Bilden nedan visar passagen i Slussens tunnelbanestation jag valt att arbeta med i mitt examensprojekt, samt mitt tillägg i form av en rund offentlig toalett. Det runda rummet mäter 11 meter i diameter.
Bilden nedan visar toalettens plan. Toaletten erbjuder åtta “vanliga” toalettrum, en rullstolstoalett, en famil-jetoalett, ett amningsrum samt ett personal/städrum. Tillgång till handfat finns både på in- och utsidan av de enskilda toaletterna. Planen visar också rummet utanför toaletten, där sittplatser och drickcfontän finns samt hur entrén förhåller sig till- och förbinder passagen och rummet innanför. Rummet förhåller sig symmetriskt i förhållande till hörnet utanför toaletten.
ENTRÉ
Toalettens entré är omslutande och väl upplyst. När man passerar går det inte att se in rakt in på toaletterna genom de omlottligande väggarna. Samtidigt går det att se om någon är på andra sidan väggen genom dess transparens, samt genom speglar i entrén som kan påvisa om det finns andra omkring. Lysande skyltar talar om att det är en toalett och att den är tillgänglighetsanpassad för rullstol och för småbarn. Människor rör sig fram och tillbaka framför toaletten vilket gör att det finns en inofficiell uppsyn som kan ge trygghet. Utanför toaletten finns sittbänkar och drickfontäner i två olika höjder anpassat efter exempelvis rullstolsburna. Toa-letten är tänkt att vara stängd sena kvällar och nätter. Då kan entrén stängas med en grind. Drickfontänerna är tillgängliga dygnet runt. Toaletten är i övrigt tänkt att vara bemannad.
Toalettens entré i södra utgången på Slussens Tunnelbanestation. Bilden är gjord i 3D-modelleringsprogram-met Rhinoceros och Adobe Photoshop.
PELARRUMMET
Vy gjord i Rhinoceros och i Adobe Photoshop samt sektionsritning av pelarrummet.
DEN ENSKILDA TOALETTEN
Vy gjord i Rhinoceros och i Adobe Photoshop, samt sektion- och planritning över en enskild toalett.
36 Sektion- och planritning över familjetoalett.
SUMMERING OCH REFLEKTION
Mina frågeställningar har i detta examensarbete varit:
-Hur kan jag göra toalettrummet i en offentlig miljö trevlig och funktionell genom design?
-Hur kan jag utifrån feministisk stadsplanering inkludera en bredare grupp människor i användandet av toa-letten?
-Hur kan jag få offentlig toalett i Slussens tunnelbanestation att kommunicera med platsen den är situerad inom?
Med utgångspunkt i att offentliga toaletter ofta kan vara ofräscha och tråkiga har jag försökt ge liv åt den offentliga toaletten. Jag har försökt ge färg, form och lekfullhet en plats i funktionen för att skapa en toa-lett med omsorg. Med grund i feministisk stadsplanering har jag försökt svara på behov som ofta förbises i utformandet av offentlig miljö. Genom att välja en specifik plats där jag tycker att det borde finnas en gratis offentlig toalett (Slussens tunnelbanestation i Stockholm) har jag arbetat med att anpassa toaletten till en specifik plats och dess behov. Jag har försökt skapa rum för olika typer av människor och dessas specifika behov. Slussens estetik har fått ta plats och lagt grunden till den offentliga toaletten. Denna är placerad uti-från hur människor rör sig på platsen och för att ge dem en god möjlighet att använda den.
För att kunna besvara mina frågeställningar upplever jag att jag fått röra vid många olika typer av frågor. Arbetet har kretsat kring större frågor om stadsplanering men också berört små detaljer i designen. Jag har inte kunnat stanna för länge vid specifika detaljer och behövt välja bort ett sådant fokus för att kunna täcka en större helhet i min gestaltning. Jag har fått arbeta med lite om mycket snarare än med mycket om lite. Det har varit lärorikt att växla mellan ett mer utzoomat och inzoomat perspektiv och detta är något som jag tycker berikar och gör inredningsarkitekturen spännande.
Det här examensarbetet har utförts under tiden som Coronapandemin härjat i Stockholm och resten av värl-den. Det har bidragit till att arbetet landat i en digital presentation. Men det har också utvecklat min förmåga att arbeta rumsligt med verktyg som inredningsarkitekten behöver kunna använda. En stor del av arbetet har varit att arbeta med rummets organisation genom ritnigar i dator. Samtidigt har jag hela tiden försökt förankra och relatera detta arbete till min fysiska verklighet. Det har varit utmanande men lärorikt att visa och berätta om det rum jag byggt endast genom en skärm och de medel jag haft tillhands. Jag har saknat att arbeta i mer direkt relation till någonting fysiskt.
