Det ideologiska och det politisk-pedagogiska historiebruket

Det finns ingen direkt användning för det ideologiska historiebruket i analysen på det vis som bruket används av Karlsson. Karlsson, som har studerat historiebruk i Sovjetunionen och andra totalitära stater, använder främst begreppet som redskap för att analysera nationalistisk och socialistisk historieskrivning. Båda dessa perspektiv (den socialistiska

historiematerialismen och den nationalistiska etnocentrismen) är frånvarande i debatten. Man kan inte med rätta hävda att den historieanvändning i debatten som sammanlänkar Förintelsen och Sverige är skrivna med nationalistiska intentioner - debatten handlar om ett tilltänkt Förintelsemuseum i Sverige, vars syfte delvis är att belysa Sveriges inblandning. Vad som däremot förekommer är ett real- och partipolitiskt historiebruk.

129 Malmö kommuns råd för nationella minoriteten romer, Remissvar om upprättandet av ett Förintelsemuseum.

130ibid.

Mycket av detta real- och partipolitiska historiebruket uppvisar likheter med det ideologiska historiebruket. Det handlar även här om att aktivera den historia som förstärker den egna politiska positionen och ignorera den som försvagar denna. Målet för detta bruk är dock inte att förstärka en ideologisk position, utan att snarare att till följd av olika politiska eller

partipolitiska övervägningar aktivera och förtränga delar av Förintelsen, samt sammankoppla (eller inte sammankoppla) denna med sentida eller nutida förhållanden. Två vanligt

förekommande inslag i debatten bör i detta sammanhang analyseras: frågan om var museet ska byggas i allmänhet och debatten om huruvida det ska placeras i Malmö i synnerhet.

Det finns, som nämnts tidigare, delade uppfattningar om var museet ska byggas. Den ort som debattören argumenterar för får konsekvenser för vilken historia som den berättar. Vad som framgår tydligt vid en genomläsning av remissvaren och riksdagsmaterialet är att en

bakomliggande variabel föregår valet av ort. Debattören väljer inte den plats som har störst historisk relevans i sammanhanget, den väljer att förespråka den plats som

organisationen/myndigheten/individen är lokaliserad eller har en bakgrund i. Platsens historia används sedan (eller, vilket som ska visas, används inte) med varierande resultat för

framställningen av Förintelsen, för att motivera platsen. Här följer en översiktlig genomgång av sambandet mellan geografisk bakgrund, val av ort och historiebruk. Debattörerna delas här in i stycken, döpta efter den ort som de förespråkar:

Stockholm: Förespråkas av fem organisationer: ERG,¹³² Stockholms kommun,¹³³ Judisk kultur i Sverige,¹³⁴ Zikaron¹³⁵ och Föreningen Förintelsens överlevare.¹³⁶ Alla dessa

organisationer är lokaliserade i Stockholm (eller Stockholmsregionen, ERG är lokaliserade i Huddinge). Organisationerna beskriver Förintelsen i varierande utsträckning, men använder inte Stockholms historiska relevans för att motivera valet av ort. Förintelsens överlevare nämner minnesmonumentet vid Stora synagogan ”med drygt 8 000 namn på anhöriga till

132È Romani Glinda. Remiss SOU 2020:21 Sveriges museum om Förintelsen. 17/8-2020.

133 Stockholms kommun. Betänkandet Sveriges museum om Förintelsen (SOU 2020:21). 25/9-2020.

https://www.regeringen.se/4a6b3c/contentassets/e8af6654fee04f8590f8e89b5215b244/stockholms-kommun.pdf (Hämtad 15/12-2020).

134 Judisk kultur i Sverige. Remissvar: Holocaust Museum in Sweden/Sveriges museum om Förintelsen (SOU 2020:21).

135 Zikaron, Remissvar från Zikaron till Sveriges museum om Förintelsen SOU 2020:21.

136 Föreningen Förintelsens överlevare. Yttrande över betänkande SOU 2020:21 Sveriges museum om Förintelsen. 17/8-2020.

överlevande i Sverige som mördades under Förintelsen”¹³⁷ och Stockholms kommun menar att staden uppfyller de historiska kraven ”med råge”¹³⁸ utan att specificera vad det innebär.

