Integrerad eller separat
hållbarhetsrapportering? -
En studie om formen på
hållbarhetsrapportering och dess
påverkan på företags ESG-betyg samt aktiepris.
Kandidatuppsats 15 hp
Företagsekonomiska institutionen Uppsala universitet
HT 2020
Datum för inlämning: 2021-01-14
Filippa Engvall
Hanna Pettersson
Handledare: Katarzyna Cieslak
Sammandrag
Det finns höga förväntningar på de svenska företagens hållbarhetsrapporter, men formen på dessa kan se olika ut. Årsredovisningslagen i Sverige skiljer på två rapporteringsformer där företagen antingen kan publicera hållbarhetsrapporten integrerad alternativt skild från årsredovisningen. Tidigare forskning har inte kunnat enas kring effekterna av olika rapporteringsformer och dessutom saknas forskning på den svenska marknaden. Den här studien ämnar därför att undersöka dessa effekter på svenska företag genom att studera potentiella samband mellan rapporteringsform och företagens ESG-betyg (Environment, Social och Governance) samt aktiepris.
Studien utgörs av en kvantitativ undersökning på 121 svenska noterade bolag under åren 2017, 2018 och 2019. Resultaten visar att det finns ett positivt signifikant samband mellan integrerad hållbarhetsrapportering och ESG-betyg samt ett negativt signifikant samband med aktiepris.
Resultaten är i linje med flera tidigare studier, men går även emot ett antal andra, vilket beror på att den tidigare forskningen är delad i sina slutsatser.
Nyckelord: Hållbarhetsrapportering, Integrerad rapportering, Separat rapportering, ESG- betyg, Aktiepris
Innehållsförteckning
1. Inledning 1
1.1 Bakgrund 1
1.2 Problemdiskussion 2
1.3 Syfte 4
2. Teoretiskt ramverk 5
2.1 Hållbarhetsrapportering 5
2.1.1 Hållbarhetsrapporteringens framväxt 5
2.1.2 Hållbarhetsrapporteringens syfte 6
2.1.3 Separat rapportering 7
2.1.4 Integrerad rapportering 7
2.2 Hållbarhetsrapportering och ESG-betyg 8
2.3 Hållbarhetsrapportering och aktiepris 10
3. Metod 12
3.1 Val av metod 12
3.2 Datainsamling och urval 12
3.3 Operationalisering 14
3.3.1 Regressionsmodell för hypotes 1 14
3.3.2 Regressionsmodell för hypotes 2 15
3.3.3 Extremvärden 16
3.3.4 Multikollinearitet 16
3.4 Variabler 17
3.5 Metodkritik 18
3.5.1 Reliabilitet 18
3.5.2 Validitet 18
3.5.3 Urvals-, mät- och bearbetningsfel 19
3.5.4 Omvänd kausalitet 19
4. Resultat 20
4.1 Hållbarhetsrapportering och ESG-betyg 20
4.1.1 Deskriptiv statistik för hypotes 1 20
4.1.2 Multikollinearitet för hypotes 1 20
4.1.3 Multipel regression för hypotes 1 22
4.2 Hållbarhetsrapportering och aktiepris 23
4.2.1 Deskriptiv statistik för hypotes 2 23
4.2.2 Multikollinearitet för hypotes 2 24
4.2.3 Multipel regression för hypotes 2 25
5. Diskussion 26
5.1 Hållbarhetsrapportering och ESG-betyg 26
5.2 Hållbarhetsrapportering och aktiepris 28
6. Slutsats 30
6.1 Slutsats 30
6.2 Förslag på framtida forskning 31
Referenser 32
Bilaga 1 38
1
1. Inledning
Det inledande avsnittet beskriver bakgrunden och problemdiskussionen som i sin tur leder vidare till studiens syfte och frågeställning.
1.1 Bakgrund
Vid värdering av företag har den finansiella informationen i många år varit intressenternas huvudfokus. Under det senaste decenniet har dock efterfrågan på företagens icke-finansiella information vuxit kraftigt och en bidragande faktor är det ökade intresset för hållbarhet i samhället (Verbeeten et al. 2016). Till följd av det ökade intresset har förväntningar på företagens hållbarhetsarbete vuxit, vilket har lett till att hållbarhetsredovisning har blivit en självklarhet för många företag sedan flera år tillbaka (Camilleri 2015).
Hållbarhetsredovisning definieras som en rapport vilken företag och organisationer publicerar om sin verksamhets påverkan på ekonomi, miljö samt mänskliga rättigheter (GRI 2016, 3). I början av 2000-talet rapporterade de flesta stora, svenska företagen om sitt hållbarhetsarbete (PwC 2020). Det var dock inte förrän år 2017 som det blev ett krav enligt årsredovisningslagen att alla företag som uppnår specifika villkor1 årligen behöver publicera en hållbarhetsrapport (ibid). Trots att det finns höga krav på att företag i Sverige ska hållbarhetsrapportera är reglerna för hur denna rapportering bör utformas inte lika specifika. Det är därför upp till företagen själva att bestämma hur de vill redovisa sina rapporter om hållbarhet och därmed skiljer sig rapporteringsformen åt mellan olika företag.
Det finns ingen ensam definition på vilka kriterier som avgör formen på en hållbarhetsrapport.
Eftersom bedömningen handlar om en enskild uppfattning förklarar Maniora (2015) att det kan vara svårt att avgöra vilken form av rapportering som ett företag använder sig av. I Sverige skiljer lagen på två olika rapporteringsformer som företagen kan välja mellan när de ska redovisa sitt hållbarhetsarbete. Enligt 6 kap. 10 § i årsredovisningslagen (SFS 1995:1554) ska företagen som uppfyller kraven för hållbarhetsrapportering redovisa sin rapport i förvaltningsberättelsen, vilket innebär att rapporten är integrerad. Enligt 6 kap. 11 § i
1Minst två av följande villkor behöver vara uppfyllda under de två senaste åren: Företagets redovisade balansomslutning överstiger 175 miljoner kronor, den redovisade nettoomsättningen överstiger 350 miljoner kronor samt att medelantalet anställda på företaget överstiger 250 personer (6 kap. 10 § SFS 1995:1554).
2
årsredovisningslagen (SFS 1995:1554) kan företagen istället välja att redovisa sin hållbarhetsrapport skild från årsredovisningen, men då behöver de skriva detta i förvaltningsberättelsen. Väljer företaget att rapportera på det sistnämnda sättet kan rapporten istället anses vara separat.
Hållbarhetsrapporter som redovisas skilt från årsredovisningen har under flera år varit den dominerande strategin, men under senare år har integrerad rapportering blivit allt mer vanligt (Eccles och Serafeim, 2011). År 2010 grundades organisationen International Integrated Reporting Council (IIRC) med målet att etablera integrerad rapportering som standard i affärsmodeller för både den offentliga samt privata sektorn (IIRC 2013a; IIRC u.å.a). Sedan organisationen släppte sitt ramverk år 2013 har metoden för integrerad rapportering fått allt mer uppmärksamhet och blivit vanligare än det varit tidigare (KPMG 2017). Det finns ingen generell statistik som visar hur mycket integrerad rapportering har vuxit under de senaste åren, eftersom det finns olika bedömningar för huruvida ett företag har publicerat sin rapport integrerad eller inte. KPMG (2017) menar dock att majoriteten av länderna som varit med i deras undersökning har ökat antalet integrerade rapporter mellan åren 2015 och 2017.
