Deskriptiv statistik för hypotes 2

Vid undersökningen av sambandet mellan formen på hållbarhetsrapporten och företagets aktiepris har den deskriptiva statistiken i Tabell 7 tagits fram. Resultaten visar variablernas minsta och största värde (Min respektive Max), medelvärdet (Medel) samt median (Median) för det totala urvalet. För studiens beroende variabel, aktiepris (SP), presenteras ett lägsta värde på 32,41 jämfört med observationernas högsta värde på 354,91. Dessutom visas variabelns medelvärde på 137,26 samt median på 115,7. Utöver detta går det också att utläsa ett lägre medelvärde på 130,53 för observationerna med integrerade hållbarhetsrapporter (INTEGRATED=1) jämfört med medelvärdet på 145,12 för observationerna med separata hållbarhetsrapporter (INTEGRATED=0). I övrigt visas även resultaten för regressionens oberoende variabler (BV, NI samt INTEGRATED) och kontrollvariabel (ESG_SCORE).

Dessa visar, till skillnad från den beroende variabeln, att observationer med integrerade hållbarhetsrapporter har högre medelvärden än de observationer som publicerat separata rapporter.

Tabell 7. Deskriptiv statistik för hypotes 2

Tabell 7 visar den deskriptiva statistiken för den beroende variabeln SP, de oberoende variablerna BV, NI och INTEGRATED samt kontrollvariabeln ESG_SCORE för studiens andra hypotes. Tabellen visar variablernas minsta samt högsta värden (Min respektive Max), median (Median) samt medelvärde (Medel), för undersökningens totala antal observationer. Dessutom visar tabellen medelvärdet fördelat på de observationer som publicerat en integrerad (INTEGRATED=1) respektive separat (INTEGRATED=0) hållbarhetsrapport. Alla värden är beräknade efter winsorizing och definitionerna för samtliga variabler går att hitta i Tabell 2.

24 4.2.2 Multikollinearitet för hypotes 2

För studiens andra hypotes presenteras korrelationsmatrisen mellan regressionens oberoende variabler samt kontrollvariabel. Resultaten presenteras i korrelationsmatrisen i Tabell 8.

Överlag visar tabellen låga korrelationer vilket tyder på att det inte förekommer multikollinearitet. Den högsta korrelationen är mellan variablerna NI och BV (0,62). Detta indikerar att det finns ett samband mellan företagets bokförda värde per aktie och nettoinkomst per aktie. Detta samband kan anses rimligt, men precis som för den första hypotesen kan det uppfattas som en svaghet för studiens resultat.

Tabell 8. Korrelationsmatris för hypotes 2

Tabell 8 visar korrelationsmatrisen för de oberoende variablerna BV, NI och INTEGRATED samt kontrollvariabeln ESG_SCORE för studiens andra hypotes. Värdena som tagits fram utgörs av Pearsons korrelationskoefficient och resultatet visar en fullständigt positiv korrelation vid värdet 1, ingen korrelation vid värdet 0 samt fullständigt negativ korrelation vid värdet -1. Alla värden är beräknade efter winsorizing och definitionerna för samtliga variabler går att hitta i Tabell 2.

*** Signifikant vid 0,1 procent ** Signifikant vid 1 procent * Signifikant vid 5 procent . Signifikant vid 10 procent

Tabell 9 presenterar variablernas VIF-värden för studiens andra hypotes. Dessa värden kan anses låga och ligger långt under gränsen på 10. Utifrån detta antas det inte föreligga multikollinearitet, trots att korrelationen i korrelationsmatrisen visar ett något hög korrelation mellan två av de oberoende variablerna BV och NI.

Tabell 9. VIF-värden hypotes 2

Tabell 9 visar VIF-värden för de oberoende variablerna BV, NI och INTEGRATED samt kontrollvariabeln ESG_SCORE för studiens andra hypotes. Resultaten jämförs mot värdet 10 och används sedan vid bedömning av förekomsten av multikollinearitet. VIF= variance inflation factor. Alla värden är beräknade efter winsorizing och definitionerna för samtliga variabler går att hitta i Tabell 2.

