riskfaktorn ska bli verklighet funktionens effektivitet åtgärder likhet (1-4) kvens (1-4)
Vägtrafikledning i storstad
Indata - trafiksignaler1 Trasig detektor. Ständig anmälan, missar anmälan eller skurar av pulser
Hög. Inträffar relativt ofta och har ofta lång varaktighet
Reducerar styrningens effektivitet. Risk för köer. Kan påverka trafiksäkerheten negativt. Olika allvarlig konsekvens i olika korsningar
Bättre förläggning av
detektorslingor. Snabbare larm vid fel. Snabb lagning vid fel. Alternativt annan
detekteringsteknik eller ökad redundans
4 2 6 A
2 Detektor detekterar fel fordon. Till exempel fordon i fel körfält eller i fel körriktning
Låg, men inte ovanligt Ger falska anmälningar. Reducerar effektiviteten. Kan påverka trafiksäkerheten
Noggrann kontroll 2 2 4 C
3 Dåligt fungerande bussdetektering
Medel. Inträffar påfallande ofta i studerade svenska städer
Dålig effektivitet för
bussprioriteringen. Missade avanmälningar påverkar även annan trafik
Bättre system för bussdetektering. Olika kontrollalgoritmer för att säkerställa en säker funktion
3 2 5 B
4 Cyklar detekteras ofta inte i blandtrafik
Hög. I Stockholm reagerar ca 30 % av detektorslingorna inte på cykel
Risk för rödljuscykling och därmed trafiksäkerhetsrisker
Säkerställa att slingorna reagerar på cykel
3 2 5 B
Bearbetning och teknik - trafiksignaler
5 Bristfällig projektering eller programmering
Låg, förekommer i bland Dålig effektivitet. Kan påverka trafiksäkerheten
Noggrann kontroll vid driftsstart 2 2 4 C 6 Bristfällig trafikteknisk tillsyn.
Dålig anpassning till ändrade förhållanden
Medel, ganska vanligt Dålig effektivitet. Kan påverka trafiksäkerheten
Frekvent trafikteknisk tillsyn 3 2 5 B
7 Trafiksignalen slocknar eller går i gul blink beroende på påkörning, elektriskt fel, programfel eller annan orsak
Medel. Åtgärdas dock mycket snabbare än de flesta andra fel
Risker för trafikloyckor. Köer i vissa korsningar, i andra förbättrad trafikavveckling. Effekten på framkomligheten varierar således
Funktionssäker utrustning. Bra placering av stolpar och lyktor. Ännu snabbare åtgärd vid fel
3 3 6 A
Funktion: Trafiksignaler
riskfaktorn ska bli verklighet funktionens effektivitet åtgärder likhet
(1-4)
kvens (1-4) Utdata - trafiksignaler
8 Trasiga lampor Låg. Har blivit mindre frekvent i och med att många väghållare har börjat använda LED i stället för glödlampor
Normalt små konsekvenser eftersom det finns mer än en lampa per tillfart. Risk för att anläggningen går i gul blink vid flera fel
Använd LED i stället för glödlampa. Byt utrustning innan den går sönder
2 2 4 C
9 Vridna lyktor efter påkörning Medel Sällan riktigt farligt. Kan i vissa fall innebära stor fara för allvarliga olyckor
Bra placering av stolpar. Snabb upptäckt och åtgärd
3 2 5 B
10 Dålig synbarhet beroende på smutsiga linser eller lågt stående sol
Medel Risker för trafikloyckor Användning av LED. Bra drift och underhåll
3 2 5 B
Trafikantbeteende - trafiksignaler
11 Förare tittar på fel trafiksignal Medel. Dels vid dubbelkorsningar, dels i tillfarter som regleras av mer än en signalgrupp Påtagliga risker för trafikloyckor Omsorgsfull utformning av signalregleringen 3 3 6 A
12 Förare kör medvetet mot rött Hög. Inträffar ofta Påtagliga risker för trafikloyckor på grund av rödljuskörningar långt in på rött. Däremot ingen större fara med tidiga rödljuskörare i början av rött. Dessa utgör den allra största andelen
Intensivare övervakning. Styrning som undviker att växla till gult när det finns
ankommande bil
4 2 6 A
13 Förare kör omedvetet mot rött Medel Mycket stora risker Utformning som gör att trafiksignalen uppmärksammas i tid
3 3 6 A
14 Fotgängare går mot rött Hög. Inträffar mycket ofta. Risker för trafikolyckor. Normalt låga, men i kombination med andra faktorer kan det bli det olyckor
Hastighetssäkra. Öka respekten för röd gubbe. Återinför påföljd. Övervaka
4 2 6 A
riskfaktorn ska bli verklighet funktionens effektivitet åtgärder likhet
(1-4)
kvens (1-4) Övrigt - trafiksignaler
15 Strömavbrott Låg, men inträffar i bland. Dels generellt strömavbrott, dels bruten matning
