Författare Program/Kurs
Henrik Kasesalu HOP 19-21
Antal ord: 19 856
Handledare Beteckning Kurskod
Tomas Müllern Självständigt arbete mastersuppsats, krigsvetenskap 2HO013
Att samverka för seger
En kvalitativ intervjustudie om hur samverkan kan skapa innovation
Vissa militära organisationer utvecklas i fred på ett sätt som gör att de har ett övertag vid krigsutbrott och lyckas anpassa sig till det oväntade på slagfältet medan andra misslyckas. De organisationer som lyckas beskrivs som innovativa. I fredstid sker innovation i Försvarsmakten uppifrån och ner i organisationen men under insats och i krig föreskrivs en modell där innovation skapas på låg nivå.
Syftet med den här studien är att skapa förståelse för hur samverkan kan bidra till innovation på låg nivå och därigenom skapa ett arbetssätt som bidrar till innovation i Försvarsmakten. Den här kvalitativa, tolkande intervjustudien undersöker en samverkan som genomförts på låg organisatorisk nivå sedan 1980-talet. Studien använder semistrukturerade intervjuer för att samla in empiri som sedan analyseras med reflexiv tematisk analys.
Resultatet visar att innovation kan skapas på låg nivå inom samverkan då idéer sprids inom samverkan och därmed skapar kreativitet som omsätts till innovation genom att aktörerna kompromissar. Innovation kan även skapas som ett resultat av samverkan genom att kreativitet följer med tillbaka från samverkan till aktörernas ordinarie organisation där den omsätts till innovation om ett tillåtande klimat skapar mandat för detta. Studiens viktigaste bidrag är att skapa förståelse för hur samverkan kan bidra till innovation i en militär organisation och att beskriva ett arbetssätt som gör att Försvarsmakten kan utveckla sin innovativa förmåga i fredstid.
Nyckelord:
Innehållsförteckning
1. Inledning 4
1.1. Problemformulering 4
1.2. Syfte och frågeställning 7
1.3. Centrala begrepp 7
1.4. Disposition 9
2. Tidigare forskning 10
2.1. Samverkan och innovation 10
2.2. Innovation och förändring i militära organisationer 13
2.3. En sammanfattning av kunskapsläget 16
2.4. Den här studien och tidigare forskning 17
2.5. Reflektioner kring tidigare forskning 17
3. Metod 19
3.1. Vetenskapsteori och Forskningsdesign 19
3.2. Intervjuer 21
3.3. Reflexiv tematisk analys 22
3.4. Forskaren och respondenterna 24
3.5. Överförbarhet och Reflexivitet 25
3.6. Etiska överväganden 26
3.7. Reflektioner kring metod 26
4. Resultat 29
4.1. En presentation av den studerade samverkan 29
4.2. Undersökningens resultat 31
4.3. Samverkan 32
4.4. Innovation 39
4.5. Resultatet av den empiriska undersökningen 43
5. Diskussion 45
5.1. Diskussion kring samverkansteman 45
5.2. Diskussion kring innovationsteman 49
5.3. Slutsatser ur diskussionen 52
6. Avslutning 54
6.1. Slutsatser 54
6.2. Inom- och utomvetenskapligt bidrag 55
6.3. Reflektioner kring resultatet 56
6.4. Förslag på vidare forskning 58
Intervjuguide 59
Referenser 60
Figur 1. Diffusion som en s-kurva 13
Figur 2. Studiens forskningsdesign 19
Figur 3. Studiens aktörer och deras formella inbördes relation 30
Figur 4. Tematisk översikt 31
Figur 5. Förändring och Roller 33
Figur 6. Aktörernas roller, fokus och utfallrum 34
Figur 7. Det integrerade projekt-teamet 36
Figur 8. Trossen 38
Figur 9. Idéer följer med tillbaka till den egna organisationen 43
Figur 10. Det som gör utåtriktad samverkan innovativ 53
4
1. Inledning
Ur Överbefälhavarens Handbrev 001/21
C LedR
Överste Johan Axelsson
Bäste Johan,
Tack för ett mycket intressant och givande besök vid Ledningsregementet den 18 januari. Ett särskilt tack till chefen för Telekrigbataljonen […] hans kompanichefer och medarbetare. De inledande genomgångarna i kombination med de personliga mötena med chefer och personal vid kompanierna gav en mycket positiv bild. Det är ett framåtlutat gäng som strävar efter att hitta de innovativa lösningarna. Inställningen att ”inget är omöjligt” var påtaglig […]
(Överbefälhavare Micael Bydén 2021-01-21)
Vissa militära organisationer utvecklas under fred på ett sätt som gör att de har ett övertag vid krigsutbrott och vissa lyckas anpassa sig till det oväntade på slagfältet genom att vara flexibla medan andra misslyckas. De organisationer som lyckas beskrivs i forskningen som innovativa. Det här är en studie om hur Försvarsmakten kan utveckla sin innovativa förmåga i fredstid.
1.1. Problemformulering
Begreppet innovation kommer från latinets innovatio vilket översatt till svenska betyder förnyelse (Svenska Akademien 2021a). Ett annat sätt att definiera innovation är som omsättandet av nya idéer till praktik (Alves m.fl. 2007:28). Förnyelse och omsättandet av nya idéer till praktik sker på olika sätt i Försvarsmakten under fredsförhållanden respektive under insats och krig.
I fredstid föreskriver Försvarsmaktens arbetsordning (Försvarsmakten 2015, 2020b), det styrdokument som fördelar ansvar och mandat i organisationen, att innovation i form av omsättandet av nya idéer till praktik, uttryckt som utveckling är något som sker uppifrån och ner i organisationen med stöd av med Försvarets materielverk (Försvarsdepartementet 2007a:1§, 2007b:11§). ”Produktionschefen beslutar […] materielplan och forsknings- och teknikutvecklingsplan inom ramen för […] verksamhetsuppdrag från överbefälhavaren” (Försvarsmakten 2020b:32 f.). Uppgiften att utveckla delegeras ner i organisationen genom
formulerande av uppdrag från centralt placerade chefer. Sammanfattningsvis är det här en modell där innovation skapas uppifrån och ner tillsammans med Försvarets materielverk. Under insats och krig däremot, lutar sig Försvarsmakten på svensk operationskonst vilken innefattar begreppet flexibilitet tillsammans med uppdragstaktik, manövertänkande och integrationstänkande (Försvarsmakten 2020a:28). ”Flexibilitet innebär att vi är anpassningsbara, föränderliga och mångsidiga” (Försvarsmakten 2020a:33). Begreppet flexibilitet avser den innovation, i meningen omsättandet av nya idéer till praktik, som krävs för att anpassa krigföringen till det oväntade på slagfältet, tankarna kring flexibilitet bygger på att det finns initiativförmåga på låg nivå (Försvarsmakten 2020a:28–33). ”Ledning och beslut är decentraliserade så långt ut i organisationen som möjligt” (Försvarsmakten 2020a:31). Här föreskrivs en modell där innovation skapas på så låg nivå som möjligt.
Organisationen kan sägas ha anpassat sin metod för innovation efter de förutsättningar som råder under fredsförhållanden respektive i krig. Frågan är om organisationen på låg nivå kan följa givna direktiv i fred, men bli innovativ i krig? Williamson Murray (2015:20 ff.) pekar på att det omvända gäller: Den fredstida byråkratiska organisationen tar med sin karakteristik in i kriget och vad värre är, de flesta byråkratier motverkar förändring eftersom detta upplevs hotande av organisationen. Dessutom är det samma grundläggande organisatoriska egenskaper som skapar innovation i fredstid och i krigstid (Murray 2015:245). Det här innebär att om Försvarsmakten vill vara innovativ på låg nivå i krig behövs arbete som innefattar innovation på låg nivå även i fredstid.
Forskning kring hur organisationer lär sig beskriver att innovation sker genom att organisationen utnyttjar det redan kända eller utforskar det okända och då skapar ny kunskap (Barrutia och Echebarria 2019:449; Boukamel och Emery 2017:2; March 1991:71). Balans mellan utnyttja och utforska benämns ambidextri och existerar organisatoriskt i två former. Strukturell ambidextri där olika delar av en organisation gör antingen utnyttja eller utforska vilket kräver styrning uppifrån bl.a. avseende inriktning och kunskapsöverföring mellan organisationsdelar (Nowacki och Monk 2020:3). Vidare finns kontextuell ambidextri som istället innebär att samma personer och organisationsdelar arbetar med att utnyttja och utforska beroende på det behov som finns. Kontextuell ambidextri kräver förtroende långt ner i organisationen samt att individer på låg nivå tar initiativ och fångar möjligheter bortom sina skyldigheter (Birkinshaw och Gibson 2004:49). Försvarsmakten tycks utifrån beskrivningen ovan arbeta med strukturell ambidextri i fred, men förväntar sig kontextuell ambidextri i krig.