Dessutom visar urvalet i den här studien att integrerad rapportering har ökat under åren 2017, 2018 och 2019, men att det fortfarande är många företag som väljer att publicera separata rapporter (se Bilaga). Statistik visar därmed att det har skett en ökning av antalet integrerade hållbarhetsrapporter, men samtidigt väljer fortfarande många företag att publicera separata hållbarhetsrapporter. Detta tyder på att valet av rapporteringsform fortfarande skiljer sig mycket åt, trots ökningen av antalet företag som publicerar integrerade rapporter.
1.2 Problemdiskussion
Diskussionen kring effekterna av olika val av rapporteringsform är aktuell och åsikterna skiljer sig åt. Det finns ett flertal studier som har undersökt skillnader mellan företagens val av rapporteringsstrategi, men deras slutsatser är inte eniga och de hittar olika samband kring vilka faktorer som påverkas av valet av utformning. Maniora (2015) undersöker huruvida integrerad rapportering, jämfört med separat rapportering, leder till högre hållbarhetsprestation samt högre ekonomisk prestation. I studien dras dock slutsatsen att integrerad rapportering är negativt associerad med dessa jämfört med separat hållbarhetsrapportering. I studien använder författaren begreppet ESG-betyg vilket är ett välkänt mått på hållbarhetsprestation. Betyget
3
mäter hur bra företaget arbetar med frågor gällande miljö, mänskliga rättigheter och företagsstyrning internt i företaget. (MSCI u.å.).
I en studie av Eccles, Ioannou och Serafeim (2011) påvisar författarna att företag där ledningen är bra på att hantera hållbarhetsfrågor, och därmed har bättre ESG-betyg, är mer transparenta i sin rapportering. Detta menar Churet och Eccles (2014) är en proxy för integrerad rapportering och de finner ett signifikant positivt samband mellan integrerad rapportering och hantering av ESG-frågor. Författarna finner dock inget signifikant samband mellan integrerad rapportering och finansiell prestation. Vidare påvisar Eccles och Krzus (2010) att framtagningen av en integrerad rapport ger möjligheter för företag att upptäcka gap som kan finnas i implementeringen av hållbarhet i företagsstrategin, som sedan kan åtgärdas och förbättras.
Författarna menar även att integrerad rapportering leder till mer transparens kring företagets prestation än andra rapporteringsstrategier.
En ytterligare studie, av Verbeeten et al. (2016), undersöker hur hållbarhetsrapporter påverkar företagsvärde i Tyskland genom att studera effekterna på aktiepriser. I studien kommer författarna fram till att hållbarhetsrapporter är positivt associerade till aktiepriser, dock endast marginellt. De Klerk et al. (2015) undersöker också relationen mellan aktiepriser och kvalitet på hållbarhetsrapportering, men på stora brittiska företag. Författarna drar slutsatsen att högre kvalitet på hållbarhetsrapportering associeras till högre aktiepris. Vidare undersöker Murray et al. (2006) relationen mellan hållbarhetsrapportering och aktiepriser på marknaden bland Storbritanniens största företag. Till skillnad från tidigare nämnda studier kommer författarna istället fram till att det inte finns någon koppling mellan aktiepriser och hållbarhetsrapportering.
I en ytterligare studie av Hassel et al. (2005) undersöks hur hållbarhetsrapportering påverkar marknaden bland svenska företag. Författarna drar slutsatsen att hållbarhetsrapportering har en negativ påverkan på företagsvärde på den svenska marknaden då hållbarhetsinvesteringar ökar kostnaderna. Vidare undersöker Bucaro et al. (2020) effekterna på investerares bedömning beroende på rapporteringsform och finner att separata hållbarhetsrapporter har större inflytande på investerares omdöme.
Tidigare forskning skiljer sig därmed åt i sina resultat gällande hållbarhetsrapporteringens påverkan på företag, samt om det finns skillnader mellan olika former på rapporterna. Samtidigt är den tidigare forskningen relativt gammal, främst genomförd på andra länder än Sverige, och de flesta studierna publicerades innan kraven på hållbarhetsredovisning infördes. Trots att
4
debatten kring effekterna av rapporteringsform sträcker sig flera år tillbaka visar urvalet i den här studien att fördelningen fortfarande är ungefär densamma mellan valen av rapporteringsform (Bilaga 1). Därmed tycks uppfattningen om vilken rapporteringsform som är att föredra, fortfarande vara tvetydig. Dessutom studerar en stor del av de tidigare studierna vilken hållbarhetsinformation som rapporteras, och precis som Bucaro et al. (2020) nämner kan det därmed finnas ett syfte att undersöka hur hållbarhetsinformationen rapporteras. Det finns därför ett behov av att genomföra ytterligare studier för att få ett mer nutida resultat som kan bidra till forskning på den svenska marknaden samt kunna ge ytterligare resultat på skillnader mellan formen på rapportering.
1.3 Syfte
Syftet med den här studien är att undersöka effekterna av integrerad respektive separat hållbarhetsrapportering internt i företaget samt på kapitalmarknaden.
Frågeställningen som följande studie ämnar att förklara är därför:
Finns det ett samband mellan formen av hållbarhetsrapport (integrerad respektive separat) och företagets ESG-betyg eller aktiepris?
5
2. Teoretiskt ramverk
I det här avsnittet presenteras den teoretiska referensramen som beskriver de relevanta teoretiska delarna i studien.
2.1 Hållbarhetsrapportering
2.1.1 Hållbarhetsrapporteringens framväxt
Utvecklingen av hållbarhetsrapportering började år 1981 när begreppet hållbar utveckling definierades för första gången av författaren och miljövetaren Lester Brown, men det var inte förrän 1987 som konceptet fick internationell spridning. Det var då Världskommissionen för miljö och utveckling (Brundtlandkommissionen) lanserade rapporten “Vår gemensamma framtid” och förklarade att social utveckling och ekonomisk tillväxt inte går att åstadkomma om miljö och naturresurser överanvänds. I rapporten definieras hållbar utveckling vilken fortfarande ofta används för att förklara begreppet: “En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. (FN 2012, 1).