25 4.2.3 Multipel regression för hypotes 2

För att studera sambandet mellan rapporteringsformen och företagens aktiepriser genomfördes regressionen för studiens andra hypotes vars resultat presenteras i Tabell 10. Resultaten visar att det föreligger ett positivt signifikant samband för variablerna BV (1,04***) samt NI (3,52***). Detta indikerar att företagets aktiepris är högre om företagets bokförda värde per aktie, samt nettoinkomst per aktie också är högt. Samtidigt visar resultatet ett negativt samband mellan företagets aktiepris och variablerna INTEGRATED 24,59**) samt ESG_SCORE (-0,27). Dock är sambandet endast signifikant för INTEGRATED vilket betyder att det inte med säkerhet går att säga att det finns ett negativt samband mellan företagets aktiepris och ESG-betyg. Däremot är det rimligt att utifrån regressionen kunna dra en slutsats att företag som publicerar integrerade hållbarhetsrapporter har ett lägre aktiepris. Tabell 10 presenterar även ett högt F-värde (28,04) vilket betyder att det troligtvis föreligger ett samband i regressionen överlag. Detta kan med stor sannolikhet förklaras av att majoriteten av variablerna visar på signifikanta samband.

Tabell 10. Regressionsresultat för hypotes 2

Tabell 10 visar regressionsresultatet för studiens andra hypotes. För de oberoende variablerna BV, NI och INTEGRATED samt kontrollvariabeln ESC_SCORE redovisas koefficient, signifikansnivå samt standardfel inom parentes. Tabellen visar även att variablerna INDUSTRY och YEAR har inkluderats i regressionen. Utöver detta redovisas även regressionens justerade R², F-värde och antal observationer (N). Alla värden är beräknade efter winsorizing och definitionerna för samtliga variabler går att hitta i Tabell 2.

*** Signifikant vid 0,1 procent ** Signifikant vid 1 procent * Signifikant vid 5 procent . Signifikant vid 10 procent

26

5. Diskussion

I det här avsnittet diskuteras resultaten som presenterades i föregående avsnitt.

5.1 Hållbarhetsrapportering och ESG-betyg

Studiens första del ämnar undersöka huruvida det finns ett samband mellan formen på hållbarhetsrapporter (integrerad respektive separat) och företags ESG-betyg. Baserat på tidigare forskning fastställdes en hypotes där det tros finnas ett samband mellan formen på hållbarhetsrapporter och företagens ESG-betyg.

Resultaten som presenterades i föregående avsnitt visar att det finns ett positivt samband mellan variabeln INTEGRATED och ESG_SCORE. Detta resultat tyder på att det finns ett samband mellan formen av rapportering och ESG-betyg, och att en integrerad hållbarhetsrapport då tros generera ett högre ESG-betyg än en hållbarhetsrapport som är skild från årsredovisningen.

Därmed stämmer resultatet överens med studiens första hypotes, att det finns ett samband mellan rapporteringsform och ESG-betyg. Resultatet ligger även i linje med tidigare studier som menar att integrerad rapportering bör vara positivt associerat med ESG-betyget (King Report on Corporate Governance 2010; Eccles och Krzus 2010; Churet och Eccles 2014).

Studiens resultat kan, som tidigare nämnt, bekräftas av annan forskning (King Report on Corporate Governance 2010) som också menar att integrerad rapportering leder till högre ESG-betyg. Resultatet från den här undersökningen skulle kunna förklaras utifrån antagandet i denna tidigare forskning, att framtagandet av en integrerad rapport leder till en omvärdering av företagen själva och deras etik. Detta kan i sin tur leda till en bättre och mer etisk företagskultur.

Resultatet i den här studien kan därmed tänkas bekräfta teorin om att integrerad rapportering leder till en intern och extern förändring, vilket ökar företagets ESG-betyg.

Studien av Eccles, Ioannou och Serafeim (2011) menar att en ledning som är bra på att hantera hållbarhetsfrågor är mer transparenta i sin rapportering. Därmed skulle resultatet från den här undersökningen även kunna tyda på att företagen som rapporterar integrerade hållbarhetsrapporter är mer transparenta i sin rapportering eftersom de påvisar högre ESG-betyg. Detta bekräftas av Churet och Eccles (2014) som menar att transparens är en proxy för integrerad rapportering. Enligt Eccles och Krzus (2010) skulle resultatet kunna förklaras av att

27

framtagningen av en integrerad rapport ger möjligheter för företag att upptäcka gap som kan finnas i implementeringen av hållbarhet i företagsstrategier. Dessa gap kan sedan förbättras, vilket i sin tur leder till högre ESG-betyg.