Framgångsrika organisationer har ambidextri, d.v.s. balans mellan att utnyttja och att utforska, och ett sätt att åstadkomma detta är att internt fokusera på att utnyttja kunskap och externt utforska ny kunskap i samverkan (Lee och Kim 2019:1346). Den här studien utforskar en sådan samverkan.
Forskning kring just samverkan och innovation i den offentliga sektorn ser innovation som produkten av samverkan snarare än individuella prestationer (Marasco m.fl. 2018:2365). Det här forskningsfältet har fokus på nätverk och ser innovation som resultatet av en avsiktlig kreativ process vilken skapar förändring (Sørensen och Torfing 2011:849).
Den forskning som avhandlar innovation i militära organisationer spänner sedan mitten av 1980-talet över en mängd aspekter av militär innovation i fred eller krig. Fältet fokuserar på stormakter och beskriver vad som driver och skapar innovation i militära organisationer (Grissom 2006:908). Forskningen beskriver hur innovation skapas uppifrån och ner i militära organisationer såväl i krig som i fred (Grissom 2006:925), men behandlar framförallt innovation nerifrån och upp i krig (Griffin 2017:214). Hur innovation skapas i småstater på låg nivå i en militär organisation under fredstid är ett ej tidigare studerat fenomen.
Allt sedan 1980-talet har samverkan genomförts mellan det som idag är Telekrigbataljonen i Enköping, Högkvarteret/Produktionsstaben för Lednings och Underrättelseförband (ProdLedUnd), Försvarets materielverk (FMV) och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Den här samverkan omfattar utveckling och anskaffning av materiel samt utveckling av metoder som används för att spana och verka i det elektromagnetiska spektrumet och genomförs på låg organisatorisk nivå. Den här samverkan kan även beskrivas som ett sätt för Försvarsmakten att uppnå kontextuell ambidextri genom att Telekrigbataljonens personal internt fokuserar på att utnyttja kunskap och externt utforskar ny kunskap i samverkan. Den här samverkan syftar alltså uttryckligen till innovation i form av förnyelse av förband och materiel och innefattar omsättandet av nya idéer till praktik. Frågan är hur den här samverkan har skapat innovation?
Den här kvalitativa, tolkande intervjustudien, använder semistrukturerade intervjuer för att samla in empiri som sedan analyseras med reflexiv tematisk analys. Undersökningen genomförs i nära samarbete med de studerade organisationerna vilket skapar access till respondenterna och studien bidrar därmed med ett annars svåråtkomligt perspektiv på militär innovation.
1.2. Syfte och frågeställning
Syftet med den här studien är att skapa förståelse för hur innovation kan skapas genom samverkan på låg organisatorisk nivå. Specifikt avser studien undersöka en form av samverkan som innefattar kontextuell ambidextri och hur samverkan skapar innovation i Försvarsmakten. Inomvetenskapligt är studiens ambition att skapa förståelse för hur samverkan kan bidra till innovation i en småstats militära organisation. Utomvetenskapligt bidrar studien genom att beskriva ett arbetssätt som kan skapa innovation i Försvarsmakten på låg nivå i fredstid. Frågeställning:
Hur har samverkan mellan Telekrigbataljonen, ProdLedUnd, FMV och FOI skapat innovation?
1.3. Centrala begrepp
Aktörer: Studien undersöker hur fyra delar av tre olika organisationer inom offentlig förvaltning genomför samverkan. De som genomför samverkan är en organisationsdel ur Försvarets materielverk, en organisationsdel ur Totalförsvarets forskningsinstitut och två organisationsdelar av Försvarsmakten. Dessa organisationsdelar benämns i undersökningen aktörer. I inledningen till kapitel fyra beskrivs samverkans kontext närmare men här introduceras de fyra aktörerna:
Försvarets materielverk (FMV): FMV utvecklar, upphandlar och levererar tjänster och materiel till den svenska försvarsmakten (FMV 2021). Myndigheten är indelad i sju verksamhetsområden och under verksamhetsområdet Ledningssystem återfinns en organisationsdel som arbetar med anskaffning av telekrigmateriel bl.a. till Telekrigbataljonen i Enköping.
Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI): FOI är en uppdragsfinansierad statlig myndighet som arbetar med forskning (FOI 2021). De största uppdragsgivarna är Försvarsmakten och Försvarets materielverk. Myndigheten är indelad i sex avdelningar och de organisationsdelar som arbetar med Telekrig finns på en enhet under avdelningen för Ledningssystem.
Telekrigbataljonen: Telekrigbataljonen är ett av Försvarsmaktens krigsförband och organiseras vid Ledningsregementet i Enköping (Försvarsmakten 2021). Förbandet är under tiden för studien det enda av sitt slag i Försvarsmakten. Bataljonen består av tre
kompanier varav ett är designat för teknisk signalspaning mot radarstationer, ett är designat för underrättelse- och säkerhetsrelaterad verksamhet och ett är designat för att understödja markstridskrafternas strid.
Stab för Produktion av Lednings- och underrättelseförband (ProdLedUnd): ProdLedUnd är en stab i Försvarsmaktens Högkvarter som lyder direkt under Ledningssystemchefen. Ledningssystemchefen med sin stab ansvarar för produktion, i form av bl.a. utbildning och utveckling, av lednings- och underrättelseförband, däribland Telekrigbataljonen (Försvarsmakten 2015:18, 38, 2020b:34, 57, 58).
Ambidextri: Innovation sker genom att en organisation utnyttjar det redan kända eller utforskar det okända och då skapar ny kunskap (Barrutia och Echebarria 2019:449). Balans mellan utnyttja och utforska benämns ambidextri1 (Nowacki och Monk 2020:3). Kontextuell
ambidextri innebär att samma personer och organisationsdelar arbetar med utnyttja och utforska (Birkinshaw och Gibson 2004:49).
Diffusion: Diffusion beskriver en social kommunikationsprocess som avser hur en innovation sprider sig genom en specifik population (Rogers, Singhal, och Quinlan 2019:418 f.). Exempelvis hur snabbt befolkningen i Sverige skaffade en smart-phone.
Innovation: Innovation2 definieras som en process varigenom organisationer omsätter nya
idéer till praktik och/eller produkter, tjänster eller processer (Alves m.fl. 2007:28; Baregheh, Rowley och Sambrook 2009:1334). Termen innovation innebär inte nödvändigtvis att idén eller praktiken är ny i världen, den kanske bara är ny för en organisation eller organisationsdel (Barrutia och Echebarria 2019:449). Omfattningen och effekten av innovationen kan beskrivas som att en inkrementell innovation är en förbättring, medan en radikal innovation är något som i grunden är systemförändrande (Garcia och Calantone 2002:126 f.).
Låg organisatorisk nivå: I den här studien skall begreppet låg organisatorisk nivå förstås kontextuellt och avser aktörerna Telekrigbataljonen, FMV:s avdelning för telekrig under verksamhetsområdet Ledningssystem och enheterna som arbetar med telekrig under avdelningen för Ledningssystem på FOI. I studien används begreppen Telekrigbataljonen, FMV och FOI för att referera till dessa organisationsdelar på låg nivå.
1 Ordet ambidextri betyder ordagrant dubbelhänthet, se; https://svenska.se/saol/?id=0045312&pz=5 2 Från latinets innovatio, översatt till svenska: förnyelse, se: https://svenska.se/so/?id=22548&pz=7
Samverkan: Samverkan innebär att en organisation arbetar tillsammans med andra organisationer, formellt och/eller informellt, över organisationsgränser (Thomson och Perry 2006:21 f.).
Telekrig: Telekrig är militär verksamhet som utnyttjar det elektromagnetiska spektrumet (FOI 2005:4 ff.), det vill säga spaningen efter, och störandet av, de signaler som exempelvis radio- och radarsystem sänder och tar emot.
1.4. Disposition
Uppsatsen är disponerad enligt följande: Kapitlet Tidigare forskning redovisar forskningen kring innovation i samverkan och militär innovation. Kapitlet Metod beskriver därefter hur undersökningen genomförts och de val som gjorts längs vägen. I kapitel fyra Resultat beskrivs samverkans formella kontext närmare och därefter redovisas studiens resultat som sedan diskuteras i kapitel fem Diskussion där en återkoppling till tidigare forskning sker och slutsatser dras. I det sista kapitlet Avslutning besvaras forskningsfrågan och förslag ges på fortsatt forskning.
