4.2. Undersökningens resultat
4.3.2. Det integrerade projekt-teamet
Temat det integrerade projekt-teamet består av kategorierna initiativ, mandat, och engagemang.
Begreppet integrerat projekt-team används för att beskriva en iteration av samverkan. Ett integrerade projekt-team uppstår som respons till ett behov och initiativ kan tas från vilken av aktörerna som helst och saknar initialt struktur. Om samverkan skall fortgå över tiden behöver någon aktör inta en ledande roll och ge samverkan struktur och i vissa fall även avsätta ekonomi. Exempelvis: för att ta fram en handburen störsändare skapas ett integrerat projekt-team med någon av aktörerna som initiativtagare och en eller flera representanter från de olika aktörerna. ProdLedUnd deltar normalt inte direkt i de här integrerade projekt-teamen när de avhandlar utveckling, däremot är FMV projektledaren, FOI agerar expert och Telekrigbataljonen är användare, med de fokus som beskrivs ovan. Mer abstrakt kan ett integrerat projekt-team förstås som en grupp individer som kommer från olika organisationer och arbetar i samverkan mot ett gemensamt mål.
[…] högkvarteret har en roll, förbanden har en roll, FMV har en roll och FOI har en annan roll. Vi har olika roller men vi har ett gemensamt mål. (Respondent 9)
Bristen på formalia gör processen mycket dynamisk, men även beroende av konsensus, exempelvis kan ett integrerat projekt-team samlas en gång alternativt existera under åratal och då även byta personal. Allt beror på vad de deltagande aktörerna anser är lämpligt. ”[… ] poppar någonting upp någonstans, då kan man peta in det där det passar”(Respondent 11).
Såväl möjligheten att ta initiativ till ett integrerat projekt-team, som arbetet inom ett integrerat projekt-team vilar på ett tydligt mandat. Som vi såg ovan har alla aktörer mandat att initiera samverkan om behov finns. Mandatet på individnivå uppstår genom uppgiften att ingå i samverkan och innehåller rätten och skyldigheten att representera sin organisations intressen inom det integrerade projekt-teamet. Vidare innebär även mandatet rätten och skyldigheten att företräda samverkansgruppen, d.v.s. det projekt som samverkan avhandlar, i den egna organisationen. Mandatet vilar på deltagande genom att en deltagare representerar en specifik organisation i samverkan och då ofta också en av de roller som beskrivs inom ramen för samverkansdynamiken. Exempelvis: behövs ingen användare är Telekrigbataljonen sannolikt inte med som organisation. ”Alla har ju sin plats och sin funktion, annars är man ju inte med, om man inte är efterfrågad” (Respondent 3).
Respondenterna beskriver ett djupt engagemang för det arbete som görs inom ramen för samverkan mellan aktörerna i den här studien. Engagemanget vilar på en närhet som anses sprungen ur den långa tid som samverkan genomförts och det faktum att personalrörligheten varit relativt låg. Närheten mellan aktörerna beskrivs bäst genom att övriga deltagare i det integrerade projekt-teamet aldrig är längre bort än ett telefonsamtal.
[…] så vet man ju alltid vem man kan ringa och fråga […] utan att man verkar alltför dum. Speciellt i våran bransch är det ju väldigt mycket man inte känner till ibland och det vill man ju inte alltid fråga om heller […] (Respondent 3)
Citatet pekar dels på att närheten ger en praktisk karta där olika kompetensområden är kända och det är alltid en accepterad åtgärd att höra av sig. Dels pekar citatet på verksamhetens integritetskänsliga karaktär där kunskapsbrister är väl vaktade hemligheter. Att det är accepterat att fråga inom samverkan kring dessa kunskapsbrister innebär en närhet där andra individer och organisationer ges ett förtroende som, om det missbrukas, kan tillintetgöra såväl det egna arbetet som samverkan som helhet. Det här beskrivs som att gränserna mellan deltagarna blir porösa och information kan flyta mellan aktörerna inom samverkan.
Vidare vilar engagemanget på en känsla av att det som görs är viktigt och unikt hela vägen ner på ett personligt plan. Individens engagemang påverkar därigenom samverkan och dess resultat vilket innebär att samverkans gemensamma behov ibland är viktigare än att en aktör får igenom sitt fokus. Samverkan verkar även motivationsskapande genom att personalen på FOI och FMV blir direkt delaktiga i Telekrigbataljonens verksamhet. Ur det perspektivet beskriver respondenterna en stolthet över att vara en del av arbetet inom ramen för samverkan.
