4 JUSTERING AV RESULTATRÄKNING OCH BERÄKNING AV FAKTISK AVKASTNING
4.3 Att sätta upp effektiviseringsmål
4.3.3 Det allmänna effektiviseringsmålets roll för pristillsynen
Företagens kostnader kan grovt delas in i tre grupper: kapitalkostnader, kontrollerbara operativa kostnader och icke kontrollerbara operativa kostnader. Skäligheten för före-tagens kapitalkostnader (kapitalets avkastning och avskrivningar) regleras redan för
13 Lång, M. (2003) Yritysaineiston tuottavuustiedot vuosilta 1995-2002. Statistikcentralen. Promemoria 21.11.2003 och 26.11.2003.
14 Nurminen, R. (2003). Tuottavuus kansantalouden tilinpidon mukaan, Statistikcentralen. Promemoria 20.11.2003.
15 Partanen, J., Lassila, J., Viljainen, S., Honkapuro, S. och Tahvanainen, K. (2003), Sähköverkkotoiminnalle asetetta-vaan yleiseen tehostamisvaatimukseen liittyvä konsulttityö, Villmanstrands tekniska universitet, 2003.
16 Korhonen P. ja Syrjänen M. (2003), Lausunto sähköverkkotoiminnalle asetettavasta yleisestä tehostamisvaatimukses-ta, Helsingfors handelshögskola. Utlåtande 30.12.2003.
sig i tillsynsmodellen. Därför sätts inget särskilt effektiviseringsmål för kapitalkostna-der unkapitalkostna-der den första tillsynsperioden. I beräkningarna av skälig prissättning sätts inget effektiviseringsmål för s.k. icke kontrollerbara operativa kostnader, eftersom kost-nadsposterna i fråga är som namnet anger utom företagens möjligheter att påverka.
Under den första tillsynsperioden sätts det allmänna effektiviseringsmålet för nätinne-havarens kontrollerbara operativa kostnader. Till dem räknas de i Energimarknadsver-kets bokslutsstatistik presenterade kostnadsposter i resultaträkningen, som anses stå utom nätinnehavarens inflytande. De kontrollerbara operativa kostnaderna (KO) be-räknas enligt följande formel:
KO = Material, förnödenheter och energiinköp + Ökning eller minskning av lager
+ Personalkostnader
+ Hyror
+ Övriga köpta tjänster + Övriga kostnader
− Tillverkning för eget bruk
De kostnader som är orsakade av den särredovisade elnätsverksamhetens elköp, dvs.
förlustel ingår inte i de ovan nämnda kostnaderna, som det allmänna effektiviserings-målet fokuseras på, eftersom distributionsnätsinnehavaren enligt artikel 14 punkt 5 i direktivet om den inre marknaden för el17 måste anskaffa den energi de behöver för att täcka energiförluster i sitt nät i enlighet med öppna icke diskriminerande och mark-nadsorienterade förfaranden. När förlustelens pris binds till marknadspriset är det inte längre inom nätinnehavarens kontroll. Denna punkt i direktivet ingår i bestämmelser-na i elmarkbestämmelser-nadslagen. Elmarkbestämmelser-nadsverket övervakar dock anskaffandet av förlustel på andra sätt.
De region- och stamnätsavgifter som elnätsinnehavaren har erlagt till andra nätinne-havare och de standardersättningar som nätinnenätinne-havaren betalar på basis av 27 f § el-marknadslagen ingår inte i de ovan nämnda kontrollerbara operativa kostnaderna. På motsvarande sätt berör inte heller effektiviseringsmålet under den första tillsynsperio-den standardersättningar.
Den på ifrågavarande sätt beräknade kostnadsposten är under den första tillsynsperio-den föremål för ett allmänt effektiviseringsmål på 1,3 %. Eftersom effektiviserings-målet uttrycks som en procentuell förändring, måste man dessutom fastställa kostna-dernas utgångsnivå, till vilket effektiviseringsmålet binds. Som utgångsnivå tillämpar Energimarknadsverket medelvärdet av summorna av de motsvarande kostnadsposter som presenteras i de fastställda särredovisade nätverksamhetsboksluten för 2000-2003. Att använda ett enskilt års kostnadsnivå är problematiskt eftersom nätinnehava-rens kostnader ändras årligen. Med ett genomsnitt på fyra år kan man jämna ut de årli-ga kostnadsfluktuationerna.