Risker för trafikloyckor. Köer i vissa korsningar, i andra förbättrad trafikavveckling. Effekten på framkomligheten varierar således
Redundans i
strömförsörjningen. Eventuellt batteribackup. Vissa väghållare har redan mobila
reservkraftverk att sätta in
2 2 4 C
16 Servicepersonal strejkar Låg, men inträffar någon gång per decennium
Risker för trafikolyckor om signalstyrningen går sönder. Speciellt i stora korsningar om det pågår under lång tid
Hög driftssäkerhet. Betrakta farliga korsningar som
kriterium för skyddsarbete, dvs att de ska repareras även under strejk
2 2 4 C
Indata - störningshantering
17 Man får inte reda på inträffad störning tillräckligt snabbt
Medel Kan inte sätt in tidiga åtgärder. Drabbar framkomligheten och ökar risken för sekundära olyckor
Bättre samarbete med radiostationer, polis och rapportörer. Bättre tekniska system
3 0,5 3,5 D
18 Ingen avrapport när ett hinder (mer eller mindre) spontant försvinner
Medel. Ger upphov till så kallade bomkörningar
En VägAssistansenhet låses upp vid onödigt uppdrag. Felaktig trafikinformation via radio mm
Bättre samarbete med radiostationer, polis och rapportörer. Bättre tekniska system
3 0,5 3,5 D
19 Felaktiga indata (plats, riktning, omfattning etc)
Låg Gör att åtgärder sätts in fel Ställa kontrollfrågor till personer som ringer. Samla uppgifter från fler källor. Bättre skyltning med
"100-metersstolpar" och skyltning av bland annat tunnel- och bronamn
2 0,5 2,5 D
20 Trasiga tekniska indatasystem Låg. Dock är i t ex Stockholm normalt ca 10 % av kamerorna utslagna
Man kan inte sätt in åtgärder. Drabbar framkomligheten och ökar risken för sekundära olyckor
Robustare teknik. Snabbare felavhjälpning
2 0,5 2,5 D
Funktion: Störningshantering
riskfaktorn ska bli verklighet funktionens effektivitet åtgärder likhet
(1-4)
kvens (1-4) Bearbetning och teknik - störningshantering
21 Brister i att verifiera, tolka, leda och prioritera
Medel.
Vägtrafikledningscentralerna känns ännu inte lika professionella som t ex SOS alarm
Mindre bra störningshantering. Sämre prioriteringar
Bättre utbildade operatörer. Större engagemang. Bättre stödsystem
3 1 4 C
22 Det tar för lång tid för VägAssistans att komma på plats
Medel. VägAssistans består i Stockholm av tre lastbilar som ska täcka ett stort område. De är inte utryckningsfordon
Man kan inte sätt in åtgärder snabbt. Det drabbar
framkomligheten och ökar risken för sekundära olyckor
Fler fordon.
Utryckningsfordonsstatus. Samarbete med fler aktörer, framförallt längre ut från centrum 3 1 4 C Utdata - störningshantering Trafikantbeteende - störningshantering 23 Påkörningsolycka vid VägAssistansinsats
Mycket låg. Hittills en olycka på sex års verksamhet i Stockholm
Risk för allvarliga skador om hastigheterna är höga. Assistansbilarna har dock påkörningsskydd och syns mycket bättre än andra fordon
I och med att fordonen är väl synliga och att det finns påkörningsskydd behövs ingen ytterligare åtgärd
1 2 3 D
Övrigt - störningshantering
24 Någon part hoppar av samarbetet
Låg, men inte försumbar Om en väghållare hoppar av äventyras verksamheten. Om polisen hoppar av blir
konsekvenserna inte lika stora, men polisstödet på vägen skulle försvinna liksom polisradion i
VägAssistansfordonen
Se till att alla parter känner delaktighet och tjänar på samarbetet
2 1 3 D
riskfaktorn ska bli verklighet funktionens effektivitet åtgärder likhet
(1-4)
kvens (1-4)
Indata - färdtidsmätning
25 Problem med samarbete med probefordonsflottor/
mobilteleoperatörer (P + M)
Låg, men utvecklingen går snabbt inom IT och systemlösningar kan bli gamla. Om förtjänsten inte är tillräcklig tvekar samarbetspartners inte att släppa samarbetet
Hela indatastrukturen faller samman
Se till att samarbetet kontinuerligt underhålls. Var beredd att betala för att få tillgång till data
2 2 4 C
26 Satellitskugga (höga
byggnader) och tunnlar innebär att man inte får GPS-position (P)
Hög Svårt att positionera exakt i storstad och i tunnel
Död räkning som back up. Det finns troligen redan i de flesta system?