2. Tidigare forskning
Det här kapitlet presenterar tidigare forskning syftande till att placera den här studien i den befintliga vetenskapliga bokhyllan och beskriva studiens bidrag till forskningen. Ett separat teorikapitel återfinns ej då studien har en induktiv ansats och studiens resultat relateras till teori i diskussionskapitlet. Då studien undersöker en samverkan inom offentlig förvaltning beskrivs inledningsvis forskning som handlar om samverkan och innovation i offentliga organisationer. Därefter presenteras forskning kring innovation, i form av förändring och anpassning, i militära organisationer. Avslutningsvis sammanfattas kunskapsläget och studiens vetenskapliga bidrag redovisas.
2.1. Samverkan och innovation
Forskningen som studerar offentlig förvaltning är delad mellan positivistiska och hermeneutiska inriktningar och en återkommande debatt kring vad som utgör dess forskningsområde och dess metoder existerar sedan 1950-talet (Raadschelders 2011:916 ff.). Uppdelningen har lett till ett splittrat, multidisciplinärt fält och kritiseras ibland eftersom den kan sägas resulterat i en inriktning som framförallt fokuserar på teoribyggande respektive en inriktning som har en mer praktiskt karaktär och framförallt fokuserar på empiri i specifika kontexter (Peters och Pierre 2017:12).
2.1.1.
Samverkan i offentlig förvaltning
Forskningen kring samverkan i offentlig förvaltning undersöker generellt tre aspekter av samverkan: vad som föregår samverkan, hur den genomförs som process och vilket resultat samverkan har (Tonelli m.fl. 2018:5). En grundläggande anledning till att organisationer alls går utanför den egna sfären och samverkar är att det erbjuder möjligheten att möta utmaningar som en organisation själv inte kan hantera (Bommert 2010:29). Det som föregår och initierar samverkan kan beskrivas som en uppfattning kring ömsesidigt beroende och osäkerhet avseende huruvida ett problem kan lösas av en enskild organisation (Ansell och Gash 2007:552 f.; Emerson, Nabatchi, och Balogh 2012:9 f.). Resultatet av samverkan kan delas in i fysiska respektive intellektuella effekter och har en rättviseaspekt som består i att lyckad samverkan är förknippad med att samtliga samverkansparter behöver uppfatta att man tjänat på samverkan (Tonelli m.fl. 2018:12).
Samverkansprocessen beskrivs som cyklisk och iterativ (Ring och van de Ven 1994:97, 112) samt bestående av sex komponenter: Den är inkluderande (1) till naturen men börjar med en inledande förhandling. Förhandlingen handlar om att bryta ner kommunikationsbarriärer och påbörja den förtroendeskapande processen för att nå fram till skapandet av gemensamma målsättningar (Ansell och Gash 2007:558; Emerson m.fl. 2012:10 f.). Processen kräver engagemang (2) och innefattar såväl det ömsesidiga erkännandet av, som förståelse för, de andra parternas motiv till samverkan samt omfamnandet av dessa motiv och gemensamma spelregler som viktiga (Ansell och Gash 2007:559; Emerson m.fl. 2012:13 f.). Förtroende (3) är en central beståndsdel vilken skapas under lång tid och bygger på ett långsiktigt engagemang (Ansell och Gash 2007:558; Emerson m.fl. 2012:13). En underliggande del av samverkan är nätverkande och relationsbyggande (4) med målet att undvika ett konkurrenstänk och skapa samarbeten (Ansell och Gash 2007:547). Processen bygger på skapande av konsensus (5) och ytterst behöver målsättningar, process och syfte, d.v.s. uppdraget som helhet, adopterats som gemensamt (Ansell och Gash 2007:560). Kunskapshantering (6) är en del av samverkan genom att kunskap är den valuta som samverkan utbyter (Emerson m.fl. 2012:16). Ibland kräver dock brist på kunskap samverkan eftersom kunskapskravet i samhället blir allt mer komplext och kunskap kan därmed inte finnas i samma utsträckning i en organisation (Ansell och Gash 2007:544).
2.1.2.
Samverkan och innovation i offentlig förvaltning
Forskningen kring innovation i offentlig sektor har utvecklats i tre steg i takt med att forskningen kring offentlig förvaltning utvecklats (Hartley 2005:29 ff.). Utvecklingen har gått från traditionell offentlig förvaltning, vilken lutar sig på en rationell syn på administration, via ”New Public Management” (NPM) med basen i ekonomiska teorier till nätverkande förvaltning vilken vilar på teorier kring samverkan. Fältet är i allra högsta grad multidisciplinärt och omfattar ett brett spektrum av epistemologiska perspektiv.
Forskningen har identifierat tre olika principer för hur innovation skapas i offentlig förvaltning: genom en styrning uppifrån (Hartley 2005:29; Sørensen och Torfing 2011:845), genom ekonomisk effektivisering och genom initiativ i nätverk (Hartley 2005:30; Sørensen och Torfing 2011:845). Samverkan i nätverk anses (inom forskningsfältet) vara överlägset hierarkiska och marknadsbaserade strategier för att skapa innovation i offentliga miljöer (Torfing m.fl. 2020:592).
Olika typer av samverkan kan kopplas samman med olika typer av innovation. I den offentliga förvaltningen har tre grundläggande typer av samverkan identifierats: Uppåt till en överliggande administrativ nivå, utåt till organisationer på samma nivå och inåt där olika delar av organisationen och de som berörs av beslut (exempelvis medborgare) involveras (Agranoff 2014:52). Jose M. Barrutia & Carmen Echebarria (2019:452) beskriver att samverkan uppåt kopplas framförallt till innovation som utnyttjar gammal kunskap, inåt kopplas till såväl utnyttjande och utforskande och utåt kopplas till innovation i form av utforskande som skapar ny kunskap.
De centrala utmaningarna för innovativ samverkan i offentlig förvaltning kan beskrivas som ett byråkratiskt motstånd till förändring och en rädsla för att ta risker (Rakšnys, Valickas och Vanagas 2020:20). Vidare kan kulturella olikheter, bristande institutionella förutsättningar samt identitetsbaserade barriärer verka hindrande (Sørensen och Torfing 2011:860).
Kritik mot samverkan i offentlig förvaltning menar att samverkan inte skapar innovation utan bara ett fokus på fenomenet för att få tillgång till finansiering. Vidare menar kritiker att samverkan snarare genererar papper än produkter och tjänster (Pell 2016:4). Samverkan kostar och finns det inte ett tydligt mål är det bättre att undvika att samverka (Huxham 2003:420 f.).
2.1.3.
Hur innovation skapas och sprider sig
Begreppet innovation kopplas samman med organisatoriskt lärande när fokus är problemlösning som kräver nya lösningar (Barrutia och Echebarria 2019:449). Forskning kring lärande organisationer beskriver att innovation sker genom att organisationer utnyttjar det redan kända eller utforskar det okända och då skapar ny kunskap (Barrutia och Echebarria 2019:449; Boukamel och Emery 2017:2; March 1991:71). Att utnyttja kunskap innebär exempelvis att effektivisera och förfina kända lösningar medan att utforska kunskap innebär exempelvis att experimentera och upptäcka nya lösningar (March 1991:71). Balans mellan utnyttja och utforska benämns ambidextri och existerar organisatoriskt i två former. Dels finns strukturell ambidextri där olika delar av en organisation gör antingen utnyttja eller utforska vilket kräver styrning uppifrån bl.a. avseende inriktning och kunskapsöverföring mellan olika organisationsdelar (Nowacki och Monk 2020:3). Dels finns kontextuell ambidextri som istället innebär att samma personer och organisationsdelar arbetar med utnyttja och utforska beroende på det behov som finns (Birkinshaw och Gibson 2004:49). Ett sätt att uppnå balans som hämtas
från den privata företagssfären är att organisationer internt fokuserar på att utnyttja kunskap och utforskar ny kunskap i utåtriktad samverkan (Lee och Kim 2019:1346).
Innovation sprider sig genom medlemmarna i ett socialt system enligt ett specifikt mönster (Rogers m.fl. 2019:418). Mönstret kan beskrivas som en s-kurva (se nedan) och är beroende av populationens storlek och tid (Rogers m.fl. 2019:424). Diffusion är till naturen en social kommunikationsprocess som avser idéer vilket innebär att medlemmarna i en grupp kommer reagera olika, på olika innovativa idéer, vid olika tidpunkter och att givet tid så kommer hela gruppen absorbera idéer i den takt som gruppmedlemmar gör dessa till sina egna (Rogers m.fl. 2019:419).
