Deskriptiv statistik

Enkäterna delades ut online och besvarades av totalt 185 personer. Resultaten visade på att majoriteten av respondenterna var män med en statistik på 62,9% medan 36% var kvinnor och 1,1% var ickebinära. Resultaten visade även på att det fanns en överrepresentation av

personer mellan åldrarna 18–25 år som hamnade på 50% av studiens urvalsgrupp samt 26–35 år som hamnade på 34,9%. De resterande åldrarna som inkluderades i studien var

underrepresenterade. Respondenternas ålder har ett medelvärde på 1,758 vilket visar på att den genomsnittliga åldern för denna studie ligger mellan åldersgrupperna 18–25 och 26–35 och en standardavvikelse på 0,986. Kön har ett medelvärde på 1,381 och en standardavvikelse på 0,508.

Tabell 2: Information om respondenterna gällande kön och ålder

4.1.1 Användning av digitala finansiella tjänster

I denna del presenteras respondenternas svar angående deras användning av digitala

finansiella tjänster. Respondenternas frekvens av användning samt preferens av transaktions lösningar illustreras nedanför.

Figur 3: Illustration över respondenternas användning av digitala tjänster.

Figur 3 visar på att 94,6% av studiens respondenter använder sig av digitala finansiella tjänster. Dessutom visar figuren att 5,4%, det vill säga tio personer, inte gör det. Dessa respondenternas svar har valts att ta med i studien i sin helhet i syfte att belysa varför kunder väljer att inte använda sig av digitala tjänster.

Figur 4: Illustration över hur ofta respondenterna använder digitala finansiella tjänster.

Figur 4 visar att frekvensen av användandet är förhållandevis jämnt fördelat över respektive frekvensområde. Vanligast förekommande är 1–2 gånger per vecka samt 3–5 gånger per vecka. 28,5 % vilket motsvarar 42 stycken har besvarat att de använder digitala finansiella

tjänster mindre än 1–2 gånger per vecka. Sju personer har svarat att de aldrig använder denna typ av tjänster och representerar en minoritet i denna studie.

Resultaten av enkätfråga 13 som behandlar respondenternas preferens visar att en majoritet föredrar att använda digitala finansiella tjänster. 140 av 185 respondenter svarar att de föredrar digitala finansiella tjänster över traditionella finansiella tjänster, detta motsvarar 75,3%. 17,7 % vilket motsvarar 33% anger att de upplever att de två alternativen är

likvärdiga. 13 av studiens respondenter har svarat att de föredrar de traditionella finansiella tjänsterna gentemot de digitala. Slutligen upplevde 173 av respondenterna att deras

användning av digitala finansiella tjänster har ökat under de senaste fem åren.

Slutligen ur den presenterade empirin skapades det ett index för denna variabel som behandlar användningen av finansiella digitala tjänster. Resultatet efter kodningen av indexet för

användningen visade ett medelvärde uppgående till 1,05 och en standardavvikelse på 0,327 med en skevhet motsvarande -0,807 och dess kurtosis uppgick till 1,04. Skevhet vid

normalfördelning ska ligga runt 0 och kurtosis som är ett mått för att avgöra sannolikheten för de mer extrema utfallen ska vid normalfördelning vara lika med 0 (Pallant 2017).

4.1.2 Upplevd risk

Detta avsnitt syftar att belysa respondenternas svar angående hur de upplever risk i förhållande till användningen av digitala finansiella tjänster.

Respondenternas svar som visas i figur 5 indikerar att digitala finansiella tjänster bidrar i förhållandevis hög grad till ökade risker. Resultatet visade på att 34 % (skala 1–2) har svarat att digitala finansiella tjänster inte skapar någon ökad risk för de som användare.

Den nionde frågan i surveyundersökningen behandlar om respondenterna förknippar digitala finansiella tjänster med mer risker än de traditionella finansiella tjänsterna. Utöver detta kopplades denna fråga ihop med ett frivilligt alternativ där de ombads att kortfattat besvara varför de svarat ja eller nej. Anledningar som då togs upp var att de ansåg att riskerna för att bli utsatta för bedrägeri samt att personliga data behandlades på ett felaktigt sätt ökade vid användningen av digitala finansiella tjänster.

Tabell 3: Information kring om respondenten förknippar mer risker med digitala finansiella tjänster.

Antal (N) Procent, %

Ja 69 37,1

Nej 71 38,2

Ingen skillnad 52 28

Figur 6: Illustration över om det upplevs finnas ett samband mellan förtroendet och storleken på risken.

Figur 6 visar att en klar majoritet av studiens respondenter upplever att det finns ett samband mellan storleken på risken och det upplevda förtroendet för en digital finansiell tjänst eller plattform. En majoritet uppgående har svarat att de anser att det finns ett samband mellan förtroende och storleken på risken.

Precis som för användning så skapades det ett index för att förklara risk i mer statistiska termer. Resultatet efter kodningen av indexet visade ett medelvärde uppgående till 1,469 och en standardavvikelse uppgående till 0,435. Indexets skevhet uppgår till 0,010, vilket innebär att indexet är nästan helt symmetriskt och tyder på en normalfördelning. Kurtosis har ett värde uppgående till - 0,185.

4.1.3 Den egna upplevda förmågan kring att anpassa sig till

FinTech-tjänster

Under denna rubrik presenteras resultaten gällande för hur bra respondenten upplever att de kan anpassa sig till nya innovationer som FinTech-tjänster. Detta utvecklas med om

respondenterna upplever någon skillnad i hur lätt respektive svårt det är att använda digitala finansiella tjänster i förhållande till traditionella finansiella tjänster. Avslutningsvis

presenteras det ett index för denna variabel.