Efter att begreppet fick sin spridning har intresset och vetskapen kring innebörden ökat kraftigt, vilket i sin tur har lett till att efterfrågan på att företag ska bidra till ett hållbart samhälle också har gjort det (Bucaro et al. 2020). Enligt en studie av Nielsen (2014) är 55 procent av konsumenterna i en global undersökning beredda att betala mer för produkter och tjänster från företag med en positiv påverkan på hållbarhet. För att möta intressenternas förväntningar kring hållbarhet har därför många företag under en lång tid valt att hållbarhetsrapportera, och redan i början av 2000-talet redovisade de flesta av Sveriges största företag om sin hållbarhet (PwC 2020). År 2008 tillträdde en svensk lag, vilken satte krav på statliga företag att årligen publicera hållbarhetsrapporter. EU införde sedan ytterligare en lag år 2014 där även publika företag behöver publicera hållbarhetsrapporter, vilket senare infördes i svensk lag år 2017. I och med detta blev det lag på att alla företag som uppfyller kraven för hållbarhetsrapportering behöver redovisa om sitt hållbarhetsarbete. (ibid)
Villkoren för vilka företag som behöver hållbarhetsrapportera fastställs utifrån tre kriterier som sammanfattas i 6 kap. 10 § i årsredovisningslagen (SFS 1995:1554), där minst två av dem måste uppfyllas under de två senaste räkenskapsåren. Dessa kriterier är att företagets redovisade
6
balansomslutning överstiger 175 miljoner kronor, att den redovisade nettoomsättningen överstiger 350 miljoner kronor samt att medelantalet anställda på företaget överstiger 250 personer. Uppfyller företaget minst två av dessa villkor har de därmed en skyldighet att upprätta en hållbarhetsrapport enligt årsredovisningslagen.
Trots att många företag på den svenska marknaden redan publicerade hållbarhetsrapporter när lagen infördes blev kraven på företagen betydligt högre när de nu behöver säkerställa att rapporten uppfyller det som står i lagen2. Eftersom lagen ger möjlighet för företagen att själva fatta beslut om utformningen av hållbarhetsrapporten kan det vara svårt att säkerställa att reglerna följs vid upprättande av denna. För att ha en riktlinje för sin rapport väljer därför många företag idag att följa standarder från globala organisationer som till exempel Global Reporting Initiative (GRI) eller Sustainability Accounting Standards Board (SASB). Dessa standarder används i hela världen och kan underlätta vid upprättande av en hållbarhetsrapport (KPMG u.å.; SASB u.å.).
2.1.2 Hållbarhetsrapporteringens syfte
I takt med att upprättandet av hållbarhetsrapporter har ökat har rapporterna även fått en allt större betydelse. Det finns flera faktorer som kan förklara vikten av hållbarhetsrapporter idag och Dhaliwal et al. (2011) skriver om hur flera förändringar i samhället kan ha lett till att det har blivit allt viktigare för företagen att redovisa om sitt hållbarhetsarbete. Författarna nämner bland annat framväxten av multinationella företag, ökad påverkan på miljön, minskat förtroende på grund av tidigare skandaler samt ökade etiska/socialt hållbara investeringar som bidragande faktorer. Dessa exempel kräver enligt författarna ökad transparens för att underlätta intressenternas bedömning av företagets värde, vilket en hållbarhetsrapport kan bidra till.
Dessutom skriver Hahn och Kühnen (2013) att rapporterna är särskilt viktiga för kreditgivare när de bedömer företagets framtid, om de skulle bli anklagade för miljökatastrofer eller hamna i andra typer av kriser. Därmed kan syftet med hållbarhetsrapportering ses som ett sätt att ge samhället, och framförallt intressenter, en förståelse för hur företaget arbetar med hållbarhet i sin verksamhet.
2Rapporten ska enligt 6 kap. 12 § i årsredovisningslagen innehålla följande upplysningar; 1. företagets affärsmodell, 2. den policy som företaget tillämpar i frågorna, inklusive de gransknngsförfaranden som har genomförts, 3. resultatet av policyn, 4. de väsentliga risker som rör frågorna och är kopplade till företagets verksamhet inklusive, när det är relevant, företagets affärsförbindelser, produkter eller tjänster som sannolikt får negativa konsekvenser, 6. hur företaget hanterar riskerna, och 6. centrala resultatindikatorer som är relevanta för verksamheten (SFS 1995:1554).
7 2.1.3 Separat rapportering
En viktig faktor för att hållbarhetsrapporten ska vara användbar och fylla sitt syfte är att den är utformad på ett bra och korrekt sätt. Formen av rapportering kan därför vara en viktig aspekt för att uppnå detta och den rapporteringsform som under många år har varit den vanligaste metoden är att upprätta en separat hållbarhetsrapport (KPMG 2017; Maniora 2015). Enligt 6 kap. 11 § i årsredovisningslagen (SFS 1995:1554) kan företagen välja att redovisa sin hållbarhetsrapport skild från årsredovisningen, men behöver då skriva detta i förvaltningsberättelsen, varpå rapporten kan anses vara separat. Trots att hållbarhetsrapporten är skild från årsredovisningen ska denna tas fram samtidigt som resten av årsredovisningen.
Den separata hållbarhetsrapporten kan offentliggöras på två sätt. Antingen lämnas den in till Bolagsverket samtidigt som årsredovisningen och offentliggörs i samband med att årsredovisningen publiceras. Alternativt publiceras hållbarhetsrapporten på företagets hemsida, inom sex månader från räkenskapsårets slut (Bolagsverket, 2019). I förvaltningsberättelsen ska då en precis hänvisning till sidan där hållbarhetsrapporten finns vara med så att denna är lättillgänglig för läsaren (FAR, 2018). Det kan finnas olika kriterier för vad som anses vara en separat hållbarhetsrapport. För den här studien används årsredovisningslagen som en referens för att bedöma om rapporten är separat, vilket därmed betyder att den definieras som en rapport som är skild från årsredovisningen.
2.1.4 Integrerad rapportering
Istället för att företag redovisar sin hållbarhetsrapport separat kan de välja att publicera hållbarhetsrapporten i årsredovisningen. En sådan form av rapportering kallas integrerad och innebär att finansiell och icke-finansiell information integreras med varandra (Maniora 2015).
Enligt IIRC (2013a) kan en integrerad rapportering förbättra förståelsen för organisationens processer och förbättra värdet på informationen för aktieägare. Företagen som uppfyller kraven för hållbarhetsrapportering kan välja att redovisa sin rapport i förvaltningsberättelsen enligt 6 kap. 10 § i årsredovisningslagen (SFS 1995:1554), vilket innebär att rapporten är integrerad.
Att redovisa om hållbarhet som en integrerad rapport är en relativt ny metod som blev populär till följd av finanskrisen år 2008 (IIRC u.å.b). I efterdyningarna av finanskrisen uppstod ett behov av att koppla samman investeringsbeslut, företagens beteende samt rapportering för att förbättra finansiell stabilitet och hållbar utveckling (ibid).
8
Trots att metoden är relativt ny för hållbarhetsrapporter har det varit vanligt bland företag i Sverige att sedan tidigare använda integrering av andra typer av rapporter. Svenska företag har exempelvis tidigare publicerat förvaltningsberättelsen i sin årsredovisning vilken kan anses vara integrerad eftersom den sammankopplar finansiell med icke-finansiell information (Lennartsson 2013). Dessutom har företagen en möjlighet att redovisa en integrerad rapport genom sin bolagsstyrningsrapport enligt 6 kap. 6 § i årsredovisningslagen (SFS 1995:1554).
Därmed har flera svenska företag troligtvis använt integrering av icke-finansiell information redan innan det blev vanligt för just hållbarhetsrapporter. På senare år har dessutom IIRC fått en allt mer betydande roll och organisationer (till exempel GRI och SASB), vars standarder används av många företag, diskuterar framtida samarbeten med IIRC (IIRC 2013b; SASB 2020). Detta kan tolkas som en tro om att utvecklingen av integrerad rapportering kommer fortsätta att öka.
