talan mot ledamöter i moderbolagets Aufsichtsrat och Vorstand för orsakad skada. Då inget koncernförhållande föreligger har endast en minoritet bestående av ägare till minst tio procent av aktiekapitalet rätt att väcka talan om skadestånd mot ledamot av Aufsichtsrat eller Vorstand.³³⁴ I och med att ägandet i Aktiengesellschaft är spritt kan det vara svårt att nå upp till en tiondel av aktiekapitalet. I tyskt rätt uppställs dock ytterligare ett alternativ till rätten att väcka skadeståndstalan, då även aktieägare till ett nominellt värde av 2 miljoner DM ges denna möjlighet.³³⁵ Enskild aktieägare eller en minoritet understigande tio procent samt ägare till ett nominellt belopp understigande 2 milj. DM har däremot ingen befogenhet att väcka skadeståndstalan,³³⁶ detta tillskillnad från aktieägare i GmbH. Endast i de fall aktieägare orsakats medelbar skada och bolaget anstår från att väcka skadeståndstalan anses aktieägares medelbara skada omvandlas till en omedelbar skada vilket ger denne möjlighet att själv väcka talan. 337 En aktieägarmajoritet, som representerar fem procent av aktiekapitalet eller nominellt 1 milj. DM har möjlighet att subsidiärt ansöka om att en ställföreträdare, s.k. Vertreter, tillsätts av domstolen. Rätten bifaller ansökan om det finns starka skäl att anta att bolaget orsakats skada som en följd av att ledningen försummat sina plikter. Ställföreträdaren undersöker huruvida detta är fallet och gör därefter en bedömning huruvida en skadeståndstalan mot ledningen har förutsättning att vinna framgång i en domstol. Anser ställföreträdaren att förutsättningarna är goda har denne en skyldighet att väcka talan i bolagets namn. Syftet med denna regel är att utöka minoritetsskyddet men den

331 SOU 1995:44 s 105.

332 § 823 (2) BGB.

333 § 826 BGB. Dotevall, Bolagsledningens skadeståndsansvar s 175. 334 § 147 (3) AktG.

335 § 147 (3) AktG. 336 § 147 AktG.

faktiska konsekvensen är att aktieägaren riskerar att stå kostnaderna för två domstolsförfaranden. Dessutom får aktieägaren betala lön och andra omkostnader för ställföreträdaren. Det är frågan om regeln de facto erbjuder ökat minoritetsskydd. I ett aktuellt förslag föreslås en totalförändring av regeln i § 147 AktG. Förslaget föreslår att aktieägare som representerar en procent av aktiekapitalet, eller 200.00 DM skall ha möjlighet att hos domstolen ansöka om prövningstillstånd för att föra en derivativ talan.³³⁸ Aktieägarna måste dock före ansökan underrätta bolaget. Såvida bolaget underlåter att vidta åtgärder har aktieägarna rätt att fullfölja sin ansökan. I de fall prövningstillstånd lämnas skall talan väckas inom tre månader. Om flera aktieägare väcker talan samtidigt skall dessa behandlas i en gemensam rättegång. Nekas prövningstillstånd skall aktieägaren bära rättegångskostnaderna. Beviljas däremot prövningstillstånd är bolaget skyldig att betala aktieägarens kostnader i de fall talan avvisas helt eller delvis. Undantag då kostnaderna beror på aktieägares vårdslöshet eller försummelse. Exempelvis nämns då aktieägaren stödjer sina anspråk på oriktiga uppgifter och då denne känner till eller borde ha känt till oriktigheterna. Tyskland har ännu inte tagit ställning till lagförslaget. Utvecklingen går dock mot att derivativ talan av aktieägare kommer att accepteras. Derivativ talan anses än viktigare då Aufsichtsrat varken är något självständigt eller kraftfullt organ.

3.8.2.4 Betydelsen av beslut om ansvarsfrihet

Ansvarsfrihet för ledamot Vorstand kan enligt AktG 93(4)§ inträda gentemot bolaget då bolagsstämman före ett beslut verkställts, lämnat sitt samtycke till åtgärden. Denna bestämmelse kan anses strida mot den grundläggande organisationen av kompetensen i bolaget, samt att bolagsstämman endast kan besluta i förvaltningsfråga på begäran av Vorstand enligt 119 (2)§ AktG, men regeln kan beläggas genom att stadgandet är en kvarleva från äldre tider då det hierarkiska systemet gällde i tysk rätt.

Bolagsstämman skall årligen besluta om ansvarsfrihet, för ledamöterna i Vorstand respektive Aufsichtsrat, skall beviljas eller ej. Om ansvarsfrihet beviljas har detta endast karaktären av en förtroendeförklaring och hindrar inte att skadeståndsanspråk kan resas från bolagets sida mot dem. Skadeståndsanspråk beslutas av bolagsstämman eller aktualiseras om ägare till minst en tiondel av samtliga aktier i bolaget så begär. På samma sätt som i svensk rätt uppställs dock ett krav på att för att ansvarsfrihet skall kunna meddelas krävs det att beslutet har fattats av aktieägarna på riktiga grunder och att den information som legat till grund för beslutet har varit korrekt. För att ansvarsfrihet skall kunna ges för åtgärden krävs vidare att beslutet inte kan ses som en nullitet eller klandras.³³⁹ Inom sex månader från stämman skall ersättningsanspråken senast göras gällande. Om anspråket riktas mot Vorstand skall bolaget företrädas av Aufsichtsrat. Dock kan särskilda ställföreträdare företräda bolaget om stämman så beslutar. Om bolaget fört en talan, vilken begärts av minoriteten, och denna helt eller delvis förlorar målet, skall minoriteten ersätta bolaget för dess rättegångskostnader.³⁴⁰ Att lägga märke till är att endast godkännande av bolagsstämman kan föranleda ansvarsbefrielse och

338 Ur:Neville & Sörensen, The internationalisation of companies and company laws: Corporate Governance: Experiences and Questions from Germany

339 §§ 241, 243 AktG. 340 SOU 1995:44 s 106.

således saknar godkännande av Aufsichtsrat betydelse för bedömningen. Enligt 116§ AktG gäller samma regler för ledamot av Aufsichtsrat som uppställs för ledamot av Vorstand.