Figur 1. Diffusion som en s-kurva (Rogers m.fl. 2019:427)
2.2. Innovation och förändring i militära organisationer
Ursprunget till forskning kring innovation och förändring i militära organisationer kan spåras till forskningsfältet internationella relationer (IR) men även till innovationsforskning. Fältet kan sägas komma från en positivistisk tradition och har rationella förklaringsmodeller som grund (Grissom 2006:906). Den rationelle aktören med mål, alternativ, konsekvenstänk och valmöjligheter kan anas inom fältet, men med olika analysnivåer (Allison Graham och Zelikow 1999:18). Med introduktionen av kultur som förklaringsmodell slog fältet in på en kritisk väg och har sedan dess rört sig mot en alltmer mångfacetterad multidisciplinär riktning även innefattande konstruktivistiska perspektiv (Griffin 2017:202). Forskningen har även rört sig från hög organisationsnivå och ner i den militära organisationen i takt med utvecklingen. Forskningsfältet söker finna det som skapar och driver innovation, förändring och anpassning i militära organisationer.
2.2.1.
Fyra skolor
Adam Grissom och Stuart Griffin delar in fältet i fyra skolor: Den civil-militära skolan (1), rivalitet mellan (2) respektive inom försvarsgrens skolan (3) och kulturskolan (4) (Griffin 2017:198). De tre skolorna som är inspirerade av IR-teori är: Den civil-militära skolan som skapades av Barry Posen som jämför militärstrategierna i Frankrike, Tyskland och Storbritannien under andra världskriget (Posen 1986:8). Det grundläggande argumentet kan sägas vara att civil påverkan är det som bäst skapar innovativa doktriner (Posen 1986:227 f.). Skolan som beskriver rivalitet mellan försvarsgrenar anses stamma från A. J. Bacevich arbete (Griffin 2017:199). Det grundläggande argumentet är i det här fallet att konkurrens mellan försvarsgrenarna leder till utveckling (Bacevich 1986:22, 57 ff.). Den inriktning som beskriver hur rivalitet inom en försvarsgren leder till innovation skapades av Stephen P. Rosen som jämför fredstida, krigstida och teknisk innovation (Rosen 1994:6). Även här är det grundläggande argumentet att viss typ av konkurrens leder till utveckling (Rosen 1994:39 f.). I de här skolorna beskrivs innovation framförallt på hög organisatorisk nivå och konkurrens leder till utveckling genom att den part som är mest innovativ får mest ekonomiska medel.
Den fjärde skolan arbetar med kultur. Kultur kan ses som en direkt orsak till förändring, något som John A. Nagl (2002:213) och Theo Farrell (2010:567) pekar på. Vidare kan strategisk kultur beskrivas som orsaken till att små nationer valt olika strategi i Afghanistan under 2000-talet (Ångstrom och Honig 2012:663). Kultur kan å andra sidan ses som en ingripande, mellanliggande, eller intervenerande variabel (Kier 1995:68, 80), vilken kanaliserar inflytande när val skall göras. Kulturella begrepp leder till skillnader i kognitiv stil vilken i sin tur har betydelse för att förstå förändringar i krigföring (Adamsky 2010:16), svensk strategisk kultur har t.ex. format den svenska militära utvecklingen från 1945 till idag (Åselius 2005:25). Här beskrivs innovation på såväl hög som låg organisatorisk nivå. Sammantaget kan sägas att kultur både bidrar till och formar hur krig utkämpas och således även påverkar militär innovation (Marcus 2015:504).
2.2.2.
Organisatoriska perspektiv
Ett perspektiv som beskriver organisatoriska faktorer som förutsättningar för innovation utgår från att samma grundläggande faktorer främjar innovation i fred och i krigstid. Sådana faktorer kan exempelvis beskrivas som att organisationer främjar fantasi och förändringsvillighet på låg organisationsnivå och lyhördhet på hög organisationsnivå (Murray 2015:245). Särskilt viktigt
anses det vara att underställda uppmuntras finna sina egna sätt att lösa problem. Den organisationskultur som formas i fred och skapar, enligt de här tankarna, förutsättningar för vad organisationen kan göra i krig (Murray 2015:245). Militära organisationer har generellt två lärande mekanismer, en informell och en formell (Dyson 2020:486) och informella tillfälliga nätverk skapas för att utbyta idéer och erfarenheter när militära förband löser uppgift (Kollars 2015:548). En såväl formell som informell erfarenhetsprocess skapar förutsättningar för att flexibilitet i form av anpassning skall kunna ske och bidrar till att innovation kan spridas (Marcus 2019:364 ff.).
Flexibilitet i militära organisationer kommer till utryck genom fyra strata enligt Meir Finkel. Ett konceptuellt/doktrinärt förhållningssätt som inbjuder till flexibilitet. En ledningsfilosofi och kognitiv kultur som har rätten och skyldigheten att ta initiativ långt ner i organisationen. Förmågan till snabbt lärande syftar till att hantera överraskning och sprida information. Med organisatorisk och teknisk balans avses balansen mellan, kvaliteten hos, och den redundanta användningen av vapensystem (Finkel 2011:53, 55 ff., 82, 88, 92, 98 f., 111).
Militära organisationer anses av vissa forskare inte vara lagda åt ett innovativt håll (Posen 1986:225). En förklaring kan vara att militära organisationer kan sägas ha ett inre motstånd mot innovation i form av tre olika mekanismer: Den befintliga kunskapen måste repeteras för att behållas och förändring riskerar att försvaga repetitionen (Farrell 2010:570). Förändring hotar metoder som organisationen investerat mycket i, kanske t.o.m. byggts kring och avslutningsvis är riskerna med förändring i krig mycket stora (Farrell 2010:571). Den utlösande mekanismen som gör att militära organisationer faktiskt förändrar är risken för att bli besegrade (Farrell 2010:571). Militära organisationer kan beskrivas använda samma mekanismer som civila genom begreppet ambidextri (beskrivet ovan). Organisationen utnyttjar expertis, teknologi eller metod alternativt utforskar nya kapaciteter genom att utveckla ny teknologi eller nya metoder (Farrell 2010:570).
2.2.3.
Samverkan och innovation i militära organisationer
Två sentida studier beskriver hur samverkan lett till innovation i militära organisationer: Phil Haun beskriver ”Battlefield air interdiction” som en innovativ metod vilken uppstod som ett resultat av samverkan mellan försvarsgrenar i fred (Haun 2020:710 f.). Den viktigaste anledningen till att samverkan mellan flygvapnet och armén i USA uppstod var ett yttre hot vilket ingen av försvarsgrenarna kunde hantera på egen hand i form av Warszawapakten (Haun
2020:731). Vidare fanns ett inhemskt budgethot vilket de två försvarsgrenarna allierade sig mot och därmed kunde hantera (Haun 2020:713). Centralt för processen var att det sedan Vietnamkriget fanns ett förtroende mellan seniora chefer i såväl flygvapen som armé (Haun 2020:713). Rikard Shultz beskriver ett exempel på militär samverkan med syfte att vara innovativ i krig. Shultz beskriver hur amerikanska specialförband i Irak anpassade sin organisation genom en myndighetsöverskridande samverkan för att bekämpa al-Qaida (Shultz 2017:809). Tidigt konstaterades det att specialförbanden själva med de metoder som användes inte löste den uppgift som förväntades (Shultz 2017:809). Istället skapades en ”joint interagency task force” (Shultz 2017:816) d.v.s. en samverkansgrupp mellan relevanta myndigheter för att lösa uppgiften.
2.3. En sammanfattning av kunskapsläget
Forskningen kring samverkan och innovation i offentliga organisationer kan sammanfattningsvis beskrivas som multidisciplinär och splittrad. Organisationer samverkar för att de önskar göra något de inte klarar själva och samverkansprocessen beskrivs som cyklisk och iterativ samt bestående av inkluderande, engagemang, förtroende, nätverkande och relationsbyggande, konsensus och kunskapshantering. Samverkan i nätverk anses överlägset andra strategier för att skapa innovation i offentliga miljöer av vissa forskare. Ett sätt att uppnå ambidextri är att internt utnyttja kunskap och utforska ny kunskap i samverkan. De centrala utmaningarna för innovativ samverkan är byråkratiskt motstånd till förändring, en rädsla för att ta risker, kulturella olikheter och identitetsbaserade barriärer.
