Det kommunala aktivitetsansvaret - En kvalitativ studie om yrkesverksammas arbete enligt det kommunala aktivitetsansvaret

Fakulteten för

lärande och samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Det kommunala aktivitetsansvaret

En kvalitativ studie om yrkesverksammas arbete enligt det kommunala

aktivitetsansvaret

The municipal activity responsibility

Sabina Jönsson

Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Datum för uppsatsseminarium: 2019-01-03

Examinator: Roland Ahlstrand Handledare: Martin Kvist

Sammanfattning

Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur de yrkesverksamma inom det kommunala aktivitetsansvaret arbetar med ungdomarna sedan lagändringen. Följande frågeställningar har formulerats: “Hur ser insatserna ut för ungdomarna inom det kommunala aktivitetsansvaret utifrån de yrkesverksammas perspektiv? ” samt “Hur beskriver de yrkesverksamma inom det kommunala aktivitetsansvaret att den nya lagändringen påverkat deras arbetssätt?”. För att besvara dessa frågor har jag använt mig av kvalitativ forskningsmetod. Jag har intervjuat sex personer som är yrkesverksamma inom det kommunala aktivitetsansvaret i tre små kommuner i Skåne. Målet med studien är att beskriva och analysera hur de yrkesverksamma inom det kommunala aktivitetsansvaret arbetar sedan den nya lagändringen. Den teori som har använts är Careership som beskriver människans livshistorier. De centrala begreppen för Careership är strukturerad brytpunkt och själv-initierad brytpunkt. Jag har även använt mig av Pierre Bourdieus begrepp fält och kapital. I resultatet framkommer det hur arbetet bedrivs inom det kommunala aktivitetsansvaret. Vidare visar resultatet att inga större förändringar har skett sedan den nya lagändringen. Däremot beskriver de yrkesverksamma att effektiviteten av uppsökningen av ungdomar har ökat och att administrativa uppgifter har tillkommit i arbetet för att kunna redovisa vilka åtgärder ungdomarna genomför.

Förord

Jag vill tacka samtliga informanter för att ni deltog i min studie, och gjorde det möjligt för mig att genomföra mitt examensarbete. Ett stort tack till min handledare Martin Kvist som har gett mig en bra och positiv handledning under arbetets gång.

Sabina Jönsson Malmö 2019

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1 1.1 Syfte ... 2 1.2. Frågeställningar ... 2 1.3. Disposition ... 2 1.4. Bakgrund ... 3

1.4.1 Styrdokument och centrala åtgärder ... 3

1.4.2 Kommunernas skyldighet att arbeta med ungdomarna ... 4

1.4.3 Skolverkets råd ... 4

1.4.4 Redovisning av det kommunala aktivitetsansvaret... 5

2. Tidigare forskning ... 6

2.1. Undersökning av det kommunala aktivitetsansvaret... 6

2.2. Övergången från studieavbrott ... 7

2.3. Förändring inom organisation påverkar personal ... 7

2.4. Sammanfattning ... 8 3. Teoretiska utgångspunkter ... 9 3.1. Fält ... 9 3.2. De fyra kapitalen ... 10 3.3. Brytpunkter ... 11 3.4. Sammanfattning ... 12 4. Metod ... 13 4.1. Val av metod ... 13 4.2. Urval ... 14 4.3. Datainsamling ... 14 4.4. Analysmetod ... 15 4.5. Etiska riktlinjer ... 15

4.6. Validiteten och reliabiliteten ... 16

5. Resultat ... 17

5.1. Informanternas tidigare erfarenheter ... 17

5.2. Lagändring ... 18

5.3. Arbetet med målgruppen efter lagändringen ... 19

5.4. Kommunernas samarbete med verksamheter... 20

5.5. System och arbetssätt ... 21

6. Analys ... 23

6.1. De olika fälten ... 23

6.2. Brytpunkten ... 24

6.3. Det kommunala aktivitetsansvaret som fält ... 25

6.4. Sammanfattning ... 26 7. Diskussion ... 27 7.1. Resultatdiskussion ... 27 7.2. Analysdiskussion ... 28 7.3. Teoridiskussion ... 28 7.4. Metoddiskussion ... 29 8. Referenslista ... 30 9. Bilagor ... 33

1

1. Inledning

Skolverket (2014) har gjort en undersökning som påvisar att allt fler ungdomar gör avbrott från grundskolan. Även Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor (2015) beskriver att andelen som inte fullföljt en utbildning motsvarande minst 2-årig gymnasieutbildning bland unga i åldern 16–24 år var 7 procent år 2013. Regeringen (2013) beskriver att ungdomar som inte fullföljer skolan har större risk till att bli varaktigt arbetslösa. Att etablera sig på arbetsmarknaden blir svårare då grundkravet från arbetsgivare är en fullständig gymnasieutbildning för att få en anställning. I Sverige är det viktigt att kommuner kontaktar de ungdomar som inte genomför någon gymnasieutbildning. Syftet med det kommunala aktivitetsansvaret är att hjälpa ungdomarna återgå till studier eller erbjuda någon from av sysselsättning (Temagruppen, 2013).

Varje kommun i Sverige har ett aktivitetsansvar vilket innefattar att ta kontakt med ungdomar som är upp till 20 år, som varken studerar eller har genomfört nationell utbildning inom gymnasieskola eller gymnasiesärskola. Skolverket (2014) ger anvisningar till kommunerna att följa de allmänna råden för att bemöta och stödja ungdomarna inom det kommunala aktivitetsansvaret. Kommuner har ett ansvar att hjälpa ungdomar som inte är sysselsatta och erbjuda möjlighet till att syssla med något meningsfullt, för att inte ungdomarna ska hamna i utanförskap. Ungdomens hemkommun har en skyldighet att ta kontakt och följa upp ungdomens sysselsättning och erbjuda en anpassad åtgärd (29 kap 9 §, Skollagen).

Hur upplägget ska se ut inom kommunala aktivitetsansvaret är upp till kommunens aktivitetsansvariga att avgöra och hur de vill samarbeta med andra verksamheter eller aktörer, efter gällande allmänna råd. Det förekommer orsaker till att individer avbryter sina studier i skolan. Loven (2000) beskriver att en av orsaken kan vara att ungdomen försökt vidta någon åtgärd i skolan men ej blivit bemöt utifrån individens behov.

Denna uppsats kommer fördjupa sig i hur aktivitetsansvaret bedrivs samt hur det påverkat de yrkesverksammas arbetssätt efter den nya lagen stadgats. Fokus ligger inte på vad som orsakat ungdomarnas avhopp utan hur de yrkesverksamma inom aktivitetsansvaret arbetar

2

med ungdomarna. Fokusområdet är intressant och angelägen eftersom ämnet inte är väl utforskat. Eftersom ungdomar alltmer gör avbrott från grundskolan och gymnasiet så är det betydelsefullt att ta reda på vad för insatser de får. Därav har jag valt fokusera denna studie på det kommunala aktivitetsansvaret. I sin yrkesroll som studie- och yrkesvägledare är det viktigt att sätta individen i fokus vilket de yrkesverksamma inom det kommunala aktivitetsansvaret bör förhålla sig till eftersom individens behov är det viktigaste för att kunna erbjuda möjliga anpassade åtgärder. Det finns tidigare forskning om det kommunala aktivitetsansvaret, vilket jag tagit del av, för att få en förförståelse av det kommunala aktivitetsansvaret. Eftersom denna studie är att studera hur de yrkesverksamma inom aktivitetsansvaret arbetar med ungdomarna har jag valt att fokusera på hur tillämpningen av de nya reglerna ser ut.

1.1 Syfte

Avsikten med detta examensarbete är att undersöka hur de yrkesverksamma inom kommunala aktivitetsansvaret i tre småkommuner i Skåne arbetar med ungdomarna efter lagändringen.

1.2. Frågeställningar

De konkreta frågeställningarna är följande:

 Hur ser insatserna ut för ungdomarna inom det kommunala aktivitetsansvaret utifrån

de yrkesverksammas perspektiv?

 Hur beskriver de yrkesverksamma inom det kommunala aktivitetsansvaret att den nya

lagändringen påverkat deras arbetssätt?

