6. Analys
6.3. Det kommunala aktivitetsansvaret som fält
Det kommunala aktivitetsansvaret är ett fält där studiens informanter arbetar utifrån regeringens uppdrag att hjälpa ungdomar mellan 16 och 20 år som hoppat av skolan och som inte har fått någon hjälp. De yrkesverksamma arbetar i kommunens fält som samverkar med andra fält, alltså organisationer och myndigheter. Informanterna beskriver hur de upplever samarbetet och det skiljer sig från kommun till kommun. Informanterna beskriver den nya lagändringen av regeringen positivt och en skillnad har skett. Den påtvingade brytpunkten har inte varit en annorlunda upplevelse mer än att informanterna behöver arbeta mer administrativt och effektivt samt fått tydligare mål med ungdomarna. Informanterna använder sig mer av insatserna arbetsförmedlingen, socialförvaltningen och folkhögskolan för att eventuellt hjälpa eleverna att få en sysselsättning. Därför blir aktörerna inom det kommunala fältet få för ungdomarna och deras kapital får inte mycket större värde förrän de hamnar i ett annat fält. Informanternas arbetssätt är egentligen att få ett godare samarbete med de andra fälten för att en insats för ungdomen ska bli värdefull.
26
6.4. Sammanfattning
I analysen används Bourdieus begrepp fält och kapital för att beskriva hur de yrkesverksamma inom kommunala aktivitetsansvaret ser på de insatser ungdomarna blir erbjudna. Insatserna som används är arbetsförmedlingen, socialförvaltningen och folkhögskolan. Dessa tre insatser är tre fält med aktörer som kan bidra till olika kapital och minska utanförskap för ungdomen. Kommunala aktivitetsansvaret kan använda arbetsförmedlingen som ett fält där ungdomen kan öka sitt ekonomiska kapital genom en anställning. Folkhögskolan kan användas som ett fält där ungdomen kan öka sitt kulturella kapital genom studier och socialförvaltningen kan användas som ett fält för att öka det sociala kapitalet med hjälp av nya kontakter. I analysen beskrivs även hur de yrkesverksamma inom kommunala aktivitetsansvaret har genomgått en strukturerad brytpunkt, eftersom de blivit påtvingade att ändra sitt arbetssätt utan att kunna påverka på grund av den nya lagändringen. Det nya arbetssättet innebär mer administration och mer samarbete med de olika fälten. Därför blir aktörerna inom det kommunala fältet få för ungdomarna och deras kapital får inte mycket större värde förrän de hamnar i ett annat fält.
27
7. Diskussion
Syftet med studien är att undersöka hur de ansvariga inom aktivitetsansvaret arbetar med ungdomarna efter den nya lagändringen. I detta kapitel diskuteras studiens resultat och analys utifrån de teorier och metoder som valts. Kapitlet är indelat i fyra rubriker: resultatdiskussion,
analysdiskussion, teoridiskussion och metoddiskussion.
7.1. Resultatdiskussion
Utifrån resultatet beskriver informanterna den nya lagändringen positiv eftersom arbetssättet med målgruppen har blivit mer effektiv. På de viset har ansvaret blivit striktare genom att inte låta ungdomarna falla mellan stolarna, utan att uppsöka varje individ. Hodkinson & Sparkes (1997) beskriver att informanterna genomgår en strukturell brytpunkt eftersom de ska ta ansvar och fånga upp alla ungdomar genom att erbjuda individuella vägledningssamtal. Jag uppfattar att arbetssättet för samtliga informanter har påverkats av lagändringen eftersom alla måste redogöra sekretesshandlingar om målgruppen till kommunen. Vidare beskriver informanterna att ungdomarna erbjuds fler motiverande samtal eftersom insatserna har ökat. Rapporten av skolinspektionen (2016) som redovisas i kapitlet tidigare forskning visar på att kommuner behöver förbättra bemötandet utifrån ungdomarnas behov. Vilket delvis presenteras i mitt resultat eftersom en informant beskriver att bemötandet utifrån ungdomarnas behov inte alltid tillmötesgås. Här finns en utvecklingsmöjlighet som förhoppningsvis den nya lagändringen kan påverka bemötandet positivt framöver. Vidare visar studien av Bloom (2010) att det finns utvecklingsområden av de så kallade ”andra chans” programmen som syftar till att hjälpa och stödja ungdomar som gjort avhopp från gymnasiet. Vilket jag anser kan motsvara det kommunala aktivitetsansvaret i Sverige. Det framkommer i resultatet att utvecklingsområden finns för att kunna hjälpa och stötta ungdomar som avbrutit sina studier. Lennart G Svenssons (2011) studie visar på hur styrningen kan påverka personal att ändra deras arbetssätt. Informanterna beskriver att sedan lagändringen blev tillämpad, blev det uppstyrt att ansvariga skulle bedriva aktivitetsansvaret
28
med att marknadsföra verksamheten mer i kommunen, med syfte för att nå berörande ungdomar. Det innebär att ansvariga inom kommunala aktivitetsansvaret får nya arbetsuppgifter och fler utvecklingsområden. Här finns nya områden att forska vidare på.
