• No results found

Det rättsmedicinska verksamhetsområdet

2 Vårt uppdrag och arbete

3.2 Det rättsmedicinska verksamhetsområdet

RMV:s avdelning för rättsmedicin har enheter på sex olika orter i landet – Umeå, Uppsala, Stockholm, Linköping, Göteborg och Lund. Inom verksamhetsområdet arbetar rättsläkare, rättsmedicinska utredare, assistenter, administratörer och biomedicinska analytiker.

På det rättsmedicinska området utgörs verksamheten av rätts-medicinska obduktioner och andra rättsrätts-medicinska undersökningar.

Varje år genomförs ungefär 5 000 rättsmedicinska obduktioner på uppdrag av polis eller åklagare. Det handlar huvudsakligen om ovän-tade eller onaturliga dödsfall, exempelvis mord och andra misstankar om brott, självmord och olyckshändelser. Ett bakomliggande syfte med undersökningarna är att fastställa dödsorsak.

Bestämmelser om rättsmedicinska undersökningar finns i lagen (1995:832) om obduktion m.m. (obduktionslagen). Med rättsmedi-cinsk undersökning avses i lagen rättsmedirättsmedi-cinsk obduktion, som inne-fattar en yttre och en invändig undersökning av den avlidne, eller rättsmedicinsk likbesiktning, varmed avses en yttre undersökning av kroppen efter en avliden. En rättsmedicinsk undersökning av en avliden får (se 13 § obduktionslagen) göras om undersökningen kan antas vara av betydelse för utredningen av ett dödsfall som inträffat under sådana omständigheter att det inte skäligen kan bortses från möjligheten att dödsfallet har samband med ett brott, eller det kan misstänkas ha förekommit fel eller försummelse inom hälso- och sjukvården. Dessutom får en rättsmedicinsk undersökning (se 14 § obduktionslagen) göras om ett dödsfall kan antas ha orsakats av yttre påverkan och undersökningen behövs för att fastställa dödsorsaken, eller vinna upplysningar av särskild vikt för miljöskydd, arbetarskydd, trafiksäkerhet eller annat liknande intresse. En rättsmedicinsk under-sökning får också genomföras om det behövs för att fastställa en avlidens identitet (se 15 § obduktionslagen). Rättsmedicinska obduk-tioner som genomförs för att identifiera en avliden är oftast den inledande åtgärden i identifieringsarbetet och avgör vilken metod som ska användas i den fortsatta utredningen av den avlidnes iden-titet (se nedan om tandidentifiering genom rättsodontologernas arbete respektive dna-identifiering på det rättsgenetiska området).

Vi återkommer i det följande till det särskilda identifieringsarbete som sker i samband med större katastrofer (DVI-ärenden).

Rättsmedicinalverket SOU 2017:80

RMV genomför i begränsad utsträckning också s.k. kliniska obduktioner. Sådana obduktioner har ett medicinskt ändamål och avser utredning av ett dödsfall som bedöms ha en sjukdom eller lik-nande förhållande som orsak. Enligt 6 § obduktionslagen får en klinisk obduktion utföras om det behövs för att fastställa dödsorsak-en, vinna viktig kunskap om sjukdom som den avlidne haft eller om verkan av behandling som den avlidne gått igenom. En klinisk obduk-tion kan också genomföras för att undersöka förekomsten av skador eller sjukliga förändringar i den avlidnes kropp.

Vid RMV:s rättsmedicinska enheter genomförs också undersök-ningar av levande personer för att dokumentera skador vid vålds- och sexualbrott. Undersökningarna kan avse såväl brottsoffer som misstänkta gärningsmän. RMV utfärdar årligen mellan 5 000 och 6 000 rättsintyg som bygger på undersökningar eller handlingar i ett ärende, exempelvis patientjournaler. Rättsintyg ska (se 2 § lagen [2005:225] om rättsintyg i anledning av brott) inhämtas från läkare vid rättsmedicinsk avdelning inom RMV eller läkare som enligt av-tal med verket har åtagit sig att utfärda sådana intyg. Intyget avser eventuella skador, sjukdomar och andra förhållanden som bedöms kunna vara av betydelse vid utredningen och används i en brotts-utredning eller som bevis i en brottmålsrättegång.