[…] den här stoltheten och insikten: Att jag har lärt mig någonting, jag kan någonting och det jag gör, det är faktiskt viktigt. Viktigt för Försvarsmakten, viktigt för att rädda liv, viktigt för att vinna. (Respondent 11)
Det integrerade projekt-teamet beskriver vad som för aktörerna samman. Initiativ tas grundat på behov, deltagande skapar mandat och engagemang kan ses som en magnet vilken drar deltagarna mot varandra. Engagemanget fogar samman aktörerna och gör gränserna mellan aktörerna porösa och skapar acceptans för nya perspektiv och gemensamma behov.
4.3.3.
Trossen
Temat Trossen består av kategorierna det större sammanhanget, effekter, och kunskapsförädling.
Den samverkan som den här studien undersöker placeras av respondenterna i ett större sammanhang. Utöver den specifika samverkan som är föremål för studien finns en mängd olika integrerade projekt-team med olika syften. Exempelvis finns ett integrerat projekt-team syftande till uppföljning av materiel där Telekrigbataljonen, FMV och Försvarsmaktens brukarföreträdare6 följer upp materielens status. Det finns ett integrerat projekt-team där
ProdLedUnd, Telekrigbataljonen och FMV diskuterar materielläget på förbandet syftande till att orientera högre chef. Utöver dessa finns ytterligare integrerade projekt-team inom telekriget på de platser där det finns ett behov. Tillsammans bildar alla dessa ett större sammanhang, vilket kan beskrivas som en process eller som en tross. En tross är en odefinierad längd av grövre lina som består av tunnare linor s.k. kardeler.7 Att väva samman telekrigets olika delar
anses dessutom nödvändig eftersom motståndaren konstant förändras och utvecklar sin materiel och sina metoder.
[...]syftet är att integrera hela forsknings-, utvecklings-, anskaffning-, förmågeprocessen och den operativa verksamheten […] man måste alltid anpassa och utveckla ett system, därför att hotet, signalmiljön är aldrig likadan som den var igår. (Respondent 11)
Detta större sammanhang omfattar en mängd integrerade projekt-team vilka syftar till att lösa uppgifter inom ramen för de verksamhetsuppdrag som Försvarsmakten skapar och de beställningar som lämnar myndigheten inom arbetsområdet telekrig. Här finns forskningsuppdrag (F-projekt i figuren nedan) från Försvarsmakten till FOI och teknikforskningsuppdrag (T- projekt i figuren nedan) vilka är beställningar som FMV lämnar till FOI. Vidare omfattas studier vilket kan liknas vid utredningar och studieförsök samt
6 Teknik- Och vidmakthållandekontor (TVK) Ledsyst
7 Se: https://www.saob.se/artikel/?unik=T_2555-0141.gm4r&pz=3 och
https://www.saob.se/artikel/?unik=K_0439-0206.h6Q9&pz=3 (Svenska Akademien 2021c, 2021b)(Svenska Akademien 2021b, 2021a)
organisations- och metodförsök (OMF i figuren nedan) vilka kan liknas med experiment eller laborativ verksamhet. Avslutningsvis finns materielprojekt vilka genomförs i enlighet med materielplanen och olika uppföljningsforum.
Figur 8. Trossen8
Effekterna av den här processen beskrivs som ett bidrag till en funktion i systemet Försvarsmakten i form av operativ effekt. Processen innebär att forskning kan implementeras i materielprocessen genom direkt teknisk utveckling av materiel eller som expertis i t.ex. anskaffningsprocessen. I grunden är samordningen av processen informell snarare än formell genom att samverkan sker innan formell styrning ges. Samverkan kan ske som en respons på ett behov så länge det sker inom ramen för redan beslutad verksamhet. I andra fall styr ProdLedUnd processen till del genom att aktören faktiskt kontrollerar ekonomin (tillsammans med FMV). I vardagen beskrivs att trossen, genom användandet av samverkan i form av integrerade projekt-team, bidrar till effektivitet genom att den ersätter byråkrati och gör processen enklare och snabbare.
