Att designa eller att ta fram förslag till ny design av lagerhushåll är som tidigare nämnt en komplex procedur. Det är många faktorer som inverkar och det finns många parametrar att ställa. Viktigt att uppmärksamma är att inte bara kvantitativa aspekter analyseras utan att även kvalitativa aspekter prövas. (Canen & Williamson, 1996)
Efter författarna studerat olika källors framställning av metodologi att bemöta uppgiften att ta fram förslag till ny design på lager (Pewe 2002, Mulcahy 1998, Napolitano 2003, Tompkins 1994, Tompkins 1998, Hassan 2002 med fler), kan designmetoden övergripligt uttryckas i fyra faser.
o Bestäm målet/ syftet
o Kartlägg dagens verksamhet och klarlägg preferenser o Ta fram förslag till förändring baserat på I och II o Utvärdera och välj
3.7.1 Bestäm målet och syfte
Innan arbetet inleds bör man starta med att definiera målet och syftet med uppgiften. Definiera vad som rimligen kan förväntas uppnås när förändringen är till fullo implementerad. (Ackerman, 2001)
3.7.2 Kartlägg dagens verksamhet & klarlägg preferenser
Det är ett krav för allt förändringsarbete att relevant underlag, såsom statistik och analyser, får ligga till grund för bedömning av skisserade alternativ.
(Pewe, 2002)
Mulcahy (1998) framhåller att fasen bör innefattas av fem steg.
I. Identifiera rådande materialhanteringskoncept och materialhanterings-utrustning.
II. Mät produkternas egenskaper, såsom höjd, bredd, djup, vikt och hanterbarhet.
III. Klassificera produkterna i produktgrupper som kan hanteras lika.
IV. Kartlägg lagerhushållets flöde samt ta fram uppgifter om produktgruppernas medelvolym, toppvolym och flöden.
V. Undersök alternativa materialhanteringssystem och hanteringskoncept
Pewe (2002) framhåller några andra aspekter under denna fas.
Orderstrukturen är något som bör synas, det vill säga storleken på inkommande och utgående order och hur orderna är sammansatta med mera.
Den är en viktig komponent vid beslut om hanteringssystem, vid layout-utformning och vid facklayout-utformning. Han framhåller också att in- och utflödes volymer är viktigt samt leveransfrekvensen av godset. Dessa tal är användbara vid bestämning av behov av mottagnings- och expedierings-resurser samt placeringen av gods.
Hassans (2002) framställning av ”ett ramverk vid design av lagerhushåll” tar upp två steg som kan anses falla under denna fas.
o Specificera vilken typ av lager det rör sig om och vilken funktion lagret har att uppnå, vad som är dess sanna uppgift och vad som är primära målen. Punkten ger designerna indikationer om behoven för lagret och vad man ska lägga krafterna på. Till exempel flexibilitet, låga kostnader och/eller snabbhet i flödet.
o Prognostisera förväntad efterfrågan. Med rådande volymer givna, bör man skatta hur dessa förväntas ändras i framtiden. Även variationer i flödet är bra att ta fram både på produktnivå och på ordernivå. Denna information är bra vid tilldelning av utrymme och placeringen av godset.
Tekniker som kan vara lämpliga att använda under denna fas är faktainsamling, intervjuer av anställda och observationer (Pewe, 2002).
Benchmarking är en annan teknik som kan vara användbar. Om man inte vet hur lagerhushållet opererar idag i förhållande till andra aktörer är det svårt att veta om förändringar är värda att göra (Ackerman, 2001).
Preferenserna för lagerhushållet är i allmänhet att maximera prestationerna av de tidigare berörda medlen; utrymmet, hanteringssystemet (personal &
utrustning), layouten och informationssystemen (policys). (Tompkins, 1998) 3.7.3 Ta fram förslag till förändring baserat på I och II
Hassans (2002) ramverk för design av lagerhushåll fortsätter under denna fas, stegen följer i ordning nedan. Vissa steg anses mindre aktuella inom denna avhandlings ramar varvid dessa delar endast berörs kort.
I. Först ska en lagringspolicy etableras/fastställas; se mer under avsnitt 3.5.
II. Bestäm lagervolymer för godset; hur stora volymer av olika gods ska få ta besittning av lagerutrymme, se mer under lagerhusets utrymme avsnitt 3.6.
III. Forma facken; om valet av lagringspolicy involverar utrymmesindelning under steg I, ska nu dessa formeras. Se mer under avsnitt 3.5 och 3.6.