Valet av ort motiveras i det här fallet av utomhistoriska faktorer, såsom hög publiktillförsel eller faktumet att Stockholm är Sveriges huvudstad. Förintelsens överlevare skriver

exempelvis att placeringen i Stockholm skulle ge museet och dess innehåll ”en särskild dignitet”¹³⁹ och ERG skriver att Stockholm är den ”största mötesplatsen för turismen och tillgängligheten är som störst”.¹⁴⁰ Att placera museet i Stockholm skulle ge dessa fem debattörer vissa fördelar, som vanligen inte nämns i deras texter. Ett undantag är Zikaron, som skriver att de gärna vill samarbeta med museet och därför vill se att det placeras i

Stockholm.¹⁴¹ Stockholms kommun vinner många fördelar på att det placeras i Stockholm; att museibyggandet och museiverksamheten bidrar till stadens ekonomi, att det kan bidra med turism eller skolbesök från stora delar av landet och att museet vinner uppskattning och beundran hos invånarna.

Göteborg: Förespråkas av en person och en kommun: Hökmark (M) i DN¹⁴² och Göteborgs kommun.¹⁴³ Hökmark argumenterar emot Malmö och för Göteborg, eftersom att Göteborg enligt Hökmark ska vara mindre präglad av antisemitism, samt att det var i Marstrand som de första svenska judarna flyttade till¹⁴⁴ - ett exempel på den existentialistiska

sammankopplingen av judiskheten och Förintelsen som de judiska organisationerna ansåg vara problematisk. Hökmarks historiebruk är politiskt. Han som moderat vill ogärna se att museet placeras i socialdemokratiska Malmö - en diskussion som analyseras senare.

Göteborgs kommun använder utomhistoriska motiv för att motivera staden: kommunen, menar Göteborgs kommun, har arbetat länge och framgångsrikt mot antisemitism och museet skulle därför finna en god samarbetspartner i Göteborgs kommun.¹⁴⁵ Göteborgs kommun kan, likt Stockholms kommun, förskansa sig fördelar genom att erhålla museet.

137 Föreningen Förintelsens överlevare, 2020.

138 Stockholms kommun. Betänkandet Sveriges museum om Förintelsen (SOU 2020:21).

139 Föreningen Förintelsens överlevare. Yttrande över betänkande SOU 2020:21 Sveriges museum om Förintelsen.

140 È Romani Glinda. Remiss SOU 2020:21 Sveriges museum om Förintelsen.

141 Zikaron, Remissvar från Zikaron till Sveriges museum om Förintelsen SOU 2020:21.

142 Hökmark, Gunnar. Ett förintelsemuseum i Malmö urskuldar stadens problem. Dagens Nyheter. 23/10-2020.

https://www.dn.se/debatt/ett-forintelsemuseum-i-malmo-urskuldar-stadens-problem/ (Hämtad 15/12-2020).

143 Göteborgs kommun. Yttrande från Göteborgs Stad gällande betänkandet Sveriges museum om Förintelsen (SOU 2020:21). 19/8-2020.

https://www.regeringen.se/4a3e6f/contentassets/e8af6654fee04f8590f8e89b5215b244/goteborgs-kommun.pdf (Hämtad 15/12-2020).

144 Hökmark i DN.

145 Göteborgs kommun. Yttrande från Göteborgs Stad gällande betänkandet Sveriges museum om Förintelsen

Värmland: Förespråkas av Karlstads kommun,¹⁴⁶Region Värmland,¹⁴⁷ Värmlands museum¹⁴⁸ och Arman Teimouri (L).¹⁴⁹ Samtliga aktörer är lokaliserade eller har en bakgrund i

Värmland. Förintelsen används frekvent för att motivera placeringen. Sveriges inblandning, både som räddare och förövare, betonas. Samtliga aktörer kan vinna politiska fördelar av ett Förintelsemuseum i Värmland. Teimouri, exempelvis, är utsedd att representera Värmlands läns valkrets.¹⁵⁰ Att framgångsrikt bidra till att museet placeras i Värmland skulle kunna generera fler röster för Teimouri och Liberalerna.