Forskning kring innovation och förändring i militära organisationer kan sammanfattningsvis sägas komma från en positivistisk IR-tradition men numer vara multidisciplinär och innefatta även konstruktivistiska perspektiv. Innovation kan skapas på hög nivå i militära organisationer som en konsekvens av civil påverkan eller konkurrens inom en försvarsmakt. Kultur skapar eller påverkar innovation på hög och låg nivå, direkt eller som en intervenerande variabel. Även militära organisationer kan relatera till ambidextri genom att de utnyttjar eller utforskar kunskap. Faktorer som främjar innovation är lyhördhet på hög organisationsnivå och att underställda uppmuntras finna sina egna vägar vilket bidrar till flexibilitet. Militära organisationer har ett motstånd mot förändring vilket bottnar i en rädsla för att förlora befintlig kunskap och en vilja att undvika risker. Risken att förlora tvingar militära organisationer att förändras. Militära organisationer samverkar för att lösa problem de inte kan hantera själva och förtroende är centralt för processen.
2.4. Den här studien och tidigare forskning
Den här studien utforskar en samverkan inom offentlig förvaltning som kopplas samman med utforskande av ny kunskap. På så vis fortsätter den Jose M. Barrutias och Carmen Echebarrias arbete med att undersöka och förstå relationen mellan samverkan och innovation inom offentlig förvaltning och genomförs i linje med deras rekommendationer, att skapa förståelse genom att undersöka fenomenet med kvalitativ metod (Barrutia och Echebarria 2019:466).
Mer specifikt fortsätter den här studien på den väg som Phil Haun och Rikard Shultz slagit in på. Likt Hauns studie, av samverkan mellan försvarsgrenar, studeras här samverkan och innovation under fred och likt Shultz studie, om hur specialförband i Irak samverkade, studeras samverkan mellan militära och ickemilitära myndigheter. Till skillnad mot Hauns och Shultz studier avhandlar den här studien hur samverkan skapat innovation på låg organisatorisk nivå i en småstat. Den här studien bidrar till fältet militär innovationsforskning genom att skapa förståelse för hur samverkan skapar innovation på låg nivå i fredstid.
2.5. Reflektioner kring tidigare forskning
Ett kritiskt urval av litteratur har gjorts för att presentera en representativ bild av respektive fält. Genomgående har texter som sammanfattar, är bärande eller typiska för forskningsområdet valts under respektive rubrik för att beskriva forskningsläget. Samtliga källor är granskade enligt vetenskaplig kutym (s.k. peer review) samt, i de fallen de är artiklar, kommer från en tidskrift som har en etta eller tvåa i ”Register over vitenskapelige publiseringskanaler” (NSD och NPU 2021).
Den kritik som kan riktas mot forskningen som presenterats ovan är att militär innovationsforskning saknar ett småstatsperspektiv och ofta avhandlar USA samt att samverkan och innovationsforskning är kontextuell i den meningen att det inte nödvändigtvis behöver vara samma mekanismer som styr i exempelvis olika länder eller organisationer. Vidare är all litteratur på engelska i original vilket innebär risker för missförstånd då det finns en risk att en översättning inte återger originalet på ett korrekt vis.
Forskningen är inte homogen: Merparten av litteraturen inom militär innovationsforskning beskriver en resa från fältet internationella relationer in i, framförallt, organisationsteori medan litteraturen inom samverkan och innovationsforskning i större utsträckning använder en bredare repertoar av organisationsteori. Konsekvensen är att militär innovationsforskning som fält är relativt tydligt och överskådligt medan samverkan och innovationsforskning är svårare att
avgränsa gentemot forskning som endast berör offentlig förvaltning, samverkan eller innovation. Faktum är att det inte är alltid är lämpligt att göra en sådan avgränsning. Kapitlet återger därmed en helhet utan att det finns en heltäckande teori för något av de återgivna fälten. Forskningen kring ambidextri förtjänar att nämnas särskilt, då begreppet är viktigt för studien. För det första används begreppet inom en rad forskningsområden. För det andra finns en myriad av uttolkningar av begreppen utnyttja och utforska inom ramen för forskning kring organisatoriskt lärande. Det här har hanterats genom urval av texter som är bärande eller typiska för forskningsområdet alternativt studerar kontexter som i någon aspekt kan relateras till den här studien, exempelvis Barrutias och Echebarrias som även de studerar offentlig sektor.
3. Metod
Det här kapitlet redovisar studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkter samt de metoder som använts för att genomföra studien. Inledningsvis redovisas forskningsdesignen, därefter beskrivs studiens genomförande och avslutningsvis presenteras hur dess bidrag skall förstås samt etiska överväganden och reflektioner kring metod.
3.1. Vetenskapsteori och Forskningsdesign
Den här studien är kvalitativ och tolkande till sin natur med syftet att skapa förståelse för hur innovation kan skapas på låg organisatorisk nivå genom samverkan. Inomvetenskapligt är ambitionen att skapa förståelse för hur samverkan kan bidra till innovation i militära
organisationer och utomvetenskapligt att beskriva ett arbetssätt som bidrar till innovation i Försvarsmakten i fredstid. Studien uppfyller sitt syfte genom att svara på frågan: Hur har samverkan mellan Telekrigbataljonen, ProdLedund, FMV och FOI skapat innovation? Nedan beskrivs hur forskningsfrågan omvandlas till en forskningsdesign genom operationalisering (David och Sutton 2016:27).
Figur 2. Studiens forskningsdesign
Den här kvalitativa intervjustudien inkorporerar känslor, drivkrafter och uppfattningar liksom samarbeten och konflikter (Gray 2018:170). Undersökningen söker fånga samverkan mellan de fyra aktörerna genom olika individers perspektiv på samverkan och innovation och genom deras tolkningar av verkligheten (Gray 2018:171). Dessa uppfattningar representerar olika sociala verkligheter vilka beskrivs i intervjuer och analyseras med en tolkande ansats (Schwartz-Shea och Yanow 2012:4). Studien följer således en hermeneutisk tradition och söker först och främst studera verkligheten utifrån olika mänskliga perspektiv (Hartman 2003:21).
Intervjuer har valts då det är den lämpligaste metoden för att samla in empiri vilken kan ge svar som genererar förståelse för hur samverkan har bidragit till innovation. Svar på forskningsfrågan kommer därmed vila på uppfattningar och tolkningar som gjorts av respondenter vilka deltagit i samverkan (Braun och Clarke 2013:97; Gray 2018:382). Den tolkande ansatsen tillsammans med möjligheten att undersöka komplexa ämnen på djupet och det faktum att den informationen som lämnas till del är känslig (Denscombe 2017:203) har gjort att intervjuer ansetts som en bättre lämpad datainsamlingsmetod för den här studien än andra metoder. Respondenterna representerar studiens aktörer och studiens tolkande ansats kommer här till uttryck genom att dessa skapar mening genom att beskriva sin livsvärld och begreppen samverkan och innovation utifrån sin egen förståelse (Kvale och Brinkmann 2014:46 ff.). Reflexiv tematisk analys (Braun och Clarke 2006) har använts för att analysera det empiriska materialet. Valet av analysmetod reflekterar den tolkande ansatsen i studien och tar sig uttryck i skapandet av teman utifrån av forskaren uppfattade mönster av gemensam mening i det empiriska underlaget (Braun och Clarke 2019:593). Att metoden valts framför andra analysmetoder bottnar i två faktorer. För det första är reflexiv tematisk analys en lämplig metod för att svara på studiens forskningsfråga genom att med teman beskriva hur samverkan har skapat innovation (Braun och Clarke 2019:595). Tolkningen av dessa teman bidrar därefter till att uppfylla studiens syfte: att skapa förståelse. För det andra har författaren använt metoden tidigare vilket borgar för ett metodologiskt korrekt resultat även på avancerad nivå.
Förhållandet mellan teori och empiri är centralt i all forskning och kan beskrivas i termer av en deduktion och induktion. Den kvalitativa metoden med en traditionell induktiv design kan beskrivas i tre steg (Hartman 2003:25 f.): Steg ett innefattar formulering av forskningsfråga, identifiering av undersökningsmetod, urvalsmetod och datainsamlingsmetod. Steg två innebär insamling av empirisk data på ett så teorineutralt vis som möjligt med forskningsfrågan i centrum. Steg tre innebär en analys som genererar ett resultat baserat i empiri. Den här studien följer en sådan logik och teorikapitel utelämnas därför. Syftet med valet är att förutsättningslöst undersöka samverkan och innovation utan att stänga in förståelsen i en tidigare teori. Den här undersökningen går istället från det specifika och kontextbundna mot det allmänna och teoretiska (Gray 2018:27).