[…] och det är inte viktigt att du har långa, stora protokoll och så, utan det som är viktigt här är att var och en känner ansvar när de går hem. (Respondent 13)
Den viktigaste effekten av trossen anses dock vara kunskap, vilket också ses som en förutsättning för processen. Genom interaktioner i diverse olika integrerade projekt-team skapas kunskap genom den mängd kontexter och perspektiv som förstås och inhämtas på individnivå. Noterbart är att den kunskap som respektive individ använder i samverkan är den kunskap hen tar med sig från sin dagliga verksamhet. Trossen kan sägas beskrivas som en kunskapsförädling, dels skapas erfarenhet och kunskap i ordinarie organisation i det dagliga
arbetet, dels sker interaktioner i samverkan som skapar kunskap och utbyter kunskap. Ett varierat arbetssätt förädlar här kunskap genom att samverkansdeltagare exponeras för en mängd kontexter. Den här kunskapen hos medarbetarna är också en förutsättning för processen genom att kvalitén på det enskilda integrerade projekt-teamet sjunker om kunskapen hos de enskilda individerna nedgår.
En av de viktigaste produkterna av den här verksamheten är kompetens: I forsknings- och teknikforskningsuppdrag, studier, materielplan, upphandlingar, planering för beredskap, planering för och genomförande av insatser, då är kunskap jätteviktig. (Respondent 11)
Trossen beskriver samverkan i ett större sammanhang och som en ständigt pågående process. Processen är i huvudsak informell till karaktären och genererar effekter i form av operativ effekt och effektivitet i byråkrati. Den viktigaste effekten kan dock förstås som en kunskapsförädling, vilken skapas genom ett varierat arbetssätt.
4.4. Innovation
Tre teman beskriver innovation och hur den skapats inom samverkan: nyskapande, chip- trimning och drönarbekämpning.
4.4.1.
Nyskapande
Temat nyskapande består av kategorierna nyskapande, köra mjölken och innovationens baksida.
Det gemensamma narrativet i undersökningen beskriver innovation som nyskapande; skapande av någonting nytt utifrån nya tankar. Ur FOI:s perspektiv är det framförallt teknik och ur FMV:s perspektiv är det utveckling. ProdLedUnd beskriver innovation som att bryta det invanda mönstret och göra något nytt medan Telekrigbataljonen beskriver innovation som att se möjligheter, vara kreativ och omsätta detta till handling.
Innovation kan komma till uttryck på två vis: Dels kan innovation vara av teknisk karaktär, exempelvis genom att ett problem löses genom att en teknisk lösning gör något som inte varit möjligt innan, dels kan innovation vara en metod som gör något möjligt som tidigare inte kunnat göras. På den tekniska sidan ses FOI som den naturliga representanten för att skapa innovation, medan Telekrigbataljonen uppfattas som metodologisk innovativa. ”[Telekrigbataljonen] vågar ta till sig förändringar både i någon sorts metod och teknik och taktik i hur man tänker sig att telekriga […]” (Respondent 9).
Noterbart är att respondenterna inte nödvändigtvis anser att den samverkan som genomförs som helhet är innovativ, i många fall syftar den till att säkerställa att verksamheten flyter på, och handlar om att ”köra mjölken” (Respondent 13). Samverkan i sig har då inget innovativt eller nyskapande syfte. Inte ens samverkan som avser utveckling måste vara innovativ eftersom den i vissa fall bara är ytterligare en iteration av medel-motmedel, d.v.s. samma sak görs men med ny materiel. När innovation uppstår gör den det i en viss teknisk eller metodologisk aspekt snarare än avseende ett helt projekt.
Ur ett förvaltnings- och organisationsperspektiv har ett fokus på innovation en baksida och kan upplevas som krävande. På grund av att det ligger i innovationens natur att förändra saker och ting kan ett överdrivet fokus på förnyelse eller förändring leda till att personal tröttnar och söker säkerhet i en kontext som upplevs stabilare. ”Jag uppfattar det har faktiskt skapat en viss stress hos vissa individer” (Respondent 5). Ett konstant omprövande av idéer, metod och teknik kan leda till att personal tvivlar på om de orkar fortsätta och i värsta fall leda till utbrändhet eller att personal slutar.
Nyskapande beskriver innovation som skapande av någonting nytt utifrån nya tankar av teknisk eller metodologisk karaktär. Innovation uppstår inte som ett linjärt resultat av samverkan och projektmål. Samverkan är inte alltid innovativ, ibland handlar det bara om rutinverksamhet. Avslutningsvis innebär innovationens baksida att innovation kan vara krävande och stressande och leda till att personal mår dåligt och slutar.