Med grund i vem och var återfinns de konstruktioner gjorda av forskare och vilka utav dessa som ges mest förklaringsvärde. Är det traditioner som har sedan länge tillbaka haft störst påverkan och makt inom det sociala arbetet eller är förklaringsmodellerna snarare att betrakta som nya och radikalt ifrågasättande rådande synsätt? Konstruktionen skiljer sig mellan Socialtjänstens förståelse och exempelvis Polisens och massmedias. I Sjöbloms studie (2006, s. 24) som exempel, presenteras att det var först i och med massmedias rapportering av mordet på Fadime år 2002 som Socialtjänsten fick upp ögonen för problematiken. I studien visar Sjöblom (2006, s. 24-25) att majoriteten av de tillfrågade socialsekreterarna upphöjde den, av media konstruerade bilden av hedersrelaterat våld, till sanning och valde arbetsmetoder och synsätt baserat just på densamma. Detta står i direkt konflikt med de våra primärkällors forskning om hedersrelaterat våld, dels på grund av att forskning och journalistik inte besitter samma förklarings-, och appliceringsvärde och dels på grund av typ av vinstintresse som ligger bakom medial rapportering. För, som tidigare presenterats, hänger lösningar på problematiken mycket samman med den form av problemet som visas och ges utrymme.
Detta är starkt kopplat till frågan kring varför hedersvåld sker. Dock bör man som undersökare närma sig den frågan på ett försiktigt sätt då mycket av dess argumentation är knutet till frågans möjliga förklaring. Denna möjliga förklaring är en utav flertalet andra och man bör återigen som undersökare ställa sig själv kritisk till den konstruktion man själv konstruerat som den verkliga. (Jönson 2008, s. 6). Frågan om varför hedersvåld pågår är i sig en viktig fråga men som nämndes är den farlig, då flertalet konstruktioner i olika sammanhang kan besitta samma del förklaringsvärde och även förklaringsrätt. Hedersvåld som begrepp är komplext och att bedriva en varför-argumentation skapar inte klarhet i fenomenet, det fungerar snarare som utpekande och förminskande. En social konstruktion av verkligheten blir ”sann” när den accepteras av massan och samma fråga gäller här – oberoende av hur konstig konstruktionen kan vara så är den sann om den accepteras. Därmed bör flera konstruktioner, i detta fall, skapa den fördjupade och nyanserade förståelse som hedersproblematiken som fenomen kräver.
44 9. Förslag till fortsatt forskning
Genom den sociala konstruktionismen och dess konstruktioner samt vilka konstruktioner av ett problem som har företräde skapas olika behov av forskning. Det syfte och den frågeställning som varit grunden i denna studie har skapat en konstruktion av hedersrelaterat våld som en forskningsgren i behov av ytterligare studier. Konstruktionerna kan ses som perspektiv, och perspektiven innebär att forskningen kommer belysa problemet på olika sätt och därmed kommer förklaringarna till problemet bli olika konstruerade. Så, med andra ord – fenomenet hedersvåld är i behov av forskning som kan ifrågasätta, kritisera och förtydliga den konstruktion som presenterats. För beroende på vem som konstruerar och till vilket syfte det konstrueras som det gör påverkar det konkreta arbetet med frågan, men framförallt behövs en tydlig och gemensam förståelse av vad hedersvåld i grunden karaktäriseras av.
Men vi vill slå ett slag för att forska mer kring integrering och integreringsprocesser. Men för det första, internationella organisationer borde i större utsträckning ta sitt ansvar gällande människor som utsätts övergrepp i rättssak och sätta hårdare press på länder där bland annat hedersproblematik är lagligt eller på andra vis får fortgå. Vi är övertygade om att alla människor, när de upplever sig otrygga i en främmande kontext, söker sig till det som de uppfattar som tryggt för att göra det obegripliga begripligt. De får en liten eller ingen chans att skolas in i det nya samhället och när det främmande framstår som oförståeligt, konstruerar vi en tolkning att vissa familjer kan anamma mer traditionella värderingar och levnadssätt för att behålla känslan av hemma och kontroll. Att i integrationsprocessen ta hjälp av lokala stödföreningar och organisationer kan dessa hjälpa den nykomna familjen att göra det som känns främmande till någonting mer begripligt samt att ta tillvara den kunskap som ofta finns inom ett bostadsområde eller på en arbetsplats.
45 10. Litteraturförteckning
Ahmadi, N. (2000). ”Kulturell identitet i gungning” I Tvärkulturella möten – handbok för psykologer och socialarbetare (red) Allwood, C.M & Franzén, E. C. Natur och Kultur, Stockholm
*Ahmetbeyzade, C. (2008). ”Gendering Necropolitics: The Juridical-Political Sociality of Honor Killings in Turkey” i Journal of Human Rights, 7:187–206.