3.2. Intervjuer
Ett strategiskt urval av respondenter har skett baserat på deras erfarenheter av den undersökta samverkan. Alla respondenter har minst fyra års erfarenhet av den samverkan som beskrivs och merparten har deltagit under hela den undersökta tidsperioden om än i olika roller. Respondenterna är individer som har tjugo till trettio års erfarenhet av arbete i sin myndighet och är experter inom sitt arbetsområde, i många fall innehar individerna unika kompentenser i Sverige. Respondenterna är valda utifrån att de bäst kan beskriva hur samverkan bidragit till innovation och belyser under intervjuerna såväl positiva som negativa aspekter av samverkan och innovation. Studien redovisar samverkansdeltagarnas synvinkel och kan därmed ses som ett kvalitativt subjektivt inlägg i den vetenskapliga debatten. Totalt har tretton intervjuer genomförts, en pilotintervju och därefter tre intervjuer för respektive aktör. Teoretisk mättnad kan i efterhand konstateras ha uppnåtts redan vid intervju tio men de avslutande intervjuerna genomfördes ändå för att säkerställa ett balanserat deltagande mellan aktörerna.
Intervjuerna är semistrukturerade till naturen, vilket innebär att en förberedd intervjuguide finns men inte följs slaviskt (Braun och Clarke 2013:94). Intervjuguiden konstruerades utifrån tre delar som kan kopplas till forskningsfrågan. Den första delen avhandlar förutsättningar för innovation och samverkan, del två fokuserar på innovation och samverkan som process och del tre söker efter orsakerna till innovation och samverkan. Frågeformuläret justerades i samband med pilotintervjun för att säkerställa underlagets kvalité (Bergman och Coxon 2005:7). Intervjuguiden har utformats för att säkerställa att undersökningen vänder på alla stenar, att inget glöms bort under intervjun och att frågorna har en öppen karaktär.
Under genomförandet av intervjuerna har en inledande fråga ställts under respektive del och respondenterna har därefter tillåtits berätta sin historia. De många frågor som återfinns i intervjuguiden har använts som en checklista för att ge intervjuaren trygghet, för att ställa uppföljningsfrågor om specifika fenomen och för att säkerställa att inget missas. Intervjuerna har spelats in och transkribering har skett i så nära anslutning som möjligt till den genomförda intervjun. Syftet är att försöka fånga essensen i intervjun när översättningen från talspråk till skriftspråk görs och minimera effekterna av den förvanskning som en översättning innebär då att ”översätta är att förråda” (Kvale och Brinkmann 2014:218). Transkriberingen har skett ordagrant, pauser, ljud och andra icke språkliga men verbala uttryck har tagits med där så upplevts tillföra mening och utskrifterna är i den meningen en tolkning av intervjuerna (Kvale och Brinkmann 2014:225).
Avseende författarens relation till respondenterna har särskilt två risker identifierats: Dels risken för att intervjuareffekter uppstår, d.v.s. påverkan från intervjuaren vilket leder till medveten eller omedveten anpassning av svar med hänsyn till den inbördes relationen (Esaiasson m.fl. 2017:243). Risken för påverkan från intervjuaren har hanterats genom att i urvalet välja respondenter som varit positivt inställda till studien samt genom att påtala vikten av ärlighet i intervjusituationen. Vidare finns risken för att intervjuaren påverkas av respondenterna och därigenom adopterar deras synsätt (Kvale och Brinkmann 2014:111). Det här har hanterats genom reflektion kring det empiriska materialet och den analys som gjorts. Se delkapitel 3.7 Reflektioner kring metod.
3.3. Reflexiv tematisk analys
Reflexiv tematisk analys utvecklades av Braun och Clarke som en analysmetod avsedd för kvalitativ forskning under tidigt 2000-tal och sedan dess har metoden blivit allt mer populär (Braun och Clarke 2019:590). Idag delar Braun och Clarke in tematisk analys i tre olika skolor beroende på den epistemologiska utgångspunkten för analysen: ”coding reliability TA, codebook TA and reflexive TA” (Braun och Clarke 2019:593). Författarna är tydliga med att deras föredragna modell är den sistnämnda, kvalitativa reflexiva, modellen som används i den här studien. För ett lyckat resultat behöver forskaren förstå såväl sina epistemologiska utgångspunkter (beskrivs ovan) som metoden (beskrivs nedan) för ett gott resultat (Braun och Clarke 2019:592–954).
Braun och Clarke pekar på ett antal val som behöver göras inför analysen (Braun och Clarke 2006:81–86) vilka här beskrivs översiktligt: Nyckelteman identifieras utifrån huruvida de relaterar till forskningsfrågan. Analysen är induktiv och utgår från empiri för att skapa en så kontextuellt meningsfull analys som möjligt. Målsättningen är att kunna utveckla latenta teman, d.v.s. nå bortom en beskrivande analys av vad som sagts och istället kunna fånga underliggande antaganden och betydelser i hur respondenterna förstår att samverkan skapar innovation (Braun och Clarke 2013:268).
Analysen i reflexiv tematisk analys genomförs i sex faser som här benämns; bekantande, initial kodning, temasökning, temarevidering, temadefiniering samt avslutningsvis rapportering (Braun och Clarke 2006:87). Analysprocessen är dock inte rak och enkelriktad utan har varit, och skall vara, en iterativ process där forskaren återvänder till tidigare steg för att ifrågasätta och revidera sina ståndpunkter (Braun och Clarke 2006:86).
Den första fasen, bekantande, startade med transkribering, om-lyssning, genomläsning och återläsning inklusive antecknandet under dessa aktiviteter (Braun och Clarke 2006:87–88, 2013:221–23). Analysprocessen kan sägas ha börjat när sökandet efter mönster och mening började, vilket i den här studien var redan under intervjuerna. Notiser gjordes i anteckningsform under intervjuerna och även under transkriberingen som gjordes i ordbehandlingsprogram3.
Fas två är den initiala kodningen av empirin som helhet, vilken tjänar på att lite av respektive kods omgivande empiri behålls för att kontexten skall bevaras (Braun och Clarke 2006:88–89, 2013:224–31). Initial kodning har skett som kommentarer i ordbehandlingsprogram och därefter förts över till en databas4. Respektive kod har märkts med ursprung (aktör och
respondent) och tentativa koder har sorterats i databasen, totalt skapades 276 unika koder. Fas tre, temasökning lyfter analysen till bredare syn på empiri, steget innebär att koder aktivt samlas i kategorier, som kan beskrivas som tentativa teman (Braun och Clarke 2006:89–90, 2013:242–50). När all empiri hade importerats till databasen gjordes en gemensam analys för hela empirin, vilket innebar att kluster av koder skapades. Arbetet har framförallt genomförts i databasen där empiri och teman kunnat hållas samman, ett presentationsverktyg5 har använts
för att skapa översikter. Efter att cirka 25 tentativa teman skapats fanns en komplett spårbarhet till empiri i databasen och översiktliga kluster, eller tentativa teman, i presentationsverktyget. Den fjärde fasen, temarevidering innebär att respektive tentativt tema utvärderas utifrån kodning och underliggande empiri för att därefter behållas eller förkastas (Braun och Clarke 2013:251–54). De tentativa temana kontrollerades mot empiri och förkastades, justerades eller behölls för att därefter kontrolleras mot övriga teman i den tematiska översikten (Braun och Clarke 2006:91–92). Resultatet var en krympning av antalet teman (till ca tio stycken) där såväl sammanslagningar som delningar och en om-sortering ledde till skapandet av kategorier respektive teman.
Fas fem, temadefiniering innefattar identifierande av vad essensen i respektive tema är och vad det representerar i förhållande till empirin som helhet. Processen går ut på att gå igenom den empiri som ligger bakom de koder som finns bakom respektive kategori och tema och arrangera empirin i ett meningsfullt mönster (Braun och Clarke 2006:92–93). Analysen skrivs därefter ner i form av ett narrativ för respektive tema, målsättningen med fasen är att kunna definiera
3 Microsoft Word 4 Microsoft Excel 5 Microsoft PowerPoint
respektive tema i ett par meningar (Braun och Clarke 2006:92–93, 2013:264–79). Resultatet var en lång text för respektive tema och kategori bestående av kortare meningar av analytisk karaktär omgivna av en rik flora av citat.
Den sjätte, fasen, rapportering, skall berätta empirins historia på ett sätt som övertygar läsaren om dess riktighet och förtjänst genom en ”koncis, logisk, sammanhängande icke upprepande och intressant återgivning” (Braun och Clarke 2006:93). Succesivt har den långa citatrika texten omvandlats till en mer koncis analys som innehåller tillräckligt med bevis, i form av empiri för att demonstrera temats existens. Analysen relaterar till forskningsfrågan genom att den har stärkts ut på ett sådant sätt att den beskriver hur de olika kategorierna förhåller sig till varandra och verkar inom respektive tema.
