Elimineringsdatabasens innehåll

Vårt förslag: Elimineringsdatabasen får innehålla dna-profiler från personer som genom att komma i kontakt med material eller prover som ska bli föremål för dna-analys eller lokaler där sådana analyser utförs riskerar att kontaminera dessa.

En dna-profil som registreras i databasen får endast ge infor-mation om identitet.

Utöver dna-profiler får elimineringsdatabasen innehålla upp-gifter om vem dna-profilen avser.

Elimineringsdatabasen får också innehålla dna-profiler som har påträffats vid en dna-analys och som inte kan hänföras till en identifierad person.

SOU 2017:80 En lag om Rättsmedicinalverkets elimineringsdatabas

Syftet med elimineringsdatabasen är att stärka kvaliteten i den rätts-genetiska verksamheten med dna-analyser genom att kontaminer-ingar kan upptäckas och utredas. För att detta ska vara möjligt är det nödvändigt att elimineringsdatabasen innehåller dna-profiler från personer som riskerar att kontaminera material eller dna-prover. Data-basen bör inte ha ett mer omfattande innehåll än som är nödvän-digt. För att kunna utreda kontamineringar är det, särskilt för att kunna dra slutsatser om ett eventuellt behov av förändrade rutiner för verksamheten vid RMV som omfattar hantering av dna-prover, betydelsefullt att inte endast kunna se att en kontaminering kom-mer från en viss dna-profil i elimineringsdatabasen, utan också att kunna identifiera den person som profilen avser. Utöver profiler får databasen därför innehålla uppgifter om vem en viss dna-profil avser. Av integritetsskäl bör endast en begränsad krets av per-sonal vid RMV ha tillgång till uppgifter om vem en viss dna-profil tillhör. Detta kan lämpligen regleras på lägre normgivningsnivå än i lagform, se avsnitt 7.5.10.

RMV:s rättsgenetiska verksamhet genomför, förutom faderskaps- och föräldraundersökningar, olika slags släktskapsundersökningar.

Det kan t.ex. röra sig om undersökningar av syskon, kusiner, far- eller morföräldrar. Anledningen till sådana släktskapsanalyser är ofta att en utpekad förälder inte kan delta i undersökningen och att fader- eller föräldraskapet därför testas så att säga indirekt genom andra biologiska släktingar till den utpekade personen. Det kan i dessa ärenden vara nödvändigt att använda analyser som till viss del skiljer sig från standardanalyserna av dna. En metod innebär att dna-analyser genomförs på könskromosomerna, dvs. X- eller Y-kromo-somer. En högre informationsgrad kan uppnås genom sådana analyser.

Dna-profiler från en analys av X-kromosomalt dna eller Y-kromo-somalt dna ger indirekt information om den analyserade individens kön, eftersom förekomsten av en Y-kromosom anger att individen är en man. Sådana analyser är nödvändiga i RMV:s verksamhet och elimineringsdatabasen behöver därför få innehålla dna-profiler även från X- och Y-kromosomanalyser. Den föreslagna bestämmelsen om att dna-profilerna i elimineringsdatabasen får ge information om identitet, gör det möjligt att i databasen också ha dna-profiler från könskromosomanalyser.

Det förekommer att RMV vid analyser påträffar en dna-profil som härrör från en kontaminering, men som inte finns i

eli-En lag om Rättsmedicinalverkets elimineringsdatabas SOU 2017:80

mineringsdatabasen. Det är därigenom inte möjligt att hänföra pro-filen till en identifierad person. I syfte att utveckla och förbättra kvaliteten på dna-analyser är det av stor vikt att sådana dna-profiler får ingå i elimineringsdatabasen. Detta gör sig gällande med särskild styrka i de fall då en sådan oidentifierad dna-profil förekommer i mer än en analys. Det kan då misstänkas att det är fråga om en upp-repad kontaminering, t.ex. i ett tidigt leverantörsled. Mot denna bak-grund bör även dna-profiler som har påträffats vid en dna-analys och som inte kan hänföras till en identifierad person få ingå i RMV:s elimineringsdatabas.

7.5.6 Provtagning

Vårt förslag: Anställda vid Rättsmedicinalverket och andra som återkommande kan komma i kontakt med och därigenom riskera att kontaminera material som används vid dna-analys, prover som ska bli föremål för sådan analys eller lokaler där analyser utförs, är skyldiga att lämna prov för analys i syfte att dna-profilen ska registreras i elimineringsdatabasen.

