KLOAK ELLER OAS? - En omformulering av den offentliga toaletten

KLOAK ELLER OAS?

- En omformulering av den offentliga toaletten

Isabella Werner

Inredningsarkitektur och möbeldesign

Kandidatexamen vt. 2020

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING s.3 SITUATIONEN I STOCKHOLM s.3 FEMINISTISK STADSPLANERING s.4 FEMINISTISK SAMTIDA STADSUTSMYCKNING s.6 2. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR s.8 3. DESIGNPROCESS s.9 MIN UPPLEVELSE AV TOALETTER I STOCKHOLM s.9 TOALETTRAPPORTEN s.11 KARTLÄGGNING AV SLUSSEN s.11 TOALETTENS PLACERING OCH ENTRÉ s.13 ETT FÖRSTA STEG- FORM OCH MATERIALUTFORSKNING I KOLLAGE s.14 TOALETTENS PLACERING OCH PLAN s.16 PELARRUMMET s.20 DEN ENSKILDA TOALETTEN s.22 HELHET s.26 FÄRGER s.26 MATERIAL OCH HÅLLBARHET s.27 BELYSNING s.29 RELATION TILL TID s.30 4. DESIGNFÖRSLAG s.31 ENTRÉ s.33 PELARRUMMET s.34 DEN ENSKILDA TOALETTEN s.35 5. SUMMERING OCH REFLEKTION s.37 6. REFERENSER s.39

1.INLEDNING

Offentliga toaletter kan ofta vara ofräscha, tråkiga och utformade med kalla material och utan intresse för att skapa en trevlig miljö utöver att strikt tillgodose nödvändigheter. I mitt examensarbete har jag försökt ge liv åt den offentliga toaletten. Här vill jag låta färg, form och lekfullhet ta plats i funktionen. Vare sig du kom-mer för att ensam pausa en stund, eller om du passerar i all hast och bara söker en vanlig (men bra!) toalett, ska du finna en plats gjord med omsorg. Med grund i feministisk stadsplanering har jag försökt svara på be-hov som ofta förbises i utformandet av offentlig miljö, t.ex genom att planera barntoaletter och amningsrum. Toaletten har jag placerat i Slussens tunnelbanestation, eftersom det där idag inte finns en gratis offentlig toalett, trots att tusentals passerar här dagligen. Slussens kakel, konstutsmyckningar och estetik har påverkat toalettens uttryck, i sammanflätning med känslan och arkitekturen i antika bad, hammam och japansk bad-kultur. Färgglada, udda och omsorgsfullt utformade toaletter jag stött på, i många fall utomlands och gjorda under tidigare delen av 1900-talet, har inspirerat mitt designförslag, men också lagt grunden för mitt val av tema i detta examensprojekt.

SITUATIONEN I STOCKHOLM

De offentliga toaletter som finns ute på Stockholms gator tillhandahålls av Trafikverket1_{, JCDecaux}2 _och

Danfo3_{. År 2014 ingick Stockholm stad och JCDecaux överenskommelsen “Toa för alla” som innebar}

reklamplatser i utbyte mot att företaget skulle förse Stockholm med 70 självrengörande toaletter. 2019 stod

endast 41 av dessa klara och kostnaden hade dragit över budgeten med 20 miljoner kronor.4

En studie gjord i London visar att 67 % inte skulle vilja använda en offentlig JCDecaux-toalett. Då toaletten ekonomiskt sett kan ses som positiv då kostnaden för bemanning sparas in, försvinner istället tryggheten och pålitligheten på denna typ av plats när den inte är längre är bemannad. 5

Missnöje visar på behov, utdrag från SL:s Facebooksida 07.04.18

1Trafikkontoret, Offentliga toaletter, https://trafik.stockholm/gator-torg/offentliga-toaletter/ 21.02.20.

2JCDecaux, Stockholms offentliga toaletter, https://jcdecaux.se/smart-city/gatutoaletter/ 21.02.20.

3Danfo, https://www.danfo.com/produkter/automatiska-toaletter/ 28.04.2020.

Slussen är en knytpunkt i Stockholms kollektivtrafik där tusentals människor passerar varje dag. Här saknas i dagsläget en gratis offentlig toalett. Vivianne Gunnarsson (MP) föreslår i en motion införandet av toaletter i anslutning till T-banestationer, däribland Slussen. Hon skriver: “Toaletter är en facilitet som alla kan behöva nyttja ibland, men det finns också grupper i samhället som till exempel barn, äldre eller personer med funk-tionsnedsättning, som har ett större behov än andra av att det finns offentliga toaletter i anslutning till kollek-tivtrafiken.”

Vivianne Gunnarsson väckte frågan redan 2011 och den senaste motionen kom 2016. Ändå har inget gjorts. Utrymmes- och ordningsskäl utpekas som de största hindren för införandet av toaletter eftersom dessa inte skulle kunna vara bemannade, men även höga kostnader. Däremot kan toaletter tillhandahållas på nybyggda stationer, såsom till exempel på T-centralen i anslutning till nya pendeltågsstationen.6 _{Men hur är dessa nya}

toaletter utformade?

Avstängd tillgänglighetsanpassad toalett på T-Centralen. 19.02.20

Toaletterna på T-Centralen kostar 10 kr att komma in på. Summan betalas i spärrarna 20 meter ifrån toalet-ten. RWC:n var för tillfället ur funktion när jag besökte platsen. Väl inne var UV-ljuset påträngande, knappt uthärdligt mer än en kort stund. Det luktar urin och gamla borrhål gapar tomma efter att två krokar lossnat. Det mesta av den fasta inredningen är i rostfritt stål och de i övrigt vita och grå materialen ger en klinisk och kall känsla. Intrycket är att rummet är inrett för att framkalla viljan att lämna det, helst utan att ha vidrört en enda yta eller detalj av inredningen. Är det såhär en offentlig toalett ska behöva se ut och kännas?

FEMINISTISK STADSPLANERING

Nätverket för Feministisk Stadsplanering, ett initiativ av Stiftelsen Tryggare Sverige, tog 2019 fram rappor-ten “En feministisk offentlig toalett”. För att offentliga rum ska bli trygga för alla måste utformningen av miljön ske med olika människors upplevelser och beteenden i åtanke. Genom rapporten vill nätverket belysa att offentlig miljö inte alltid planeras utifrån olika människors behov. Genom att kartlägga hur offentliga toaletter i Stockholm är planerade och vilka som använder dem kan strukturer synliggöras och förändringar genomdrivas.

6Stockholms Läns Landsting, 2016-2017, _{Motion av Vivianne Gunnarsson (MP) om toaletter på Östra station och Slussen, https://www.sll.se/globalassets/5.-politik/} politiska-organ/landstingsstyrelsen/2017/2017-04-04/p-14-lrb-1097.pdf

Historiskt sett har det ofta varit män som planerat, ritat och byggt städer då kvinnor inte haft en ställning i det offentliga rummet, politiken, fått utbildning eller varit yrkesverksamma. Det har historiskt sett funnits fler offentliga toaletter för män än för kvinnor och kvinnors ibland specifika behov har osynliggjorts i pla-neringen av toaletter. Till år 2030 har FN satt upp ett globalt mål för alla länder att tillhandahålla offentliga platser som är säkra, tillgängliga och inkluderande, i synnerhet för kvinnor, barn, äldre och personer med funktionsvariationer. Med andra ord en grupp som inte alltid själva har makt att påverka den miljö som planeras (eller inte planeras) för dem. Offentliga toaletter är exempel på en miljö där kvinnor och män kan behöva nyttja det offentliga rummet på olika sätt och möjligheten till detta blir därmed en förutsättning för jämställdhet.