Norrköping: Förespråkas av Norrköpings kommun.¹⁵¹ Norrköpings kommun motiverar valet av placering med stadens långa judiska historia, exempelvis: ”Från 1782 tilläts judar

bosätta sig i Norrköping. Unika judiska miljöer finns bevarade i staden, som till exempel synagogan från 1858, näst äldst i Sverige […]”¹⁵² Norrköping kommun påpekar också i sitt remissvar att staden tog emot ”ca 500 överlevande från Förintelsen” under sommaren 1945.¹⁵³

Landskrona: Förespråkas av Niklas Karlsson (S),¹⁵⁴ Mats Sander (M)¹⁵⁵ och Salomon Schulman.¹⁵⁶ De två förstnämnda är riksdagsledamöter från olika partier, men utsedda av Skåne läns västra valkrets, inom vilken Landskrona ingår. Schulman argumenterar främst emot att placera museet i Malmö och använder i det sammanhanget Landskrona som motförslag. Förintelsen används genomgående för att motivera valet av plats. Landskronas flyktingmottagande under Förintelsen betonas särskilt, Sveriges inblandning problematiseras inte.

146 Karlstads kommun. Remissvar - Betänkandet Sveriges museum om Förintelsen (SOU 2020:21).

147 Region Värmland. Svar på remiss om Remiss - Betänkandet Sveriges museum om Förintelsen (SOU 2020:21).

148 Värmlands museum. Yttrande angående Betänkandet Sveriges museum om Förintelsen (SOU 2020:21).

149 Skriftlig Fråga 2018/19:911.

150 Sveriges riksdag. Arman Teimouri: tjänstgörande riksdagsledamot.

https://riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ledamot/arman-teimouri_92355c36-d95d-42ed-9ad9-463bf9558767 (Hämtad 15/12-2020).

151 Norrköpings kommun. Yttrande över betänkandet ”Sveriges museum om Förintelsen” (SOU 2020:21).

25/8-2020.

155 Skriftlig Fråga: 2020/21:689

156 Schulman i Expressen.

Ansvaret ska fördelas på Sveriges alla länsmuseum: Förespråkas av Länsmuseernas samarbetsråd.¹⁵⁷Kalmar läns museum,¹⁵⁸ Bohusläns museum,¹⁵⁹ Fackförbundet DIK,¹⁶⁰ Historielärarnas förening¹⁶¹ och region Östergötland¹⁶² ansluter sig alla i sina remissvar till samarbetsrådets åsikter. Region Jönköping och Stockholm ansluter sig kortfattat till samarbetsrådets remissvar. Samarbetsrådet argumenterar för att sprida ut ansvaret för Förintelsemuseet över länsmuseerna. Detta motiveras främst av utomhistoriska faktorer.

Samarbetsrådet påpekar dock att Förintelsen är väldigt viktigt att komma ihåg och att man därför bör ”[...] bevara och föra minnet av Förintelsen vidare i hela Sverige”.¹⁶³ De

potentiella fördelarna som en sådan lösning skulle innebära för länsmuseerna är uppenbara;

ökat ansvar, ökat anslag och fler besökare.

Sammantaget kan det konstateras att debattörens bakgrund är en viktig faktor bakom den historia som den använder, och utsträckningen i vilken historia används. Detta eftersom att valet av historia är nära knutet till den ort som debattören förespråkar. Anledningen till att sambandet mellan bakgrund och val av ort är så stark kan, vilket som insinuerats, vara politiskt eller ekonomiskt motiverad. Således kan historiebruket i den meningen även vara kommersiellt motiverad; man försöker sälja in hemorten för ekonomisk vinning. Studien kan dock inte belägga aktörernas ekonomiska eller politiska motiv (i det här fallet) utan en djupare studie av aktörernas bakgrunder och syften. En sådan undersökningen faller dock utanför ramarna för undersökningen. Därtill bör tilläggas att andra motiv kan överskugga eller samexistera med de politiska eller ekonomiska. Den emotionella kopplingen till och

157 Länsmuseernas samarbetsråd. Betänkande SOU 2020:21 Sveriges museum om Förintelsen. 3/8-2020.

https://www.regeringen.se/4a2973/contentassets/e8af6654fee04f8590f8e89b5215b244/lansmuseernas-samarbets rad.pdf (Hämtad 15/12-2020).

