5.3 Metodkritik
5.3.4 Designprocess
Designprocessen borde varit mer iterativ, där vi planerat in mer tid för användar-tester för att kunna inkludera fler åsikter än våra egna i framtagandet av undersök-ningssidan. Därav hade vi kunnat se eventuella svagheter i vår design samt hitta
områden som krävt förbättring. Hade vi haft mer tid hade vi även kunnat skapa mer interaktiva och välarbetade element som eventuellt hade kunnat påverka deltagarna i vår undersökning ytterligare. Tidigare diskuterade vi om att deltagarna saknade motivation till att läsa informationsrutan och vi tror att detta delvis kan vara en produkt av att vi inte riktigt hade testat designen tillräckligt.
5.3.5 Pilotstudie
Innan genomförandet av studien genomfördes en pilotstudie, vilken beskrivs i 3.1.1. Syftet med pilotsudien som planerades var, som nämnt innan, att upptäcka eventu-ella otydligheter och tekniska problem. Det vi inte tänkte på var att pilotstudierna hade kunnat utnyttjats för fler ändamål. Genom att ha gjort pilotstudier där vi lagt fokus på utformningen av frågorna och svarsalternativen samt tittat på reaktioner-na på designen hade undersökningen kunreaktioner-nat förbättrats till studien vilket möjligen lett till ett annorlunda resultat. Möjligtvis hade vi genom detta kunnat upptäcka de brister som nämnts i 5.2.2 och testat vår design mer som nämnt i 5.2.4. Genom att genomföra en pilotstudie där vi tittat på hela processen, alltså även tittat på och analyserat resultaten, hade vi kunnat se hur studien skulle alternerats för att bättre kunna besvara vår problemformulering.
6. Slutsats
I detta kapitel utvärderas studiens problemformulering: ”Hur kan man genom design aktivera universalistiska värderingar som motivation till miljövänliga val?”.
Vi lyckades inte uppnå önskat resultat utifrån vår undersökning för att kunna ge ett utförligt svar på vår problemformulering. Utifrån vår undersökning kan vi inte konstatera huruvida det går att aktivera universalistiska värderingar genom design eller inte. Däremot fick vi en antydan till att det går att få folk att vilja värna mer om sin närhet genom design. Vi uppfattade från vår undersökning att visuella bilder som anspelar samt väcker tankar om en persons omgivning var det som ofta kunde få folk att vilja ta beslut som var mer universalistiskt motiverade.
Från vår undersökning kan vi inte dra någon slutsats kring om information är en viktig faktor i processen att börja tänka mer universalistiskt, vilket vi fick en in-dikation på under intervjun inför designarbetet. Däremot tror vi att det kan vara intressant att undersöka ytterligare om information faktiskt kan påverka värdering-ar. Ett alternativ för detta är att titta på eco-feedback och hur den tekniken genom återkoppling presenterar information för att förändra människors miljöpåverkande beslut och sedan applicera detta för att påverka värderingarna bakom besluten till att grundas i de tillhörandes Self-Transendence som kan bidra till mer långsiktiga beteendeförändringar av miljövanor (Knowles et al. 2014).
För framtida forskning inom området tror vi att det är en god idé att se till hur ovanstående designangrepp långsiktigt kan påverka användares motivation till mil-jöval. Vi tror att detta är en bra idé därför att vi då kan se till hur miljöbeteende påverkas över en längre tid samt att vi kan sträva efter att aktivera universalistiska värderingar flertalet gånger vilket enligt Knowles med flera (2014) bidrar till att vi i framtiden är mer benägna att fortsätta anta samma värderingar.
7. Referenser
Angier, N., 2006. The Cute Factor. The New York Times, [online]3 Januari.
<http://www.nytimes.com/2006/01/03/science/03cute.html?pagewanted=all& _r=1&> [Hämtad 11 maj 2015].
Brynjarsdottir, H., Håkansson, M., Pierce, J., Baumer, E., DiSalvo, C., Sengers, P., 2012. Sustainably unpersuaded: how persuasion narrows our vision of sustainability.
In Proceedings of the SIGCHI Conference on Human Factors in Computing Systems,
[e-journal], (pp. 947-956). ACM.
Fogg, B. J.,2009. A behavior model for persuasive design. In Proceedings of the 4th
international Conference on Persuasive Technology, [e-journal] (p. 40). ACM.
Froehlich, J., Findlater, L., Landay, J. 2010. The design of eco-feedback technology.