I en tidigare del av denna uppsats refererade jag till Åsa Jungnelius utsmyckning av den framtida stationen Hagastaden i Stockholm. (se rub. FEMINISTISK SAMTIDA UTSMYCKNING) Jag reflekterade över min upplevelse av att hon i sin roll som konstnär kunde vara friare än jag som inredningsarkitektstudent i utfor-mandet av ett offentligt rum. Detta tema kom upp under min opponering tillsammans med en undran kring varför jag kände så. Jag kände mig uppmuntrad i att skapa mer fritt i förhållande till inredningsarkitektur och att förstå att jag inte behöver sätta upp gränser för mig själv i mitt skapande. Jag tar med mig den känslan av att ämnet är större och vidare än jag ibland inbillar mig. Jag tror att det är viktigt för mitt framtida arbete att jag tillåter mig själv och vågar göra det som känns lustfullt och intuitivt. Det var också det som fick mig att hålla igång arbetet i detta projekt.
Blå bodarna på vykort.24
Utanför Slussens tunnelbanestation håller nu gamla Slussen på att förvandlas, en omvandling som mött många protester. I ett sent skede av detta examensarbete (i slutet av april) pratade jag med en kompis om mitt projekt. Hon påminde mig om “gula gången” och “blå bodarna” som tillhör de delarna av gamla Slus-sen som nu rivits och som jag passerat minst tuSlus-sen gånger men inte tänkt på under denna period. Vi tittade på gamla bilder av platsen och jag blev väldigt överraskad när jag såg att formerna var likadana som de jag valt för min toalett- ett runt rum med en rund kupol kantad av pelare. En annan överraskande påminnelse var att det gamla Slussen hade kakel i två färger, ljusblått och ljusgult, m.a.o. just de kakelfärger som blivit tongivande i mitt projekt. Det gamla Slussen som jag egentligen känner så väl, men av någon anledning inte aktivt tänkt på under denna tid, måste ha legat i bakhuvudet och dikterat flera av mina beslut i projektet. Efter alla protester mot rivningen av det gamla Slussen kändes det plötsligt ganska fint att karaktären från dessa försvunna platser på sätt och vis fått leva upp igen på den nya offentliga toaletten.
24 Flickr, https://www.flickr.com/photos/53303620@N03/10377276095 05.06.20
REFERENSLISTA Litteratur
Andersson Lena, (2010), Färgsättning inomhus, Stockholm, ICA bokförlag
Chang H, (2016), Autoethnography as a method, New York,Routledge Penner Barbara, (2013) Bathroom, London, Reaction Books
Hemsidor
Danfo, https://www.danfo.com/produkter/automatiska-toaletter/ 28.04.2020.
JCDecaux, Stockholms offentliga toaletter, https://jcdecaux.se/smart-city/gatutoaletter/ 21.02.20. Trafikkontoret, Offentliga toaletter, https://trafik.stockholm/gator-torg/offentliga-toaletter/ 21.02.20. Flickr, https://www.flickr.com/photos/53303620@N03/10377276095, 05.06.20
Artiklar
Svenska Dagbladet, Majlard Jan, 30.01.19, Stadens toaletter blev 20 miljoner dyrare, https://www.svd.se/sta-dens-toaletter-blev-20-miljoner-dyrare
Svenska Dagbladet. Sundberg Sam, Övervakningen förändrar oss, 18.09.13, https://www.svd.se/overvakning-en-forandrar-oss
Dagens Nyheter, Hur ska man sitta i citybanan?, 07.10.17, https://www.dn.se/sthlm/hur-ska-man-sitta-i-city-banan/
Svenska Dagbladet, Almqvist Helene, 60 år som satt spår, 01.10.10, https://www.svd.se/60-ar-som-satt-spar
Region Stockholm, 19.12.2019, Snäckan är en hyllning till moderskapet, ttps://nyatunnelbanan.se/fi/ node/1425
Konstnärernas riksorganisation, Abdollahi Sara, Åsa Jungnelius, http://www.kro.se/node/2035 11.05.20 Region Stockholm, 29.01.19, De ska smycka gula linjen med sin konst, https://nyatunnelbanan.sll.se/sv/arti-kel/de-ska-smycka-gula-linjen-med-sin-konst
Rapporter
Stiftelsen Tryggare Sverige, En feministisk offentlig toalett, http://tryggaresverige.org/wp-content/uploads/ TS_En-feministisk-offentlig-toalett_190530.pdf , 21.05.2020
KATRIN, Toalettrapporten 2016, https://katriniq.com/wp-content/uploads/2016/10/MTAB_toalettrap-port_2016_SE.pdf, 04.04.20
Sjöqvist Erika, Stiftelsen Tryggare Sverige, Säkra och trygga offentliga toaletter- Planering utifrån ett feminis-tiskt perspektiv, 16.05.20
Bloggar
Edin Fredrik, Blått ljus: exkluderande design på offentliga toaletter, 28.07.15. https://fredrikedin.se/2015/07/28/ exkluderande-design-blatt-ljus-pa-offentliga-toaletter/
Övrigt
Stockholms Läns Landsting, 2016-2017, Motion av Vivianne Gunnarsson (MP) om toaletter på Östra station och Slussen, https://www.sll.se/globalassets/5.-politik/politiska-organ/landstingsstyrelsen/2017/2017-04-04/p-14-lrb-1097.pdf