17 Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/54/EG om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om upphävande av direktiv 96/92/EG. Utfärdat den 26 juni 2003.
På grund av företagsfusioner finns inte jämförelsedugliga kostnadsuppgifter för alla nätinnehavare under alla de ovan nämnda åren. Dessa företags utgångsnivåer bestäms på basis av kostnadsuppgifter från de år som är tillgängliga. I det fall kostnadsuppgif-ter inte finns ens för det senaste året (år 2003), används de fusionerade företagens sammanräknade kostnadsnivå år 2003.
För den största delen av de företag som bedriver distributionsnätsverksamhet föränd-ras inte längre verksamhetens omfattning märkbart, om man inte räknar med ägarar-rangemang. För en del av företagen förändras dock verksamhetens omfattning i någon mån årligen (t.ex. tillväxtcentra). Förändringar i verksamhetens omfattning kan påver-ka företagens kontrollerbara operativa kostnader utan att det är frågan om en försva-gad kostnadseffektivitet i företaget. Därför tar man hänsyn till förändringar i de opera-tiva kostnaderna förorsakade av förändringar i verksamhetens omfattning när man be-stämmer företagets effektiviseringsmål.
Energimarknadsverket lät PA Consulting Group Oy göra en utredning om hur föränd-ringar i elnätsverksamhetens storlek påverkar företagens kostnadsnivå.18 I utredningen presenterar PA Consulting Group Oy en modell för att ta hänsyn till de kostnadseffek-ter som hänför sig till utvidgning av verksamheten.
När man sätter effektiviseringsmålet tar man hänsyn till förändringar av omfattningen av nätinnehavarens verksamhet enligt den modell som presenterats av PA Consulting Group Oy. Modellens grundtanke är att mäta omfattningen på nätinnehavarens verk-samhet med hjälp av den s.k. nätvolymmodellen. För varje nätinnehavare beräknas nätvolymen genom att multiplicera antalet nätkomponenter i bolaget med koefficien-terna för varje komponentgrupp. Nätkomponenkoefficien-ternas gruppering och antal motsvarar de uppgifter om komponenter som nätinnehavarna uppgivit till Energimarknadsverket på basis av handels- och industriministeriets beslut om nyckeltal för elnätsverksam-het19. De olika komponentgruppernas koefficienter som tillämpas vid beräkningen av nätvolymen framgår av följande tabell (Tabell 4. Koefficienter som beskriver nätets omfattning)
Komponent Koefficient
1 km 110 kV luftledning 4,2 1 km 110 kV jordkabel 23 1 km 6-70 kV luftledning 1 1 km 6-70 kV jordkabel 0,9 1 km 0,4 kV ledning 0,53
1 kund 0,025
Tabell 4. Koefficienter som beskriver nätets omfattning
Nätinnehavarens nätvolym beräknas sålunda med följande formel:
AK L
JK LL
JK LL
NV =4,2× ehs+23× ehs+1× hs +0,9× hs+0,53× ls+0,025×
18 Kuusela A. (2004): Sähkön jakeluverkkotoiminnan laajenemisen kustannusvaikutuksiin liittyvä konsulttityö, PA Consulting Group Oy:s rapport 24.5.2004.
19 Handels- och industriministeriets beslut om publicering och anmälan till elmarknadsmyndigheten av elnätsverksam-hetens nyckeltal (1637/1995, bilagorna har ändrats med beslutet 211/1997). Utfärdat den 20 december 1995 (beslutet 211/1997 utfärdat den 12 mars 1997).
där
NV = Omfattningen av nätinnehavarens nät (nätvolym).
LLehs = Längden på nätinnehavarens 110kV luftledningsnät (km).
JKehs = Längden på nätinnehavarens 110kV jordkabelnät (km).
LL = hs Längden på nätinnehavarens 6-70 kV luftledningsnät (km).
JK = hs Längden på nätinnehavarens 6-70 kV jordkabelnät (km).
L ls = Längden på nätinnehavarens 0,4 kV ledningar (km).
AK = Antalet kunder anslutna till nätinnehavarens nät.
