I det avslutande kapitlet presenteras studiens slutsatser samt en diskussion kring det forskningsbidrag som studien tillför.
Studien syftade till att beskriva och analysera de variabler som kan bidra till att förklara kunders upplevda risker och upplevda förtroende vid användning av digitala finansiella tjänster. För att därefter beskriva vad effekterna av ett minskat förtroende för digitala finansiella tjänster kan leda till i form av operationella risker.
Resultatet och därmed slutsatsen i denna studie påvisar att egen upplevd förmåga till att hantera dessa tjänster saknar ett statistiskt samband med det upplevda förtroendet. Däremot visade den upplevda risken samt den upplevda användningen ha en statistisk signifikans på det upplevda förtroendet. Studiens första och tredje hypotes bekräftas medan studiens andra hypotes falsifieras. Därmed falsifieras även studiens första och tredje nollhypotes medan studiens andra nollhypotes bekräftas. Studiens kontrollvariabler hade ingen statistisk
signifikans och det går därför inte att uppvisa att dessa har något samband med det upplevda förtroendet. Detta har sin grund i att den yngre generationen var överrepresenterade i studiens urval. Därav lyder studiens slutsatser på följande vis:
Risk och användning både förklarar samt uppvisar ett statistiskt och positivt samband med det upplevda förtroende.
Den egna upplevda förmågan kan inte bekräftas som en förklarande variabel för det upplevda förtroendet eller den upplevda risken.
Ytterligare visade studiens resultat att den första forskningsfrågan som handlade om vilka variabler som förklarade kunders upplevda risk vid användningen av digitala finansiella tjänster var variabeln upplevt förtroende. Medan den andra forskningsfrågan i studien
handlade om vilka variabler som förklarar kunders upplevda förtroende vid användningen av digitala finansiella tjänster och dessa variabler var kunders upplevda risk samt upplevda användning enligt studiens resultat.
Studien har en betydelse för framtida forskning eftersom denna studie genomfördes i Sverige med ett förhållandevis stort urval. Därav är studiens resultat och slutsatser allmännyttiga för
både FinTech-företag samt kunder. Ur ett företagsperspektiv kan detta empiriska underlag användas för att redigera policys och lägga ett ökat fokus på datasäkerhet genom
kontrollmekanismer. Eftersom att datasäkerheten är av hög relevans för både kundernas säkerhet och för den fortsatta utvecklingen av FinTech (Anagnostopoulos 2018; Vučinić 2020), så bör FinTech-företagen därmed revidera sina risker för att kunna fortsätta behålla sina kunder och därigenom öka deras upplevda förtroende. Ytterligare menar Beck et al. (2016) att finansiella innovationer har en positiv koppling till tillväxt inom banker samt att banker som engagerar sig i dessa innovationer presterar bättre än banker som inte gör det. På så vis ökar bankerna samt FinTech-företagen sina möjligheter att bilda nya intäktsströmmar. De upptäcker även mer aktuella sätt att erbjuda sina kunder tjänster än deras konkurrenter (Cortet, Rijks & Nijland 2016). Genom att banker samarbetar med andra FinTech-företag för att utveckla sina finansiella tjänster kan de stärka sina positioner på marknaden då blir utsatta för press att utföra dessa utvecklingar. Dessutom utvidgar samt utvecklas tjänsteportföljerna vilket i sin tur göra det möjligt för nya affärsmodeller att konstrueras (Cortet, Rijks & Nijland 2016).
Källförteckning
Tryckta källor
Adcock, R. & Collier, D. (2001). Measurement Validity: A Shared Standard for Qualitative and Quantitative Research. American Political Science Rewiew, 95(3).
doi:10.1017/S0003055401003100
Abouayoub, N. (2018). Why Finance Needs Tech and AI. ITNOW, 60(1), S. 10-11. doi: 10.1093/itnow/bwy003
Anagnostopoulos, I. (2018). Fintech and Regtech: Impact on Regulators and Banks. Journal
of economics and business, 100. s. 7-25 doi:10.1016/j.jeconbus.2018.07.003
Arner, D., Barberis, J. & Buckley, R. (2015). THE EVOLUTION OF FINTECH: A NEW POST-CRISIS PARADIGM? Georgetown Journal of International Law, 47(4), s. 1271. doi: https://core.ac.uk/download/pdf/38088713.pdf
Arner, D., Barberis, J., Zetzsche, D. & Buckley, R. (2017). FinTech and RegTech: Enabling Innovation While Preserving Financial Stability.Georgetown Journal of International
Affairs,18(3), s. 47-58. doi:10.1353/gia.2017.0036
Ashta, A. & Biot-Paquerot, G. (2018). FinTech evolution: Strategic value management issues in a fast changing industry. Strategic change, 27(4), s. 301-311. doi: 10.1002/jsc.2203
Bauman, A. & Bachman, R. (2017). Online Consumer Trust: Trends in Research. Journal of Technology Management and Innovation,12(2), s. 68-79.