Detsamma ska gälla även för andra personer, om de ska få tillträde till en lokal där dna-prover som ska analyseras hanteras eller förvaras.

Ett prov för dna-analys får inte användas för annat ändamål än det som provet togs för och ska förstöras senast sex månader efter det att provet togs.

Prov ska tas i form av salivprov.

För att elimineringsdatabasen ska kunna fylla den funktion som är tänkt, är det nödvändigt att dna-profiler från vissa personkategorier registreras i databasen. Som vi tidigare nämnt (se avsnitt 7.4) anses en skyldighet att lämna dna-prov vara ett sådant påtvingat kropps-ligt ingrepp som kräver lagreglering. Av 2 kap. 21 § regeringsform-en framgår att begränsningar i grundlagsskyddet mot påtvingade kroppsliga ingrepp får göras endast för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. Sådana inskränkningar i grundlagsskyddet får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett dem. Möjligheten att ute-sluta kontamineringar är av central betydelse för analysen av dna.

SOU 2017:80 En lag om Rättsmedicinalverkets elimineringsdatabas

En funktionell elimineringsdatabas måste anses vara ett godtagbart ändamål i regeringsformens mening. Det är dock nödvändigt att inte bestämmelser om skyldighet att lämna prov blir alltför vidsträckta.

I första hand bör skyldigheten att lämna prov till eliminerings-databasen avse vissa av RMV:s anställda. En möjlighet är att inskränka personalkategorin till personer som arbetar vid RMV:s rättsgene-tiska enhet. Dessutom bör även personal vid de rättsmedicinska en-heterna omfattas, eftersom många prover som analyseras i det rättsgenetiska laboratoriet har tagits vid en rättsmedicinsk enhet och personalen där därför riskerat att kontaminera prover i samband med provtagning. En avgränsning till viss organisatorisk tillhörighet är dock bekymmersam eftersom RMV:s organisation kan komma att förändras över tid. Dessutom kan personalkategorier inom dessa enheter i så fall omfattas av en skyldighet att lämna prover enbart eftersom de arbetar vid en viss enhet, trots att de inte är en reell kontamineringsrisk.

Skyldigheten att lämna prov bör i stället omfatta de anställda vid RMV som kan komma i kontakt med och därigenom riskera att kon-taminera material som används vid analyser, prover som ska analy-seras eller lokaler där analyser görs. Denna skyldighet gäller alltså obe-roende av vilken organisatorisk tjänsteplacering den anställde har.

Den närmare begränsningen av vilka som bör lämna prov för regi-strering i elimineringsdatabasen bör regleras på lägre normgivnings-nivå än lag, se avsnitt 7.5.10.

Även andra personer än anställda riskerar att kontaminera dna-analysprocessen och kan behöva ingå i elimineringsdatabasen för att databasen ska fylla sitt syfte. Det rör sig om personer som av olika anledningar återkommande har tillträde till RMV:s lokaler, som exempelvis lokalvårdare, servicetekniker och hantverkare. Det kan också vara personer som kommer i kontakt med material som används vid dna-analyser, t.ex. anställda hos leverantörer av labora-toriematerial. En skyldighet för även andra än anställda att lämna dna-prov, bör begränsas till enbart personer som verkligen utgör en kontamineringsrisk. Det gäller framför allt personer som regelbun-det vistas i lokaler där dna hanteras eller förvaras och personer som arbetar hos materialleverantörer. Även för dessa personalkategorier bör den närmare avgränsningen av personkretsen regleras på lägre normgivningsnivå än lag.

En lag om Rättsmedicinalverkets elimineringsdatabas SOU 2017:80

För personer som mer tillfälligt kommer i kontakt med RMV:s lokaler där dna hanteras eller förvaras, bör det finnas en möjlighet att som villkor för tillträde till en lokal kräva att besökaren lämnar dna-prov till elimineringsdatabasen. En förutsättning för detta bör dock vara att personens dna riskerar att kontaminera material eller prover som ska bli föremål för dna-analys.

Provtagning för dna-analys som ska ligga till grund för registrer-ing i eliminerregistrer-ingsdatabasen bör tas i form av salivprov. Provet får inte användas för annat ändamål än elimineringsdatabasen och ska förstöras senast sex månader efter provtagningstillfället.