2.2 Hållbarhetsrapportering och ESG-betyg
Vid diskussioner kring betydelsen av hållbarhet är begreppet ESG vanligt förekommande.
Förutom att inkludera miljö och mänskliga rättigheter tar ESG även hänsyn till företagsstyrning (korruption, skatter, aktieägarnas möjligheter till röstning etc). Prestationen på ESG bedöms i sin tur efter hur väl företaget beaktar ESG-frågor i investeringsbeslutsprocessen (MSCI u.å.).
Begreppet delas upp utifrån miljö (environment), mänskliga rättigheter (social) och företagsstyrning (governance), vilket representerar de tre parametrar som företagen behöver ta hänsyn till i sitt arbete (ibid). För att bedöma ESG-prestationen används ofta ESG-betyg som bas vilket är ett betyg som företaget erhåller beroende på hur väl de presterat inom de presenterade områdena (Refinitiv 2020).
I tidigare forskning diskuteras kopplingen mellan formen av hållbarhetsrapporter och företagets ESG-betyg. Eccles, Ioannou och Serafeim (2011) påvisar att företag där ledningen är bra på att hantera hållbarhetsfrågor är mer transparenta i sin rapportering, vilket Churet och Eccles (2014) menar är en proxy för integrerad rapportering. Detta skulle därmed kunna betyda att företag som är bra på att hantera hållbarhetsfrågor, och därmed har högre ESG-betyg, använder sig av integrerad rapportering.
9
Vidare undersöker Maniora (2015) om integrerad rapportering påverkar integreringen av ESG- frågor i företags affärsmodeller, och hur detta påverkar bland annat hållbarhetsprestationer.
Studiens resultat indikerar att en separat hållbarhetsrapport leder till högre prestation inom hållbarhet, vilket talar emot Manioras ursprungliga hypotes, att integrerad rapportering förväntas öka företagets ESG-betyg. Maniora förklarar detta med att integrerad rapportering vid undersökningen var ett nytt koncept och att det därför inte hunnit fylla sitt syfte än. Dock menar Maniora att resultaten kanske kommer se annorlunda ut när företagen använt sig av integrerad rapportering under en längre tid. Detta för att integrerad rapportering då kan ha hunnit visa sin fulla potential och därmed ökar företagets förståelse för hur de kan använda länken mellan finansiell och icke-finansiell information mer effektivt, för att påverka ESG- betyget. Då förväntas även etiska värderingar implementeras i affärsmodellen, vilket beskrivs genom en process av acceptans av nya normer från samhället som kallas internalisation där individen tar in externa åsikter och idéer och gör dem till sina egna.
Enligt King Report on Governance (2010) leder framtagandet av en integrerad rapportering till att företaget gör en omvärdering av dem själva och dess etik, vilket i sin tur anses leda till skapandet av en bättre och mer etisk företagskultur bland företag. Integrerad rapportering kan därmed leda till en intern och extern förändring i beteende hos företagen. Vidare påvisar Eccles och Krzus (2010) att framtagningen av en integrerad rapport ger möjligheter för företag att upptäcka gap som kan finnas i implementeringen av hållbarhet i företagsstrategier, som sedan kan åtgärdas och förbättras. Detta antas därmed kunna förbättra kvaliteten på företagets hållbarhetsrapport.
Tidigare forskning indikerar därmed att det kan föreligga ett samband mellan hållbarhetsrapporter och företags ESG-betyg, samt att detta samband kan påverkas av formen på rapporten. Utifrån detta har följande hypotes tagits fram:
H1: Det finns ett samband mellan formen av hållbarhetsrapport (integrerad respektive separat) och företagets ESG-betyg.
10
2.3 Hållbarhetsrapportering och aktiepris
Förutom relationen mellan företagens hållbarhetsrapportering och ESG-betyg finns det även tidigare forskning som studerar kopplingen mellan hållbarhetsrapportering och aktiepris.
Verbeeten et al. (2016) utreder denna koppling bland företag i Tyskland och finner att hög kvalitet på hållbarhetsrapporter är associerade med höga aktiepriser, dock enbart marginellt.
Resultaten förklaras genom argumentet att företag med ett bra hållbarhetsarbete även har bättre hållbarhetsrapporter, vilket i sin tur gör att de bör vara bättre rustade för kriser i framtiden rörande miljö och mänskliga rättigheter. Därmed kan aktieägarna lättare förutspå företagets framtid vilket slutligen ger en indikation på högre aktiepris.
Vidare finner Plumlee et al. (2015) att företagsvärdet påverkas av hållbarhetsrapportering när de undersöker relationen mellan kvalitet på hållbarhetsrapportering och aktiepriser. Clarkson et al. (2013) visar att hållbarhetsrapportering ökar företagsvärdet och att aktiepriset påverkas av hur väl hållbarhetsarbetet signaleras till intressenter. De Klerk et al. (2015) undersöker relationen mellan hållbarhetsrapporter och företagsvärde bland stora brittiska företag. Studien visar att det kan finnas ett samband mellan hållbarhetsrapportering och aktiepris eftersom resultatet påvisar att en högre kvalitet på hållbarhetsrapportering leder till högre aktiepris.
Resultatet stöds dessutom av Fernández-Gago et al. (2016) samt De Villiers och Marques (2016) som i sina studier drar slutsatsen att det finns en positiv association mellan hållbarhetsrapportering och aktiepris.
I en annan studie av Hassel et al. (2005) undersöks hur hållbarhetsrapportering påverkar marknaden bland svenska företag. Författarna presenterar två olika syner på hållbarhetsrapportering: the cost-concerned school och the value creation school. Den förstnämnda synen argumenterar för att hållbarhetsinvesteringar endast leder till ökade kostnader. Vidare argumenterar den andra synen för att hållbarhetsinvesteringar istället är ett sätt för företag att öka sina konkurrensfördelar, vilket ökar aktiepriset. Slutligen går resultatet från Hassel et al. i linje med the cost-concerned school och finner att hållbarhetsinvesteringar är negativt associerat till aktiepris.
En ytterligare studie, av Eccles och Saltzman (2011), menar att även formen på hållbarhetsrapporten kan påverka företagets aktiepris. Författarna menar exempelvis att integrerad hållbarhetsrapportering förbättrar värderelevansen vilket i sin tur speglas i företagets
11
aktiepris. Vidare studerar Bucaro et al. (2020) effekten på investerarnas bedömning av hållbarhetsfrågor när hållbarhetsrapporten är integrerad. Bucaro et al. menar att hållbarhetsinformation är mer relevant och har större påverkan när den redovisas i en separat rapport. Detta kan enligt författarna bero på att integrerade rapporter i större utsträckning kan leda till att investerare inte tar hänsyn till hållbarhetsinformationen i sin bedömning.
Anledningen till detta anses vara att en integrerad rapport betonar den finansiella informationen som tillräcklig vid bedömningen medan en separat rapport istället uppmuntrar investeraren att ta hänsyn till fler perspektiv.