Beck, T., Chen, T., Lin, C. & Song, F. M. (2016). Financial innovation: The bright and the dark sides. Journal of banking & finance, 72, s. 28-51. doi: 10.1016/j.jbankfin.2016.06.012
Borg, E. & Westerlund, J. (2012). Statistik för beteendevetare. 3:e upplagan. Stockholm: Liber.
Bryman, A. & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 3:e upplagan. Stockholm: Liber.
Buckley, R., Arner,D. Zetzsche,D., & Selga, E.(2019). The Dark Side of Digital Financial Transformation: The New Risks of FinTech and the Rise of TechRisk. European Banking
Institute Working Paper 2019/54
Chaudhary,K. (2013). IMPACT OF BEHAVIORAL FINANCE IN INVESTMENT DECISIONS AND STRATEGIES – A FRESH APPROACH. International Journal of
Management Research and Business Strategy, 2(2), s. 1-10
Chen, M. A., Wu, Q. & Yang, B. (2019). How Valuable Is FinTech Innovation? The Review
of Financial Studies, 32(5), s. 2062-2106. doi: 10.1093/rfs/hhy130
Chuang, L., Liu, C. & Kao, H. (2016). The adoption of fintech service: TAM perspective.
International Journal of Management and Administrative Sciences, 3(7), s. 1-15.
https://www.ijmas.org/3-7/IJMAS-3601-2016.pdf
Cortet, M., Rijks, T. & Nijland, S. (2016). PSD2: The digital transformation accelerator for banks. Journal of Payments Strategy & Systems, 10(1), s. 13-27.
Dhar, V. & Stein, R. (2017). FinTech platforms and strategy. Communications of the ACM, 60(10). doi: 10.1145/3132726
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken: För småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Featherman, M. S. & Pavlou, P. A. (2003). Predicting e-services adoption: a perceived risk facets perspective. International journal of human-computer studies, 59(4), s. 451-474. doi: 10.1016/S1071-5819(03)00111-3
Fung, D., Lee, W.,Yeh,J. & Yuen, Fei (2020). Friend or foe: The divergent effects of FinTech on financial stability. Emerging Markets Review, 45, s. 1-19
doi:https://doi.org/10.1016/j.ememar.2020.100727
Fungáčová, Z., Hasan, I. & Weill, L. (2017). Trust in banks. Journal of Economic Behavior &
Gomber, P., Koch, J. & Siering, M. (2017). Digital Finance and FinTech: current research and future research directions. Journal of Business Economics, (87), s. 537–580. doi:
10.1007/s11573-017-0852-x
Heale, R., & Twycross, A. (2015). Validity and reliability in quantitative research.
Evidence-Based Nursing, 18(3), s. 66–67
Holme, I. M. & Solvang, B. K. (1991) Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa
metoder. 1:a upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Humbani, M. & Wiese, M. (2019). An integrated framework for the adoption and continuance intention to use mobile payment apps. International Journal of Bank Marketing, 37(2), s. 646-664. doi: 10.1108/IJBM-03-2018-0072
Jalupa, J. & Kose, J. (2018). FinTech: The Impact on Consumers and Regulatory Responses.
Journal of Economics and Business, 100, s. 1-6. doi: 10.1016/j.jeconbus.2018.11.002
Karoubi, B., Chenavaz, R. & Paraschiv, C. (2016). Consumers’ perceived risk and hold and use of payment instruments. Applied Economics, 48(14), s. 1317-1329.
doi: 10.1080/00036846.2015.1100249
Kim, Y., Park, Y., Choi, J. & Yeon, J. (2015). An Empirical Study on the Adoption of
“FinTech” Service: Focused on Mobile Payment Services. Advanced Science and Technology
Letters, 114 (Business 2015), s. 136-140. doi: 10.14257/astl.2015.114.26
Lee, I. & Shin, Y. J. (2018). Fintech: Ecosystem, business models, investments decisions, and challenges. Business Horizons, 61(1), s. 35-46. doi: 10.1016/j.bushor.2017.09.003
Lim, H., Kim, D., Hur, Y. & Park, K. (2019). An Empirical Study of the Impacts of Perceived Security and Knowledge on Continuous Intention to Use Mobile Fintech Payment Services.