Rapporten visar att endast en av tio användare av offentliga toaletter i Norrmalms stadsdelsområde i Stock-holm är kvinna. Många toaletterna uppfyller inte kraven som är anpassade för bland andra kvinnors behov på offentliga toaletter, till exempel genom att sakna sanitetsbehållare och skötbord. Samtidigt beskriver rapporten att kvinnor kan behöva använda en toalett oftare än män, till exempel då inkontinens är vanligare bland kvinnor än bland män och för att sköta hygienen vid menstruation, graviditet och amning. I arbetet för ett jämställt samhälle krävs att både kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att kunna ta hand om sina barn ute i det offentliga, till exempel genom att det ska finnas skötbord både på dam- och herrtoaletter.

Nätverket för Feministisk Stadsplanering har tagit fram en kravlista som ska säkerställa en tydligare plats för den offentliga toaletten i det urbana rummet. Ett par av dessa som jag vill implementera i mitt designför-slag är att toaletten ska vara kostnadsfri och att det ska finnas informell social kontroll i relation till toaletten. Jag använder mig även av övriga kriterier som nätverket satt upp.7 _{(se nedan)}

Kriterier som Nätverket för Feministisk Stadsplanering satt upp för att säkerställa offentliga toaletter.

Jag har från projektets första början utgått ifrån att toaletten ska vara unisex för att människor med olika könstillhörighet ska känna sig fria att använda toaletten. För att komma till toaletten måste man ha passerat SL:s spärrsystem. Toaletten är ämnad att vara gratis till skillnad från de nuvarande toaletterna inom tunnel-bane- och pendeltågsnätet i Stockholm. Dock krävs att man har betalat för att komma igenom spärrarna. I den bästa av världar skulle detta vara en tjänst som skulle kunna erbjudas resenärer i kollektivtrafiken. Jag tror att en bemannad toalett skulle gynna besökarna, både ur en trygghetsaspekt, men också vad gäller städning och underhåll. Ordningsproblem har utpekats som en konsekvens av att ha toaletter i kollektiv-trafiken för att man utgått ifrån en obemannad sådan.8 _{Vad kostnaden skulle vara för att erbjuda toaletter i}

det offentliga rummet ställt gentemot vad det skulle kunna göra för stadens medborgare kan diskuteras. Att erbjuda denna tjänst skulle kanske höja hela upplevelsen av stationen och av SL som företag som dessutom inom andra aspekter jobbar med att tillgänglighetsanpassa kollektivtrafiken.

FEMINISTISK SAMTIDA STADSUTSMYCKNING

Ett projekt jag finner intressant i förhållande till att skapa nya miljöer för kollektivtrafiken, där jag valt att placera mitt designförslag, är Åsa Jungnelius utsmyckning av den kommande nya stationen Hagastaden i Stockholm. Jag vill kalla hennes bidrag för feministisk stadsutsmyckning då hon med sin konst lyfter värden och estetiska referenser som klassiskt sett setts som feminina eller kopplade till en grupp människor som inte alltid varit representerad i stadsrummet. Platsen kommer vara utformad som om man går in i en snäcka, och hon beskriver att den är tänkt att vara en varm och trygg plats.9

“Mitt förslag är att omfamna hela hålrummet som ett verk, jag vill att man går in i en snäcka. Det innefattar hela tunnelbanestationen med trappa, biljettlucka, plattform, och sedan gör man färgsättningen för att skapa snäckanstämningen. Färgen är så klart rosa, för det finns inga andra färger. Att göra ett offentligt rum helt rosa är ett ställningstagande.” 10

Jag finner att Åsa Jungnelius konst är både väldigt symboliskt laddad, men att värdena som den symboliserar även får en arkitektonisk karaktär med hög samtidsrelevans som känns intressant. Jungnelius beskriver sitt bidrag, inte bara som en hyllning till moderskapet, men också till vänskapen, faderskapets och kollektivets värnande och omhändertagande av de många.11

8Stockholms Läns Landsting, 2016-2017, _{Motion av Vivianne Gunnarsson (MP) om toaletter på Östra station och Slussen, https://www.sll.se/globalassets/5.-politik/} politiska-organ/landstingsstyrelsen/2017/2017-04-04/p-14-lrb-1097.pdf

9 Region Stockholm, 19.12.2019, Snäckan är en hyllning till moderskapet, ttps://nyatunnelbanan.se/fi/node/1425

10 Konstnärernas riksorganisation, Abdollahi Sara, Åsa Jungnelius, http://www.kro.se/node/2035 11.05.20

11Region Stockholm, De ska smycka gula linjen med sin konst, 29.01.19, https://nyatunnelbanan.sll.se/sv/artikel/de-ska-smycka-gula-linjen-med-sin-konst

Rapporten “ En feministisk offentlig toalett”12 _{ger förslag och iakktar hur toaletter kan bli mer inkludernade}

och trygga platser. Belysning nämns som en aspekt i hur dessa kan bli mer attraktiva.13 _{Men min upplevelse}

av dessa rum, även då de rent funktionellt uppfyller krav på t.ex. renlighet, är att de är sterila och kalla. Det talas egentligen inte om att göra rummen trevligare i den mening hur det känns att vara där oberoende av att man bara ska kunna uträtta sina behov där. Därför blir referensen till Åsa Jungnelius arbete för ett offentligt rum relevant i mitt eget projekt. Jungnelius förhåller sig till det offentliga rummet utifrån regler eller mallar som ett offentligt rum i kollektivtrafiken måste utgå ifrån, men hon tar också rummet ett steg längre och tar in vikten av andra kvalitéer som också påverkar vår upplevelse av att vistas där. Det hon gör skulle kunna vara inredningsarkitektens roll, att både förena det funktionella i arkitekturen med vad det innebär att vara människa. I det här fallet upplever jag att hennes roll som konstnär gör henne friare att arbeta med känslor snarare än bara funktion och jag önskar utifrån min roll som student i inredningsarkitektur hitta

detta förhållningssätt i mitt examensprojekt.

12 Stiftelsen Tryggare Sverige, En feministisk offentlig toalett, http://tryggaresverige.org/wp-content/uploads/TS_En-feministisk-offentlig-toalett_190530.pdf, 21.05.2020

2. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR

I mitt examensarbete ämnar jag utveckla och forma ett inrednings- och designförslag för en toalett placerad i Slussens tunnelbanestation i Stockholm. Rummet kommer bestå av ett yttre rum med exempelvis handfat och i relation till detta ett flertal enskilda toaletter. Genom att göra detta är syftet att påvisa kvalitéer och intressen som jag anser skulle vara viktiga för Stockholms invånare. Syftet är att framställa ett designförslag som väcker frågan att besöket av en offentlig toalett kan och bör vara en upplevelse som sträcker sig längre än till att bara vara ett absolut måste. Dessa tankar har gett mig frågeställningarna:

-Hur kan jag göra toalettrummet i en offentlig miljö trevlig och funktionell genom design?