Koefficienterna beskriver den genomsnittliga kostnadsbelastningen som varje kompo-nent förorsakar nätinnehavaren. Den procentuella förändringen i nätets omfattning el-ler nätvolymen (omfattningen beräknad med hjälp av koefficienterna) kan även tolkas som en procentuell förändring av nätinnehavarens kostnadsnivå. Då beräknas ett ef-fektiviseringsmål som tar hänsyn till nätinnehavarens verksamhetsutvidgning enligt följande formel:
EM = Ett effektiviseringsmål som tar hänsyn till förändringar i verk-samhetens omfattning, procent av kontrollerbara operativa kost-nader på årsnivå.
T v = Årstillväxten (%) i omfattningen av nätinnehavarens nät (nätvo-lymen) under ifrågavarande tillsynsperiod.
Som utgångsnivå för antalet nätkomponenter, som nätets omfattning år 2005 jämförs med, tar man medeltalen för varje grupps komponentantal under åren 2000-2003. Nä-tets omfattning åren 2006 och 2007 jämförs med omfattningen föregående år. Sålun-da beräknas ökningen av 2005 års nätvolym enligt följande formel:
%
Tv = Tillväxtprocenten för nätinnehavarens nätomfattning 2005.
NV2005 = Omfattningen av nätinnehavarens nät (nätvolym) vid utgången av 2005.
NV2000−2003,mv = Medelvärdet av nätinnehavarens nätvolym vid utgångarna av åren 2000-2003
Tillväxten på de följande årens nätomfattning beräknas enligt följande formel:
% 100 1
1
, ⎟⎟⎠×
⎜⎜ ⎞
⎝
⎛ −
=
i− i i
v NV
T NV
där
i
Tv, = Tillväxtprocenten för nätinnehavarens nätomfattning år i.
NV i = Omfattningen av nätinnehavarens nät (nätvolym) vid utgången av året.
Det allmänna effektiviseringsmålet träder i kraft den 1 januari 2005, dvs. samtidigt som andra förfaranden rörande prissättning. Nätinnehavarna har sålunda vid utgången av 2005 haft ett år på sig att effektivisera sin verksamhet. Därför kan 2005 års allmän-na effektiviseringsmål vara lika stort som ett normalt års effektiviseringsmål och base-ras på medelvärdet av de faktiska kostnaderna under åren 2000-2003. De kontrollerba-ra opekontrollerba-rativa kostnaderna (SKO) 2005 enligt effektiviseringsmålet beräknas alltså en-ligt följande formel:
KO mv
EM
SKO2005 =(1− %2005)× 2000−2003,
där
SKO2005 = Kontrollerbara operativa kostnader 2005 enligt effektiviserings-målet
%2005
EM = Effektiviseringsmål för 2005 som tar hänsyn till förändringar i verksamhetens omfattning, procent
KO2000−2003,mv = Medelvärdet för de faktiska kontrollerbara operativa kostnaderna presenterade i de särredovisade fastställda boksluten för åren 2000-2003
De kontrollerbara operativa kostnaderna enligt effektiviseringsmålet åren 2006 och 2007 beräknas med formeln:
) 1
% 1
( − × −
= t t
t EM SKO
SKO
där
SKO t = De kontrollerbara operativa kostnaderna för tillsynsåret enligt ef-fektiviseringsmålet
EM % t = Effektiviseringsmålet som tar hänsyn till förändringar i verksam-hetens omfattning för tillsynsåret, procent
−1
SKOt = De kontrollerbara operativa kostnaderna enligt effektiviserings-målet som hänförs till året före tillsynsåret
I det beslut som ges efter tillsynsperiodens utgång granskar Energimarknadsverket hela tillsynsperioden, dvs. man granskar de sammanlagda faktiska och effektivise-ringsmålsenliga kontrollerbara operativa kostnaderna under hela tillsynsperioden. De sammanlagda operativa kostnaderna enligt effektiviseringsmålet under den första till-synsperioden kan också beräknas med hjälp av följande formel:
( )
mvSKO2005−2007,tot = De sammanräknade kontrollerbara operativa kostnaderna enligt effektiviseringsmålet för den första tillsynsperioden
EM % i = Effektiviseringsmålet för år i som tar hänsyn till förändringar i verksamhetens omfattning, procent
KO2000−2003,mv = Medelvärdet för de faktiska kontrollerbara operativa kostnaderna presenterade i de särredovisade fastställda boksluten för åren 2000-2003