In Proceedings of the 28th international conference on Human factors in computing systems - CHI ’10, [e-journal] (p. 1999). doi:10.1145/1753326.1753629
Holmes, T., Blackmore, E., Hawkins, R., Wakeford, T., 2011. The Common Cause
Handbook. [e-book] Public Interest Research Centre.
Knowles, B., Blair, L., Walker, S., Coulton, P., Thomas, L., Mullagh, L., 2014. Patterns of persuasion for sustainability. In Proceedings of the 2014 conference on
Designing interactive systems, [e-journal] (pp. 1035-1044). ACM.
Schwartz, S.H., 1992. Universals in the content and structure of values: theoreti-cal advances and empiritheoreti-cal tests in 20 countries. Advances in Experimental Social
Psychology, 25(1), pp. 1-65.
7.1 Referenser för undersökningssidans
informationsruta
Blocket. (2014). Begagnathandelns klimatnytta (p. 22). http://www.ivl.se/download/ 18.3d71f8313d6a4ffc7931b6/1368175862369/130510_Bag.handel_klimatnytta_ rapport.pdf [Hämtad: 30 mars 2015]
Energimyndigheten (2011) Luftvärmepumpar. https://www.energimyndigheten. se/Hushall/Testerresultat/Testresultat/Luftvattenvarmepumpar1/?tab=3 [Hämtad: 30 mars 2015]
EON (2014) Standbyguiden - stäng av och spara pengar. https://www.eon.se/ privatkund/Energieffektivisering/energiradgivning
/Verktyg-for-energieffektivisering/standby-guiden/ [Hämtad: 30 mars 2015] Falu Kommun (2013) Helt sjukt. http://www.kollpakonsumtion.se/www/vad/ konsumtion.nsf/doc/17C6CF3E1DB9531BC1257B3C003C44E5 [Hämtad: 30 mars 2015] Folkhälsomyndigheten. (2015) Rekommendationer, aktivitetsnivå och attityder. http: //www.folkhalsomyndigheten.se/far/rekommendationer/ [Hämtad: 30 mars 2015]. Forskning.se (2011) Vad är förnybar energi? http://www.forskning.se/nyheterfakta/ teman/fornybarenergi/tiofragorochsvar/vadarfornybarenergi.5.
61fbca9812ec690a3218000813.html [Hämtad: 30 mars 2015]
Håll Sverige Rent (2015) Fakta om skräp - konsekvenserna. http://www.hsr.se/ fakta/fakta-om-skrap [Hämtad: 30 mars 2015]
Klimatsmart.se (2015) Möbler. http://www.klimatsmart.se/mobler/ [Hämtad: 30 mars 2015]
Konsumentföreningen Stockholm (2015) Tips Trix. http://slangintematen.se/ [Hämtad: 30 mars 2015]
Naturskyddsföreningen (2015) Grön Guide. http://www.naturskyddsforeningen. se/vad-du-kan-gora/gron-guide/stada-utan-giftiga-kemikalier
[Hämtad: 30 mars 2015]
Naturvårdverket (2014) Textilavfall. http://www.naturvardsverket.se/
Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/ Avfall/Avfallsforebyggande-program/Textil/ [Hämtad: 30 mars 2015] SABO (2012) Energispartips. http://www.allmannyttan.se/energispartips/ [Hämtad: 30 mars 2015]
Sopor.nu (2015) Visste du att... www.sopor.nu [Hämtad: 30 mars 2015]
A. Underlag för intervju med miljömedvetna
personer
Intervju frågor
Vi inleder med en presentation utav vårt arbete så att de blir införstådda i vad det är vi vill undersöka, eftersom att vi med dessa intervjuer söker ytterligare er-farenheter och inspiration kring hur vi kan utveckla designelement som aktiverar universalistiska värderingar.
Presentation av vad vi gör
Vi undersöker om det med hjälp av designen på en applikation/hemsida går att aktivera olika värderingar hos personer och därmed påverka hur de tar ställning till olika frågor. Mer specifikt handlar det om att se om vi kan aktivera universalistiska värderingar och få dessa att ligga till grund för miljövänligare val. Universalistiska värderingar är en av de grupperingar som finns i Schwartz modell över människors värderingar och står för att personen värdesätter, uppskattar och vill skydda både människors och naturens välmående. Detta då det finns studier som visar att om dessa värderingar är motivering till miljövänligare beteende så blir beteendeförän-dringen mer långsiktigt.
Inledningsfrågor
Vi vill börja med att få veta lite om personen. Hur miljömedvetna de är, hur my-cket miljövänliga gärningar de gör, hur mymy-cket miljötänket påverkar deras liv och vardag.