-Hur kan jag utifrån feministisk stadsplanering inkludera en bredare grupp människor i användandet av toa-letten?

-Hur kan jag få en offentlig toalett i Slussens tunnelbanestation att kommunicera med platsen den är situerad inom?

Jag vill kalla min metod för autoetnografisk då jag i första hand utgått ifrån mina egna erfarenhet kring hur det är att besöka platsen och offentliga toaletter i stort. Mina erfarenheter av dessa situationer är färgade av en mängd parametrar, såsom kulturen jag växt upp i, mina fysiska förutsättningar eller att jag identifierar mig som kvinna. Genom att använda en autoetnografisk utgångspunkt kan jag betona att jag utgår ifrån mig själv och i viss mån tar designbeslut ifrån mina egna upplevelser, samtidigt som jag i arbetet också har med mig att jag inte kan veta hur det är att vara i en annan persons situation eller kropp. 14

14 Chang H, (2016), Autoethnography as a method, New York, Routledge

3. DESIGNPROCESS

När temat “toaletter” för mitt examensarbete började utkristallisera sig låg mitt intresse främst i de aspekter av rummet som inte bara gäller dess mest självklara funktion. Tanken av att toaletten är en av få platser i det offentliga där man för en stund kan vara privat intresserade mig och alla de anledningar man kan ha för att besöka ett sådant rum. T.ex. för att bara pausa lite, fräscha upp sig, spegla sig, gråta, ha en anledning att för en stund inte göra någonting eller reflektera utan andras blickar på sig. Min intention har varit att förena toa-lettens självklara funktionalitet med en mer välkomnande stämning som också ger utrymme för dessa andra tänkbara sätt att besöka toaletten för.

MIN UPPLEVELSE AV TOALETTER I STOCKHOLM

I början av detta projekt besökte jag några offentliga toaletter i Stockholm och noterade vad jag gillade och ogillade med dem. Några av toaletterna jag besökte var toaletten på biograf Rio, en av Danfos fristående toaletter i Tantolunden, en av toaletterna på Centralstationen och toaletten på Åhléns City. Aspekterna jag gillade/ogillade har jag använt mig av i min egen design.

Några av noteringarna kring vad jag ogillade var: - I flera fall för små toalettrum.

- Dörrar som öppnas inåt på små toaletter, så att man måste trycka sig mot toaletten för att kunna kom-ma ut.

- För små krokar, krokar som fattas, sitter för högt eller har dålig placering t.ex. för nära toalettstolen. Man måste kunna ha plats att ta av sig t.ex. ytterkläder och hänga upp dessa.

- Ingen plats för t.ex. resväska eller annat bagage och väskor. Otrevligt att lägga saker på golvet. - För mörkt. “Mysig belysning” kan bli grottliknande och miljön känns trång.

- Spotbelysning som blir bländande.

- Svårt att förstå var toaletten finns och osmidig placering. Toaletten på Åhléns är t.ex. inte centralt och tydligt belägen, istället måste man leta sig fram till den och passera en stor del av varuhuset.

- Slitna och tråkiga material. Laminatskivor där det övre skiktet släppt och kranar som står och drop-par.

- Ingen möjlighet att dricka eller fylla på vattenflaska p.g.a att kranarna fungerar med sensor och att det inte går att välja temperatur på vattnet.

- För stor glipa mellan dörrarna och golvet gör att toaletten inte känns privat. - Lyhört.

- Toalett som kostar. I ett av fallen kan man bara betala med kontanter om personalen inte är på plats. - Luktar illa.

- Stressig miljö och tråkig ljudvolym p.g.a fläktar som torkar efter städning. - Kalla, tråkiga, hårda material. Vitt, svart, grått, rostfritt…

Positiva sidor:

- Bemannad toalett (Centralen) med kontinuerlig städning och översyn. - Uttag för mobilladdning.

- Bra med många toaletter så det inte blir kö. - God doft.

- Lugn musik.

- Utrymme kring handfat att ställa ned t.ex. handväska på.

- Uppdelat rum så man inte känner sig så exponerad vid handfat/spegel. - Kul me speglingar i speglar.

- Fina materialmöten på Bio Rio. Vinröd färg, varmt trä, rostfritt stål och varm belysning. - Rent.

- Färgglatt golv som inte känns lika kliniskt och kallt som t.ex. grått golv.

Toalett som öppnas inåt på biograf Rio, samt toalett med klinisk känsla i Tantolunden. Stockholm 04.02.20

Toalett med speglingar i spegel på Åhléns Citys toalett, samt toalett med minimal krok på dörren på biograf Rio. Stockholm 04.02.20

TOALETTRAPPORTEN

I “Toalettrapporten” från 2016, har varumärket Katrin som tillverkar hygienprodukter för offentliga toa-lettrum, samlat in data kring upplevelser av toaletter. I rapporten finns uppgifter om att 78 % anser att det viktigaste med offentliga toaletter är att de är rena och fräscha. Dessutom undviker många toaletter som i nu-läget finns på bussar (51 %) och tåg (25%). Trots att det inte är specifikt denna typ av toalett jag avser arbeta med säger detta mycket om upplevelsen av att gå på toaletten när man är ute på resande fot. Här nedan visas fler åsikter jag kan arbeta med när jag utformar toaletten. Exemplen kan i mitt fall översättas till konkreta de-signförslag. T.ex. är det relevant att ta fram ett toalettrum som är lättstädat med tanke på att renlighet i vissa fall är förutsättningen för att toaletten ska användas.15

Utdrag ur "Toalettrapporten" KARTLÄGGNING AV SLUSSEN

En viktig utgångspunkt i mitt arbete har varit att inhämta kunskap om Slussens tunnelbanestation. Grunden i arbetet består i att förstå vilka situationer och människor som skulle kunna ha användning av en toalett här. Jag har velat förhålla mig till och respektera tunnelbanestationen så som den ser ut idag, när jag skapar ett tillägg för den. Jag har varit på platsen, återkommande besökt den, observerat och upplevt den vid olika tidpunkter, antecknat mina intryck, erfarenheter och insikter samt fotograferat.

Slussens tunnelbanestationen invigdes 1950.16 _{Stationen har fått tillägg under de efterkommande}

decennier-na men har inte förändrats avsevärt. Under 2020 är ett nytt Slussen i full färd att byggas, men den äldre de-len är den jag intresserar mig för i detta projekt. Dess estetik och karaktär har väglett min process i att hitta ett uttryck för mitt designförslag. Stationens väggbeklädnader i ljusblått, mörkblått och svart kakel, samt det

gula terrazzogolvet har inspirerat mig samt den konstnärliga utsmyckningen av Sune Fogde från 1960-talet. Fogde var bildkonstnär och även professor på Konstfack under 1970-talet. Hans väggmålning Opponer i emalj har gett karaktär åt stationen i den södra passagen på vägen mot utgången på Götgatan. Jag har pas-serat och tyckt om denna utsmyckning i många år, och ett vad jag ser som ett outnyttjat hörn av passagen fångade mitt intresse som potentiellt läge för Slussens nya toalett.