158 Kalmar Läns museum. Angående betänkandet Sveriges museum om Förintelsen, SOU 2020:21, diarienr Ku2020/01036/KL. 20/8-2020.

https://www.regeringen.se/4a3ab5/contentassets/e8af6654fee04f8590f8e89b5215b244/kalmar-lans-museum.pdf (Hämtad 15/12-2020).

159 Bohusläns museum. Betänkande SOU 2020:21 Sveriges museum om Förintelsen. 13/8-2020.

https://www.regeringen.se/4a3115/contentassets/e8af6654fee04f8590f8e89b5215b244/bohuslans-museum.pdf (Hämtad 15/12-2020).

160 DIK. Yttrande: Remiss SOU 2020:21 Sveriges museum om Förintelsen. 17/8-2020.

https://www.regeringen.se/4a3c3c/contentassets/e8af6654fee04f8590f8e89b5215b244/fackforbundet-dik.pdf (Hämtad 15/12-2020).

161 Historielärarnas förening. Angående Sveriges museum om Förintelsen. 13/8-2020.

https://www.regeringen.se/4a340f/contentassets/e8af6654fee04f8590f8e89b5215b244/historielararnas-forening.

pdf (Hämtad 15/12-2020).

162 Region Östergötland. Yttrande från Region Östergötland om betänkandet av utredningen om ett museum om förintelsen, SOU 2020:21, diarienummer Ku2020/01036/KL. 10/8-2020.

https://www.regeringen.se/4a3ab3/contentassets/e8af6654fee04f8590f8e89b5215b244/region-ostergotland.pdf (Hämtad 15/12-2020).

kunskapen om hemorten kan vara en viktig bakomliggande faktor. Utan att fastställa motiv, kan man dock konstatera att sambandet mellan bakgrund, val av ort och historiebruk är starkt.

Det bör även tilläggas att inte alla deltagare i debatten förespråkar en särskild placering av museet. Sambandet mellan bakgrund/intresseområde och historiebruk är dock starkt även utan ”val av ort” som mellanled. Tre exempel som kan nämnas inom denna kategori är;

Specialpedagogiska skolmyndigheten och Handikapphistoriska föreningen, RFSL och Röda korset. De två förstnämnda exemplen representerar (om än på olika sätt) personer med funktionsnedsättningar. Specialpedagogiska myndigheten är i debatten ensamma i sin önskan om att man ”[...] särskilt bör lyfta fram de små barnen med funktionsnedsättning som var en utpekad målgrupp för Förintelsen”.¹⁶⁴ Handikapphistoriska föreningen framhåller att

Förintelsens dödande av funktionsnedsatta är en aspekt av Förintelsen som är

underrepresenterad, mycket därför att: ”Personer med funktionsnedsättning hade sannolikt ingen möjlighet att fly och att därefter berätta sin historia”.¹⁶⁵ I en bilaga till föreningens remissvar beskriver Karl Grunewald nazisternas mord på funktionsnedsatta. Grunewald hävdar att ”Förintelsen började med de funktionshindrade barnen” och beskriver detaljerat massmordets upptakt och konsekvenser. Grunewald är således den enda debattören som nämner Aktion T4 och sambandet mellan nazitysklands psykiatri och Förintelsen.¹⁶⁶ RFSL beskriver hur nazisternas massdödande påverkade fler grupper än judarna och anser att mördandet inte bör ”graderas i en hierarkisk ordning”.¹⁶⁷ Till följd av denna historiska kontext menar RFSL att civilsamhället bör representeras i museets styrelse, genom en

representant från en judisk organisation, en från en romsk organisation och en från ”en annan organisation som har någon grupp som utsattes för nazisternas folkmord som målgrupp”.¹⁶⁸ Den sistnämnda styrelseplatsen kan alltså RFSL fylla. Röda korset framhåller sin egen historia i relation till Förintelsen. I sitt remissvar vill de ”påminna om en annan av Svenska