• På en skala 1-10 hur miljövänlig anser du dig själv att vara? 1 är “bryr mig inte om miljön” och 10 är “anpassar alla mina val för att inte påverka miljön negativt”.
• Hur mycket styr miljöaspekten dina val i vardagen?
• Känner du igen dig i de universalistiska värderingar som vi nämnde?
Frågor om vändpunkt och motiveringar
– Följdfråga: Varför tror ni att detta fick er att anta dessa värderingar?
• Var det samma saker som fick dig att börja tänka mer på miljön som även fick dig att börja agera och faktiskt göra skillnad?
• Vi nämnde när vi letade efter personer att intervjua att vi önskade personer som är miljövänliga för att de värdesätter naturen och vill bidra till en bättre värld. Vad motiverar er att välja miljövänliga alternativ/val i vardagen?
– Vad skulle kunna motivera er att göra mer?
• Finns det andra saker som motiverar dig till miljövänligt beteende såsom pengar, social status och framgång?
– Om JA: Hur ofta är dessa motiveringar aktiva?
– Vad skiljer på när dessa värderingar leder till handling och när omtanken
om naturen/världen gör det?
– Har ni då som motivation att påverka andras värderingar?
– Om ni har det: Vad har ni för motivation till detta? Hur gör ni när ni
försöker få dessa personer att anta nya värderingar?
– Har ni varit i kontakt med någon applikation eller liknande som ni
anser/tror anspelar på att aktivera värderingar om att värna om na-turen, människorna och miljön? Isåfall vilka?
B. Frågor och svarsalternativ från
undersöknin-gen
“I mataffären”
Du står i mataffären och ska handla bananer. Det finns två olika sorter att välja på: Bananer från Sydostasien och ekologiska bananer från Sydostasien. Vilka väljer du?
Alternativ:
• Jag tar de billigaste bananerna, det spelar inte så stor roll vilka.
– Power
• Jag väljer fairtrade bananerna för att jag bryr mig om naturen och människo-rnas välmående.
– Universalism
• Jag tar de som ser bäst ut eftersom jag vill ha goda bananer.
– Security
Informationsruta:
• Miljöfarliga bekämpningsmedel kan orsaka nervskador hos de som arbetar på odlingar (Naturskyddsföreningen, 2015).
• Vissa hävdar att bananen är världens bästa frukt då den innehåller så mycket energi (Naturskyddsföreningen, 2015).
“Gammal mat”
Du ska laga middag men upptäcker att “Bäst-före-datum” på smöret har passerat. Vad gör du?
Alternativ:
• Jag slänger smöret för att vara på den säkra sidan.
• Jag tittar och luktar på det för att se om det är okej, jag vill inte slänga något i onödan.
– Universalism
• Jag testar att använda det så vet jag om det är dåligt eller inte.
– Stimulation
Informationsruta:
• 35 % av allt matavfall hade kunnat ätas om det tagits hand om på rätt sätt (Konsumentföreningen Stockholm, 2015).
• Hushållen är de som slänger mest matavfall (Konsumentföreningen Stockholm, 2015).
• Bäst före-datum är en rekommendation från tillverkaren, det går ofta att äta livsmedlet flera dagar till om det har förvarats rätt (Konsumentföreningen Stockholm, 2015).
“Nya träningskläder”
Du beger dig ut på stan för att köpa träningskläder. Vad är viktigast för dig när du ska välja?
Alternativ:
• Att jag hittar snygga kläder som passar mig.
– Hedonism
• Jag letar i första hand i en second hand butik då jag vill undvika onödig konsumtion.
– Universalism
• Jag vill ha samma märke som jag haft innan för jag vet att de är av bra kvalité.
– Tradition
• Flera företag behandlar sportkläder med antibakteriella medel för att minska illaluktande dofter. Antibakteriella medel kan vara farliga både för hälsa och miljö (Naturskyddsföreningen, 2015).
• År 2013 var inflödet av kläder och hemtextiler ca 12,5 ton/invånare i Sverige (Naturvårdsverket, 2014).
• Produktionen av 1 kilo textilier genererar 15 kilo växthusgaser (Falun kom-mun, 2013).
“Ny värmepanna”
Värmepannan till sommarstugan har gått sönder och går inte att laga. Hur går du tillväga för att bestämma vilken typ av ny värmepanna du skall köpa?
Alternativ:
• Jag gör en noggrann undersökning av vad som finns på marknaden då jag vill ha den bästa värmepannan.
– Achievement
• Jag väljer en energieffektiv modell med lång livslängd.
– Universalism
• Jag köper den nya varianten av den jag haft tidigare.