Foton från Slussens Tunnelbanestation 20.02.19

Kollage av foton föreställande utsmyckning av Sune Fogde från 1964-1965 i passagen i södra utgången. 20.02.19

TOALETTENS PLACERING OCH ENTRÉ

Förslag till placering av toalett utifrån hur resenärer rör sig i passagen.

Tidigt i detta examensprojekt beslutade jag att toaletten skulle placeras någonstans i passagen där Sune Fog-des utsmyckning finns. Här passerar resenärer från alla perronger och det finns “mellanrumsytor” som jag anser kan utnyttjas bättre. Platsen är strategiskt god då flödet av resenärer till och från perrongerna och gatan passerar här.

Under mina observationer noterade jag att majoriteten av resenärerna rundar hörnet på väg till eller från rull-trapporna (se bild) och att hörnet (markerat t.v.) står tomt. I och med att resenärer inte rör sig i hörnet finns flera kvadratmeter tillgodo att utveckla och använda för en toalettentré. Toalettens placering och tydlighet är en tillgänglighetsfråga och i detta hörn kan toaletten bli tydligt markerad från båda håll, vare sig man kom-mer till- eller lämnar tunnelbanan. Det ska vara smidigt att besöka toaletten, vare sig man har bråttom eller behöver lite extra tid här.

Stock-holm har fått kritik för att ha för få sittplatser i de långa passagerna som leder till och från tågen.17 _{Ur denna}

aspekt är det ytterligare motiverat att erbjuda sittplatser i gången bland annat för dem som inte rör sig obe-hindrat.

I arbetet med att försöka göra toaletten trygg kan det också vara viktigt att toaletten placeras i relation till en plats där det rör sig många människor. Detta är ett av de krav som nätverket för Feministisk Stadsplanering satt upp som en förutsättning för en trygg toalett.

Kollage av entré

Bilden visar en tidig kollageskiss av toalettens placering i passagen. I skissen testar jag idén att använda de återkommande formerna som finns i Fogdes utsmyckning i färgade upplysta fönster för att skapa en relation mellan passagen och toaletten innanför. Relationen mellan hur man möter toaletten, hur pass välkomnande den är och hur utsidan hänger ihop med insidan har jag återkommande arbetat med i prokektet.

ETT FÖRSTA STEG- FORM OCH MATERIALUTFORSKNING I KOLLAGE

Ett sätt för mig att börja undersöka form och material för en ny offentlig toalett i min valda kontext har varit att arbeta i kollageform. I Adobe Photoshop har jag klippt och klistrat med foton jag tagit på stationen där former, material och färger från dessa fått nya sammanhang. Detta är och har varit en metod att i ett tidigt skede av projektet testa form, färg, kombinationer, stämning, atmosfär, materialmöten och proportioner på ett snabbt och intuitivt sätt. Kollagen har varit grundläggande för den känsla jag velat få fram i mitt slutgilti-ga förslag. (Se nästa sida.)

17 Dagens Nyheter, Hur ska man sitta i citybanan?, 07.10.17, https://www.dn.se/sthlm/hur-ska-man-sitta-i-citybanan/

TOALETTENS PLACERING OCH PLAN

Brist på utrymme har utpekats som hinder för att förse Slussens befintliga tunnelbanestation med toaletter.18

Genom Trafikförvaltningen fick jag tillgång till ritningar över tunnelbanestationen och passagen jag valt att jobba med. Redan från projektets start har det inte varit min intention att hitta en realistisk plats för toaletten att placeras på. Detta förhållningssätt har gett mig friheten att belysa aspekter jag tycker är viktiga hypote-tiskt med denna typ av offentlig plats, oberoende av den faktiska platsen.

Ritning över passage. Den blå markeringen visar toalettens placering.

I denna ritning såg jag att utrymmet bakom hörnet jag valt ut som strategiskt god för toaletten, bestod av berggrund. I ett fall att toaletten hade byggts hade rummets runda form behövts sprängas ut ur berget. Mina tidiga skisser av rummet visar hur jag utgick ifrån att de enskilda toaletterna skulle vara rektangulära, vilka i sin tur skapade ett rektangulärt rum då de grupperades. (bild 1) Redan tidigare i processen hade jag haft en idé om att ha någon typ av pelare eller valv i det rum jag väljer att kalla “pelarrummet”, alltså rum-met som man först träder in i innan man sedan går in på en enskilt toalett. Pelarna går att se i mina tidiga kollage. Deras ursprung grundar sig i en tanke om att jobba kring rumsavdelare som skulle kunna avskärma toalettingångarna från handfaten utanför. Detta i sin tur utgår ifrån en tanke om att man kan vilja vara privat när man går in och ut från de enskilda toaletterna. Samtidigt skärmar pelare inte av sikten helt mellan rum-men, vilket bevarar en trygghet i att man ser om någon annan är där. I bild 1 placerade jag pelare i en rek-tangulär form, något som jag snabbt började luckra upp genom skisserna av de runda formerna i bild 2. Då pelarna i sig var tänkta att vara runda kändes det naturligare och mer organiskt att placera dem i en cirkel. Bild 3 visar ännu en förlängning av testerna. Här har hela rummet växt utifrån en inre cirkel av pelare och blivit helt runt i sig.

18 Stockholms Läns Landsting, 2016-2017, _{Motion av Vivianne Gunnarsson (MP) om toaletter på Östra station och Slussen,} https://www.sll.se/globalassets/5.-poli-tik/politiska-organ/landstingsstyrelsen/2017/2017-04-04/p-14-lrb-1097.pdf

1

2

Bilderna nedan visar processen för min slutliga plan. (längst till höger) Bilden visar hur jag arbetat utifrån en cirkel som delats in i lika stora tårtbitar, vilka utgör de enskilda toaletterna. Dessa förhåller sig i sin tur till ett rund handfat i mitten av rummet (cirkelns mitt) samt pelarraden som omringar handfatet. Då mini-mimåttet på en rullstolsanpassad toalett är 2200 mm, har jag utgått ifrån detta mått på den enskilda toalet-ternas djup. Jag upplevde att organisationen av rummet blev lugnast ifall alla toaletter förhöll sig till samma djup som rullstolstoaletten. Bilderna visar rummets placering i förhållande till hörnet på passagen och hur cirkelns kanter bildar en omslutande entré till toaletterna. Huvudprincipen för toalettens éntre har varit att man inte från något håll ska kunna se rakt in i toalettrummen/pelarrummet från passagen. I mina första skisser var formen på utsidan av toaletten frikopplad från hur toaletten såg ut på insidan. Då jag utvecklade planen blev det tydligare för mig att cirkeln på detta sätt kunde fortsätta ut i passagen.

Toalettens plan och dess geometri. Rummet förhåller sig symmetriskt till hörnet i passagen. Ritningar gjorda i Rhinoceros.