7.2. Analysdiskussion
I analysen redogörs hur de yrkesverksamma inom det kommunala aktivitetsansvaret arbetar med ungdomarna och hur deras arbetssätt har påverkats av den nya lagändringen. Analysen redogörs främst med studiens teoretiska begrepp som fält, kapital och brytpunkter. När det gäller den tidigare forskningen finns det få undersökningar inom detta ämnesområde. Det gör denna studie svår att analysera över vad tidigare forskning presenterat. Jag skulle vilja ha mer forskning om det kommunala aktivitetsansvaret för att kunna koppla an till min studie och utföra en mer omfattande analys där tidigare forskning kan jämföras. Den forskningen som presenteras är Skolinspektionens rapport från 2016 vilket är en relativ ny rapport. Det kan vara ett tecken på att detta ämnesområde håller på att undersökas och förhoppningsvis kan leda till fler studier. Min studie och analys har medfört ny kunskap till ämnesområdet om hur de ansvariga inom kommunala aktivitetsansvaret ser på de insatser som utförs.
7.3. Teoridiskussion
I studien har jag använt Bourdieus (1992) begrepp fält och kapital samt Hodkinsons och Sparkes (1997) begrepp strukturerad brytpunkt och själv-initierad brytpunkt. Teorierna valdes till uppsatsen då de upplevdes relevanta till studiens syfte. Brytpunkterna har varit behjälpliga för att förstå och tydliggöra förändringen som påverkar individerna och deras beslut. Begreppet strukturerad brytpunkt och själv-initierad brytpunkt har varit relevanta för att knyta an till lagförändringen som har inneburit att informanternas arbetssätt inom aktivitetsansvaret har påverkats. Det eftersom lagändringen har medfört att informanterna numera behöver föra dokumentation och hjälpa ungdomarna utifrån enskildes behov. På så sätt kan brytpunkterna tydliggöra omställningen för informanterna. Bourdieus (1992) begrepp har analyserats för att
29
förstå ungdomarnas olika kapital och fält i samhället. Jag valde dessa begrepp för att klargöra att olika aktörer eller insatser kan öka individernas värden och möjligheter i framtiden. På så sätt kan begreppen kopplas till aktörer och insatser eftersom det kan öka ungdomarnas fält och kapital.
7.4. Metoddiskussion
En kvalitativ forskningsmetod gav möjligheten att få fördjupad förståelse om informanternas tankar och erfarenheter. Studiens upplägg med strukturerade intervjuer fungerade väl eftersom informanternas egna upplevelser gav en fördjupad förståelse hur de arbetar med aktivitetsansvaret. Vidare visar resultatet att mer än hälften av informanterna endast arbetat med aktivitetsansvaret en kort period, vilket jag anser kan ha påverkat resultatet. Då en av mina frågeställningar var “Hur beskriver de yrkesverksamma inom det kommunala
aktivitetsansvaret att den nya lagändringen påverkat deras arbetssätt? ”, kan det vara svårt
att besvara då de endast arbetat med aktivitetsansvaret en kort period. Däremot kan samtliga informanter besvara frågeställningen ”Hur ser insatserna ut för ungdomarna inom det
kommunala aktivitetsansvaret utifrån de yrkesverksammas perspektiv?” eftersom samtliga
arbetar med kommunala aktivitetsansvaret. Jag anser att informanterna gav tillräckligt med information för att kunna undersöka ämnet, däremot vore individer som arbetat en längre tid med det kommunala aktivitetsansvaret varit mer relevanta för studien. Urvalet av informanterna var begränsat eftersom endast sex personer arbetar med det kommunala aktivitetansvaret i de utvalda kommunerna. Jag tror att valet av kommunerna kan ha påverkat resultatet eftersom urvalet var begränsat.
30
8. Referenslista
Bloom, Dan. 2010. Programs and Policies to Assist High School Dropouts in the Transition to Adulthood, Future Of Children. 20.
https://eds-b-ebscohost-com.proxy.mau.se/eds/pdfviewer/pdfviewer?vid=9&sid=ea10d12f- 8a64-4b99-b9dc-e9401f1447e1%40sessionmgr4007 (Hämtad- 2018-06-15)
Bourdieu, Pierre. 1992. Kultur och kritik: anföranden. Göteborg: Daidalo AB.