– Tradition
Informationsruta:
• En luftvattenvärmepump kan i bästa fall mer än halvera elanvändningen till värme och varmvatten (Energimyndigheten, 2011).
“Hur tar du dig till jobbet?”
För att ta dig hemifrån till jobbet finns det flera olika alternativ. Vad väljer du?
– Hedonism
• Jag tar bussen för att det är bekvämt.
– Hedonism
• Jag cyklar för att minska på mina utsläpp och samtidigt njuta av den fina naturen.
– Universalism
Informationsruta:
• Att åka bil 5 km bil motsvarar samma koldioxidutsläpp som att åka 11 km med tunnelbanan (Center for Sustainable Communications, 2009).
• 30 min motion per dag ger en positiv hälsoeffekt (Folkhälsomyndigheten, 2015).
“Morfars garage”
Du och dina kusiner hjälper morfar att rensa i garaget. Efter en lång helg med lyftande, flyttande och sållande har ni fått ihop en hel hög med saker som inte ska vara kvar. Vad gör ni med alla saker?
Alternativ:
• Orkar inte ta tag i det, lämnar det i en hög på baksidan där det inte syns.
– Hedonism
• Åker till närmaste soptipp för att bli av med allt.
– Conformity
• Försöker sälja/skänka bort det som går och återvinner resten.
– Universalism
Informationsruta:
• 15 miljoner gamla mobiltelefoner ligger oanvända hemma hos folk. Tillsam-mans innehåller de 162 kilo guld (Sopor.nu, 2015).
• Drygt hälften av det avfall som körs till tippen återvinns (Sopor.nu, 2015).
“Val av elbolag”
Du har precis flyttat in i en ny lägenhet och ska teckna elavtal. Vad är viktigt när du ska välja elbolag?
Alternativ:
• Jag vill ha ett etablerat företag som jag litar på.
– Security
• Jag vill veta vart min el kommer ifrån, det är viktigt att det kommer från förnyelsebar energi.
– Universalism
• Jag vill ha det bästa priset på marknaden.
– Power
Informationsruta:
• Sol-, vind-, vatten-, bio- och geotermisk energi räknas som förnybara energis-lag (Forskning.se, 2011).
• Genom att använda förnyelsebar el minskar du ditt koldioxidutsläpp med 1 ton/år (Telge Energi, 2015).
“Middagsbjudning”
Du ska ha över ett gäng vänner på middag och är på väg till mataffären för att handla. Vad väljer du att bjuda på för mat?
Alternativ:
• Ett god och fin köttbit för att ge mina vänner den perfekta smakupplevelsen.
– Achievement
– Universalism
• Något jag tror är riktigt gott men som jag tror och hoppas att de ej smakat innan.
– Stimulation
Informationsruta:
• Att äta grönt bidrar till en bättre miljö. Till grönt räknas inte bara grönsaker utan även nötter, gryn, linser, svampar och allt möjligt gott från växtriket (Folkhälsomyndigheten, 2015).
• 1 kg kött motsvarar samma koldioxidutsläpp som 381 morötter (Center for Sustainable Communications, 2009).
“Städdag”
Det är söndag och städdag hemma hos dig. Vad använder du för att göra rent? Alternativ:
• Använder såpa det har alltid fungerat bra.
– Tradition
• Jag gör mina egna rengöringsprodukter med bland annat ättika, citron och bikarbonat för att undvika spridning av kemikalier.
– Universalism
• Ajax, Jif osv, de där vanliga märkena de har i butiken.
– Hedonism
Informationsruta:
• Genom att köpa rengöringsmedel med märkningar som “Bra Miljöval” är du med och räddar naturen från farliga kemikalier (Naturskyddsföreningen, 2015).
• Mycket går att göra rent med vanliga saker du har hemma, såsom bakpulver och citron (Naturskyddsföreningen, 2015).
“Duschdags”
Det är lördag morgon, du har precis ätit frukost och kliver in i duschen. Hur duschar du?
Alternativ:
• Jag har en liten timer i duschen för att påminna mig om att inte duscha för länge för att spara på vatten.
– Hedonism
• Jag brukar duscha varmt och länge och njuta av min stund i duschen.
– Universalism
• Du duschar fort så du har mer tid till att göra vettigare saker.
– Achievement
Informationsruta:
• En kort dusch på fem minuter istället för en kvart kan minska årsförbruknin-gen för varmvattnet med 500 kilowattimmar per person (SABO, 2012).
“Affärsresan”
Du bor i Stockholm och ska på konferens i Malmö. Hur tar du dig dit? Alternativ:
• Flyger i business class det är bekvämt.