En känd rund byggnadstyp är Jeremy Benthams fängelse Panoptikon. Principen med den runda formen bestod i att man från mitten av den cirkulära byggnaden skulle kunna ha full översyn in i alla kringliggande fängelseceller. Den runda formen skulle få fångarna att känna sig ständigt exponerade.19 _{Det finns tankar}

i denna princip som väcks hos mig då jag jobbar med ett runt rum. Jag tror att det kan vara viktigt att inte känna sig exponerad vid toalettbesök. Toaletten kan vara en plats där många vill vara ifred och som man kan vilja besöka och lämna ostört. Att jag valt en rund form för min toalettdesign kan därför verka motsägel-sefullt. En annan viktig aspekt av toaletten är dock att den ska vara trygg. Gränsen mellan exponering och trygghet kanske inte alltid är så lätt att dra. I det här fallet kan det vara till min fördel att ha ett runt rum där en viss typ av kontroll finns kring vilka som rör sig i rummet och in och ut från toaletterna. Exponeringen sker främst i pelarrummet, väl inne på en enskilt toalett finns möjlighet att vara helt privat, t.o.m mer privat än på många andra offentliga toaletter där dörrarna inte går ned till golvet eller där det endast skiljer en tunn vägg mellan toalettbås. Min intention är också att skapa ett rum med en trygg känsla, vilket jag tror går att påverka genom material, färger och belysning trots att rummet är runt. Den runda formen återfinns dessutom i otalig arkitektur i helt andra kontexter, i kyrkor, romerska antika bad och i lusthus.

Kollage med handfat i ”pelarrummet”. Gjord i Adobe Photoshop med bilder på material från Slussen.

PELARRUMMET

Under den första perioden av detta arbete var min taktik att se över standarder och regleringar för utfor-mandet av toalettrum. När man ritar en ny toalett finns det mått som man måste förhålla sig till, t.ex. vilken placering handfat och toalettstol ska ha i förhållande till väggarna och varandra. För en rullstolstoalett gäller det att en svängradie på 1500 mm finns i rummet. Dörrar, toalettstol och handfat måste ha en viss kontrast i färg gentemot väggen bakom för att underlätta för de med begränsad syn. Utifrån denna information ville jag hitta alternativa lösningar eller komplement i mitt egna designförslag. Reglerna fick mig att känna mig be-gränsad. Paimio sanatorium ritad av Alvar Aalto kom upp som samtalsämne under en handledning vid denna tidpunkt. Min handledare berättade att Aalto designat rum och objekt som skulle vara lätta att rengöra och vi tittade på hur funktionen och estetiken av dessa objekt förenats. Aalto hade velat att fönstrena i patienternas rum skulle gå ned till golvet, något som han blev förbjuden att göra. För att komma runt problemet lät han istället golvet “växa upp” mot de något högre sittande fönstrena och fick därigenom på sätt och vis sin vilja igenom trots restriktionerna. Denna anekdot sammanfattar förhållningssättet som fick mig att gå vidare i mitt examensarbete- istället för att låta standarderna styra mig så började jag tänka att dessa standarder kunde an-passas efter min egen design. När jag slutade utgå ifrån att dessa skulle guida mitt skissande och min process blev arbetet mer lustfyllt och jag kunde frigöra fler idéer. Bilden nedan visar den första skissen jag gjorde i den andan.

Jag lät idéerna komma intuitivt utan tankar på “hur det måste vara”. Jag tecknade handfatet som rummets mittpunkt med en stor bukett blommor på. Det var inte ett aktivt val i detta skede att välja en form som refererar till fontäner i mitten av torg eller parker, men i efterhand finns det en tydlig koppling till renässans-torg och barockträdgårdar, romerska bad, hammam eller antika fontäner som återfinns från alla tider inom mer eller mindre alla kulturer. En mittpunkt av något slag, vattnet som källan till liv och en form som samlar vattnet och gör det tillgängligt för människorna. Vår främsta typ av toalett i Sverige idag är vattenklosetten. Hela systemet behöver vatten.

Bilden ovan visar hur jag funderade kring vad rummet kunde erbjuda förutom handfatet. Att kunna sätta sig ner, kanske sitta och vänta på någon eller ställa ned en väska är behov som jag försökte besvara med bänken.

Handkisser av handfat.

Bilden ovan visar Alvar Aaltos ljuddämpande handfat ritad för Paimio Sanatoriet. Då vattenstrålen träffar en 45-gradig vinkel bryts strålen på så sätt att ljudet av vattnet som träffar ytan dämpas. Detta är en

inspireran-de inspireran-detalj jag valt att ta med i mitt handfat.20

En viktig del av detta rum är pelare placerade i en yttre cirkel kring handfatet. (se rubrik TOALETTENS PLACERING OCH PLAN) Eftersom toaletten befinner sig under jord blir pelare ett bra bärande element i rummet. Pelare finns i andra delar av Slussens tunnelbanestation, t.ex. klädda i kakel utanför spärrarna i den södra entrén, samt återfinns på andra tunnelbanestationer i stockholm, däribland Medborgarplatsen, Skans-tull och Gullmarsplan. Pelarna utgör en klassisk form och i den runda formen återkopplar de återigen till t.ex. antika romerska bad med samma arkitektoniska principer och symmetri.

DEN ENSKILDA TOALETTEN

I början var de enskilda toaletterna rektangulära, m.a.o. en vanlig form på en toalett. En av grundprinciper-na jag satte upp för mig själv var möjligheten att kungrundprinciper-na hänga av sig t.ex. ytterkläder och väskor som första handling när man kommer in i rummet. Jag ville att denna del skulle vara lite avdelad från resten av rummet utifrån min upplevelse av att krokar ofta sitter för nära toalett och handfat. Att kunna hänga av sig gör att besöket kanske tar lite längre tid och min intention har varit att skapa ett rum där man kan känna att man kan stanna en stund om man behöver, till skillnad från min upplevelse av toaletterna på t.ex. T-Centralen vilka känns som att de har intentionen att få resenärer att stanna så lite som möjligt.

Skiss av toalett med avhängningsmöjlighet och två 45-gradigt vinklade speglar placerade mitt emot varandra för spegeleffekt.

I dessa tidiga skisser av toaletten placerade jag två speglar mitt emot varandra för att en skapa en dubbel-spegling i rummet. Jag upplever alltid att rum med denna typ av dubbel-spegling får mig att stanna upp lite extra och jag ville försöka återskapa ett sådant lite lekfullt element i rummet. När toaletterna och rummet som helhet placerades i en rund form blev de enskilda toaletternas form som tårtbitar. En av anledningarna till att jag tyckte att denna rumsform skulle kunna lämpa sig för toaletten var att jag kunde ta med spegelidén som lämpade sig väl för de vinklade väggarna. Med denna vinkling på väggarna skapas en “evighetsspegel”.

En av mina strategier för att jobba med skalan och proportionerna i rummet har varit att utgå ifrån en verklig toalett som jag vet hur det känns att befinna sig i, nämligen en av Konstfacks toaletter.