IV. Generell layoututformning; här ska olika avdelningar inom lagerhuset bestämmas såsom mottagning, lagerområde, paketering, sortering, och skeppning. Den grova layoutplanen utformas med mål att få ett bra flöde genom lagerhuset. Se mer under avsnitt 3.4.
V. Lagerområdesindelning; om lagerområdet ska användas till flera sorters lagring exempelvis långtidslagring och korttidslagring ska nu denna blockindelning göras på lagerområdet, mer om layoutformning se avsnitt 3.4.
VI. Design av hanterings-, lagrings- och sorteringssystem; en mycket omfattande aktivitet som har stor betydelse för många av de andra stegen, se mer om lagerhanteringssystem under avsnitt 3.3.
VII. Design av gångar; se mer om layoututformning avsnitt 3.4.
VIII. Bestäm utrymmesbehoven för lagerhushållet, se mer under avsnitt 3.6.
IX. Bestäm antalet och placeringen av inflödes- och utflödespunkter; se mer om layoututformning under avsnitt 3.4.
X. Bestäm antalet och placeringen av portar; se mer under avsnitt 3.4.
XI. Arrangera lagringsområdena; denna punkt är den av punkterna som knyter samman punkterna ovan nämnda. Här bestäms hur arrangemanget av lagerområdena ska läggas upp, hur godset ska dispositionernas över lagerområdet baserat på lagerhanteringssystemet, gångar, in- och utflödespunkter och klasser med mera.
XII. Zonformering; om lagerhushållet ska delas in i arbetszoner ska det göras sist i designfasen. Till exempel att ett arbetslag ska ta hand om ett område och ett annat arbetslag ska sköta en annan syssla. Zonformationer behöver inte på något sätt vara permanent utan kan ändras eftersom det finner sig rimligt.
Vid framtagandet av ny design för ett lagerhushåll finns flera tekniker och hjälpmedel att ta till bruk i syfte att skapa ett bra beslutsunderlag.
Ett exempel på en teknik är att ta fram en matematisk modell för att sedan göra en optimering av lagerhushållet. Om fördelen med denna teknik är att man tycks nå en optimal lösning, så är nackdelarna att det är svårt att ta hänsyn till kvalitativa aspekter såsom säkerhet. En annan nackdel är att det kan vara svårt att anpassa modellen till verklighetens omständigheter. (Canen
& Williamson, 1996)
Ett annat alternativ är heuristiska tekniker där man låter datorn räkna ut en lösning på en ny design. Denna metod garanterar inte att man får en optimal lösning men en effektiv lösning kan förväntas. En nackdel med denna teknik är att föreslagen lösning kan falla ut långt ifrån beslutsfattarnas preferenser för förändring. (ibid.)
Att simulera lagerhushållet är en teknik som ger goda möjligheter att skaffa insikt om produkt- och informationsflödena i lagerhushållet fastän verksamheten är mycket komplex (Mulcahy, 1999). Tekniken är bra att använda om lagerhushållet hanterar höga volymer med hög mekaniserings-grad eller automatiseringsmekaniserings-grad (ibid.). Författarnas erfarenhet är att nackdelen med simuleringar är att skapandet av simulationsmodellen är ett mycket omfattande jobb med risker att grafik blir mer essentiellt än sanna validiteten av modellen. Teknikens fördelar anses vara dess vänlighet för att experimentera, presentera och övertyga.
En fjärde teknik är att ta fram förslag på vunnen erfarenhet och kreativitet.
När denna teknik begagnas prövas de framtagna alternativen mot fastställda kriterier för att värdera vilken design som är bäst. Denna teknik kan vara krävande och tidskonsumerande. (Canen & Williamson, 1996)
Det finns även många komplimenterande metoder, tekniker och hjälpmedel att ta till stöd vid framtagningen av en ny design. Några användbara i sammanhanget är lastavståndsmetod, ABC-analys, blocklayoutteknik, skiss-teknik och ritningsskiss-teknik, regressionsanalys och mätmetoder. Avhandlingen beskriver inte respektive metod, teknik och hjälpmedel utan hänvisar till litteratur inom ämnesområdet.
3.7.4 Utvärdera & välj
Med framtagna förslag återstår att utvärdera alternativen mot preferenserna och identifiera bästa designen. Basen för utvärderingen är målet och syftet med förändringsarbetet och stommen för utvärderingen bör ligga på preferenserna och uppställda kriterier. (Tompkins, 1998)