1.3. Disposition

3

även tidigare undersökningar som genomförts, samt vad forskningen har bidragit till för vidare utveckling inom området. I kapitel tre klargörs teori och de aktuella begrepp som har belysts i undersökningen för att kunna analysera och beskriva det materialet som tillförts genom undersökningen. I kapitel fyra presenteras valet av metod samt urval, datainsamling, tillvägagångsätt och etiska ställningstaganden. Det femte kapitlet redovisar resultatet utifrån olika teman som kan identifieras i det empiriska materialet. I kapitel sex redogörs en analys utifrån det empiriska materialet och med stöd av de valda begrepp och teorier som berört området. Avslutningsvis i kapitel sju förs en diskussion om hela studien. Det innehåller resultat, analys, teori och metod samt mina egna reflektioner om det område som belysts i min undersökning.

1.4. Bakgrund

Innan det kommunala aktivitetsansvaret trädde ikraft 1 januari 2015 benämndes aktivitetsansvaret som informationsansvar (KIA). Ett regeringsuppdrag utfördes under år 2014 och avsikten med uppdraget var att utveckla ny modell för det kommunala aktivitetsansvaret. Vidare har Statistiska Centralbyrån hjälpt till med att skapa en modell för att kunna föra statistik och dokumentation om vilka insatser som vidtagits. Modellen ska användas för att kunna registrera och föra statistik om vilka åtgärder som vidtas för ungdomarna. Modellens syfte är att skolverket ska ta del av statistiken och presentera olika åtgärder för ungdomar som ingår inom aktivitetsansvaret (Skolverket, 2014).

1.4.1 Styrdokument och centrala åtgärder

I en utredning av Regeringen framkommer det att utbildningssektorn har en betydande roll för de ungdomar som varken studerar eller arbetar. Utredningen föreslår att skollagen ska förtydligas, genom att varje kommun i Sverige bör ta ansvar över det kommunala aktivitetsansvaret (Regeringen, 2013:74). Enligt 29 kap. 9 § skollagen (2010:800) är kommuner skyldiga att hålla sig informerade och ta ansvar över de ungdomar som inte fullgjort sin skolplikt, ej är sysselsatta och ännu inte fyllt 20 år. I syfte för att kunna erbjuda ungdomarna lämpliga individuella åtgärder för att få ungdomarna sysselsatta (Skolverket,

4

2014). Kommunernas ansvar är att registrera och dokumentera åtgärder som vidtas för ungdomarna som berörs i aktivitetsansvaret. Vidare har kommunerna ett ansvar att marknadsföra aktivitetsansvaret för ungdomar som står i utanförskap och omfattas av aktivitetsansvaret. Detta eftersom de yrkesverksamma ska nå ungdomarna och kunna erbjuda hjälp till varje enskild ungdom (Skolverket, 2014). För att erbjuda hjälp framkommer det att en pågående samverkan mellan kommuner, myndigheter, näringsliv och det civila samhället bör utföras för att kunna förbättra hjälpen till ungdomar som varken studerar eller arbetar. Trots det finns det alldeles för mycket indikationer på att ungdomar riskerar att hamna mellan olika aktörers ansvar (SOU 2013:74).

1.4.2 Kommunernas skyldighet att arbeta med ungdomarna

Kommunerna är skyldiga att informera och erbjuda ungdomarna en sysselsättning som är anpassat för den enskilde individen. Däremot är individen inte tvingad att delat i aktivitetsansvaret eftersom det är frivilligt. Kommunerna har själva ett ansvar gällande uppbyggnad om hur de yrkesverksamma ska bedriva aktivitetsansvaret (Skolverket, 2014).

Regeringen (2013) rekommenderar kommunerna att ha ett samarbete med statliga arbetsmarknadsmyndigheterna och även socialtjänsten eftersom det kan finnas behov av åtgärder för målgruppen att vidtas via dessa verksamheter. Delegation för unga till arbete (DUA) har regeringens uppdrag att främja samverkan mellan Sveriges kommuner och arbetsförmedlingen och utveckla nya samarbetsformer. Delegationen stödjer parterna genom att skriva lokala överenskommelser och för att minska ungdomsarbetslösheten genom att hjälpa ungdomar att vidta någon form av sysselsättning. Kommuner med slutet avtal med DUA täcker det inom aktivitetsansvaret, vilket omfattar att DUA finns som stöd för målgruppen inom aktivitetsansvaret (DUA, 2016).

1.4.3 Skolverkets råd

Skolverket har skapat de allmänna råden som riktlinjer till det kommunala aktivitetsansvaret. Varje hemkommun ska hjälpa ungdomar samt styra och leda aktivitetsansvaret. Ett kontinuerligt arbete ska följas genom att identifiera, informera och kontakta ungdomarna gällande sysselsättning och insatser. Kommunen ska identifiera vilka myndigheter eller andra aktörer som kan vara aktuella för enskild ungdom. De ska ständigt tillämpa individuella

5

åtgärder till ungdomarna med hjälp av andra myndigheter och aktörer. Skolverket redovisar

olika förslag hur aktivitetsansvaret kan bemöta ungdomarna samt erbjuda någon form av sysselsättning. Den främsta åtgärd som Skolverket strävar efter är att aktivitetsansvaret ska hjälpa ungdomarna att återgå till studier, var syfte är att fullfölja en nationell utbildning (Skolverket, 2016).

1.4.4 Redovisning av det kommunala aktivitetsansvaret

Skolverket (2014) beskriver att kommunerna har skyldighet att redovisa dokumentation om ungdomarna som omfattas av kommunala aktivitetsansvaret två gånger om året till Skolverket. Vidare ska rapporten även redovisas till Statistiska Centralbyrån (Skolverket, 2014). Den första redovisningen ska rapporteras in den 1 januari och vidare ska den andra redovisningen rapporteras den 1 september. Rapporterna riktar sig främst till politiker och tjänstemän i kommunerna som arbetar med denna målgrupp.

Dokument och redovisningar om vad för åtgärder som genomförs för ungdomarna ska ge kunskap för kommunerna som i sin tur ska leda till vidare utvecklingsmöjligheter för aktivitetsansvaret. I rapporten framförs dokumentation om vad för åtgärder som har genomförts för ungdomarna samt om vilka ungdomar som vidtagit hjälp av aktivitetsansvaret.

6

2. Tidigare forskning

I detta kapitel presenteras tidigare forskning om en granskning av 16 kommuners arbete med det kommunala aktivitetsansvaret. En studie handlar om forskning som visar riktlinjer och program för ungdomar som avbrutit gymnasiestudier samt hur viktigt det är att möta och stödja ungdomarna utifrån deras behov. Den sista studien beskriver kort vilken påverkan berörda personer inom olika organisationer och verksamheter får efter nya regleringar.

2.1. Undersökning av det kommunala aktivitetsansvaret

I en rapport av Skolinspektionen (2016) gjordes en kvalitetsgranskning av 16 kommuners arbete med det kommunala aktivitetsansvaret. En kvalitativ undersökning genomfördes, vars syfte var att granska kommunernas insatser och arbete för ungdomarna som omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret. Granskningen fokuserade främst på hur kommunerna utformat arbetet för ungdomar som varken studerar eller arbetar, samt erbjuds individuella anpassade åtgärder med syftet att påbörja eller återgå till studier. Erbjuds ungdomarna individuella anpassade åtgärder utifrån bakgrund och förmåga, och följer kommunerna upp de åtgärder och insatser som gjorts. Det framkommer i resultatet av granskningen att det finns flera utveklingsområden inom aktivtetsansvaret samt styrning och ledning. Många ungdomar identifieras inte hos många kommuner och det framkommer oklart när och hur kontakten med ungdomarna sker, vilket i många fall sker sällan. Vidare visar granskningen att bemötandet utifrån ungdomens behov är bristfällig. I denna granskning av Skolinspektionen (2016) intervjuades även ungdomar inom aktivitetsansvaret, de beskriver att det har varit betydelsefullt när kommunerna kontaktat dem. I resultatet framkommer vikten av ett positivt bemötande av personal i skolan. Genom ett gott bemötande kan det stärka elevernas känsla och tro på sig själva om sina framtidsmöjligheter, medan dåligt bemötande kan orsaka negativa konsekvenser eller studieavbrott.