De delar som jag främst fokuserat på att få med i denna del av rummet är handfat, papperskorg, pappers-handdukshållare, tvål och spegel. Jag ville att intrycket inte skulle vara alltför spretigt trots de olika delarna i rummet och att det skulle finnas en balans mellan dem samt en given hierarki mellan formerna. För att få dem att bli mer en enhet än i de första skisserna, adderade jag samma färg på de enskilda delarna som på väggen bakom dem för att binda ihop dem. I min slutliga version har handfatet och väggen bakom der blivit en enhet där också spegel, pappershandukshållare och papperskorg finns.

Bilden ovan visar handskisser där jag försöker få ihop de olika delarna till en mer samlad, nästan skulptural enhet. Den gula ringen markerar skissen som blev mitt slutresultat. Nedan till vänster ses denna modellerad i 3D, tillsammans med en annan variant som jag funderade på att använda. På nästa sida visas 3D-skisser jag gjort för att komma fram till hur denna del av rummet skulle se ut.

HELHET

Jag har jobbat mycket för att hitta ett flöde mellan de olika rummen och att de ska relatera och förhålla sig till varandra estetiskt, kronologiskt och proportionerligt. En utmaning har t.ex. varit att komponera de enskil-da toaletterna så att de kommunicerar med pelarrummet utanför. Alla delar ska underordna sig samma sys-tem samtidigt som att de tre delarna, entré, pelarrum och enskild toalett, kan få ha individuella kvalitéer. Jag har skissat utifrån en rörelse, att möta toaletten utifrån, gå in, vara inne, gå in i de privata rummen och sedan repetera sekvensen åt andra hållet. Jag har också funderat över hur insidan och utsidan kommunicerar med varandra, hur man kan uppfatta rummet utifrån och vad det kan finnas för förväntningar innan man träder in.

FÄRGER

Som jag tidigare beskrivit under rubrik KARTLÄGGNING AV SLUSSEN, har befintliga material och färger från Slussens tunnelbanestation inspirerat mig i detta arbete. Det ljusblå kaklet och det gula terazzogolvet blev snart inspiration till huvudkulörerna på toaletten. De två återfinns ofta i design från funktionalismen, i den era Slussen tillkommit. Samtidigt är gult och blått komplementfärger och står ungefär mittemot varandra i färgcirkeln, vilket gör att de kan se bra ut ihop.21 _{Ljusgult och ljusblått återfinns inte sällan i kakel och}

to-alettporslin i badrum från mitten av 1900-talet. Toto-alettporslin idag är i de allra flesta fall vitt, precis som att vitt kakel dominerar på väggarna. Färgat kakel och toalettporslin tycker jag kan tona ned den ibland kliniska och kalla känslan i badrum. Gult är varmare är vitt och blått tycker jag är fint i badrum för att det blir som en symbol för vatten. Både den gula och blå kulören är i pastellton vilket gör att de inte “tar över” för mycket. Jag anser också att denna ljusblå och ljusgula kulör är neutrala utan att vara alltför vanliga. Gult och blått är dessutom två vanliga färger i SL:s grafiska profil.

21Andersson Lena, (2010), Färgsättning inomhus, Stockholm, ICA bokförlag, s.56, 66

26 Moodboard med egna bilder

Passagen utanför toaletten har mörkröda/brunröda väggar och i Sune Fogdes utsmyckning finns alla tänkba-ra kulörer. I komplement till det gula och blå har jag valt att använda denna mörkröda varma färg. Kanske kan även toner av pastellrosa leta sig in på toaletten.

Innan detta projekt hade jag aldrig besökt de offentliga toaletter som erbjuds på gatorna i Stockholm. För mig har de alltid signalerat att det inte är en plats som jag känner mig välkommen på eller som jag instinktivt skulle lockas att använda. I mitt försök att skapa en inkluderande design i relation till feministisk stadspla-nering har jag frågat mig vad inkluderande design i relation till material och färger, kan innebära för mitt projekt. Det som en person dras till kanske avskräcker en annan, men samtidigt tror jag att det “neutrala” ( t.ex. det vita kaklet, de vita porslinet och de rostfria ytorna på toaletter) också sätter en stämning som på-verkar människor. Jag upplever att andra offentliga miljöer är mer tillåtande än offentliga toaletter när det kommer till färg och jag vill gärna försöka experimentera med hur detta skulle kunna implementeras i en offentlig toalett. Personligen dras jag ofta till miljöer där färg fått ta plats och uppskattar när platser fått en distinkt karaktär genom sin färgsättning. Färgvalen handlar inte om att hitta färger som lockar en specifik grupp människor eller som dessa kan tycka vara fula/fina eller lockande/olockande utifrån kön, ålder, natio-nalitet eller dyl., utan att med dessa skapa en inbjudande, varmare, roligare, tryggare, snällare, mer lustfylld och mer lekfull känsla av toaletten.

MATERIAL OCH HÅLLBARHET

Huvudmaterialen på toaletten är kakel och terrazzo, två material som återfinns på de flesta tunnelbanesta-tionerna i Stockholm. Materialen är även vanliga i badrum och på toaletter. Både tunnelbanestatunnelbanesta-tionerna och badrum/toaletter är platser som kräver tåliga material, men det blir ett plus för mig att kakel och terrazzon kan leta sig in från Slussens station in till toaletten och skapa en koppling mellan dessa. Materialet tål att rengöras otaliga gånger och är hårt och robust samtidigt som det kan vara estetiskt tilltalande.

För att underlätta städning och att smuts samlas i skarvar har jag i min design rundat av hörnen i t.ex. dörr-karmarna in till de enskilda toaletterna, hörnen inne på toaletterna och skarvarna mellan handfaten och väggarna. Flera komponenter, t.ex. toalettpappershållarna är i rostfritt stål, vilket också är ett robust material. Rostfritt stål med spegling ersätter vanlig spegel som annars lätt kan gå sönder. Entrén består i huvudsak av glasbetong p.g.a dess ljusgenomsläppande egenskaper. Jag finner även att materialet kan vara dekorativt, särskilt om glaset är färgat. Toalettdörrarna är i trä som kommer slitas med tiden, men slits finare än andra material.

En offentlig toalett toalett kan också vara en utsatt plats när det kommer till skadegörelse. Toaletterna på T-Centralen är exempel på arkitektur som jag upplever som “hindrande” där olika icke önskvärda aktiviteter försöker förhindras genom t.ex. material. Rummet får en specifik kall, tråkig och opersonlig karaktär. I mitt projekt har jag istället försökt förhålla mig till att miljön måste vara robust, men ändå visa att andra trevli-gare aspekter av en miljö fortfarande går att kombinera med det robusta. Det robusta måste inte i sig ha en estetik som gör att man känner sig ovälkommen. Miljön ska inte bara locka dem som inte har någon annan-stans att gå, utan locka alla. Om miljön är gjord med omsorg och människor känner att miljön är gjord för dem är chansen kanske större att miljön värnas för. Det är inredningsarkitektens roll att ta, i många fall trista, funktioner och göra dem till ornament.