164 Specialpedagogiska myndigheten. Svar på remiss gällande betänkandet Sveriges museum om Förintelsen (SOU 2020:21). 30/6-2020.

https://www.regeringen.se/49e66c/contentassets/e8af6654fee04f8590f8e89b5215b244/specialpedagogiska-skol myndigheten.pdf (Hämtad 15/12-2020).

165 Handikapphistoriska föreningen. Sveriges museum om Förintelsen, SOU 2020:21.

https://www.regeringen.se/4a3bd3/contentassets/e8af6654fee04f8590f8e89b5215b244/handikapphistoriska-fore ningen.pdf (Hämtad 15/12-2020).

166 Bilaga i Ibid: Grunewald, Karl.

https://www.regeringen.se/4a3be0/contentassets/e8af6654fee04f8590f8e89b5215b244/handikapphistoriska-fore ningen-bilaga.pdf (Hämtad 15/12-2020).

167 RFSL. Remissyttrande över SOU 2020:21 – Sveriges museum om Förintelsen. 17/8-2020.

https://www.regeringen.se/4a3a87/contentassets/e8af6654fee04f8590f8e89b5215b244/rfsl.pdf (Hämtad 15/12-2020).

168 RFSL, 2020.

Röda Korsets aktioner, Lübeckdetachementet, som inte fått lika stor uppmärksamhet och som ofta förväxlas med Vitabussaktionen”.¹⁶⁹

Debatten om att placera museet i Malmö inleddes, som tidigare nämnt, av en debattartikel i Aftonbladet skriven av Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) och Roko Kursar (S). I artikeln nämner de platsens historiska och humanistiska betydelse. Jammeh och Kursar skriver att staden tog emot judiska flyktingar under Förintelsen och sedan dess har staden varit en multikulturell metropol som arbetat mot, bland annat, antisemitism.¹⁷⁰ Debattartikeln besvarades av John Roslund (M). Titeln för svaret är ”S i Malmö förtjänar inte ett Förintelsemuseum”. Detta gör de inte, menar Roslund, därför att socialdemokraterna i Malmö inte har gjort upp med

antisemitismen inom partiet och inte motarbetat antisemitismen i staden.¹⁷¹ Gunnar Hökmark (M) ansluter sig i en debattartikel i DN till samma ståndpunkt. Antisemitismen, menar Hökmark, är stark i staden och samma processer som föregick Förintelsen kan därmed ses i Malmö. Hökmark menar att det vore att blunda för detta att placera museet i staden. Skulden för detta är delvis de styrande socialdemokraternas (som inte ”gjort upp med antisemitismen”

inom partiet), menar Hökmark.¹⁷² Roslunds och Hökmarks resonemang innehåller därmed även politisk-pedagogiska drag, då de framhåller likheter mellan den tyska

nationalsocialismen och Malmös moderna socialdemokrati i syftet att vinna en politisk diskussion. Cwejman skrev en ledare i GP (vars ledarsida betecknar sig som ”liberal”) som är ännu mer långtgående kritisk angående socialdemokratins planer för museet. Han ifrågasätter där museets instrumentella värde ”Hjälp levande svenska judar med ett museum över deras döda förfäder. Är det ett stöd för de som i vardagen stöter på antisemitism?” och

”Antisemitismen i Mellanöstern grundar sig på hatet mot Israel. Inte på okunskap om andra världskriget”.¹⁷³ Cwejman menar att museet endast bör användas för att sprida kunskap om Förintelsen, inte för att friställa den socialdemokratiska regeringen från sitt ansvar. Dagens antisemitism i framför allt Malmö, har sin rot i invandringen från länder vars kultur och historiska erfarenhet är fientlig mot Israel och i förlängningen, judar.¹⁷⁴ Förintelsen kopplas

169 Svenska Röda Korset. Svenska Röda Korsets yttrande över SOU 2020:21 Betänkandet Sveriges museum om Förintelsen. 6/7-2020.

https://www.regeringen.se/4a2993/contentassets/e8af6654fee04f8590f8e89b5215b244/svenska-roda-korset.pdf (Hämtad 15/12-2020).