7

2.2. Övergången från studieavbrott

I en undersökning av Bloom (2010) granskas program och riktlinjer som är konstruerade för ungdomar som är behov av att förbättra utbildningsresultat. På vilket sätt ges stöd till ungdomarna för att förbättra deras utbildningsnivå och möjligheter på arbetsmarknaden. Bloom (2010) beskriver att forskningsresultatet om effektivitet visat sig tämligen tunn av det så kallade “ andra chans” programmen som grunda sig på en kombination av rådgivning, sysselsättning, utbildning och sociala tjänster. Han beskriver elva utbildnings- eller sysselsättnings inriktade program som är utformade för att stödja avhoppare från gymnasiet och har genomfört strikta utvärderingar under de senaste 30 åren. Några av dessa program förväntade sig betald praktik, medan andra koncentrerade sig mer på arbetsträning eller utbildning. Programmen som erbjöd betalda arbetsmöjligheter ökade markant i form av sysselsättning eller resultat på kort sikt, men ingen av de studier som observerade deltagarna i mer än ett år fann framsteg inom det ekonomiska tillståndet. För att kunna förbättra effektiva

program för avhoppare föreslår Bloom (2010) att nuvarande insatser och

arbetsmarknadsrelaterade program ska förbättras och på samma gång utveckla och pröva nya metoder för att kunna stärka det lokala systemet. Vikten att identifiera och sprida strategier för att engagera ungdomar som är i stort behov av stödet och osannolikt kan gå med i program betonas tydligt av Bloom (2010). På det vis kan ungdomar som inte deltagit i någon form av program eller inte är motiverade för studier erbjudas betalt arbete för att komma närmare arbetsmarknaden. Vidare påtalar han att erbjuda betalt arbete till ungdomar kan bidra med ökad motivation och det kan även förbättra ungdomarnas möjligheter i framtiden.

2.3. Förändring inom organisation påverkar personal

I en undersökning genomförd i Sverige analyserades styrning, kontroll och ansvar mot tre verksamheter i offentlig sektor. Organisationen skola lyfts i studien vilket ansluts delvis till ämnet i studien. Det framkom i undersökningen att många förändringar inom verksamheter och organisationer har förekommit under de senaste decennierna. Det redovisas att styrning har stor en påverkan vid reglering på organisationer och verksamheter. Om styrningen bestämmer sig för att reglera organisationer eller verksamheter påverkar det också berörd

8

personal. Det innebär att personalens arbetssätt ska bedrivas utifrån vad styrningen beslutat. Det resulterar till att de berörda ska följa de nya direktiven och fullfölja de nya arbetsuppgifterna som bestämt. En förändring sker och de berördas nuvarande arbetssätt påverkas av detta, vilket resulterar till att omställning sker för de som arbetar (Lennart G Svensson, 2011).

2.4. Sammanfattning

Sammanfattningsvis framkommer det brister i kontakten med ungdomar som gjort avbrott från gymnasiet (Skolinspektionen, 2016). Vikten av kontinuerlig kontakt med ungdomarna är viktig, och även bemötande från personal är betydelsefullt för ungdomarna. Eftersom det kan stärka ungdomarnas självkänsla och öka möjligheterna att förbättra framtidsutsikter. De program som framkommer för ungdomarna som gjort avhopp från studier påvisar Bloom (2010) att det bör förbättras och effektiveteras för det lokala systemet. Att identifiera ungdomar och erbjuda strategier anses vara i störst behov för ungdomarna för att etablera sig på utbildnings- och arbetsmarknaden. Vidare redovisas hur styrning påverkar personal och deras arbetsätt när en organisation eller verksamhet regleras exempelvis på en skola. Detta kan relateras till min studie då syfte är att ta reda på hur de yrkesverksammas arbetssätt har förändrats sedan den nya lagändringen. Den tidigare forskningen som presenteras kan relateras till min studie då det yrkesverksamma arbetar med ungdomar som avbryter sina gymnasiestudier. Det krävs en förståelse av ungdomarna inom det kommunala aktivitetsansvaret för att kunna erbjuda lämpliga insatser. Därför har tidigare forskning om individuella åtgärder tagits med.

9

3. Teoretiska utgångspunkter

I detta kapitel redogörs det olika teoretiska begrepp som används för att analysera det empiriska materialet. Hodkinson och Sparkes (1997) har utformat karriärteorin Careership som beskriver människans livshistorier och jag har valt att ta med begreppen strukturerad brytpunkt och själv-initierad brytpunkt från teorin. Hodkinson och Sparkes (1997) har använt sig av Bourdieus begrepp fält och kapital som kommer att beskrivas. Begreppen kommer att kopplas till den nya lagändringen som de yrkesverksamma inom aktivitetsansvaret genomfört och de insatser som finns för ungdomarna som ingår i aktivitetsansvaret.

3.1. Fält

Hodkinson och Sparkes (1997) använder sig av Bourdieus (1992) begrepp fält. Fält kan liknas vid en spelarena som består av aktörer, organisationer, eller institutioner som förenas genom ett gemensamt intresse. I fälten skapas särskilda normer och värderingar som utgör en grund till de spelregler som gäller i fältet. Inom dessa fält har varje aktör specifika kapital som kan bevaras eller förändras. Ett specifikt kapital har ett värde inom det fältet aktören spelar i. Därför består varje fält av aktörer med mindre kapital och andra med större kapital. I vissa fält kan en aktör med mindre kapital uteslutas från fältet och får söka vidare i andra fält för att öka sitt kapital och bli en starkare aktör. Ett exempel kan vara ett fält som består av en gymnasieskola. Här finns elever, lärare och rektorer. Dessa är då aktörer med olika kapital. En rektor kan ha större kapital då den har en högre position och kan styra över de andra aktörerna inom fältet. Medan en lärare har mindre kapital än rektorn men större kapital än eleverna då läraren sätter betyg och för undervisningen för eleverna. I detta fält har eleverna minst kapital och skulle någon få för lite kapital kan den uteslutas från fältet, alltså från gymnasieskolan. Då får eleven söka sig till ett nytt fält, i detta fall som berör min studie till kommunala aktivitetsansvaret för att bli en starkare aktör (Bourdieu 1992).

10

3.2. De fyra kapitalen

Det finns fyra former av kapital enligt Bourdieu (2007). Det är socialt, kulturellt, ekonomiskt och symboliskt kapital. Varje kapital har ett värde som kan utnyttjas på olika sätt och kommer beskrivas här nedan.

Socialt kapital kan handla om relationer mellan individer som finns i ett angivet fält. De

relationer som skapas i fältet kan utbytas mot symboliska eller materiella byten. Varje individ måste spendera resurser och tid för att kunna behålla värdet av sitt sociala kapital. Värdet av det sociala kapitalet kan grundas på vad för kontaktnät individen är medlem i. För att behålla värdet så måste det kontaktnätet individen är medlem i underhållas. Summan av medlemmarnas ekonomiska, kulturella och sociala kapital bestämmer värdet på individens sociala kapital (Bourdieu 2007).

Kulturellt kapital kan delas in i två olika former. Den ena formen benämns för ett

objektifierat tillstånd som innebär att det kulturella kapitalet påverkas av specifika kulturella produkter som användning av böcker, information, konst och så vidare. Den andra formen benämns för ett institutionaliserat tillstånd och innebär ett utbildningskapital. Det betyder att det kulturella kapitalet påverkas av utbildningskompetenser eller akademiska meriter (Bourdieu 2007).

Jag kommer att använda mig av båda formerna av kulturellt kapital i studien då det objektifierade tillståndet kan förklara hur de yrkesverksamma inom kommunala aktivitetsansvaret har delat med sig av information, böcker, filmer, reklamblad eller annan typ av kulturell produkt för att utföra en insats till ungdomarna. Det institutionaliserade tillståndet kan förklara hur de yrkesverksamma arbetar utifrån ungdomens utbildningskapital då ungdomarna trots allt hoppat av skolan och söker sig vidare.

Ekonomiska kapital kan handla om pengar och tid. Det ekonomiska kapitalet används

därför konstant i jämförelse med det kulturella och sociala kapitalet. Det ekonomiska kapitalet varierar också mer beroende på hur de andra kapitalen förhåller sig till varandra och kan förvandlas om till ett annat kapital. Du kan till exempel spendera mer tid att umgås med vänner för att öka värdet på det sociala kapitalet samtidigt som du använder av det ekonomiska kapitalet. Det kan också vara tvärtom att använda sitt sociala kapital för att öka värdet på ditt ekonomiska kapital. Till exempel att använda sitt nätverk för att få ett arbete. På så sätt förvandlas värdet för de olika kapitalen. Individen investerar i de olika kapitalen och varje investering kostar pengar och tid (Bourdieu 2007).

11

kapitalformerna. Ett kapital blir symboliskt när dess värde erkänns av andra aktörer inom samma fält. En aktör inom en viss kontext behöver erkänna kapitalet och ge det ett värde för att det ska bli symboliskt. Därmed kan det symboliska kapitalet ha ett värde i en viss kontext och i en annan kontext inget värde alls (Bourdieu 1994). Ett exempel kan vara om en individ har en juristexamen som är en form av kulturellt kapital. Den examen är verksamt som symboliskt kapital i näringslivets fält men inte i restaurangens fält.