International Journal of Human-Computer Interaction, 35(9), s. 886-898. doi:
10.1080/10447318.2018.1507132
Mention, A-l. (2021).The Age of FinTech: Implications for Research, Policy and Practice.The
Meyliana, M., Fernando, E. & Surjandy, S. (2019). The Influence of Perceived Risk and Trust in Adoption of FinTech Services in Indonesia. CommIT (Communication and Information
Technology) Journal, 13(1), s. 31-37. doi: 10.21512/commit.v13i1.5708
Pallant, J. (2017). SPSS Survival Manual: A Step by Step Guide to Data Analysis Using
Program. 6:e upplagan. London: McGraw-Hill Education.
Pennington, R., Wilcox, H. D. & Grover, V. (2003). The Role of System Trust in Business-to-Consumer Transactions. Journal of Management Information Systems, 20(3), s. 197-226. doi: 10.1080/07421222.2003.11045777
Ruppel, C., Underwood-Queen, L. & Harrington, S. (2003). e-Commerce: The Roles of Trust, Security, and Type of e-Commerce Involvement. e-Service Journal, 2(2), s .25-45. doi: 10.2979/esj.2003.2.2.25
Ryu, H. (2017). What makes users willing or hesitant to use Fintech?: the moderating effect of user type. Industrial Management & Data System, 118(3), s. 541-569. doi: 10.1108/IMDS-07-2017-0325
Ryu,H. & Ko, K. (2020). Sustainable Development of Fintech: Focused on Uncertainty and Perceived Quality Issues. Sustainability, 12(18). doi:10.3390/su12187669
Ricciardi,V. & Simon, H. (2000).What is Behavioral Finance?.Business, Education &
Technology Journal, 2(2), s. 1-9
Saunders, M., Lewis, P. & Thornhill, A. (2019). Research Methods for Business Students. Harlow: Pearson Education Limited.
SFS 2020:1027. Föräldrabalk.
Singh, S., Sahni, M. & Kovid, R. (2020). What drives FinTech adoption? A multi-method evaluation using an adapted technology acceptance model. Management Decision, 58(8), s. 1675-1697.
Slade, E., Dwivedi,Y., Piercy, N. & Williams, M. (2015). Modeling Consumers’ Adoption Intentions of Remote Mobile Payments in the United Kingdom: Extending UTAUT with Innovativeness, Risk, and Trust. Psychology & Marketing, 32(8), s. 860-873. doi:
10.1002/mar.20823
Stewart, H. & Jürjens, J. (2018). Data security and consumer trust in FinTech innovation in Germany. Information and Computer Security, 26(1), s. 109-128.
Tabachnik, B. & Fidell, L. (2007). Using multivariate statistics. Boston: Pearson Education.
Tang, K., Ooi, C., & Chong, J. (2020). Perceived Risk Factors Affect Intention To Use FinTech. Journal of Accounting and Finance in Emerging Economies, 6(2), s. 453–463. doi: 10.26710/jafee.v6i2.1101
Thakor, Anjan V. (2020). Fintech and banking: What do we know? Journal of financial
intermediation, 41(100833), s. 1-13. doi: 10.1016/j.jfi.2019.100833
Tripathy, A. K. & Jain, A. (2020). FinTech adoption: strategy for customer retention.
Strategic direction, 36(12), s. 47-49. doi: 10.1108/SD-10-2019-0188
Trost, Jan. (2012). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur
Vučinić, M. (2020). Fintech and Financial Stability Potential Influence of FinTech on Financial Stability, Risks and Benefits. Journal of Central Banking Theory and Practice, 9(2), s. 43-66, doi:10.2478/jcbtp-2020-0013
Wilson, P., Petticrew, M., Calnan, M. & Nazareth, I. (2010). Disseminating research findings: What should researchers do? A systematic scoping review of conceptual frameworks.
Implementation science
Yang, Q., Pang, C., Liu, L., Yen, D. C. & Tarn, J. M. (2015), “Exploring consumer perceived risk and trust for online payments: an empirical study in China’s younger generation”,
Yousafzai, S., Pallister, J. & Foxall, G. (2009). Multi-dimensional role of trust in Internet banking adoption. The Service industries journal,29(5), s. 591-605. doi:
10.1080/02642060902719958
Elektroniska källor
Cuesta, C., Ruesta, M., Tuesta, D. & Urbiola, P. (2015). The digital transformation of the banking industry. BBVA Research.
https://www.researchgate.net/profile/David_Tuesta/publication/291357544_The_digital_trans
formation_of_the_banking_industry/links/56a2cc6f08ae1b65112cbdb9/The-digital-transformation-of-the-banking-industry.pdf [2021-02-07]
Larsson, S. (2016). Tillit avgörande för den växande digitaliseringen. Nyteknik, 15 november. https://www.nyteknik.se/opinion/tillit-avgorande-for-den-vaxande-digitaliseringen-6804335 [2021-02-07]
Nationalencyklopedin (u.å.). Risk. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/risk [2021-03-13]
Stockholms universitet (2016-08-19). Specialpedagogiska institutionen.
https://www.specped.su.se/självständigt-arbete/uppsatsens-olika-delar/trovärdighet-validitet-reliabilitet [2021-03-18]
Bilagor
Bilaga 1: Enkäten
Hej!