På uppdrag av Migrationsverket utfärdar RMV:s rättsläkare ut-låtanden vid rättsmedicinska åldersbedömningar i asylprocesser och i brottmål på uppdrag av huvudsakligen polis eller åklagare. I asyl-ärenden avser uppdraget att bedöma om en person är över eller under 18 år, medan det i en brottsutredning är av intresse om den under-sökte bedöms vara över eller under åldersgränserna 15, 18 eller 21 år.

Den rättsmedicinska åldersbedömningen för att avgöra om en person är under eller över 18 år bygger på en sammantagen bedömning av en röntgenundersökning av visdomständer och en magnetkamera-undersökning av lårbenets nedre del. Även vid bedömning av om en person är över eller under 15 respektive 21 år används dessa två undersökningar. För att bedöma sannolikheten för var en person befinner sig i förhållande till 21-årsgränsen, görs dessutom en under-sökning av nyckelbenen. Bedömningen av 15-årsgränsen kräver i dags-läget ytterligare överväganden när det gäller frågan om metodval.

Den rättsmedicinska verksamheten omfattar dessutom rättsodon-tologiska undersökningar. Varje år genomförs ungefär 400 rätts-odontologiska undersökningar vid RMV, i form av

tandidentifier-SOU 2017:80 Rättsmedicinalverket

ingar, åldersbedömningar utifrån röntgenbilder, Interpol-ärenden, bitmärkesanalyser och traumafall. Identifiering via tänder kan an-vändas när en avliden persons identitet ska fastställas. Tandvårdens röntgenbilder kan jämföras med nytagna röntgenbilder av den av-lidnes tänder och därigenom kan personens identitet fastställas. Av de cirka 400 rättsodontologiska undersökningar som genomförs årligen är ungefär två tredjedelar tandidentifieringar. I samarbete med Polismyndigheten finns ett dataregister över vissa försvunna per-soner och oidentifierade kroppar. Uppgifterna i det s.k. Försvin-nanderegistret bygger bl.a. på en beskrivning och dokumentation av tandstatus.

I samband med rättsmedicinska undersökningar kan vävnad från avlidna personer tas tillvara för transplantation. Det är i huvudsak fråga om hjärtklaffar, hornhinnor, hörselben och hud. Årligen genom-förs i Sverige drygt 1 000 vävnadstransplantationer och ungefär en femtedel av all vävnad för transplantation förmedlas av RMV. Väv-nadsprover kan därutöver tas tillvara för forsknings- och utbild-ningsändamål.

På det rättsmedicinska verksamhetsområdet bedrivs omfattande forsknings- och utvecklingsarbete. I den svenska grundutbildningen för läkare medverkar rättsläkare, i syfte att ge en baskunskap i rätts-medicin. Läkare som antas för specialistutbildning i rättsmedicin genomgår utbildning på en eller flera rättsmedicinska avdelningar vid RMV. Utbildningen tar ungefär fem år. En viktig uppgift för RMV:s rättsläkare är att medverka i domstol som sakkunniga i brottmåls-processer och vid vissa brottsplatsundersökningar.

Vid en större katastrof med flera döda aktiveras något av RMV:s team för Disaster Victim Identification, s.k. DVI-team. Uppgiften för ett sådant team består i att tillsammans med polisens tekniska specialister identifiera de omkomna. I ett DVI-team finns personer specialiserade inom rättsgenetik, rättsmedicin och rättsodontologi.

De vanligaste metoderna för identifiering i DVI-ärenden är dna-prov, fingeravtryck och tandidentifiering.

Rättsmedicinalverket SOU 2017:80

Outline

Related documents