Människor kommer lämna spår efter sig och toaletterna kommer t.ex. kankse bli klottrade på. Under min tid på Konstfack blev klottret på de olika toaletterna definierande för de olika rummen. Istället för att vara någonting fult blev klottret en slags underhållning eller förströelse att fästa blicken vid under toalettbesök som på sätt och vis gjort toalettbesöken roligare under dessa tre år. Kanske kan ett sådant förhållningssätt till platsen få finnas. Miljön kommer alltid vara en plats i förändring.

Klotter på Konstfacks toalett.

BELYSNING

Eftersom toaletten helt befinner sig under jord når aldrig dagsljus dit ned. Entréen är det första som passe-rande ser. Passagen där den ligger är dunkel och hörnet är i dagsläget ganska mörkt. Glasbetong som jag valt som material i väggarna för entréen släpper igenom ljus och tanken med detta är att visa att det finns ett väl-komnande rum på andra sidan väggen. Skulle det istället vara mörkt på andra sidan väggen skulle det kunna ge intrycket av att toaletten är stängd. Belysning har utpekats som en viktig aspekt för trygghet i rapporten “En feministisk offentlig toalett”22 _{En belyst ingång kan även öka känslan av trygghet. Fördelen men ljuset}

och transparensen är också att man ser om någon är på andra sidan väggen.

Om kupolen som utgör taket ovanför handfatet i pelarrummet är upplyst tror jag att det skulle ge en känsla av rymd i rummet. Kupolens ljus skulle även kunna förstärka ljuset i mitten av rummet och därmed förhöja den runda formen kring handfatet. I gången bakom pelarna kan det vara något mörkare då takhöjden är läg-re. Det är en fördel om ljuset är accentuerat i mitten av rummet då uppmärksamheten kan riktas dit istället för på dörrarna till toaletterna som gärna kan få vara mindre exponerade.

Ofta kan ljuset inne på toaletter vara dämpat för att skapa en “mysig” känsla, vilket jag ibland upplever som lite klaustrofobiskt. Då rummet inne på de enskilda toaletterna inte är så stort vill jag att det ska finnas en god, men mjuk, allmänbelysning här. Ljuset kommer från hela taket, genom ett filtrerande material. Är den-na belysning tillräckligt bra behövs ingen funktionsbelysning vid spegeln. Jag vill undvika jobbiga skuggor här inne.

Materialen kommer genomgående reflektera ljuset på toaletten. Jag vill även kunna använda belysningen som ett dekorativt element då armaturer kan vara som utsmyckningar i rummet.

Toaletterna vid pendeltågen på T-Centralen är utrustade med UV-belysning för att försvåra för narkomaner att använda sprutor där. Journalisten Fredrik Edin kallar detta för exkluderande design och skriver på sin blogg: “Egentligen är det samma funktion som en bänk som gjorts omöjlig att sova på. En viss aktivitet är oönskad och förhindras genom design. Ett problem flyttas någon annanstans, bort från de som inte är drab-bade av problemet.” Att Stockholms offentliga toaletter används av narkomaner kan vara problematiskt. Men lösningen ligger inte i att ta bort toaletterna. Fredrik Edin beskriver också hur det, till exempel i Stor-britannien, blir allt vanligare att offentliga toaletter tas bort, vilket i sin tur exkluderar även exempelvis äldre och barnfamiljer.23

22 Stiftelsen Tryggare Sverige, En feministisk offentlig toalett, http://tryggaresverige.org/wp-content/uploads/TS_En-feministisk-offentlig-toalett_190530.pdf ,21.05.2020

RELATION TILL TID

En stor del av detta projekt har varit att relatera till miljön som jag placerat toaletten i. Jag har velat att toa-letten ska passa in och kännas självklar på Slussens tunnelbanestation. Det är dock ett faktum att stationen utformats för 70 år sedan och att dess estetik och värderingar skapats i det förgångna. Jag tycker att stationen står sig än idag. Trots att jag velat ta in inslag eller stämning från stationen har jag velat skapa ett tillägg som är gjort i och för samtiden. Att bara “kopiera” Slussens estetik skulle kunnat skapa en toalett som kännts museal eller som hade som sitt främsta intresse att vara ett byggnadsvårdsprojekt. Ett sätt jag försökt kopp-la estetiken till samtiden på är att jag tagit aspekter av Slussen och sedan dragit dem ett steg längre istället för att kopiera, t.ex. genom att förhöja, skruva till det, förskjuta, förvränga, och ändra dimensioner. Jag har försökt göra någonting nytt som ändå relaterar till det gamla. Jag anser att jag positionerar mig någonstans i mitten mellan att vilja göra ett komplement som endast är en kopia eller förlängning av det befintliga och att skapa en ny toalett helt och endast förankrad i år 2020.

Detta i sin tur kopplar till frågor om hållbarhet och hur man skapar hållbara rum som kan stå sig över tid både i sin estetik och funktion. Jag har velat skriva in subjektet mer i arkitekturen. Å ena sidan kan det vara intressant att göra en miljö som på ett sätt passar så många som möjligt. Å andra sidan finns också individu-ella behov som kanske inte alltid tidigare fått ta plats i arkitekturen. Barns behov och upplevelser har t.ex. inte alltid en självklar plats i stadsrummet. Det jag menar med att skriva in subjektet är att skapa en miljö för diversitet, t.ex. en toalett med ett barns skala och användning i åtanke. Det tror jag är en aspekt som får toaletten att bli en toalett från år 2020.

4. DESIGNFÖRSLAG

Bilden nedan visar passagen i Slussens tunnelbanestation jag valt att arbeta med i mitt examensprojekt, samt mitt tillägg i form av en rund offentlig toalett. Det runda rummet mäter 11 meter i diameter.

Bilden nedan visar toalettens plan. Toaletten erbjuder åtta “vanliga” toalettrum, en rullstolstoalett, en famil-jetoalett, ett amningsrum samt ett personal/städrum. Tillgång till handfat finns både på in- och utsidan av de enskilda toaletterna. Planen visar också rummet utanför toaletten, där sittplatser och drickcfontän finns samt hur entrén förhåller sig till- och förbinder passagen och rummet innanför. Rummet förhåller sig symmetriskt i förhållande till hörnet utanför toaletten.

ENTRÉ

Toalettens entré är omslutande och väl upplyst. När man passerar går det inte att se in rakt in på toaletterna genom de omlottligande väggarna. Samtidigt går det att se om någon är på andra sidan väggen genom dess transparens, samt genom speglar i entrén som kan påvisa om det finns andra omkring. Lysande skyltar talar om att det är en toalett och att den är tillgänglighetsanpassad för rullstol och för småbarn. Människor rör sig fram och tillbaka framför toaletten vilket gör att det finns en inofficiell uppsyn som kan ge trygghet. Utanför toaletten finns sittbänkar och drickfontäner i två olika höjder anpassat efter exempelvis rullstolsburna. Toa-letten är tänkt att vara stängd sena kvällar och nätter. Då kan entrén stängas med en grind. Drickfontänerna är tillgängliga dygnet runt. Toaletten är i övrigt tänkt att vara bemannad.

PELARRUMMET

Vy gjord i Rhinoceros och i Adobe Photoshop samt sektionsritning av pelarrummet.