Samtliga kapital kommer att användas i studiens analys för att besvara frågorna hur de yrkesverksamma ser på insatserna inom det kommunala aktivitetsansvaret och hur de beskriver den nya lagändringen. Kapitalen kan kopplas till studien då ungdomarna har olika kapital inom olika fält. Ungdomen har uteslutits på ett eller annat sätt från skolans fält och hamnar hos det kommunala fältet där yrkesverksamma inom aktivitetsansvaret ska hjälpa dem vidare till nya fält för att inte hamna i utanförskap. Både begreppet fält och kapital passar väl in studiens syfte och därav valts för att kunna analysera det empiriska materialet.

3.3. Brytpunkter

Hodkinson och Sparkes (1997) beskriver att det sker olika brytpunkter i livet som påverkar individers karriärval eftersom att människan utvecklas under de olika brytpunkterna. Det beskrivs att det finns orsaker som påverkar att en brytpunkt sker hos människan. En strukturerad brytpunkt innebär att individen genomgår en brytpunkt som är påtvingad. Det eftersom att en kommun kan ha en struktur såsom en lag tillämpad inom en verksamhet eller organisation. Det medför att berörda individer måste handla utifrån lagen och det innebär att de anställda genomgår en strukturerad brytpunkt. Det eftersom deras arbetssätt förändras för att de ska bedriva sitt arbete utifrån den nya lagen och då genomgår människan en strukturerad brytpunkt (Hodkinson och Sparkes, 1997).

När individen själv får hantera och bestämma om beslut ska vidtas blir denna brytpunk själv-initierad (Hodkinson och Sparkes, 1997). Detta kan anslutas till forskningsområdet eftersom de yrkesverksamma enligt Skolverket (2016) själva ska utforma arbetet och hjälpa ungdomarna.

12

3.4. Sammanfattning

För att kunna förstå informanternas perspektiv på hur insatserna inom det kommunala aktivetsansvaret ser ut och hur den nya lagändringen påverkat deras arbetssätt kommer Hodkinson och Sparkes karriärteori, Careership och Bourdies begrepp fält och kapital användas i studien. Teorin beskriver begreppet brytpunkter, som kan anslutas till studien eftersom att en förändring i form av en lagändring sker i en organisation. Begreppen fält och kapital kommer att användas i min studie då de insatser som erbjuds kan ske i olika fält och varje fält erbjuder olika sorters kapital som kan hjälpa ungdomen.

13

4. Metod

I detta kapitel presenteras metoder som använts för att besvara frågeställningarna. Kapitlet inleds med metodval, urval, databearbetning, kontakt med informanterna, hur intervjuerna genomfördes, analysmetod samt etiska ställningstaganden. Detta för att ge en förståelse för beslutet av vald metod.

4.1. Val av metod

Syftet med undersökningen är att granska hur yrkesverksamma inom det kommunala aktivitetsansvaret arbetar med målgruppen sedan lagändringen. En kvalitativ forskningsmetod valdes eftersom intervjupersonernas upplevelser var relevant för studien. För att kunna uppfylla syftet var det relevant med kvalitativ metod i undersökningen. Brinkmann & Kvale (2014) menar att en kvalitativ metod ger mer information på intervjupersonens erfarenheter, upplevelser samt vad de tycker är viktigt. Genom personliga intervjuer har jag fått mer ingående information, vilket ger större djup för att kunna besvara frågeställningarna. Denna metod gör det lättare att gå på djupet och det ger en bättre förståelse om informanternas egna åsikter. Fördelen av metoden är att forskaren kan ställa följdfrågor och få kompletterande svar och samtidigt precisera ämnesområdet som minimerar missförstånd och feltolkningar. Kvalitativ metod är en teknik som fångar upp informanternas egna erfarenheter och personliga åsikter, vilket är relevant inom undersökningsområdet. Nackdelen med val av metod är att tillförlitligheten minskar och frågorna kan vara ställda utifrån valda teoriers perspektiv. Jag som intervjuare kan vinkla frågorna utifrån de teorier som valts ut och påverka svaret (Brinkmann & Kvale 2014).

14

4.2. Urval

Syftet i den här studien är att undersöka hur yrkesverksamma arbetar med det kommunala aktivitetsansvaret sedan lagändringen. När jag skulle göra avgränsningen för vilka yrkesverksamma inom kommunala aktivitetsansvaret jag skulle fokusera på valde jag att utgå från tre närliggande småkommuner i Skåne. Intresset för fokusområdet uppstod när jag blev erbjuden en tjänst att arbeta med kommunala aktivitetsansvaret. Utifrån ett yrkesmässigt kontaktnät kontaktades de ansvariga inom kommunala aktivitetsansvaret i samtliga kommuner. Detta kan ses utifrån ett bekvämlighetsurval enligt Larsen (2009) eftersom avgränsningen utfördes utifrån yrkesmässigt kontaktnät. Kontakten med informanterna påbörjades via telefon och vid samtalen valde samtliga informanter att delta i undersökningen. Vidare bestämdes tidpunkt och datum för att kunna genomföra intervjuerna. Jag informerade att följdfrågor kan ställas under intervjun, och fick ett godkännande av samtliga informanter. Urvalet skedde enligt självselektion då samtliga informanter själva valde att frivilligt delta i undersökningen (Larsen 2009). Eftersom fåtal yrkesverksamma finns inom det kommunala aktivitetsansvaret i de tre samtliga kommuner kunde inte jag välja ut deltagare för studien, men positivt nog ville samtliga delta i undersökningen. Personerna som intervjuades kommer att kallas för informanter i studien. Varje informant presenteras kort i resultatet för att få en djupare förståelse om vilka de är och dess bakgrund.

4.3. Datainsamling

Det empiriska materialet samlades in genom intervjuer. Utifrån studiens frågeställningar och syfte valdes semistrukturerade intervjuer. Vilket innebär att de strukturerade frågorna används som en manual under intervjuns gång. Larsen (2009) beskriver för att få en djupare inblick och mer information av informanterna är bestämda frågor, samt semi-strukturerade intervjuer, mest relevanta i undersökningar. Intervjupersonerna får möjlighet att svara fritt om sina upplevelser och åsikter. Metoden valdes för att få en helhetsbild om deras upplevelser och erfarenheter samt större djup. Frågor strukturerades upp i en intervjuguide (se bilaga) utifrån forskningsfrågor och studiens syfte. För att få mer uppfattning om intervjupersonernas bakgrund och upplevelser tidigare valde jag att ställa dessa frågor först. Detta för att få en

15

inblick om hur länge de arbetat inom det kommunala aktivitetsansvaret. Under intervjun följdes den uppställda ordningen på frågorna i intervjuguiden. För att få djupare information och besvara frågeställningarna ställdes följdfrågor. Enligt Kvale och Birkmann (2014) kan följdfrågor ställas under intervjun för att kunna bredda sitt undersökningsområde och få mer information som kan vara relevant och användbar inom forskningsområdet. Intervjuerna spelades in med mobiltelefon och transkriberades. Intervjuerna genomfördes på varje informants arbetsplats. Varje intervju tog cirka 20-30 min och de genomfördes enskilt i ett mindre samtalsrum.

4.4. Analysmetod

Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades. Det transkriberade materialet har analyserats utifrån det Larsen (2009) kallar innehållsanalys. En innehållsanalys går ut på att kategorisera och tematisera det empiriska materialet som undersökningen fått in av informanterna. På så sätt kan den textmängd från transkribering delas in i mönster, likheter och skillnader. Resultatet kopplades sedan till teori och tidigare forskningen i analysdelen för att analysera och få fram ny kunskap. Denna analysmetod valdes utifrån syfte och frågeställningarna i undersökningen då informanternas upplevelser och åsikter förmedlas.

4.5. Etiska riktlinjer

Som Kvale och Birkman (2014) beskriver är det viktigt att genomföra en diskussion om etiska överväganden. Jag har valt att utgå från de forskningsetiska principerna enligt Vetenskapsrådet (2002). De fyra grundläggande krav som tagits hänsyn av är: Samtyckekrav, konfidentialitetskrav, nyttjandekrav och informationskrav. Dessa rättigheter informerades innan intervjuerna genomfördes för att informanterna skulle bli medvetna om vilka rättigheter de har.