Resultatet, att en integrerad hållbarhetsrapport leder till ett högre ESG-betyg, stämmer dock inte överens med resultatet från Maniora (2015). Den tidigare studien indikerar istället på att hållbarhetsrapporter som är skilda från årsredovisningen leder till ett högre ESG-betyg. Precis som författaren skriver kan resultatet bero på att integrerad rapportering fortfarande var ett relativt nytt sätt att rapportera på när studien genomfördes. Den här studien genomförs istället sex år senare när rapporteringsformen har utvecklats samt används av en större andel företag än tidigare, vilket kan vara en orsak till de skilda resultaten. Den här studien bekräftar dock Manioras ursprungliga hypotes om att integrerad rapportering leder till ett högre ESG-betyg. I enlighet med denna hypotes skulle resultatet från den här studien kunna förklaras av att den integrerade rapporten förväntas skapa en bättre förståelse för kopplingen mellan finansiell- och icke-finansiell information. Med hjälp av den ökade förståelsen kan företaget använda denna koppling mellan finansiell- och icke-finansiell information mer effektivt, för att förbättra företagets ESG-betyg. Detta skulle kunna kopplas till att svenska företag sedan tidigare är vana vid att integrera finansiell information med icke-finansiell information, eftersom de behövt publicera en förvaltningsrapport som kan antas vara integrerad. Därmed är det troligt att företag redan har lärt sig att använda kopplingen mellan finansiell information och icke-finansiell information mer effektivt, och därför kan dra nytta av detta för att förbättra företagets ESG-betyg.

Sammanfattningsvis kan det därmed konstateras att resultatet överensstämmer med studiens första hypotes då det tycks förekomma ett samband mellan formen på företagets hållbarhetsrapport och företagets ESG-betyg. Enligt den tidigare forskningen som presenterats skulle detta kunna förklaras av att framtagandet av en integrerad rapport kan hjälpa företag att identifiera risker och problem i sin verksamhet, vilket i sin tur kan leda till förbättringar, och därigenom höja företagets ESG-betyg. Eftersom många svenska företag kan tänkas vara vana vid att upprätta integrerade rapporter är det även troligt att de kan utnyttja denna metod till sin fördel för att bli mer effektiva i sitt hållbarhetsarbete.

28

5.2 Hållbarhetsrapportering och aktiepris

Studiens andra del avser undersöka sambandet mellan formen på hållbarhetsrapporter och företagets aktiepris. Utifrån den tidigare presenterade forskningen togs en hypotes fram i tron om att ett sådant samband skulle finnas.

Resultaten för regressionsanalysen visar att det förekommer ett positivt signifikant samband mellan variablerna BV och SP samt mellan variablerna NI och SP. Dessa resultat innebär att det bokförda värdet på aktien och nettoinkomsten per aktie leder till ett högre aktiepris.

Studiens resultat påvisar även att det finns ett negativt signifikant samband mellan variabeln INTEGRATED och den beroende variabeln SP. Detta resultat innebär att företagets aktiepris är lägre om företaget publicerar sin hållbarhetsrapport integrerad jämfört med separat.

Resultatet bekräftar därmed studiens andra hypotes, att det finns ett samband mellan formen på hållbarhetsrapporter och företags aktiepris. Detta stämmer även överens med tidigare studier som menar att hållbarhetsrapportering har en påverkan på aktiepris (Verbeeten et al. 2016;

Eccles och Saltzman 2011; Plumlee et al 2015; Clarkson et al. 2013; De Klerk et al. 2015, Fernández-Gago et al. 2016; DeVilliers och Marques 2016). Dessutom går resultatet även i linje med studier som menar att integrerad rapportering har en negativ påverkan på företagets aktiepris (Bucaro 2020; Maniora 2015), men går också emot andra (Verbeeten 2016; De Klerk et al. 2015).

Studiens resultat är därmed enhetlig med resultatet som Bucaro et al. (2020) presenterade i sin studie. Att integrerade rapporter minskar aktiepriset kan utifrån teorin bero på att investerare inte tar med hållbarhetsinformationen i sin bedömning i lika stor utsträckning som om rapporten publiceras separat. Genom att investerarna bortser från hur företaget presterar i sitt hållbarhetsarbete kan de gå miste om värdefull information, trots att denna i dagens samhälle anses vara mycket relevant. Detta kan även kopplas samman med teorin som presenteras av Maniora (2105) vilken förklarar att en integrerad rapport kan leda till att den finansiella informationen tar över rapporten och därigenom minskar betydelsen av den icke-finansiella informationen. Utifrån detta kan istället en separat hållbarhetsrapport öka medvetenheten hos aktieägare. Det här kan därmed förklara varför aktiepriserna minskar när företagen publicerar en integrerad rapport.