Vi är två studenter som studerar företagsekonomi vid Södertörns högskola, där vi genomför en studie inför vårt examensarbete. Vår studie syftar att undersöka vilka faktorer som påverkar kunders användande av digitala finansiella tjänster som utvecklats av FinTech-företag. Därav vore vi tacksamma om du tar dig tid att besvara denna enkät på 16 frågor. Frågeformuläret tar cirka 5 minuter att besvara.
Dina svar kommer att vara helt anonyma och kommer att hanteras konfidentiellt. Vid frågor eller funderingar kring enkäten går det bra att kontakta oss på:
sundin97@gmail.com.
Definitioner av olika begrepp som tas upp i enkäten:
Digitala finansiella tjänster: Betalningslösningar som till exempel Swish, Klarna, PayPal och Qliro.
FinTech: Det är en sammankoppling mellan teknologiska och ekonomiska tjänster.
Förtroende: Tilliten som konsumenten har för de befintliga digitala finansiella tjänsterna. Risk: Risker kan ses som att köpare skapar konsekvenser för sitt handlande som köparen inte har kunnat förutse med något som approximerar säkerhet, eller att vissa konsekvenser troligtvis är obehagliga.
1. Hur gammal är du som svarar på frågorna? Svar: 1. 18-25 2. 26-35 3. 36-50 4. 51-64 5. 65+
2. Vilket kön identifierar du dig som? Svar: 1. Man 2. Kvinna 3. Ickebinär
3. Använder du dig av digitala finansiella tjänster? Svar: 1. Ja 2. Nej
Svar: 1. Aldrig 2. Mer sällan än 1–2 ggr/vecka 3. 1–2 gånger/vecka 4. 3-5 ggr/vecka 4. Mer än 6 ggr/vecka
5. Om du svarade aldrig på ovanstående fråga (4) vänligen förklara anledningen till att du inte använder digitala finansiella tjänster nedan
6. Vilka faktorer är viktiga för dig vid användningen av digitala finansiella tjänster? (Du kan välja flera alternativ)
Svar: 1. Datasäkerhet 2. Plattformen/tjänstens digitala utseende 3. Användarvänlighet 4. Kännedom om plattformen/tjänsten 5. Välkänt företag som erbjuder tjänsten 6. Marknadsföringens kvalité av tjänsten/plattformen 7. Annat: __________________
7. Hur bra upplever du att du anpassar dig till digitala finansiella förändringar? Svar: 1–5 skala
8. Upplever du att digitala finansiella tjänster bidrar till ökade risker? Svar: Nej-Ja skala
9. Förknippar du digitala finansiella tjänster med mer risker än traditionella finansiella tjänster?
Svar: 1. Ja 2. Nej (förklara varför) 3. Ingen skillnad
10. Är förtroende viktigt för dig vid användandet av en digital finansiell tjänst? Svar: Nej-ja skala
11. Upplever du att det finns ett samband mellan det upplevda förtroendet och storleken på risken för en digital finansiell tjänst/plattform?
Svar: Nej-ja skala
12. Är förtroende en avgörande faktor vid din användning av digitala finansiella tjänster? Svar: Nej-ja skala
13. Föredrar du att använda digitala finansiella tjänster eller traditionella finansiella tjänster?
Svar: 1. Digitala finansiella tjänster 2. Traditionella finansiella tjänster 3. Jag använder båda lika mycket
14. Anser du att digitala finansiella tjänster är lättare/smidigare att använda i jämförelse med traditionella finansiella tjänster?
Svar: 1. Ja 2. Nej 3. Jag upplever ingen skillnad
15. Upplever du att kontrollmekanismer (exempelvis BankID eller
säkerhetskontrollfrågor) bidrar till en högre säkerhet för dig vid användandet av digitala finansiella tjänster?
Svar: 1–5 skala där 5 är att kontrollmekanismer skapar en mycket större upplevd säkerhet.
16. Upplever du att ditt användande av finansiella digitala lösningar har ökat under de senaste fem åren?
Svar: 1. Ja 2.Nej