Samtyckeskravet: För att uppfylla samtyckekravet informerades informanterna vid

intervjun frivilligheten att delta i undersökningen. Vidare berättade jag om rätten att kunna avbryta deltagandet i samtalet, och att frågor inte behöver besvaras om de inte vill

16

(Vetenskapsrådet, 2002). Informanterna blev informerade om att intervjuerna skulle spelas in men att materialet enbart är till för studien och efter transkribering kommer materialet raderas. Vidare kommer informanternas namn att anonymiseras genom fiktiva namn.

Konfidentialitetskrav: Jag informerade att personuppgifter i undersökningen behandlas med

sekretess och att obehöriga inte kan ta del av dem. Uppgifterna kommer anonymiserats i studien genom att benämna informanterna med fiktiva namn (Vetenskapsrådet, 2002).

Nyttjandekrav: Innebär att det insamlade materialet endast används i forskningsändamål och

att intervjuerna enbart används för denna uppsats. Informanterna fick vid intervjun reda på att all material enbart kommer användas till denna studie (Vetenskapsrådet, 2002).

Informationskrav: Har jag kunnat uppfylla genom att informera informanterna tydligt och

begripligt syftet med studien samt vilken metod som tillämpas. Jag berättade även om de önskar ta del av studien kommer de få en kopia av uppsatsen (Vetenskapsrådet, 2002).

4.6. Validiteten och reliabiliteten

Larsen (2009) beskriver för att få en trovärdig undersökning är det viktigt att uppnå en hög reliabilitet och validitet. Kvale och Brinkmann (2014) beskriver att reliabilitet syftar på hur tillförlitlig och konsekvent forskningsresultatet påvisar. Att uppnå hög trovärdighet i en kvalitativ undersökning är en utmaning eftersom varje informant kan ge olika svar på samma fråga. Att öka antalet informanter kan skapa högre trovärdighet menar Kvale och Brinkmann (2014). Validitet innebär giltighet och relevans. För att uppnå hög validitet krävs att det insamlade empirin är relevant till undersökningen. Jag valde att använda mig av en intervjuguide där frågeställningarna är utformade efter syftet i studien för att garantera en hög reliabilitet och validitet. Samtliga informanter har fått svara fritt utifrån frågornas utgångspunkt från intervjuguiden. Eftersom personliga intervjuer genomfördes fanns möjligheten att ställa kompletterande följdfrågor för att få en djupare inblick.

17

5. Resultat

Resultatet presenteras utifrån olika temaområden för att få full förståelse och en helhetsbild utav resultatet. Syftet med undersökningen redovisas i detta kapitel utifrån informanternas resultat. Vidare benämns informanterna med påhittade tilltalsnamn för att urskilja hur de olika informanterna har besvarat frågorna.

5.1. Informanternas tidigare erfarenheter

I detta avsnitt presenteras informanternas tidigare erfarenheter, och deras bakgrund. En presentation av vad de tidigare arbetat med, och vad varje enskild informant har för utbildning.

Göran studerade till civilekonom och tidigare arbetat med olika projekt inom målgruppen. Göran har huvudansvaret inom det kommunala aktivitetsansvaret, sedan januari 2016.

Sana har lärarkandidatexamen och arbetar med det kommunala aktivitetsansvaret för att verkställa åtgärder och erbjuda behovsanpassade åtgärder för ungdomarna. Sana har arbetat med det kommunala aktivitetsansvaret sedan december 2014.

Anders har tidigare arbetat inom socialförvaltningen med inriktning barn- och utbildning och har en socionomexamen. Numera är Anders anställd med att verkställa åtgärder för ungdomar inom aktivitetsansvaret och har arbetat med detta sedan februari 2016.

Mia har studie- och yrkesvägledarexamen sedan fyra år tillbaka och har huvudansvaret över det kommunala aktivitetsansvaret sedan januari 2015. Mia har tidigare arbetat med att vägleda ungdomar i skolan och med barn av någon form av funktionshinder.

Wally har studie- och yrkesvägledarexamen sedan 13 år tillbaka och arbetar med att verkställa åtgärder inom det kommunala aktivitetsansvaret. Wally har yrkesverksammat inom aktivitetsansvaret i några år.

Maria har biologexamen och tidigare arbetat med olika projekt som berört den aktuella målgruppen. Maria arbetar med att verkställa åtgärder inom det kommunala aktivitetsansvaret

18 och har arbetat med området i två och ett halvt år.

5.2. Lagändring

I detta avsnitt redogörs hur lagändringen påverkat hur aktivitetsansvaret bedrivs i kommunerna.

Samtliga informanter beskriver att sedan lagändringen införts har arbetssättet blivit mer strikt eftersom ett tydligt krav att identifiera ungdomarna ska utföras. Samtidigt erbjuds fler insatser som huvudsakligen syftar till att ungdomarna ska återgå till studier. Det framkommer att mer behovsanpassade åtgärder erbjuds till ungdomarna. Informanterna är skyldiga att genomföra mer effektivt arbete genom att identifiera och ha ständig kontakt med ungdomarna. Det framkommer att en tydligare struktur finns av uppsökandet av ungdomarna inom aktivitetsansvaret. Uppgifter om vilka åtgärder som ungdomarna deltar i redovisas i en modell. I modellen redovisas till exempel om de har återgått till studier eller påbörjat någon form av sysselsättning. I dokumentationen ska det framgå vad för sysselsättning som påbörjats, samt vilken åtgärd eller insats som genomförts för att nå den enskilde ungdomen.

Fokuset är att erbjuda mer individuella åtgärder för ungdomarna och vi måste fånga upp allt fler ungdomar och i första hand få tillbaka dem att återgå studier.

(Mia 2016)

Göran beskriver att det kommunala aktivitetsansvaret är numera är en enskild verksamhet i kommunen. Tidigare har föregångaren till det kommunala aktivitetsansvaret, som då kallades det kommunala informationsansvaret, bedrivits av studie- och yrkesvägledare från arbetsförmedlingen. Sedan lagändringen 1 januari 2015 övergick aktivitetsansvaret till en egen enhet i kommunen. Det bestämdes att en huvudansvarig skulle bedriva det kommunala aktivitetsansvaret. Syftet med aktivitetsansvaret är att uppsöka de ungdomar som omfattas av aktivitetsansvaret.

I en annan kommun beskriver Anders att han inte vet hur ansvaret såg ut innan lagändringen. Wally har tidigare arbetat med aktivitetsansvaretansvaret och sedan lagen trätt i kraft har en inte större förändring skett. Ett mer effektivt arbete har förtydligats av ledningen och aktivitetsansvaret har skyldighet att föra dokumentation om vilka åtgärder ungdomarna

19 genomfört.

Sana beskriver att den nya lagändringen uppfattas som förtydligande att erbjuda individuella åtgärder för den enskilde ungdomen. Sana berättar att uppsökningen av ungdomarna har ökat inom aktivitetsansvaret. Samtliga informanter beskriver att kommunerna har ett mer tydligt ansvar att samverka med andra verksamheter samt att identifiera ungdomarna som står i utanförskap och erbjuda en behovsanpassade åtgärder. Maria och Mia anser att det skett en förändring eftersom mer individsanpassade insatser erbjuds samt behovsanpassade åtgärder för ungdomar vid behov. De stöttar och uppmuntrar ungdomarna att främst återgå till studier beskriver Maria. Samtliga informanter ser positivt på den nya lagen eftersom den är mer uppstyrd och det ställs krav på att ungdomarna erbjuds rätt hjälp.

5.3. Arbetet med målgruppen efter lagändringen

I denna del beskrivs hur informanterna planerar och utför sitt arbete i de undersökta kommunerna efter lagändringen. De redogör hur uppsökningen av ungdomarna sker, samt hur de får kontakt med personer som berör målgruppen. De beskriver vilka insatser de använder för att kontakt ska fås med de berörda inom aktivitetsansvaret och vilka insatser som erbjuds för målgruppen.

Samtliga informanter beskriver att de skickar ut formella brev, sänder textmeddelanden samt ringer till de berörda ungdomarna inom aktivitetsansvaret för att en kontakt ska kunna etableras. De beskriver att i brevet de skickar ut, följer ett returkuvert med eftersom ungdomen ska kunna få möjlighet att svara gratis. I returkuvertet ska ungdomen beskriva vad för sysselsättning individen har samt om hen vill bli kontaktad av aktivitetsansvaret.

Informanterna beskriver att de förväntar sig svar tillbaka av ungdomarna. Om en kontakt nås, erbjuds vidare hjälp och vägledning för den enskilde ungdomen. Därefter stäms träff med den enskilde ungdomen, samt vårdnadshavare för de som är under 18 år. Anders, Göran, Mia och Wally beskriver att de erbjuder studie- och yrkesvägledningssamtal med ungdomarna.