Figur 7: Illustration över hur respondenterna upplever att de anpassar sig efter digitala finansiella tjänster

En stor majoritet av respondenterna upplever att de är bra på att hantera samt anpassa sig efter finansiella digitala tjänster. 38,7 % av respondenterna upplever att de i största grad är bra på att anpassa sig efter digitala finansiella tjänster och 36 % upplever att de i stor grad anpassar sig efter digitala finansiella tjänster. En klar majoritet (84,4%) av studiens respondenter

upplevde att digitala finansiella tjänster är mer användarvänliga och lättanvända. Resterande respondenter upplevde ingen skillnad på traditionella och digitala finansiella tjänster. Dessa två frågor bildade därefter ett index för att statistiskt förklara den egna upplevda förmågan och vilken effekt det har på förtroendet. Indexet för adaption har ett medelvärde uppgående till 0,825 och standardavvikelse uppgående till 0,257. Skevhet för indexet uppgår till 0,059 och kurtosis uppgår till 0,453

4.1.4 Upplevt förtroende

Studiens operationaliserade påståenden kring beroende variabeln presenteras nedan. Dessa påståenden behandlar om respondenterna ser förtroende som en viktig aspekt, en avgörande aspekt samt om de upplever att kontrollmekanismer bidrar till en ökad säkerhet vilket på så sätt ökar det upplevda förtroendet för digitala finansiella tjänster.

Figur 8: Illustration av förtroende och dess vikt vid användning av digitala finansiella tjänster.

170 av 185 respondenter anser att förtroendet är väldigt viktigt vid användandet av digitala finansiella tjänster. En klar minoritet anser att detta inte har någon betydelse alls. Detta visar på att förtroende är viktigt även för den yngre generationen som studiens empiri i huvudsak består utav. För att skapa djup i denna fråga så ställdes även fråga 12 för att särskilja om respondenten tycker att förtroende är viktigt eller om det är en avgörande faktor. En mindre andel anser att förtroende är en avgörande faktor, 55,4 % anser att det är en avgörande faktor medan 70,4 % anser att det är viktigt.

Eftersom förtroende är ett svårdefinierat begrepp så lyfts frågan om respondenten upplever att kontrollmekanismer bidrar till en ökad säkerhet. Ungefär 80 % av studiens respondenter

digitala tjänster. Slutligen så bildade dessa frågor ett index för denna variabel, resultatet för förtroende indexet blev ett medelvärde på 2,575 och en standardavvikelse 0,477. Indexet uppvisar en skevhet på -1,879 och att kurtosis uppgår till 5,395. Anledningar till detta diskuteras vidare i diskussionen.

4.1.5 Djupare förståelse av relevanta variabler

Respondenterna som svarade ”aldrig” på fråga 4 blev tillfrågade att utveckla varför de inte använder digitala finansiella tjänster. Det var tio personer som svarade aldrig på fråga 4 och majoriteten av de svar som uppkom på fråga 5 var att de upplever att de inte har tillräckligt med kunskap kring området.

Tabell 4: Tabellen beskriver vilka variabler som respondenterna upplever är viktiga, enkätfråga 6.

Variabel Antal (N) Procent, %

Datasäkerhet 150 80,6

Plattformen/tjänstens digitala utseende 60 32,3

Användarvänlighet 130 69,9

Kännedom om plattformen/tjänsten 75 40,3

Välkänt företag som erbjuder tjänsten 87 46,8

Marknadsföringens kvalité av tjänsten/plattformen 27 14,5

Tabell 4 indikerar att datasäkerhet och användarvänlighet är de två viktigaste variablerna för kunder när de använder digitala finansiella tjänster. Utöver dessa sex förvalda alternativ, fanns det även en möjlighet för respondenterna att välja att skriva in någon annan variabel som de ansåg vara viktig. De variabler som lyftes då var bibehållandet av personlig integritet, hållbarhet samt driftsäkerhet.

4.1.6 Pearsons r korrelationsanalys

Pearsons r är en statistisk analysmetod för att värdera hur två eller fler kontinuerliga variabler korrelerar med varandra. Med hjälp av denna analys kan man statistisk beskriva samband mellan olika variabler (Borg & Westerlund 2012). Korrelationskoefficienten r beskriver sambandet genom ett värde mellan 0–1, där 0 innebär att det inte finns något samband och 1 innebär att det är ett perfekt samband. Riktningen på korrelationskoefficienten kan vara negativ och positiv (ibid). Pallant (2017) beskriver att värden mellan 0,10–0,29 indikerar att sambandet är svagt, medan värden mellan 0,50–1,00 anses vara starka samband.

Signifikansen anpassas till 0,05 som anses vara standard för att ett samband ska anses vara statistiskt signifikant (Pallant 2017).

Tabell 5: Korrelationsmatris

Age Gender Trust Risk Use Adapting

Age 1 ,013 -,126 ,066 -,128 -,096 Gender ,013 1 -,011 ,024 ,063 ,044 Trust -,126 -0,11 1 ,170* ,211** ,025 Risk ,066 ,024 ,170* 1 -,009 ,048 Use -,128 ,063 ,211** -,009 1 ,113 Adapting -,096 ,044 ,025 ,048 ,113 1 *. Correlation is significant at the 0.05 level (2-tailed).

**. Correlation is significant at the 0.01 level (2-tailed).

Genom denna korrelationsanalys kan man beskriva sambanden mellan den beroende variabeln förtroende och studiens oberoende variabler. Samtidigt så visas även eventuella samband mellan studiens oberoende variabler. Korrelationsanalysen visar ett svagt samband mellan användning och förtroende som uppgår till 0,211 samt ett svagt samband mellan förtroende och risk där värdet uppgår till 0,170. Resterande värden i den utförda korrelationsanalysen uppvisar ett negativt svagt eller ett positivt svagt samband.