I kontrast menar Serafeim (2015) att integrerad rapportering attraherar långsiktiga investerare som har specifikt intresse i frågor som rör hållbarhet, vilket är positivt för företagsvärderingen och även aktiepriset. Författaren menar dock att det också är viktigt att tänka på att integrerad rapportering kan vara kostsamt och kräva stora investeringar i jämförelse med separat rapportering. De främsta kostnaderna är enligt författarna investeringar i framtagning av data till de integrerade rapporterna. Exempel som tas upp är kostnader för experter som kan tolka den framtagna datan, samt att företagen kan tvingas släppa känslig konkurrenskraftig information. Det är därmed inte fastställt om fördelarna med integrering överväger dessa kostnader och risker (ibid).
Vidare studerar Maniora (2015) kopplingen mellan form av rapportering och företagets ekonomiska prestation. Författaren finner då att det finns en negativ relation mellan integrerad hållbarhetsrapportering och företagets ekonomiska prestation, vilket kan påverka aktiepriset.
Detta förklaras med att en integrerad rapport kan göra att den finansiella informationen tar över rapporten vilket minskar signifikansen av den icke-finansiella informationen som presenteras.
Därmed leder en separat rapport till ökad uppmärksamhet för problem som rör frågor om ESG, samt ökar medvetenheten bland ledningen, anställda och aktieägare.
Forskning tyder alltså på att det kan föreligga ett samband mellan hållbarhetsrapportering och aktiepris. Dessutom finns det studier som visar att det även kan finnas ett samband där formen på hållbarhetsrapporten påverkar företagets aktiepris. Forskningen drar dock ingen gemensam slutsats för dessa samband och därmed har följande hypotes tagits fram för studiens andra del:
H2: Det finns ett samband mellan formen av hållbarhetsrapportering (integrerad respektive separat) och företags aktiepris.
12
3. Metod
I metodavsnittet diskuteras val av metod, urvalet studien har begränsats till, hur studien har genomförts, samt metodkritik.
3.1 Val av metod
Begreppet metod beskrivs av Bryman och Bell (2011) som en teknik för att samla in data till en undersökning, och vid valet av metod skriver Trost (2001) att det är viktigt att ta hänsyn till syftet med undersökningen. Beroende på om studien kräver mätbara fakta eller exempelvis syftar till att kunna särskilja olika beslut eller handlingar, bör forskaren använda kvantitativ respektive kvalitativ metod (ibid). Eftersom den här studien har som syfte att undersöka två mätbara hypoteser gjordes valet att utföra en kvantitativ metod.
För att kunna dra slutsatser och få svar på frågeställningen har en hypotetiskt-deduktiv metod används, vilket är en vanlig metod för att undersöka samband mellan teori och empiri (Bryman och Bell 2011; Saunders et al. 2007). Med grund i denna metod har studien inletts genom att studera teorier inom ämnet, för att utifrån dessa ta fram hypoteser med utgångspunkt från den tidigare forskningen. När metoderna tagits fram är nästa steg i hypotetiskt-deduktiv metod att samla in data för att sedan utifrån detta dra slutsatser som antingen bekräftar eller förkastar hypoteserna (Bryman och Bell 2011). Eftersom hypoteserna baserats på tidigare forskning gjordes valet att utgå från liknande metoder som dessa. De studier vars metoder efterliknas kommer från Maniora (2015) samt Ohlson-modellen. Den sistnämnda modellen undersöker samband mellan aktiepris och olika redovisningsinformation. Sedan den blev uppmärksammad har modellen använts flitigt inom forskning runt om i världen (Lee et al. 2014) och används vid liknande studier av bland annat Verbeeten et al. (2016) och Plumlee et al. (2015).
3.2 Datainsamling och urval
Vid insamling av data användes både primär- och sekundärkällor. Enligt Bryman och Bell (2011) är primärkällor mer trovärdiga än sekundärkällor, men samtidigt kan sekundärkällor vara en effektiv metod eftersom det leder till att författarna sparar tid och resurser. Primärkällor användes vid bedömning av vilka företag som publicerade en integrerad respektive separat hållbarhetsrapport, då företagens årsredovisningar användes som underlag. Vid insamling av
13
de resterande variablerna användes istället en sekundärkälla. För detta användes databasen Refinitiv Asset4 via Eikon, vilken är en organisation som ger ut information och teknologi som hjälper utvecklingen på den finansiella marknaden (Refinitiv u.å.).
Undersökningens urval begränsades till svenska företag listade på Nasdaq Stockholm för åren 2017, 2018 samt 2019 vilket sammanlagt gav ett urval på 906 observationer. I nästa steg begränsades urvalet till endast de observationer som hade ett rapporterat ESG-betyg, vilket gav ett bortfall på 557 observationer. Eftersom bedömningen av rapporteringsstrategi genomförts baserat på årsredovisningslagen utgjorde nästa avgränsning till de företag som omfattas av kraven vilket ledde till ett ytterligare bortfall, av de observationer som inte omfattas av kraven, på totalt 37 observationer. Eftersom databasen som användes för insamling av data inte hade uppgifter för alla kontrollvariabler till alla observationer ledde detta till ett sista bortfall på 24 observationer. Efter denna avgränsning var urvalet för den första hypotesen färdigställd vilket resulterade i totalt 288 observationer. För den andra hypotesen saknades även data för variabeln aktiepris för två observationer vilket ledde till ett ytterligare bortfall och resulterade i ett urval på totalt 286 observationer för den andra hypotesen. Studiens båda delar bestod till slut av 121 unika företag representerade över tre års tid. Hela urvalsprocessen och studiens bortfall presenteras i Tabell 1.
Tabell 1. Urvalsprocessen och bortfall av studiens observationer
Tabell 1 presenterar urvalsprocessen i studien samt studiens bortfall. Tabellen visar respektive moment i urvalsprocessen samt huruvida observationerna har inkluderats eller exkluderas i urvalet. De observationer som exkluderats utgör studiens bortfall. De slutgiltiga antalet observationer i de två regressionerna är fetmarkerade.
14
3.3 Operationalisering
I det här avsnittet presenteras tillvägagångssättet samt de variabler som används i regressionsmodellerna för de två genomförda undersökningarna.
3.3.1 Regressionsmodell för hypotes 1
För att studera effekterna av integrerad respektive separat hållbarhetsrapportering på företagets ESG-betyg används en liknande metod som Maniora (2015) presenterat. Med utgångspunkt från den studien har följande modell tagits fram vilken används för regressionen i den första delen av studien.