170 Stjernfeldt Jammeh och Kursar, Sex skäl till att museet måste hamna i Malmö.

171 Roslund, John. S i Malmö förtjänar inte ett Förintelsemuseum. Aftonbladet. 8/10-2020.

https://www.aftonbladet.se/debatt/a/GaGroq/s-i-malmo-fortjanar-inte-ett-forintelsemuseum (Hämtad 14/12-2020).

172 Hökmark i DN. 23/10-2020.

173 Cwejman i GP. 14/10-2020.

återigen till den judiska identiteten. Hat av den judiska identiteten (antisemitism) kopplas till Malmö, som sammanlänkas med socialdemokratin. På det viset kan Förintelsebegreppet, som bär på ett starkt emotionellt värde, användas i ett partipolitiskt syfte.

Salomon Schulman skriver (i en debattartikel i Expressen) också angående socialdemokratin, Förintelsen och invandringen från mellanöstern: ”Socialdemokraterna har varit särskilt aktiva, efter att den starke mannen Ilmar Reepalu och hans anhängares framfart även öppnat för Mellanöstern-antisemitismens råhet. Det finns all anledning att skyla över denna svarta socialdemokratiska epok som ännu inte är avslutad.”¹⁷⁵ Schulman menar även att svenskarna bär på ett problematiskt historisk arv kopplat till Förintelsen: ”När den generation som samarbetade med tysknazisterna – många av läsarnas fäder och mödrar – helt försvunnit är det dags att slå sig för bröstet över den humanism som kännetecknat svensk politik de senaste decennierna. Man behöver ett monument över den medkänsla som enbart äkta antirasister äger.”¹⁷⁶ Schulman menar istället att museet borde placeras i Landskrona, som har ”Fina judiska anor[...]”¹⁷⁷

DN publicerade en osignerad ledarartikel som också tar ställning mot antisemitismen och socialdemokraterna i Malmö, men menar att det är just därför museet borde byggas i Malmö.

I artikeln beskrivs en mer nutida historia - hur judar i staden har rapporterats uppleva

otrygghet och hur det förra kommunalrådet Ilmar Reepalu menade att stadens judar borde ta avstånd från Israels övergrepp.¹⁷⁸ Denna antisemitism binds på detta viset till Förintelsen och socialdemokratin. På det viset kan socialdemokratin och Förintelsen, indirekt, bindas samman och missgynna partiet. DN skriver: ”Att lägga Förintelsemuseet i Malmö skulle vara att ge tydligt stöd åt stadens judiska minoritet. Det skulle vara en klar markering: Sverige accepterar inte antisemitism i någon form, med några ursäkter eller försök till förklaringar.”¹⁷⁹ Fredrik Johansson - som skrev en ledare i SvD vars politiska beteckning är ”obunden moderat” - anser också att museet borde placeras i Malmö, mycket på grund av socialdemokratins misslyckande här. Placeringen skulle enligt Johansson vara en markering mot

antisemitismen.¹⁸⁰ Niels Paarup-Petersen (C) svarar på Hökmarks och Stjernfeldt Jammehs

175 Schulman i Expressen. 17/11-2020.

176Ibid.

177Ibid.

178 Ledare. Klart att Förintelsemuseet borde ligga i Malmö. DN. 11/10-2020.

https://www.dn.se/ledare/klart-att-forintelsemuseet-borde-ligga-i-malmo/ (hämtad 14/12-2020).

179Ibid.