3.4. Forskaren och respondenterna
För att ge läsaren chansen att förstå hur forskarens person kan ha påverkat forskningsprocessen presenteras forskaren här i korthet (Schwartz-Shea och Yanow 2012:98). Jag har tjugo års erfarenhet från Försvarsmakten med ca tio år i Flottan och tio år på Telekrigbataljonen. Min karriär har genomförts på lägre nivå på fartygsförband och på pluton-, kompani- och bataljonsnivå. Yrkesutövningen har innefattat såväl utbildning som nationell och internationell insats. Jag är officer med inriktningen telekrig och för mig är grunden i telekriget en duell mellan medel och motmedel, störsändare mot radiosystem eller radarsystem, den som är bäst vinner. Att hitta metoder och modeller för innovation är därför centralt för mig som officer och något jag uppriktigt tror är viktigt. I min yrkesroll är en ständig strävan efter utveckling central, vilket står i kontrast till att jag djupt uppskattar rutiner. Jag har själv mångårig erfarenhet av att samverka med såväl FMV som FOI och samverkan för mig är ett arbete i grupp med experter, vilket är något jag uppskattar och tycker har genererat goda resultat genom min karriär. Som person har jag alltså en förförståelse som pekar mot att såväl samverkan som innovation är av godo och det är mot den bakgrunden tolkning av empirin görs. Min bakgrund och den relation som därigenom finns med respondenterna bidrar alltså å ena sidan till att göra studien möjlig men skapar även en förförståelse som påverkar studien. En djupare beskrivning av förförståelse finns i delkapitel 3.7 Reflektioner kring metod.
Vidare kan den långa erfarenhet respondenterna har av den samverkan som undersöks innebära ett positivt bias gentemot samverkan, på sätt och vis recenseras respondenternas egna arbete i den här studien. Den studerade samverkan representerar en kontext där forskaren befinner sig
på insidan av det studerade. Tillsammans med faktumet att forskaren skall återvända till den undersökta kontexten inom en snar framtid kan relationen mellan forskaren och respondenterna tänkas göra att individer drar sig för att vara alltför kritiska. Risken för tillrättalagda svar har dock setts som liten då relationen mellan forskare och respondenter tidigare präglats av en (ibland förkrossande) ärlighet. Risken för tillrättalagda svar och bias hanteras enligt vad som beskrivs under delkapitel 3.2 Intervjuer: genom urval, genom att påtala vikten av ärlighet i intervjusituationen och reflektion. Avslutningsvis är den här studien kvalitativ och hermeneutisk och strävar således inte efter ett objektivitetskriterium. Resultaten syftar till att förstå hur samverkan skapat innovation ur samverkansdeltagarnas perspektiv och transparensen i presentationen bidrar till att läsaren kan värdera det genomförda arbetet.
3.5. Överförbarhet och Reflexivitet
Kvalitativ, tolkande forskning med fokus på kontextuell mening istället för mätande kan inte använda begreppen validitet, reliabilitet och replikerbarhet som positivistisk forskning gör med en epistemologisk utgångspunkt som innebär att omvärlden är stabil och objektiv (Schwartz-Shea och Yanow 2012:94, f.).
För att skapa trovärdig forskning använder tolkande forskare reflexivitet kring hur forskning påverkas av forskaren roll i förhållande till respondenter och förhållande till studiens genomförande (Schwartz-Shea och Yanow 2012:99 ff.). Reflexivitet kan beskrivas som ett sätt att beskriva relationen mellan forskaren och det som studeras (Gray 2018:670). Under studiens genomförande och i rapporten används reflektion (se delkapitel 2.5, 3.7 och 6.3) för att öka studiens transparens vilket underlättar en bedömning av arbetets kvalitet. Studiens trovärdighet avseende resultat och slutsatser vilar framförallt på en logisk, transparent och sammanhållen redovisningen av resultat, analys och diskussion (Schwartz-Shea och Yanow 2012:108 f.). Istället för generalisering, som innebär att ett resultat kan överföras till alla andra kontexter, används begreppet överförbarhet, vilket avser huruvida resultaten kan överföras till vissa specifika, andra, kontexter (Braun och Clarke 2013:298). Resultatredovisningen tillsammans med en diskussion som relaterar empiri till teori och reflektioner kring tidigare forskning, metod och resultat skapar en transparent grund för den eventuella överförbarhet som finns. Genom processen måste dock studiens unika bakgrund och kontext tas med när resultatens applicerabarhet tolkas (Eden och Huxham 1996:84).
3.6. Etiska överväganden
Den här studien hanterar empiri som består av såväl sekretessbelagda uppgifter med hänsyn till försvarssekretess, som uppgifter vilka kan vara känsliga med hänsyn till personlig integritet. Avseende försvarssekretess reglerad i lag hanteras empiri inledningsvis som om den omfattas av sekretess. För att möta såväl svensk lagstiftning som vetenskapsrådets rekommendationer kring sekretess kopplad till lagstiftning (Vetenskapsrådet 2017:40 f.) har en utomstående granskare utsetts. Den utomstående granskaren är en expert på Telekrigbataljonen som förband och har under processen därför kunnat utvärderat såväl till vilken utsträckning empiri behöver klassas som belagd med sekretess som att det slutgiltiga resultatet inte är belagt med sekretess. Avseende respondenter gäller att deltagande är frivilligt, sker efter informerat samtycke, är anonymt och de uppgifter som lämnas hanteras konfidentiellt (David och Sutton 2016:51 f.; Vetenskapsrådet 2017:40 ff.). Informationsblad och samtyckesblanketter finns hos författaren, som stöd vid utformandet av dessa har Etikprövningsmyndighetens blanketter använts (Etikprövningsmyndigheten 2021). Anonymitet och konfidentialitet har setts som viktiga för att respondenterna skall kunna vara ärliga och respondenter har innan intervjuerna informerats om att deltagandet var frivilligt och att individen när som helst kan dra tillbaka sitt deltagande. Vidare har informationen tydligt pekat på att författaren, den utomstående granskaren samt (efter sekretessprövning) opponent, handledare och examinator kan komma att ta del av empiri. Författaren har förbundit sig att meddela respondenterna om det empiriska underlaget lämnas vidare, för att ge dessa chansen att dra tillbaka sitt deltagande. Respondenterna står inte i beroendeställning till författaren även om det är sannolikt att dessa kommer mötas i olika forum i framtiden.
3.7. Reflektioner kring metod
Avseende epistemologisk reflexivitet (Gray 2018:670) kan det sägas att redan idén till forskningsupplägget, att undersöka hur samverkan och dess effekter kan förstås, pekade mot en kvalitativ metod. Den tolkande ansatsen valdes framför en utgångspunkt i kritisk realism vilken visserligen gjort att ett subjektivt förhållningssätt kunnat behållas (Gray 2018:37) men med en strävan att gå bortom semantisk förståelse har en tolkande ansats upplevts som ärligare. Ansatsen har varierat kring huruvida utgångspunkten skall vara induktiv respektive deduktiv. I syfte att låta det empiriska materialet vara centralt i studien valdes till sist en induktiv metod vilket upplevdes ligga i linje med en kvalitativ tolkande ansats (Hartman 2003:24 f.). Den
induktiva metoden har dessutom bedömts som ärligast beskriva respondenternas upplevelse, utan att stänga in varken intervjufrågor eller svar i en teoretisk modell. En deduktiv metod hade kunnat leda till intressanta resultat men sannolikt inte givit den kontextuella inblick som den här undersökningen ger.
Författarens förförståelse påverkar studien vilket innebär att både förförståelse och subjektivitet behöver accepteras och därefter hanteras som en del av forskningsprocessen (Bergman och Coxon 2005:10). Den här studien har uppstått omvänt, idén till studien uppstod när författaren insåg att samverkan vilken syftar till innovation i form av förnyelse av förband och materiel kunde studeras för att utröna om och hur samverkan bidragit till innovation. Den förförståelse som har funnits avseende samverkan har genom inläsning av tidigare forskning fått en motpol. Inläsningen av tidigare forskning har i den här studien inneburit en fördjupad kunskap kring ämnet. Framförallt har kunskapen bidragit till att ge forskaren distans och perspektiv i samband med såväl intervjuer som analys. Tidigare forskning har därigenom påverkat hur intervjuer genomförts och analysen av empiri genom att skapa fler perspektiv och fler möjliga tolkningar av empiri (Bergman och Coxon 2005:15). Arbetet har inneburit en reflexiv resa mellan två former av förståelse; dels det kontextuella i förhållande till helheten och dels av helheten i förhållande till den aktuella kontexten. Processen kan beskrivas som den hermeneutiska spiralen där omtolkning sker varje gång ny information tillkommer och har pågått under hela forskningsprocessen (Erlingsson och Brysiewicz 2017:96).