ESG_SCORE = β0 + β1INTEGRATEDi,t + ΣβkCONTROLSi,t + εi,t
Den beroende variabeln ESG_SCORE används som utgångspunkt för att representera betyget som företaget erhållit för sin hållbarhetsprestation. Denna variabel är hämtad från Refinitiv Asset4s ESG-betyg vilket är ett väletablerat mått som bland annat använts i studien som efterliknas (Maniora 2015). Vidare innefattar regressionen den oberoende variabeln INTEGRATED, som är en dummyvariabel där de företag som rapporterat sin rapport integrerad antar värdet 1 och de som rapporterat den skild från årsredovisningen antar värdet 0. Fördelning mellan integrerade och separata rapporter i urvalet för variabeln INTEGRATED går att utläsa i Bilaga 1. Vidare representerar CONTROLS den sammanlagda datan för kontrollvariablerna vilka består av ANALYSTS, SIZE, LEVERAGE, INDUSTRY samt YEAR. ANALYSTS förklarar antalet analytiker som följer företaget under året och är en relevant variabel eftersom analytikernas beteende reflekterar investerarnas behov av information. Ju fler analytiker som efterfrågar hållbarhetsinformation desto högre press får företagen på sig att möta dessa krav. Nästa kontrollvariabel SIZE mäts som det naturliga logaritmerade marknadsvärdet på eget kapital i slutet av året. Det är en viktig kontroll eftersom större företag generellt får ökad press för att möta aktieägarnas förväntningar. En ytterligare kontrollvariabel är LEVERAGE vilken definieras som förhållandet mellan totala skulder och tillgångar på företaget i slutet av året. Eftersom företag med högre andel skulder har sämre möjlighet att ha råd med ytterligare, och långsiktigt orienterade, investeringar för att förbättra sin ESG-prestation, är även detta en viktig variabel att ta med i regressionen. Till sist används även kontrollvariablerna INDUSTRY och YEAR. Dessa har fördelats som dummyvariabler för företagens fem kategoriserade branscher, som hämtats från Refinitiv Asset4, samt tre
15
presenterade år. En dummyvariabel från både INDUSTRY och YEAR har sedan utelämnats från regressionen eftersom dessa utgör referenskategorier för att motverka multikollinearitet.
Samtliga variabler definieras även i Tabell 2.
3.3.2 Regressionsmodell för hypotes 2
För den andra undersökningen används en variant av Ohlson-modellen, vilken även förekommit i liknande undersökningar av bland annat Verbeeten (2016) och Plumlee (2015).
Eftersom dessa studier inte studerar skillnaden mellan rapporteringsstrategier, utan endast relationen mellan aktiepris och rapporteringsinformation, har dummyvariabeln INTEGRATED lagts till även i denna regression. På så sätt går det även att undersöka effekten av integrerad respektive separat hållbarhetsrapport. Följande modell har därför tagits fram för att genomföra en regression som undersöker den andra hypotesen.
SPi,t = β0 + β1BVi,t + β2NIi,t + β3INTEGRATEDi,t + ΣβnCONTROLSi,t + εi,t
Modellens beroende variabel är SP vilket i den här undersökningen står för observationens pris per aktie tre månader efter räkenskapsårets slut, eftersom alla relevanta rapporter då bör vara publicerade. De oberoende variablerna utgörs av BV, NI och INTEGRATED. BV står för företagets bokförda värde per aktie och NI är nettoinkomsten per aktie vilken beräknas genom att dividera företagets nettoinkomst med totalt antal aktier på företaget. Dessa används i modellen eftersom det kan ge information om hur företagets aktie är värderad. Precis som i den första modellen utgör INTEGRATED en dummyvariabel där observationerna med integrerad hållbarhetsrapport representerar 1 medan de observationer som har en separat rapport är 0.
Fördelning mellan dessa observationer går att utläsa i Bilaga 1. Vidare innefattar CONTROLS en sammanställning av kontrollvariablerna ESG_SCORE, INDUSTRY samt YEAR. För variabeln ESG_SCORE används samma ESG-betyg som presenterats för den första hypotesen, det vill säga Asset4s ESG-betyg. Variablerna INDUSTRY och YEAR utgör även här fem respektive tre dummyvariabler på samma sätt som för den första hypotesen. Samtliga variabler definieras även i Tabell 2.
16 3.3.3 Extremvärden
Vid genomförande av regressionsanalyser finns det en risk att resultaten blir snedvridna om undersökningen inte tar hänsyn till eventuella extremvärden (Blaine 2018). För att undvika detta är det viktigt att variablerna är så normalfördelade som möjligt och därmed inte innefattar extremvärden. Med anledning av detta har winsorizing använts i den här studien vilket minskar risken för missvisande resultat. Winsorizing innebär att percentilerna, i det här fallet den 5e samt 95e, har beräknats för respektive variabel och sedan används som en gräns. De värden som under- samt överstiger dessa gränser ersätts sedan med värdena för de beräknade percentilerna. Det finns ingen specifik regel för vilka percentiler som ska beräknas utan detta kan skilja sig åt mellan olika studier. För den här studien genomfördes winsorizing i programmet RStudio där gränserna som använts är standard. På grund av detta, samt att de även har rekommenderats (Kennedy et al. 1992), användes dessa percentiler som gränser i studien.
3.3.4 Multikollinearitet
En undersökning av korrelationerna har också genomförts, vilket är vanligt förekommande bland kvantitativa undersökningar för att studera och mäta olika samband mellan alla oberoende variabler (Bryman och Bell 2011). Genom att studera korrelationen mellan dessa går det att upptäcka eventuell multikollinearitet, vilket innebär att två eller flera av de oberoende variablerna i hög utsträckning är korrelerade med varandra. Fullständig positiv korrelation råder när korrelationskoefficienten antar värdet 1, ingen korrelation råder vid värdet 0 samt att fullständigt negativ korrelation råder vid värdet -1. Om korrelationen närmar sig 1 eller -1 ökar risken för multikollinearitet och i ett sådant fall kan det bli svårt att skilja på om resultatet från regressionen beror på kopplingen mellan de oberoende variablerna eller den beroende variabeln. (ibid). I studien används Pearsons korrelationskoefficient för att undersöka korrelationen och sammanställa korrelationsmatriser (Tabell 4 samt Tabell 8). För att upptäcka eventuell förekomst av multikollinearitet undersöks även värden på variance inflation factor (VIF) (Gamerschlag et al. 2011). För att avgöra huruvida multikollinearitet föreligger jämförs värdet på VIF med en gräns på tio vilket innebär att VIF-värden som överstiger detta värde indikerar att det föreligger multikollinearitet (ibid). Korrelationerna för variablerna i de två regressionsmodellerna sammanställs i Tabell 4 och Tabell 8 och värden på VIF presenteras i Tabell 5 och Tabell 9.
17
3.4 Variabler
I Tabell 2 definieras variablerna som används för att beskriva värderingsmodellerna som presenterats tidigare.
Tabell 2. Definitioner av variabler
Tabell 2 definierar alla variabler som använts för studiens regressionsmodeller. Data för samtliga variabler, förutom INTEGRATED, är hämtade från databasen Refinitiv Asset4 via Eikon. Data till variabeln INTEGRATED är hämtad från företagens årsredovisningar för respektive år.
18
3.5 Metodkritik
3.5.1 Reliabilitet
En undersökning kan värderas utifrån hur trovärdiga och tillförlitliga måtten som används är.