Allwood, C.M. (2000). ”Kulturell och social påverkan” I Tvärkulturella möten – handbok för psykologer och socialarbetare (red) Allwood, C.M & Franzén, E. C. Natur och Kultur, Stockholm
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser Studentlitteratur, Lund
Campbell, J-K. (1964/1976). Honour, family and patronage – a study of institutions and moral values in a greek mountain community, Oxford University Press Oxford
Connors, J. (2005). ”United nations approaches to ’crimes of honour’” I: Welchmann, L & Hossain, S (red) Honour – crimes, paradigms, and violence against women Zed Books, London
*Darvishpour, M. (2004). ”Makt eller uppfostran” i Sociologiska texter om
familj, etnicitet, feminism och rasism. Centrum för välfärdsforskning. Stockholms universitet. *Eldén, Å. (2003). Heder på liv och död. Våldsamma berättelser om rykten, oskuld och heder. Uppsala Universitet, Uppsala.
*Epstein Fuchs, C. (2010). ”Death by gender” i Dissent, Spring 2010
Esaiasson, P, Gilljam M, Oscarsson, H & Wängerud, L. (2007). Metodpraktikan Norstedts Juridik, Stockholm
FN. (2002). ” Working towards the elimination of crimes against women committed in the name of honour - report of the Secretary-General” Nummer: A/57/169
*Ghadimi, M. (2007). ”Om kravet på oskuld. En studie av flickors respektive pojkars föreställningar” i Socialvetenskaplig Tidskrift, nr 1 s.20-46.
Jönson, H. (2008). Att studera sociala problem som perspektiv Working Paper-serien 2008:6 Socialhögskolan, Lund
Kandiyoti, D. (1987). ”Emancipated but Unliberated? Reflections on the Turkish Case” i: Feminist Studies, Vol. 13, No. 2
*Kandiyoti, D. (1988). ”Bargaining with patriarchy” i Gender and Society, Vol. 2, No. 3 Khafagy, F. (2005). ” "Violence against women: Good practices in combating and eliminating violence against women" The Association of Legal Aid for Women
46 Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun Studentlitteratur, Lund
Larsson, Sam. (2005). ”Kvalitativ metod” I: Larsson, S; Lilja, J & Mannheimer, K (red) Forskningsmetoder i socialt arbete. Studentlitteratur, Lund
Lilja, J. (2005). ”Samhälls- och beteendevetenskapliga skalor” I: Larsson, S; Lilja, J & Mannheimer, K (red) Forskningsmetoder i socialt arbete. Studentlitteratur, Lund
Mernissi, F. (1987). Beyond the veil – male/female dynamics in moderns muslim society Indiana University Press
*Nazrullah, M. Haqqi, S. & Cummings, K.J. (2009). ”The epidemiological patterns of honour killing of women in Pakistan” i European Journal of Public Health, Vol. 19, No. 2.
Olsson, H & Sörensen, S. (2008). Forskningsprocessen – kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Liber, Stockholm
Payne, M. (2005). Modern teoribildning i socialt arbete Natur och Kultur, Stockholm
*de los Reyes, P. & Mulinari, D. (2005). ”Intersektionell (ojäm)likhet i folkhemmet”. Intersektionalitet – Kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens landskap. Liber, Stockholm. *Schlytter, A. & Linell, H. (2008). Hedersrelaterade traditioner i en svensk kontext. En studie av omhändertagna flickor. FoU Nordväst 2008:2. Forsknings- och utvecklingsenheten
för socialtjänstens individ- och familjeomsorg i nordvästra Stockholm.
Sen, P. (2005). “’Crimes of honour’: Value and meaning” I: Welchmann, L & Hossain, S (red) Honour – crimes, paradigms, and violence against women Zed Books, London
*Sjöblom, Y. (2006). I skuggan av Fadime och socialsekreterares arbete med hedersvåld. FoU Nordväst 2006:4. Forsknings- och utvecklingsenheten för socialtjänstens individ- och familjeomsorg i nordvästra Stockholm.
Smartt, U. (2006). ”Honour Killings” i: Justice of the PEACE Volume 170, 7 och 14 januari 2006
Welchman, L. & Hossain, S. (2005). ”Introduction: ’Honour’, rights and wrongs” I: Welchmann, L & Hossain, S (red) Honour – crimes, paradigms, and violence against women Zed Books, London
*Wikan, U. (2009). Om heder Daidalos, Göteborg Övriga källor
Amnesty 2006.
http://www2.amnesty.se/krg.nsf/Webbdokument/777AC41DF92F181EC1256C94003EC1A9 ?opendocument 2010-12-16