180 Johansson, Fredrik i SvD. 19/11-2020.

debattartiklar och uttrycker bekymmer över att Förintelsemuseet ”reduceras till politisk trofé”.¹⁸¹ I samma artikel bekymrar sig Paarup-Petersen också över socialdemokratins arbete mot antisemitismen: ”Att Malmös Socialdemokrater inte förtjänar utmärkelser för deras kamp mot antisemitism är helt rätt” men menar att det är just på grund av deras misslyckanden som Malmö behöver museet. Förintelsen är en del av judarnas historia och nära besläktat med den moderna antisemitismen, menar Paarup-Petersen. Han skriver: ”Försöker någon tvinga bort judarna kommer vi bara öka stödet till dom. Vi kommer placera ett museum om deras historia mitt framför ansiktet på de som vill ha bort judarna.”.¹⁸²

De ordval och det språk som används för att kritisera Socialdemokraterna i Malmö försöker ofta sammankoppla socialdemokratin och de tyska nazisterna. Fredrik Johansson skriver att

”Många i den judiska befolkningen i Malmö lämnade staden under hans (Ilmar Reepalu) regim.”¹⁸³ Användandet av ordet ”regim” skapar Johansson associationer till totalitära stater, exempelvis nazityskland. DN:s ledarredaktion menar att Förintelsemuseet borde innehålla en vägg tapetserat med ”offren för det judehat som ännu grasserar” i Malmö.¹⁸⁴ Ord som offren leder tankarna till våldshandlingar och judehat bär på en större emotionell sprängkraft än antisemitism. Schulman kritiserar Sveriges indirekta inblandning i Förintelseprocessen och ironiserar över det tilltänkta museets tomma symbolvärde: ”Ett café eller en restaurang får väl ta upp resten av utrymmet som i alla andra museer. Där kan serveras realistiska

Auschwitzportioner av ruttnande potatisskal, närodlat förstås. Eko från en förgången tid!”¹⁸⁵Han ironiserar på liknande vis över den malmöitiska socialdemokratin: ”Och för Malmös socialdemokrater är det bara att ansluta sig: en kort komfortabel tåghalvtimme (till Landskrona) – tur och retur – i motsats till utställningens kz-gengångare.”¹⁸⁶

Debatten om att placera eller inte placera museet i Malmö uppvisar ett politiserat

historiebruk. Socialdemokratiska företrädare från staden menar att museet borde placeras i Malmö på grund av stadens arbete mot antisemitism. Socialdemokratins politiska

motståndare sammankopplar Socialdemokraterna med antisemitismen i Malmö och den

181 Paarup-Petersen, Niels. Förintelsemuseet får inte förminskas till en politisk trofé. DN. 24/10-2020.

https://www.dn.se/debatt/forintelsemuseet-far-inte-forminskas-till-en-politisk-trofe/ (hämtad 16/12-2020).

182Ibid.

183 Johansson i SvD. 19/11-2020.

184DN, ledare. 11/10-2020.

185 Schulman i Expressen. 17/11-2020.

anti-semitismen med Förintelsen. Detta kan vara en orsak till att ett flertal debattörer i detta sammanhanget menar att Förintelsen är judarnas historia.

6. Konklusioner

De två frågeställningar som uppsatsen ämnar besvara är ”hur och i vilka syften brukas Förintelsens historia i den offentliga debatten om det tilltänkta Förintelsemuseet?” och ”hur beskriver samma debatt Sveriges relation till Förintelsen och varför beskrivs den på

detta/dessa vis? ”.

Sammanfattning av svar på den första frågeställningen: Majoriteten av debattörer menar att Förintelsen ska användas i instrumentella syften. Vad dessa syften är varierar beroende på debattörens geografiska, intressemässiga eller etniska bakgrund. En gemensam uppfattning är att man bör använda Förintelsehistorien för att motverka nutida antisemitism. Vilka delar av Förintelsehistorien som aktiveras är starkt bundet till organisatoriska eller politiska intressen.

Romska organisationer uttrycker, uttryckligen och genom sitt historiebruk, en existentialistisk och moralistisk vilja att ingå i Förintelsebegreppet. Judiska organisationer visar på liknande

In document Att äga Förintelsen: En studie i hur Förintelsens historia brukas i debatten om Förintelsemuseet (Page 32-45)