Detta kallas för reliabilitet och innebär att resultatet från studien ska gå att applicera på andra urval (Bryman och Bell 2015). Den här studien baseras på svenska företag som är listade på Nasdaq Stockholm och därför gjordes valet att använda den svenska årsredovisningslagen vid bedömningen av huruvida ett företag har redovisat sin hållbarhetsrapport integrerad eller separat. Detta begränsar därför studien till att endast kunna undersöka företag som följer denna lag. Eftersom flera företag publicerar hållbarhetsrapporter trots att de inte omfattas av kraven kan det vara svårt att replikera studien på marknader där företagen släpper rapporter, men inte följer den svenska lagen. Detta problem gäller därför även företag på utländska marknader. Det är därmed troligt att resultatet hade blivit annorlunda om en liknande studie hade genomförts på en annan marknad eftersom det hade krävt en annan definition vid bedömningen av rapporteringsformen.
3.5.2 Validitet
Förutom undersökningens reliabilitet är dess validitet också en viktig faktor. Med validitet menas att den information och data som samlats in är relevant och därmed att studien mäter det den är avsedd att mäta (Bryman och Bell 2015). Eftersom den här studien har inspirerats av tidigare undersökningar används variabler som redan presenterats i tidigare publicerade studier.
På så sätt ökar chansen för att studien mäter rätt variabler. Däremot har justeringar gjorts för den andra hypotesen för att anpassas till det samband som den här studien avser att undersöka.
Det är därför viktigt att ta detta i beaktning eftersom variabeln INTEGRATED inte tidigare undersökts i den modell som efterliknas. Dessutom utgörs variabeln av en bedömning vilket därmed kan ge olika resultat från fall till fall. Utifrån detta kan denna variabel utgöra en risk för studiens validitet.
19 3.5.3 Urvals-, mät- och bearbetningsfel
En annan aspekt som är viktig att ta hänsyn till är att det var ett relativt stort bortfall i urvalet, eftersom det för en stor del av observationerna saknades data för företagens ESG-betyg. För en mer reliabel undersökning skulle det vara en fördel att genomföra en totalundersökning eller åtminstone undersöka ett större urval som förslagsvis innefattar fler år. På grund av studiens omfattning gjordes dock valet att genomföra en urvalsundersökning för endast de tre senaste åren. Detta kan leda till att resultatet med stor sannolikhet avviker från resultatet som blivit vid en totalundersökning och denna typ av fel kallas för urvalsfel (Dahmström, 2005). I samband med studien kan även mätfel och bearbetningsfel ha uppstått. Detta innebär att det erhållna värdet avviker från det sanna värdet och att bearbetningsfel kan uppstå vid exempelvis kodningen (ibid). För att förhindra mät- och bearbetningsfel importerades all data, förutom för variabeln INTEGRATED, direkt från en väletablerad databas (Refinitiv Asset4 via Eikon).
Denna databas har använts i flera tidigare publicerade studier (Maniora 2015; Verbeeten 2016).
Underlag för variabeln INTEGRATED inhämtades från respektive företags årsredovisningar, där risken för mät- och bearbetningsfel föreligger. Det har dock bedömts att denna inte bör vara väsentlig för studiens resultat.
3.5.4 Omvänd kausalitet
En risk vid regressionsanalys är att det råder omvänd kausalitet. Detta innebär att den beroende variabeln i själva verket är den som påverkar studiens oberoende variabel, istället för tvärtom (Leszczensky och Wolbring 2019). I denna studie skulle det därmed kunna innebära att de beroende variablerna ESG-betyg och aktiepris, istället påverkar de oberoende variablerna. På grund av studiens begränsade omfattning har inga tester genomförts för att undersöka potentiell omvänd kausalitet, men det kan ändå vara en viktig faktor att ta i beaktning.
20
4. Resultat
I det här avsnittet presenteras resultaten av den deskriptiva statistiken, korrelationsmatriserna samt regressionsanalyserna utifrån den data som presenterats tidigare.
4.1 Hållbarhetsrapportering och ESG-betyg
4.1.1 Deskriptiv statistik för hypotes 1
I Tabell 3 presenteras den deskriptiva statistiken för den första hypotesen (variablerna definieras i Tabell 2). Tabellen visar minsta och största värdet (Min respektive Max), medianen (Median) samt medelvärdet (Medel) för respektive variabel för alla observationer. För den beroende variabeln ESG-betyg visar resultatet ett lägsta betyg på 27,05 jämfört med det högsta på 82,84. Vidare presenteras variabelns median som visar ett värde på 54,99 jämfört med variabelns medelvärde på 56,23. Utöver detta presenteras även medelvärdet på den beroende variabeln för observationerna med integrerad rapport (INTEGRATED=1), vilket visar ett högre värde på 57,26 jämfört med 55,02 för observationerna med en separat hållbarhetsrapport (INTEGRATED=0). Övriga variabler (INTEGRATED, SIZE, ANALYSTS samt LEVERAGE) indikerar istället att företag med separata hållbarhetsrapporter överlag har lägre medelvärde för den oberoende variabeln samt kontrollvariablerna som undersöks.
Tabell 3. Deskriptiv statistik för hypotes 1
Tabell 3 visar den deskriptiva statistiken för den beroende variabeln ESG_SCORE, den oberoende variabeln INTEGRATED samt kontrollvariablerna SIZE, ANALYSTS och LEVERAGE för studiens första hypotes. Tabellen visar variablernas minsta samt högsta värden (Min respektive Max), median (Median) samt medelvärde (Medel), för undersökningens totala antal observationer. Dessutom visar tabellen medelvärdet för variablerna fördelat på de observationer som publicerat en integrerad (INTEGRATED=1) respektive separat (INTEGRATED=0) hållbarhetsrapport. Alla värden är beräknade efter winsorizing och definitionerna för samtliga variabler går att hitta i Tabell 2.
4.1.2 Multikollinearitet för hypotes 1
Tabell 4 visar korrelationsmatrisen för Pearsons korrelationskoefficient för den första hypotesen, vilken används för att kontrollera för eventuell multikollinearitet. Korrelationerna
21
som undersöks utgörs av studiens oberoende variabler samt kontrollvariabler. Tabellen visar att korrelationerna mellan studiens variabler generellt sett är låga eftersom de ligger nära 0.
Den högsta korrelationen som går att utläsa är mellan variablerna SIZE och ANALYSTS, vilken visar ett värde på 0,80. Detta värde kan, till skillnad från övriga värden i korrelationsmatrisen, anses vara högt eftersom det är nära 1. Korrelationen mellan de två variablerna indikerar att större företag troligtvis följs av fler analytiker än mindre företag, vilket kan anses rimligt. Detta kan dock ses som en eventuell brist i studien.
Tabell 4. Korrelationsmatris för hypotes 1
Tabell 4 visar korrelationsmatrisen för den oberoende variabeln INTEGRATED samt kontrollvariablerna SIZE, ANALYSTS och LEVERAGE för studiens första hypotes. Värdena som tagits fram utgörs av Pearsons korrelationskoefficient och resultatet visar en fullständigt positiv korrelation vid värdet 1, ingen korrelation vid värdet 0 samt fullständigt negativ korrelation vid värdet -1. Alla värden är beräknade efter winsorizing och definitionerna för samtliga variabler går att hitta i Tabell 2.