Samtliga informanter beskriver att de har ett ansvar från kommunen att försöka nå så många ungdomar som möjligt i aktivitetsansvaret. Ungdomar som inte är redo för gymnasiala studier kan bli hänvisade till folkhögskolan eftersom att de erbjuder studiemotiverade kurser.

20

5.4. Kommunernas samarbete med verksamheter

I denna del redogörs vilka avtal aktivitetsansvaret deltar i, i de undersökta kommunerna. Informanterna beskriver att de har fått ett samarbete med arbetsförmedlingen och folkhögskolan, samt socialförvaltningen i en av kommunerna. De beskriver vad för åtgärder projekten erbjuder och vad projekten kan bidra med för ungdomarna.

Samtliga informanter beskriver att det kommunala aktivitetsansvaret har ett samarbete med projekten som arbetsförmedlingen bedriver. Aktivitetsansvaret har också kontakt med socialförvaltningen beskriver Mia, eftersom vissa ungdomar har en anknytning med denna organisation. Mia berättar om ungdomar som har sämre hemförhållande blir kopplade med socialförvaltningen.

De följande informanterna beskriver att de har ett avtal med DUA (som är ett regeringsuppdrag för att främja samverkan mellan stat och kommun) som ingår i en finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. Samtliga informanter arbetar aktivt med DUA som i sin tur kan stötta och hjälpa ungdomarna. Samtliga informanter beskriver att det finns många ungdomar som vill delta i det de erbjuder, eftersom vissa ungdomar vill ha hjälp och stöd som dessa kan hjälpa dem med att få. Det är relevant för de yrkesverksamma inom det kommunala aktivitetsansvaret att hänvisa vidare de ungdomar som har det behovet.

Som Göran beskriver så har vissa ungdomar inom aktivitetsansvaret någon form av problematik.

Men en del har haft bekymmer. Dom har ju en dålig erfarenhet av skolan, kanske lider av någon dålig typ av ADHD eller något sådant där som det har varit svårt att den ordinarie skolan inte funkar för dem.

(Göran 2016)

Göran beskriver också att DUA arbetar med ungdomar som har psykiska besvär eller har en svår bakgrund som påverkat deras handlingar att göra avbrott från skolan.

Samtliga beskriver att folkhögskolan är en aktör de samarbetar med inom aktivitetsansvaret. Ungdomar som inte är redo för gymnasiala studier kan bli hänvisade till folkhögskolan eftersom att de erbjuder studiemotiverande kurser.

21

5.5. System och arbetssätt

Det framkommer i resultatet hur informanterna får information om berörda ungdomar i det kommunala aktivitetsansvaret. De beskriver hur de arbetar utifrån de riktlinjer som bör följas, och hur det bör organiseras på vilket sätt de bör uppsöka ungdomarna inom aktivitetsansvaret. Informanterna beskriver även hur all information ska dokumenteras och registreras.

Samtliga informanter beskriver att de hjälper de berörda ungdomarna att komma i kontakt med DUA, samt folkhögskola i kommunerna. Anders, Göran och Mia betonar att det är viktigt att ansvariga inom aktivitetsansvaret stöttar ungdomarna så att de blir motiverade att delta. De som fyllt 20 år eller återgår till gymnasiala studier blir längre inte aktuella för det kommunala aktivitetsansvaret.

Göran, Wally, Anders och Mia arbetar med att registrera, dokumentera och identifiera de berörda ungdomarna som är inskrivna inom det kommunala aktivitetsansvaret. Anders beskriver att de registrerar i modellen vilka aktiviteter eller åtgärder ungdomarna deltar i. Informanterna beskriver även att de ska redogöra till Statistiska Centralbyrån vad för åtgärder som vidtagits för ungdomarna. Det ska dokumenteras när åtgärden påbörjades, samt när åtgärden avslutades för ungdomarna inom aktivitetsansvaret. Wally beskriver att i dokumentationen ska det redovisas om vilka åtgärder som genomförts för ungdomarna inom aktivitetsansvaret. Om ungdomarna har återgått till studier, praktik, arbete eller annan åtgärd så ska det finnas med i dokumentationen.

Samtliga informanter beskriver att modellen bör användas eftersom kommunen anser att de ska föra dokumentation och registreringar om ungdomarna som omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret. Informanterna beskriver att ungdomar som gör studieavbrott eller inte påbörjar en gymnasieutbildning, registreras automatiskt in i modellen.

5.6. Sammanfattning

I resultatet framgår informanternas tidigare erfarenheter och bakgrund. Det framkommer i resultatet hur informanternas uppfattning och tolkning om den nya lagändringen samt hur aktivitetsansvaret bedrivs efter lagen tillämpats. En del informanter upplever ingen större förändring medan vissa upplever det som tydligare och mer aktivt arbete. Vidare visar

22

resultatet att samtliga kommuner har samma upplägg hur aktivitetsansvaret bör bedrivas. Samtliga informanter beskriver att de ska kontakta ungdomarna inom aktivitetsansvaret utifrån kommunernas styrning. I resultatet framgår det om vilka insatser de olika kommunerna har inom aktivititetsansvaret samt vilka samarbeten aktivitetsansvaret har med olika verksamheter och organisationer. De insatser som erbjud är studiemotiverande kurser, praktikplatser, psykiskt stöd, gymnasiestudier och anställning. Dessa insatser erbjuds på arbetsförmedlingen, socialförvaltningen och folkhögskola.

23

6. Analys

I detta kapitel används Hodkinson och Sparkes (1997) begrepp brytpunkter och Bourdieus (1992) begrepp fält och kapital för att analysera resultatet. För att svara mot studiens syfte och besvara frågeställningar med hjälp av de tidigare begrepp som presenteras under teoretiska utgångspunkter och den tidigare forskning som används i min studie. Analysen har tematiserats i olika områden. De teman som skapats är de olika fälten, brytpunkten och det kommunala aktivitetsansvaret som fält. Syftet med studien är att se hur de ansvariga inom det kommunala aktivitetsansvaret arbetar med ungdomarna samt hur de beskriver den nya lagändringen.

6.1. De olika fälten

Informanterna beskriver de olika insatser som ungdomarna genomgår. De insatser informanterna beskriver är arbetsförmedlingen, folkhögskolan och socialförvaltningen. Dessa insatser finns i olika organisationer och myndigheter och kan relateras till olika fält med olika aktörer. Varje fält har ett symboliskt kapital som avgör hur vida aktörens sociala-, kulturella- och ekonomiska kapital erkänns som ett värde inom fältet. Ungdomarna är aktörer som kan hamna i de olika fälten med hjälp av de yrkesverksamma inom kommunala aktivitetsansvaret. Informanterna beskriver att ungdomarna som hoppat av gymnasieskolan har risk att hamna i utanförskap, vilket Skolverket (2014) också påvisar. Därmed utesluts ungdomarna från fältet av olika anledningar. Av den orsaken vill de yrkesverksamma hjälpa till genom att visa och informera om de insatser som finns. Varje insats ska hjälpa ungdomen att investera i sina kapital för att inte uteslutas från fältet.

Inom arbetsförmedlingens fält kan ungdomarna skapa sig ett ekonomiskt- och socialt kapital med hjälp av praktikplatser eller anställningar. Informanternas arbetsuppgift är att ge ungdomarna en sysselsättning och kan med hjälp av arbetsförmedlingen och dess aktörer hjälpa ungdomarna att hamna i ett nytt fält. De yrkesverksamma ser arbetsförmedlingen främst som ett sätt för ungdomarna att skapa sig ett bättre värde i det ekonomiska kapitalet.

24

En anställning skulle göra ungdomen sysselsatt och med en bättre ekonomi. En anställning skulle också hjälpa ungdomen att träffa ett nytt nätverk.

Inom folkhögskolans fält kan ungdomarna skapa sig mer kulturellt kapital, ett så kallat utbildningskapital. Enligt informanterna kan ungdomarna läsa studiemotiverande kurser vilket gör att de investerar i sitt kulturella kapital. Genom att öka sitt kulturella kapital ökar möjligheten att ungdomarna väljer att gå tillbaka till gymnasieskolans fält och avsluta sina studier. På det vis ser de yrkesverksamma folkhögskolornas fält och aktörer som en insats som kan få ungdomarna att öka sin motivation och avsluta sina gymnasiestudier. Enligt Bourdieu (1992) kan ungdomarna öka sitt kulturella kapital inom skolans fält som gör att de kan avsluta sina studier om de väljer att investera i det. Det krävs att ungdomen investerar tid för att få ett högre värde i sina kapital, i detta fall främst det kulturella kapitalet.