Intervjuguiden med dess frågor reflekterar snarare forskarens önskan att säkerställa att inget missas än hur intervjuerna faktiskt gått till. I merparten av intervjuerna behövde bara den inledande frågan under respektive rubrik ställas, respondenterna lade sedan ut texten och följdfrågorna täcktes mer än väl in av de utsagor som producerades. Antalet intervjuer (totalt tretton) kan, liksom studien i helhet, naturligtvis kritiseras med positivistiska ögon som alltför få. Urvalet är dock gjort för att säkerställa svar som är representativa för respektive aktör, exempelvis har vissa individer som är känt kritiska alternativt känt positiva mot andra aktörer valts för att skapa diversitet i det empiriska underlaget. I slutändan upplevs teoretisk mättnad ha uppnåtts och ett rikt empirisk materiel ha samlats in.
Analysen har följt Braun och Clarkes modell för reflexiv tematisk analys. Framförallt de avslutande stegen i analysen; temadefiniering och rapportering kan hänföras till det som ovan beskrivs som den hermeneutiska spiralen. De avslutande stegen har tydliggjort såväl latenta teman och kopplingar mellan kategorier och mellan teman. Arbetet under dessa faser har låtit
analysen gå på djupet genom tolkning och har tagit analysen bortom rena summeringar av vad respondenterna sagt, vilket annars beskrivs som en fara med analysmetoden (Braun och Clarke 2019:589). Reflektioner kring resultatet finns i delkapitel 6.3.
4. Resultat
Det här kapitlet presenterar den studerade samverkan och resultatet av undersökningen. Inledningsvis presenteras den studerade samverkan i sin kontext och resultatet introduceras. Därefter presenteras de teman som genererats under analysen och avslutningsvis resultatet av undersökningen.
4.1. En presentation av den studerade samverkan
Alltsedan 1980-talet har samverkan genomförts i olika konstellationer syftande till att anskaffa telekrigsystem. Den här studien undersöker perioden mellan åren 2006 då Telekrigbataljonen upprättades och 2018 då en separat utvecklingssektion för Telekrig upprättades på Ledningsstridsskolan, vilket innebar en förändring av samverkan.
Det som studeras i den här studien är samverkan mellan aktörerna Telekrigbataljonen ProdLedUnd , FMV och FOI vilken syftar till innovation i form av förnyelse. Förnyelsen består konkret av materielanskaffning av telekrigmateriel till Telekrigbataljonen och Försvarsmaktens markförband. I stort kan sägas att den samverkan som studien undersöker omfattar framtagandet och anskaffningen av all den telekrigmateriel som Telekrigbataljonen använder vid tiden för studien. Anskaffningen av ny materiel är inom telekrig tätt förknippad med utveckling av förband, organisation och metoder. Modellen för anskaffning har förändrats genom åren men startar med ett behov som omsätts i en kravställning, ibland innefattas forskning, studier, experiment och prov innan anskaffning och införande sker. Efter anskaffning följer en vidmakthållandeperiod där materielen nyttjas innan den avvecklas. Nedan beskrivs aktörernas formella relation och ansvarsförhållanden.
I Försvarsmakten handlägger Ledningssystemchefen produktion av lednings- och underrättelseförband genom sin stab, ProdLedUnd (Försvarsmakten 2015:Kap 3, 2020b:Kap 3). Staben fördelar verksamhetsuppdrag till chefen för Ledningsregementet avseende vidmakthållande av Telekrigbataljonen vilken vidarebefordrar detta till Telekrigbataljonens chef. Avseende utveckling av Telekrigbataljonen lämnas uppdrag till chefen Ledningsstridsskolan, under den tidsperiod som studeras har dock utvecklingen i praktiken genomförts vid Telekrigbataljonen då endast enstaka handläggare har funnits vid Ledningsstridsskolan. Utöver detta kan verksamhetsuppdrag till Ledningsregementet även
omfatta studieförsök samt organisations- och metodförsök (OMF) vilket kan liknas vid experiment eller laborativ verksamhet.
Figur 3. Studiens aktörer och deras formella inbördes relation
Vidare lämnar ProdLedUnd beställningar till FMV avseende inköp av materiel och till FOI avseende forskning, s.k. F-uppdrag (Försvarsmakten 2015:4 Kap, 2020b:4 Kap). Studier, vilket kan liknas vid utredningsuppdrag och forskning leds och samordnas på högre organisatorisk nivå men handläggs till del av ProdLedUnd (Försvarsmakten 2015:12, 2020b:17). Avslutningsvis kan även FMV lämna beställningar till FOI avseende teknikforskningsuppdrag (T-uppdrag) och materielutveckling.
4.2. Undersökningens resultat
Den reflexiva tematiska analysen har sträckts ut och genererat ett resultat som på djupet beskriver hur samverkan skapar innovation i den undersökta kontexten. Utgående från studiens forskningsfråga kan samtliga teman relateras till samverkan eller innovation.
Figur 4. Tematisk översikt
Undersökningen innehåller sex teman. Tre som beskriver samverkan: Samverkansdynamiken beskriver hur samverkans historia skapat aktörernas roller och hur slitningar mellan olika fokus beskriver ett utfallsrum vari olika lösningar blir möjliga. Det integrerade projekt-teamet beskriver vad som för aktörerna samman. Mandat skapar initiativ grundat på behov och engagemang och kan ses som en magnet vilken drar deltagarna mot varandra och fogar samman aktörerna. Trossen beskriver samverkan i olika konstellationer som en ständigt pågående process och en kunskapsförädling hos aktörerna som den viktigaste av de effekter som skapas genom ett varierat arbetssätt.
Vidare finns ytterligare tre teman som beskriver innovation: Nyskapande beskriver hur respondenterna förstår innovation och dess relation till samverkan. Innovation beskrivs som skapande av någonting nytt utifrån nya tankar av teknisk eller metodologisk karaktär men samverkan är inte alltid innovativ och innovation uppstår inte som ett linjärt resultat av samverkan. Chip-trimning beskrivs ha skapats som en respons till problem som orsakas av den långsamma anskaffningen av materiel och av den snabba tekniska utvecklingen. En kompromiss mellan aktörerna har gjort att lösningen blivit möjlig. Drönarbekämpning beskriver hur innovation skapats på låg nivå i Försvarsmakten som en respons till problem och till följd av att en attityd följt med tillbaka till den ordinarie organisationen från samverkan.
4.3. Samverkan
Tre teman: samverkansdynamik, det integrerade projekt-teamet och trossen, beskriver hur den undersökta samverkan fungerar. Dessa lägger även grunden för hur innovation skapas genom samverkan. Ett tema nyskapande beskriver hur respondenterna förstår innovation och dess relation till samverkan.
4.3.1.
Samverkansdynamik
Temat samverkansdynamik består av kategorierna historia, roller, fokus och utfallsrum. Samverkan beskrivs ha inletts redan på 1980-talet och fortsatt under 1990-talet in i 2000-tal med utvecklingen av telekrigmateriel och skapandet av telekrigförband i armén i fokus. Samverkan beskrivs ha startat i en mindre krets med ett tydligt fokus och har genom åren utvecklats till något som omfattar både fler individer och fler verksamhetsområden än tidigare. Sammantaget innebär samverkans historia att samverkan idag omfattar mer än vad ett fåtal människor kan hantera och att fler separata forum och specialisering har blivit nödvändigt. Det här medför risken för att information försvinner mellan olika forum. ”Det var enklare förr […] för det var ett stort projekt med en projektledare […] nu tenderar det att bli utvecklingsöar” (Respondent 10).
För tre av aktörerna innebär det att de idag har andra roller än tidigare. I FMV:s fall har förändringen inneburit att organisationen har gått från att arbeta med systemdesign till att nästan uteslutande ha rollen som projektledare. För FMV i rollen som projektledare är samverkan ett forum för att säkerställa att en så bra produkt som möjligt levereras, det här gör även FMV till den centrala spelaren viken i många fall styr om samverkan skall bli av. Tidigare var FMV:s organisation som arbetade med teknik och konstruerade materiel större, en roll som idag istället tillfaller konsulter eller industri. ”[…] då ritade man ju liksom och designade allting på detaljnivå […] FMV nu blir ju mest generalister som måste ta in expertstöd”(Respondent 12). FOI har gått från att vara leverantör till att betraktas som expert, vilket inte är en helt bekväm roll i alla lägen. Förändringen är en konsekvens av att FMV lägger andra beställningar på FOI än förr. Förändringen kan förstås som såväl en attitydförändring hos FMV, projektledaren, som att det finns ett ökat krav på FMV avseende att utveckla mindre och istället köpa färdiga produkter. FOI:s roll som leverantör innebar tidigare en typ av arbete där skapande var en stor