Bowers, A & Sprott, R. 2013. Do we know who will drop out?: A Review of the Predictors of
Dropping out of High School: Precision, Sensitivty, and Specificity. The university of North
Carolina Press. https://muse-jhu-edu.proxy.mau.se/article/496998
(Hämtad 2018-01-07)
Hodkinson, Phil & Sparkes, Andrew C. 1997. Careership: A Sociological Theory of
Career Decision Making. British Journal of Sociology of Education, 18 (1).
http://www.jstor.org.proxy.mah.se/stable/pdf/1393076.pdf (Hämtad 2016-04-16)
Ivarsson, J & Olofsson, M. 2009. Vägen in och vägen ut.
http://muep.mah.se/bitstream/handle/2043/9403/J.IvarssonM.Olofsson.pdf;jsessionid=A8BB3 DD859315C7BE10212EC86CE6AAA?sequence=1 (Hämtad 2016-04-02)
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend. 2014. Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur. (412 s.)
Larsen, Ann Kristin. 2009. Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl. Malmö: Gleerups utbildning.
Lovén, Anders. 2000. Kvalet inför valet. Om elevers förväntningar och möten med vägledare
31
Myndigheten för ungdom och civilsamhällesfrågor. 2015. Ung idag 2015- Prioriterade
indikatorer för ungas levnadsvillkor
.
http://www.mucf.se/sites/default/files/publikationer_uploads/ung-idag-2015.pdf
(Hämtad 2016-10-16)
Regeringen SOU 2013:13. 2013. Ungdomar utanför gymnasieskolan – ett förtydligat ansvar
för stat och kommun.
http://www.regeringen.se/contentassets/4e13f8e5eae24bcfba2bc26b74cf4bdf/ungdomar- utanfor-gymnasieskolan---ett-fortydligat-ansvar-for-stat-och-kommun-hela-dokumentet-sou- 201313 (Hämtad 2016-10-16)
Regeringen SOU 2013:74. 2013. Unga som varken arbetar eller studerar.
http://www.regeringen.se/contentassets/e38b971504de45c5b04ba09c51789a8b/unga-som- varken-arbetar-eller-studerar--statistik-stod-och-samverkan-sou-201374 (Hämtad 2016-12-04)
Riksdagen. 2016. Skollag (2010:800)
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-
2010800_sfs-2010-800/?bet=2010:800#K29 (Hämtad 2016-04-15)
Samverkan & överenskommelser. 2016.
https://www.dua.se/overenskommelse-om-unga-36 (Hämtad 2016-08-24)
Skolinspektionen, kvalitetsgranskning (2016). Kommunernas arbete med det kommunala
aktivitetsansvaret.
Skolverket. 2016. Kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar.
http://uvas.se/wp-content/uploads/2017/01/uvas_B_KAArapport_tillwebb.pdf
(Hämtad 2016-12-19)
Skolverket. 2011. Vad gör kommuner för ungdomar som inte går i gymnasieskolan?
https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2577 (Hämtad 2016-04-12)
32
http://svt.forsa.nu/Documents/Forsa/Documents/Socialvetenskaplig%20tidskrift/Artiklar/2011 /Profession,%20organisation,%20kollegialitet%20och%20ansvar%20av%20Lennart%20G%2 0Svensson.pdf (Hämtad 2016-04-16)
Temagruppen unga i arbetslivet. 2013. Skolavhopp.
http://temaunga.se/skolavhopp (Hämtad 2016-04-14)
Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. 2002. Forskningsetiska principer inom
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.
http://www.vr.se/download/18.7f7bb63a11eb5b697f3800012802/forskningsetiska_principer_t f_2002.pdf (Hämtad 2016-04-08)
33
9. Bilagor
Bilaga 1
Intervjuguide
Denna intervjuguide kommer att användas i intervjun till mitt examensarbete. Hela intervjun kommer till att spelas in och du som intervjuperson kommer att vara anonym och det som sägs kommer inte att avslöjas. Följdfrågor kommer även att ställas under intervjun. Intervjun kommer ta cirka 30 minuter det finns ingen gräns på hur mycket du vill svara i varje fråga och du behöver inte svara på frågor du inte vill svara på. Finns det något mer du skulle undra över eller vill avbryta så är det alltid tillåtet.
Bakgrund
1. Berätta lite om dig själv. ( ålder, utbildning, SYV) 2. Berätta hur länge har du arbetat inom KAA?
3. Känner du till den nya lagen om KAA som träddes fram år 2015?
Kommunala aktivitetsansvaret
1. Beskriv hur du jobbar med ungdomarna? 2. Vad som händer när ni kontaktar en ungdom?
3. Beskriv hur det ser ut för en ungdom från början till slut i KAA? 4. Beskriv hur avslutningen ser ut för ungdomarna?
5. Beskriv hur du arbetar med de insatser du har för ungdomarna?
Lagändringen
1. Hur uppfattar du den nya lagändringen? 2. Beskriv om vad du tycker om lagändringen?
3. Beskriv hur du arbetar idag utifrån den nya lagändringen? 4. Hur du håller dig informerad om de ungdomar du arbetar med? 5. Beskriv hur du arbetar utifrån de riktlinjer som lagen tillämpat?