I socialförvaltningens fält kan ungdomarna skapa sig ett mer socialt kapital. Enligt informanterna kan ungdomar som har ett sämre hemförhållande eller sämre uppväxt där ungdomen inte fått stöd eller hjälp hemifrån få hjälp av socialförvaltningen. Informanterna ser socialförvaltningen som en insats där dess aktörer kan hjälpa ungdomarna att investera främst i sitt sociala kapital. Ungdomarna kan få ett ökat värde på sitt sociala kapital och känna sig mer givande genom att få den stöd och hjälp av aktörerna inom fältet. Enligt Bourdieu (1992) kan du omvandla ditt kapital till andra kapitalformer. Därmed kan det sociala kapitalet omvandlas till kulturellt- eller ekonomiskt kapital. På så sätt ser de yrkesverksamma denna insats som en start för vissa ungdomar att komma tillbaka till skolans fält eller eventuellt ut i arbetsmarknaden.

6.2. Brytpunkten

Som Hodkinson & Sparkes (1997) beskriver att om exempelvis ett visst samhälle påverkar berörande individer att genomgå en förändring, leder det till att individerna genomgår en brytpunkt som är strukturell. Det innebär att brytpunkten blir påtvingad för människan och därefter måste den vidtas. Begreppet förknippas till informanterna eftersom att de genomgår en strukturerad brytpunkt. Ansvariga inom aktivitetsansvaret ska bedriva verksamheten utifrån nya riktlinjer och verktyg samt ta hänsyn utifrån kommunernas styrning. Detta kan även kopplas an till tidigare forskning om hur styrning påverkar personal vid reglering av

25

verksamhet eller organisation. Informanternas svar redovisar att sedan lagen tillkommit, ska ansvariga arbeta mer ihärdigt och effektivt med ungdomarna. En informant beskrev att numera är det viktigt att fånga upp allt fler ungdomar, och erbjuda dem att återgå till studier. Sedan lagen blivit tillämpad beskriver en informant att tydligare ramar och regler bör följas inom aktivitetsansvaret för att ett mer strukturerat arbete ska tillgå, samt att administrativt arbete ska genomföras. Att föra dokumentation om målgruppen i ett system, redovisas i resultatet. Kommunernas styrning klargör att modellen ska användas för att fylla i dokumentation om ungdomarna. Där vidtar samtliga informanter brytpunkt i arbetssättet, eftersom ett administrativt arbete ska tillgå i arbetet. Det visas i studien att informanterna inte har något val att kunna påverka denna brytpunkt eftersom den är påtvingad och det måste fullföljas. Det innebär att informanterna bör följa det nya arbetssättet och den struktur styrningen begär.

6.3. Det kommunala aktivitetsansvaret som fält

Det kommunala aktivitetsansvaret är ett fält där studiens informanter arbetar utifrån regeringens uppdrag att hjälpa ungdomar mellan 16 och 20 år som hoppat av skolan och som inte har fått någon hjälp. De yrkesverksamma arbetar i kommunens fält som samverkar med andra fält, alltså organisationer och myndigheter. Informanterna beskriver hur de upplever samarbetet och det skiljer sig från kommun till kommun. Informanterna beskriver den nya lagändringen av regeringen positivt och en skillnad har skett. Den påtvingade brytpunkten har inte varit en annorlunda upplevelse mer än att informanterna behöver arbeta mer administrativt och effektivt samt fått tydligare mål med ungdomarna. Informanterna använder sig mer av insatserna arbetsförmedlingen, socialförvaltningen och folkhögskolan för att eventuellt hjälpa eleverna att få en sysselsättning. Därför blir aktörerna inom det kommunala fältet få för ungdomarna och deras kapital får inte mycket större värde förrän de hamnar i ett annat fält. Informanternas arbetssätt är egentligen att få ett godare samarbete med de andra fälten för att en insats för ungdomen ska bli värdefull.

26

6.4. Sammanfattning

I analysen används Bourdieus begrepp fält och kapital för att beskriva hur de yrkesverksamma inom kommunala aktivitetsansvaret ser på de insatser ungdomarna blir erbjudna. Insatserna som används är arbetsförmedlingen, socialförvaltningen och folkhögskolan. Dessa tre insatser är tre fält med aktörer som kan bidra till olika kapital och minska utanförskap för ungdomen. Kommunala aktivitetsansvaret kan använda arbetsförmedlingen som ett fält där ungdomen kan öka sitt ekonomiska kapital genom en anställning. Folkhögskolan kan användas som ett fält där ungdomen kan öka sitt kulturella kapital genom studier och socialförvaltningen kan användas som ett fält för att öka det sociala kapitalet med hjälp av nya kontakter. I analysen beskrivs även hur de yrkesverksamma inom kommunala aktivitetsansvaret har genomgått en strukturerad brytpunkt, eftersom de blivit påtvingade att ändra sitt arbetssätt utan att kunna påverka på grund av den nya lagändringen. Det nya arbetssättet innebär mer administration och mer samarbete med de olika fälten. Därför blir aktörerna inom det kommunala fältet få för ungdomarna och deras kapital får inte mycket större värde förrän de hamnar i ett annat fält.

27

7. Diskussion

Syftet med studien är att undersöka hur de ansvariga inom aktivitetsansvaret arbetar med ungdomarna efter den nya lagändringen. I detta kapitel diskuteras studiens resultat och analys utifrån de teorier och metoder som valts. Kapitlet är indelat i fyra rubriker: resultatdiskussion,

analysdiskussion, teoridiskussion och metoddiskussion.

7.1. Resultatdiskussion

Utifrån resultatet beskriver informanterna den nya lagändringen positiv eftersom arbetssättet med målgruppen har blivit mer effektiv. På de viset har ansvaret blivit striktare genom att inte låta ungdomarna falla mellan stolarna, utan att uppsöka varje individ. Hodkinson & Sparkes (1997) beskriver att informanterna genomgår en strukturell brytpunkt eftersom de ska ta ansvar och fånga upp alla ungdomar genom att erbjuda individuella vägledningssamtal. Jag uppfattar att arbetssättet för samtliga informanter har påverkats av lagändringen eftersom alla måste redogöra sekretesshandlingar om målgruppen till kommunen. Vidare beskriver informanterna att ungdomarna erbjuds fler motiverande samtal eftersom insatserna har ökat. Rapporten av skolinspektionen (2016) som redovisas i kapitlet tidigare forskning visar på att kommuner behöver förbättra bemötandet utifrån ungdomarnas behov. Vilket delvis presenteras i mitt resultat eftersom en informant beskriver att bemötandet utifrån ungdomarnas behov inte alltid tillmötesgås. Här finns en utvecklingsmöjlighet som förhoppningsvis den nya lagändringen kan påverka bemötandet positivt framöver. Vidare visar studien av Bloom (2010) att det finns utvecklingsområden av de så kallade ”andra chans” programmen som syftar till att hjälpa och stödja ungdomar som gjort avhopp från gymnasiet. Vilket jag anser kan motsvara det kommunala aktivitetsansvaret i Sverige. Det framkommer i resultatet att utvecklingsområden finns för att kunna hjälpa och stötta ungdomar som avbrutit sina studier. Lennart G Svenssons (2011) studie visar på hur styrningen kan påverka personal att ändra deras arbetssätt. Informanterna beskriver att sedan lagändringen blev tillämpad, blev det uppstyrt att ansvariga skulle bedriva aktivitetsansvaret

28

med att marknadsföra verksamheten mer i kommunen, med syfte för att nå berörande ungdomar. Det innebär att ansvariga inom kommunala aktivitetsansvaret får nya arbetsuppgifter och fler utvecklingsområden. Här finns nya områden att forska vidare på.

7.2. Analysdiskussion

I analysen redogörs hur de yrkesverksamma inom det kommunala aktivitetsansvaret arbetar med ungdomarna och hur deras arbetssätt har påverkats av den nya lagändringen. Analysen redogörs främst med studiens teoretiska begrepp som fält, kapital och brytpunkter. När det gäller den tidigare forskningen finns det få undersökningar inom detta ämnesområde. Det gör denna studie svår att analysera över vad tidigare forskning presenterat. Jag skulle vilja ha mer forskning om det kommunala aktivitetsansvaret för att kunna koppla an till min studie och utföra en mer omfattande analys där tidigare forskning kan jämföras. Den forskningen som presenteras är Skolinspektionens rapport från 2016 vilket är en relativ ny rapport. Det kan vara ett tecken på att detta ämnesområde håller på att undersökas och förhoppningsvis kan leda till fler studier. Min studie och analys har medfört ny kunskap till ämnesområdet om hur de ansvariga inom kommunala aktivitetsansvaret ser på de insatser som utförs.