– Hedonism
• Tar tåget dit, då det är billigast.
– Power
• Samåker med några andra för att minska på utsläppen.
• 1 h flygning motsvarar koldioxidutsläppet från lite mer än 10 000 h Tv-tittande (Center for Sustainable Communications, 2009).
• 1 km färd med flyg orsakar lika mycket utsläpp som 7 km med tåg (Center for Sustainable Communications, 2009).
“Nedskräpning”
Du har köpt en glass och tagit av pappret för att njuta av den men ser ingen papperskorg i närheten. Vad gör du?
Alternativ:
• Stoppar det i fickan tills jag hittar en papperskorg att slänga det i för att jag inte vill skräpa ner naturen.
– Universalism
• Stoppar det i fickan för att slänga det senare eftersom det är allmänt vett att inte slänga skräp på gatan.
– Conformity
• Orkar inte leta upp en papperskorg just nu så lägger det i fickan så länge.
– Hedonism
Informationsruta:
• Det kan ta flera 100 år kanske tusentals för plast att brytas ner (Håll Sverige Rent, 2015).
• Det slängs 1 miljard fimpar per år på Sveriges gator och torg (Håll Sverige Rent, 2015).
“Lampknappen”
Du ska precis kliva ut genom ytterdörren för att gå hemifrån. Släcker du lamporna innan du går?
Alternativ:
Det drar onödig el.
– Universalism
• Ibland, ibland inte. Känner inte att det gör någon skillnad om jag har en extra lampa tänd eller inte.
– Hedonism
• Brukar göra som de andra hemma hos mig gör.
– Tradition
Informationsruta:
• Att ha en lampa tänd ett helt dygn motsvarar samma utsläpp som från 360 fulla laddningar av din mobiltelefon (Center for Sustainable Communications, 2009).
• Ett vanligt hushåll kan förbruka uppemot 300 kWh per år om alla apparater står på standby dygnet runt (Eon, 2014).
“500 kr sedeln”
Du är ute och promenerar i skogen när du helt plötsligt hittar en 500 kr sedel som ser ut att ha legat bortglömt där ett tag. Vad gör du för pengarna?
Alternativ:
• Du lägger upp det på Instagram för att visa för dina vänner.
– Power
• Du ger pengarna till välgörenhet.
– Universalism
• Du lämnar in pengarna till polisen.
– Conformity “Shoppingdags”
Du har precis flyttat in i en ny lägenhet och det är dags för att inreda, vart åker du?
Alternativ:
• Letar upp någon loppis/second hand butik där jag kan hitta det jag behöver.
– Universalism
• Åker till IKEA och införskaffar allt där brukar jag handla.
– Tradition
• Beger mig till en hipp designbutik för att få till rätt känsla i hemmet.
– Self-direction
Informationsruta:
• Det finns företag som tillverkar ekologiska och miljömärkta möbler (Klimarts-mart.se, 2015).
• Du kan spara på både miljön och din plånbok genom att handla begagnade saker (Blocket, 2014).
“Hushållsavfall”
Du har skaffat en ny lägenhet och ska planera sopsorteringen i skåpet under diskbänken. Vad väljer du att sopsortera?
Alternativ:
• Sorterar pant, resten slänger jag i samma påse. Det är lättast så och tar minst plats.
– Hedonism
• Ordnar upp så att jag har flera olika behållare för allt jag kan tänkas behöva: plast, metall, papper, glas osv. Återvinning är viktigt.
– Universalism
– Tradition
Informationsruta:
• Om alla återvann sina kapsyler skulle det stålet räcka till att producera 2200 bilar/år (Sopor.nu, 2015).
• Du kan koka 38 koppar kaffe på din dagstidning (Sopor.nu, 2015).
• En återvunnen aluminiumburk spar energi som räcker till ett dygn vid datorn (Sopor.nu, 2015).
C. Intervjuunderlag för intervju med
delta-gare
Utgångsfrågor för intervju med deltagare i undersökningen
• Var det några speciella saker du reagerade på/la märke till under undersöknin-gen?
• Hur tänkte du när du skulle svara på frågorna?
• Kan du nämna vad som motiverade dig att välja de val du gjorde? • Var det samma saker som motiverade de flesta av dina val?
• Om nej, vad mer påverkade dina val?
• Vad skulle kunna motivera dig att svara annorlunda?
• Upplevde du att du svarade annorlunda på de olika delarna när det ?
• Vilken värdering (visa Schwartz modell) känner du igen dig mest i? Välj 1-3 st.