29

En ytterligare koppling av studiens resultat kan dras utifrån teorin av Serafeim (2015).

Författaren menar att en integrerad rapportering genererar både intäkter och kostnader, vilket därmed kan öka respektive minska företagets aktiepris, men att det är svårt att säga om kostnaderna överstiger intäkterna. I och med att resultatet i den här studien visar att integrerad rapportering leder till lägre aktiepris går det att utifrån denna teori anta att intäkterna inte är högre än kostnaderna. Dessa kostnader utgörs av stora investeringar som främst ska täcka framtagning av data till de integrerade rapporterna och att förvärva experter som kan tolka den framtagna datan. Resultaten bekräftar även the cost-concerned school och resultatet från Hassel et al. (2005) som menar att hållbarhetsinvesteringar leder till ökade kostnader vilket i sin tur påverkar aktiepriset negativt. Denna studies resultat kan enligt Serafeim (2015) även förklaras av att företagen vid släpp av en integrerad hållbarhetsrapport kan tvingas släppa känslig konkurrenskraftig information.

Utifrån teorin av Hassel et al (2015) skulle det lägre aktiepriset bero på höga kostnader hos företagen i samband med hållbarhetsinvesteringar. Det kan även antas att företag som investerar mer i sitt hållbarhetsarbete genererar ett högre ESG-betyg. Detta skulle därför betyda att företag med högre hållbarhetsinvesteringar, och därmed lägre aktiepris i sin tur har ett bättre ESG-betyg. Utifrån antagandet om hållbarhetsinvesteringar och ESG-betyg bekräftas Hassel et als (2015) orsak till den negativa associeringen, mellan integrerad rapportering och aktiepris, av denna studies resultat. Detta eftersom företag med integrerad rapportering utifrån de två regressionsresultaten visar på högre ESG-betyg (hypotes 1) men lägre aktiepris (hypotes 2).

Sammanfattningsvis tyder alltså resultatet på att studiens andra hypotes också kan bekräftas.

Detta eftersom det finns ett signifikant samband mellan en integrerad rapport och företagets aktiepris. Resultatet kan förklaras av tidigare studier genom att integrerade rapporter påverkar investerares bedömning negativt. Detta eftersom den finansiella informationen tar över och därmed leder till att den icke-finansiella informationen i större utsträckning inte tas med i bedömningen. Dessutom går resultatet i linje med tidigare forskning som menar att kostnaderna på framtagningen av integrerade rapporter är för höga för att rapporteringsformen skulle vara lönsam.

30

6. Slutsats

I den avslutande delen av uppsatsen presenteras undersökningens slutsats i relation till syftet och frågeställningen. I slutet av avsnittet presenteras även förslag på framtida forskning.

6.1 Slutsats

Intresset för hållbarhet har ökat kraftigt i samhället vilket inte bara ökar förväntningarna på företagens arbete för en hållbar verksamhet, utan även hur de redovisar detta. Eftersom utformningen av rapporterna skiljer sig åt ämnade den här studien att undersöka om valet av hur hållbarhetsrapporten utformas kan ha någon effekt som påverkar företaget. Studien genomfördes därför genom att analysera huruvida det föreligger något samband mellan rapporteringsformen, integrerad respektive separat, och företagets ESG-betyg samt aktiepris.

Baserat på resultaten från studien går det att konstatera att det finns ett samband mellan formen på hållbarhetsrapporten och både företagets ESG-betyg samt aktiepris. Dock skiljer sig förekomsten av dessa åt då studien visar att integrerade rapporter ökar ESG-betyget, medan dessa rapporter istället minskar aktiepriset.

Det kan därmed konstateras att det är möjligt att det finns ett samband mellan formen på hållbarhetsrapporter och företagens ESG-betyg samt aktiepris. Med tanke på att intresset i samhället har ökat kraftigt under de senaste åren är det möjligt att det fortsätter öka och därigenom spelar företagens hållbarhetsrapporter en allt större roll. Utifrån den här studien går det inte att med säkerhet konstatera vilken form på hållbarhetsrapporten som svenska företag bör använda för att bäst möta dessa förväntningar. Däremot kan studien ge en indikation på vilka faktorer som kan påverkas beroende på hur företaget väljer att utforma sin hållbarhetsrapport. Eftersom studien utgörs av ett relativt litet urval och riktar sig till den svenska marknaden går det dock inte att utifrån detta resultat dra en generell slutsats om dessa samband.

31