7.3. Teoridiskussion

I studien har jag använt Bourdieus (1992) begrepp fält och kapital samt Hodkinsons och Sparkes (1997) begrepp strukturerad brytpunkt och själv-initierad brytpunkt. Teorierna valdes till uppsatsen då de upplevdes relevanta till studiens syfte. Brytpunkterna har varit behjälpliga för att förstå och tydliggöra förändringen som påverkar individerna och deras beslut. Begreppet strukturerad brytpunkt och själv-initierad brytpunkt har varit relevanta för att knyta an till lagförändringen som har inneburit att informanternas arbetssätt inom aktivitetsansvaret har påverkats. Det eftersom lagändringen har medfört att informanterna numera behöver föra dokumentation och hjälpa ungdomarna utifrån enskildes behov. På så sätt kan brytpunkterna tydliggöra omställningen för informanterna. Bourdieus (1992) begrepp har analyserats för att

29

förstå ungdomarnas olika kapital och fält i samhället. Jag valde dessa begrepp för att klargöra att olika aktörer eller insatser kan öka individernas värden och möjligheter i framtiden. På så sätt kan begreppen kopplas till aktörer och insatser eftersom det kan öka ungdomarnas fält och kapital.

7.4. Metoddiskussion

En kvalitativ forskningsmetod gav möjligheten att få fördjupad förståelse om informanternas tankar och erfarenheter. Studiens upplägg med strukturerade intervjuer fungerade väl eftersom informanternas egna upplevelser gav en fördjupad förståelse hur de arbetar med aktivitetsansvaret. Vidare visar resultatet att mer än hälften av informanterna endast arbetat med aktivitetsansvaret en kort period, vilket jag anser kan ha påverkat resultatet. Då en av mina frågeställningar var “Hur beskriver de yrkesverksamma inom det kommunala

aktivitetsansvaret att den nya lagändringen påverkat deras arbetssätt? ”, kan det vara svårt

att besvara då de endast arbetat med aktivitetsansvaret en kort period. Däremot kan samtliga informanter besvara frågeställningen ”Hur ser insatserna ut för ungdomarna inom det

kommunala aktivitetsansvaret utifrån de yrkesverksammas perspektiv?” eftersom samtliga

arbetar med kommunala aktivitetsansvaret. Jag anser att informanterna gav tillräckligt med information för att kunna undersöka ämnet, däremot vore individer som arbetat en längre tid med det kommunala aktivitetsansvaret varit mer relevanta för studien. Urvalet av informanterna var begränsat eftersom endast sex personer arbetar med det kommunala aktivitetansvaret i de utvalda kommunerna. Jag tror att valet av kommunerna kan ha påverkat resultatet eftersom urvalet var begränsat.

30

8. Referenslista

Bloom, Dan. 2010. Programs and Policies to Assist High School Dropouts in the Transition to Adulthood, Future Of Children. 20.

https://eds-b-ebscohost-com.proxy.mau.se/eds/pdfviewer/pdfviewer?vid=9&sid=ea10d12f-8a64-4b99-b9dc-e9401f1447e1%40sessionmgr4007 (Hämtad- 2018-06-15)

Bourdieu, Pierre. 1992. Kultur och kritik: anföranden. Göteborg: Daidalo AB.

Bowers, A & Sprott, R. 2013. Do we know who will drop out?: A Review of the Predictors of

Dropping out of High School: Precision, Sensitivty, and Specificity. The university of North

Carolina Press. https://muse-jhu-edu.proxy.mau.se/article/496998

(Hämtad 2018-01-07)

Hodkinson, Phil & Sparkes, Andrew C. 1997. Careership: A Sociological Theory of

Career Decision Making. British Journal of Sociology of Education, 18 (1).

http://www.jstor.org.proxy.mah.se/stable/pdf/1393076.pdf (Hämtad 2016-04-16)

Ivarsson, J & Olofsson, M. 2009. Vägen in och vägen ut.

http://muep.mah.se/bitstream/handle/2043/9403/J.IvarssonM.Olofsson.pdf;jsessionid=A8BB3 DD859315C7BE10212EC86CE6AAA?sequence=1 (Hämtad 2016-04-02)

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend. 2014. Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur. (412 s.)

Larsen, Ann Kristin. 2009. Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl. Malmö: Gleerups utbildning.

Lovén, Anders. 2000. Kvalet inför valet. Om elevers förväntningar och möten med vägledare

31

Myndigheten för ungdom och civilsamhällesfrågor. 2015. Ung idag 2015- Prioriterade

indikatorer för ungas levnadsvillkor

.

http://www.mucf.se/sites/default/files/publikationer_uploads/ung-idag-2015.pdf

(Hämtad 2016-10-16)

Regeringen SOU 2013:13. 2013. Ungdomar utanför gymnasieskolan – ett förtydligat ansvar

för stat och kommun.

http://www.regeringen.se/contentassets/4e13f8e5eae24bcfba2bc26b74cf4bdf/ungdomar- utanfor-gymnasieskolan---ett-fortydligat-ansvar-for-stat-och-kommun-hela-dokumentet-sou-201313 (Hämtad 2016-10-16)

Regeringen SOU 2013:74. 2013. Unga som varken arbetar eller studerar.

http://www.regeringen.se/contentassets/e38b971504de45c5b04ba09c51789a8b/unga-som-varken-arbetar-eller-studerar--statistik-stod-och-samverkan-sou-201374 (Hämtad 2016-12-04)

Riksdagen. 2016. Skollag (2010:800)

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/?bet=2010:800#K29 (Hämtad 2016-04-15)

Samverkan & överenskommelser. 2016.

https://www.dua.se/overenskommelse-om-unga-36 (Hämtad 2016-08-24)

Skolinspektionen, kvalitetsgranskning (2016). Kommunernas arbete med det kommunala

aktivitetsansvaret.

Skolverket. 2016. Kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar.

http://uvas.se/wp-content/uploads/2017/01/uvas_B_KAArapport_tillwebb.pdf

(Hämtad 2016-12-19)

Skolverket. 2011. Vad gör kommuner för ungdomar som inte går i gymnasieskolan?

https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2577 (Hämtad 2016-04-12)

32

http://svt.forsa.nu/Documents/Forsa/Documents/Socialvetenskaplig%20tidskrift/Artiklar/2011 /Profession,%20organisation,%20kollegialitet%20och%20ansvar%20av%20Lennart%20G%2 0Svensson.pdf (Hämtad 2016-04-16)

Temagruppen unga i arbetslivet. 2013. Skolavhopp.

http://temaunga.se/skolavhopp (Hämtad 2016-04-14)

Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. 2002. Forskningsetiska principer inom

humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.

http://www.vr.se/download/18.7f7bb63a11eb5b697f3800012802/forskningsetiska_principer_t f_2002.pdf (Hämtad 2016-04-08)

33

9. Bilagor

Bilaga 1

Intervjuguide

Denna intervjuguide kommer att användas i intervjun till mitt examensarbete. Hela intervjun kommer till att spelas in och du som intervjuperson kommer att vara anonym och det som sägs kommer inte att avslöjas. Följdfrågor kommer även att ställas under intervjun. Intervjun kommer ta cirka 30 minuter det finns ingen gräns på hur mycket du vill svara i varje fråga och du behöver inte svara på frågor du inte vill svara på. Finns det något mer du skulle undra över eller vill avbryta så är det alltid tillåtet.

Bakgrund

1. Berätta lite om dig själv. ( ålder, utbildning, SYV) 2. Berätta hur länge har du arbetat inom KAA?

3. Känner du till den nya lagen om KAA som träddes fram år 2015?

Kommunala aktivitetsansvaret

1. Beskriv hur du jobbar med ungdomarna? 2. Vad som händer när ni kontaktar en ungdom?

3. Beskriv hur det ser ut för en ungdom från början till slut i KAA? 4. Beskriv hur avslutningen ser ut för ungdomarna?

5. Beskriv hur du arbetar med de insatser du har för ungdomarna?

Lagändringen

1. Hur uppfattar du den nya lagändringen? 2. Beskriv om vad du tycker om lagändringen?

3. Beskriv hur du arbetar idag utifrån den nya lagändringen? 4. Hur du håller dig informerad om de ungdomar du arbetar med? 5. Beskriv hur du arbetar utifrån de riktlinjer som lagen tillämpat?