*** Signifikant vid 0,1 procent ** Signifikant vid 1 procent * Signifikant vid 5 procent . Signifikant vid 10 procent
Tabell 5 presenterar de oberoende variablernas samt kontrollvariablernas värden på VIF för studiens första hypotes. Variablerna INTEGRATED samt LEVERAGE visar låga värden (1,01 respektive 1,30) vilket tyder på att det inte föreligger någon multikollinearitet. Däremot visar variablerna SIZE (3,33) och ANALYSTS (3,18) på något högre VIF-värden, dock fortfarande långt ifrån gränsen på 10. Resultaten anses därför inte indikera på någon förekomst av multikollinearitet, trots att korrelationen mellan variablerna SIZE och ANALYSTS i korrelationsmatrisen kan anses högt.
Tabell 5. VIF-värden hypotes 1
Tabell 5 visar VIF-värden för den oberoende variabeln INTEGRATED samt kontrollvariablerna SIZE, ANALYSTS och LEVERAGE för studiens första hypotes. Resultaten jämförs mot värdet 10 och används sedan vid bedömning av förekomsten av multikollinearitet. VIF=
variance inflation factor. Alla värden är beräknade efter winsorizing och definitionerna för samtliga variabler går att hitta i Tabell 2.
22 4.1.3 Multipel regression för hypotes 1
För att studera sambandet mellan formen av hållbarhetsrapportering och företagets ESG-betyg har en regressionsanalys genomförts vilket sammanställs i Tabell 6. Resultatet visar värdet på variablernas koefficienter samt standardfel i parenteser under respektive koefficient. Vidare presenteras även variablernas signifikans efter respektive koefficient. Tabellen visar att det finns ett positivt samband mellan variablerna INTEGRATED (3,25*), SIZE (2,31*) samt ANALYSTS (1,39***) och företags ESG-betyg. Det här betyder att integrerade rapporter, stora företag samt företag med många analytiker som följer dem tenderar att öka värdet på ESG-betyg. Samtidigt visar variabeln LEVERAGE (-0,08) ett negativt samband med ESG- betyg vilket innebär att denna variabel skulle minska företagets ESG-betyg. Eftersom detta samband inte är signifikant går det dock inte att dra en sådan slutsats utifrån denna regressionsanalys. Tabell 6 visar även ett högt värde på regressionens F-värde (22,81) vilket tyder på att studien överlag har ett samband. Detta beror med stor sannolikhet på att majoriteten av de undersökta variablerna visar på ett signifikant samband.
Tabell 6. Regressionsresultat för hypotes 1
Tabell 6 visar regressionsresultatet för studiens första hypotes. För den oberoende variabeln INTEGRATED samt kontrollvariablerna SIZE, ANALYSTS och LEVERAGE redovisas koefficient, signifikans samt variabelns standardfel inom parentes. Tabellen visar även att variablerna INDUSTRY och YEAR har inkluderats i regressionen. Utöver detta redovisas regressionens justerade R2, F-värde och antal observationer (N). Alla värden är beräknade efter winsorizing och definitionerna för samtliga variabler går att hitta i Tabell 2.
*** Signifikant vid 0,1 procent ** Signifikant vid 1 procent * Signifikant vid 5 procent . Signifikant vid 10 procent
23
4.2 Hållbarhetsrapportering och aktiepris
4.2.1 Deskriptiv statistik för hypotes 2
Vid undersökningen av sambandet mellan formen på hållbarhetsrapporten och företagets aktiepris har den deskriptiva statistiken i Tabell 7 tagits fram. Resultaten visar variablernas minsta och största värde (Min respektive Max), medelvärdet (Medel) samt median (Median) för det totala urvalet. För studiens beroende variabel, aktiepris (SP), presenteras ett lägsta värde på 32,41 jämfört med observationernas högsta värde på 354,91. Dessutom visas variabelns medelvärde på 137,26 samt median på 115,7. Utöver detta går det också att utläsa ett lägre medelvärde på 130,53 för observationerna med integrerade hållbarhetsrapporter (INTEGRATED=1) jämfört med medelvärdet på 145,12 för observationerna med separata hållbarhetsrapporter (INTEGRATED=0). I övrigt visas även resultaten för regressionens oberoende variabler (BV, NI samt INTEGRATED) och kontrollvariabel (ESG_SCORE).
Dessa visar, till skillnad från den beroende variabeln, att observationer med integrerade hållbarhetsrapporter har högre medelvärden än de observationer som publicerat separata rapporter.
Tabell 7. Deskriptiv statistik för hypotes 2
Tabell 7 visar den deskriptiva statistiken för den beroende variabeln SP, de oberoende variablerna BV, NI och INTEGRATED samt kontrollvariabeln ESG_SCORE för studiens andra hypotes. Tabellen visar variablernas minsta samt högsta värden (Min respektive Max), median (Median) samt medelvärde (Medel), för undersökningens totala antal observationer. Dessutom visar tabellen medelvärdet fördelat på de observationer som publicerat en integrerad (INTEGRATED=1) respektive separat (INTEGRATED=0) hållbarhetsrapport. Alla värden är beräknade efter winsorizing och definitionerna för samtliga variabler går att hitta i Tabell 2.
24 4.2.2 Multikollinearitet för hypotes 2
För studiens andra hypotes presenteras korrelationsmatrisen mellan regressionens oberoende variabler samt kontrollvariabel. Resultaten presenteras i korrelationsmatrisen i Tabell 8.
Överlag visar tabellen låga korrelationer vilket tyder på att det inte förekommer multikollinearitet. Den högsta korrelationen är mellan variablerna NI och BV (0,62). Detta indikerar att det finns ett samband mellan företagets bokförda värde per aktie och nettoinkomst per aktie. Detta samband kan anses rimligt, men precis som för den första hypotesen kan det uppfattas som en svaghet för studiens resultat.
Tabell 8. Korrelationsmatris för hypotes 2
Tabell 8 visar korrelationsmatrisen för de oberoende variablerna BV, NI och INTEGRATED samt kontrollvariabeln ESG_SCORE för studiens andra hypotes. Värdena som tagits fram utgörs av Pearsons korrelationskoefficient och resultatet visar en fullständigt positiv korrelation vid värdet 1, ingen korrelation vid värdet 0 samt fullständigt negativ korrelation vid värdet -1. Alla värden är beräknade efter winsorizing och definitionerna för samtliga variabler går att hitta i Tabell 2.
*** Signifikant vid 0,1 procent ** Signifikant vid 1 procent * Signifikant vid 5 procent . Signifikant vid 10 procent
Tabell 9 presenterar variablernas VIF-värden för studiens andra hypotes. Dessa värden kan anses låga och ligger långt under gränsen på 10. Utifrån detta antas det inte föreligga multikollinearitet, trots att korrelationen i korrelationsmatrisen visar ett något hög korrelation mellan två av de oberoende variablerna BV och NI.
Tabell 9. VIF-värden hypotes 2
Tabell 9 visar VIF-värden för de oberoende variablerna BV, NI och INTEGRATED samt kontrollvariabeln ESG_SCORE för studiens andra hypotes. Resultaten jämförs mot värdet 10 och används sedan vid bedömning av förekomsten av multikollinearitet. VIF= variance inflation factor. Alla värden är beräknade efter winsorizing och definitionerna för samtliga variabler går att hitta i Tabell 2.