DEN ENSKILDA TOALETTEN

Vy gjord i Rhinoceros och i Adobe Photoshop, samt sektion- och planritning över en enskild toalett.

SUMMERING OCH REFLEKTION

Mina frågeställningar har i detta examensarbete varit:

-Hur kan jag göra toalettrummet i en offentlig miljö trevlig och funktionell genom design?

-Hur kan jag utifrån feministisk stadsplanering inkludera en bredare grupp människor i användandet av toa-letten?

-Hur kan jag få offentlig toalett i Slussens tunnelbanestation att kommunicera med platsen den är situerad inom?

Med utgångspunkt i att offentliga toaletter ofta kan vara ofräscha och tråkiga har jag försökt ge liv åt den offentliga toaletten. Jag har försökt ge färg, form och lekfullhet en plats i funktionen för att skapa en toa-lett med omsorg. Med grund i feministisk stadsplanering har jag försökt svara på behov som ofta förbises i utformandet av offentlig miljö. Genom att välja en specifik plats där jag tycker att det borde finnas en gratis offentlig toalett (Slussens tunnelbanestation i Stockholm) har jag arbetat med att anpassa toaletten till en specifik plats och dess behov. Jag har försökt skapa rum för olika typer av människor och dessas specifika behov. Slussens estetik har fått ta plats och lagt grunden till den offentliga toaletten. Denna är placerad uti-från hur människor rör sig på platsen och för att ge dem en god möjlighet att använda den.

För att kunna besvara mina frågeställningar upplever jag att jag fått röra vid många olika typer av frågor. Arbetet har kretsat kring större frågor om stadsplanering men också berört små detaljer i designen. Jag har inte kunnat stanna för länge vid specifika detaljer och behövt välja bort ett sådant fokus för att kunna täcka en större helhet i min gestaltning. Jag har fått arbeta med lite om mycket snarare än med mycket om lite. Det har varit lärorikt att växla mellan ett mer utzoomat och inzoomat perspektiv och detta är något som jag tycker berikar och gör inredningsarkitekturen spännande.

I en tidigare del av denna uppsats refererade jag till Åsa Jungnelius utsmyckning av den framtida stationen Hagastaden i Stockholm. (se rub. FEMINISTISK SAMTIDA UTSMYCKNING) Jag reflekterade över min upplevelse av att hon i sin roll som konstnär kunde vara friare än jag som inredningsarkitektstudent i utfor-mandet av ett offentligt rum. Detta tema kom upp under min opponering tillsammans med en undran kring varför jag kände så. Jag kände mig uppmuntrad i att skapa mer fritt i förhållande till inredningsarkitektur och att förstå att jag inte behöver sätta upp gränser för mig själv i mitt skapande. Jag tar med mig den känslan av att ämnet är större och vidare än jag ibland inbillar mig. Jag tror att det är viktigt för mitt framtida arbete att jag tillåter mig själv och vågar göra det som känns lustfullt och intuitivt. Det var också det som fick mig att hålla igång arbetet i detta projekt.

Blå bodarna på vykort.24

Utanför Slussens tunnelbanestation håller nu gamla Slussen på att förvandlas, en omvandling som mött många protester. I ett sent skede av detta examensarbete (i slutet av april) pratade jag med en kompis om mitt projekt. Hon påminde mig om “gula gången” och “blå bodarna” som tillhör de delarna av gamla Slus-sen som nu rivits och som jag passerat minst tuSlus-sen gånger men inte tänkt på under denna period. Vi tittade på gamla bilder av platsen och jag blev väldigt överraskad när jag såg att formerna var likadana som de jag valt för min toalett- ett runt rum med en rund kupol kantad av pelare. En annan överraskande påminnelse var att det gamla Slussen hade kakel i två färger, ljusblått och ljusgult, m.a.o. just de kakelfärger som blivit tongivande i mitt projekt. Det gamla Slussen som jag egentligen känner så väl, men av någon anledning inte aktivt tänkt på under denna tid, måste ha legat i bakhuvudet och dikterat flera av mina beslut i projektet. Efter alla protester mot rivningen av det gamla Slussen kändes det plötsligt ganska fint att karaktären från dessa försvunna platser på sätt och vis fått leva upp igen på den nya offentliga toaletten.

24 Flickr, https://www.flickr.com/photos/53303620@N03/10377276095 05.06.20

REFERENSLISTA Litteratur

Andersson Lena, (2010), Färgsättning inomhus, Stockholm, ICA bokförlag

Chang H, (2016), Autoethnography as a method, New York,Routledge Penner Barbara, (2013) Bathroom, London, Reaction Books

Hemsidor

Danfo, https://www.danfo.com/produkter/automatiska-toaletter/ 28.04.2020.

JCDecaux, Stockholms offentliga toaletter, https://jcdecaux.se/smart-city/gatutoaletter/ 21.02.20. Trafikkontoret, Offentliga toaletter, https://trafik.stockholm/gator-torg/offentliga-toaletter/ 21.02.20. Flickr, https://www.flickr.com/photos/53303620@N03/10377276095, 05.06.20

Artiklar

Svenska Dagbladet, Majlard Jan, 30.01.19, Stadens toaletter blev 20 miljoner dyrare, https://www.svd.se/sta-dens-toaletter-blev-20-miljoner-dyrare

Svenska Dagbladet. Sundberg Sam, _{Övervakningen förändrar oss}, 18.09.13, https://www.svd.se/overvakning-en-forandrar-oss

Dagens Nyheter, Hur ska man sitta i citybanan?, 07.10.17, https://www.dn.se/sthlm/hur-ska-man-sitta-i-city-banan/

Svenska Dagbladet, Almqvist Helene, 60 år som satt spår, 01.10.10, https://www.svd.se/60-ar-som-satt-spar

Region Stockholm, 19.12.2019, Snäckan är en hyllning till moderskapet, ttps://nyatunnelbanan.se/fi/ node/1425

Konstnärernas riksorganisation, Abdollahi Sara, Åsa Jungnelius, http://www.kro.se/node/2035 11.05.20 Region Stockholm, 29.01.19, De ska smycka gula linjen med sin konst, https://nyatunnelbanan.sll.se/sv/arti-kel/de-ska-smycka-gula-linjen-med-sin-konst

Rapporter

Stiftelsen Tryggare Sverige, En feministisk offentlig toalett, http://tryggaresverige.org/wp-content/uploads/ TS_En-feministisk-offentlig-toalett_190530.pdf , 21.05.2020

KATRIN, Toalettrapporten 2016, https://katriniq.com/wp-content/uploads/2016/10/MTAB_toalettrap-port_2016_SE.pdf, 04.04.20

Sjöqvist Erika, Stiftelsen Tryggare Sverige, Säkra och trygga offentliga toaletter- Planering utifrån ett feminis-tiskt perspektiv, 16.05.20

Bloggar

Edin Fredrik, Blått ljus: exkluderande design på offentliga toaletter, 28.07.15. https://fredrikedin.se/2015/07/28/ exkluderande-design-blatt-ljus-pa-offentliga-toaletter/

Övrigt