4 0,5 4,5 C
27 Stora celler inom
mobiltelefonsystemen i icke centrala lägen (M)
Hög Svårt att positionera exakt i icke centrala lägen. Ger dålig kvalitet på restider
Bygga mindre celler eller förfina tekniken med t ex så kallad triangulering
4 1 5 B
28 Få bilar på mindre vägar, under lågtrafik även på större vägar (P)
Hög Dålig kvalitet på restider från mindre vägar. Under lågtrafik även relevant för större vägar
Höja andelen fordon med utrustning
4 1 5 B
Bearbetning och teknik - färdtidsmätning
29 Svårt att filtrera bort gående, cyklister, tåg och bussar (M)
Hög Risk för felaktiga data Vidareutveckla algoritmer 4 1 5 B 30 Svårt att filtrera bort data från
fordon som kör i t ex busskörfält (P + M)
Hög Risk för att medelvärdena påverkas
Vidareutveckla algoritmer och/eller fler observationer. Ökad övervakning av vilka som kör i busskörfält
4 0,5 4,5 C
Utdata - färdtidsmätning
31 Man drunknar lätt i data. Vad ska man använda alla siffror till? (P + M)
Medel. Ett klassiskt problem Risk för resursslöseri om data samlas in utan att kunna användas i tänkt omfattning
Bättre planering. Skynda långsamt vid anskaffning
3 0,5 3,5 D
32 Risk för dålig kvalitet på utdata (P + M)
Låg. Risken föreligger om man inte kvalitetssäkrar innan man släpper ifrån sig data
Risk för att förtroendet för systemet urholkas och att den framtida implementeringen försvåras
Kvalitetssäkring innan data släpps ut. Kvalitetssäkringen måste fungera i praktiken
2 0,5 2,5 D P = probebaserat system baserat på satellitpositionering M = mobiltelefoncellbaserat system
Funktion: Färdtidsmätning
riskfaktorn ska bli verklighet funktionens effektivitet åtgärder likhet
(1-4)
kvens (1-4) Trafikantbeteende - färdtidsmätning
33 Svårt att tolka informationen Låg. Det är historiska data som trafikanterna troligen använder som en prognos, men de flesta förstår troligen varifrån data kommer, åtminstone efter en inkörningsperiod
Något försämrad effektivitet. Risk för misstro
Leverera så fräscha data som möjligt. Inför prognoshantering som bygger på tidigare normala dagar av samma typ
2 0,5 2,5 D
Övrigt - färdtidsmätning
34 Bristande integritet (P + M) Låg. Beror på systemutformningen Integritetsproblem kan leda till juridiska problem, svårigheter att rekrytera probefordon och samarbetspartners, samt ge applikationen dåligt rykte
Genomtänkt systemdesign där så lite identifierande som möjligt görs. Den identifikation som görs måste krypteras och bör inte sparas längre än nödvändigt
2 0,5 2,5 D
35 Ensidig satsning på ny europeisk teknik inom satellitpositionering (Galileo) (M)
Låg, men risken finns. Inom vägavgifter vill vissa i Europa satsa ensidigt på Galileo
Förseningar, särskilt om Galileo stöter på ytterligare problem. Kostnadsökningar
Satsa på beprövad teknik (GPS)?
2 0,5 2,5 D
riskfaktorn ska bli verklighet funktionens effektivitet åtgärder likhet
(1-4)
kvens (1-4)
Hastighetsanpassning på landsbygd
Indata - automatiserad hastighetsövervakning
36 Felaktig hastighetsmätning Låg. Har det inträffat? Stopp för övervakning. Hävning av tidigare böter. Negativ publicitet. Högre hastigheter
Noggrann kalibrering och justering
2 3 5 B
37 Fel på enstaka kameraenhet Medel Bortfall av en del av
övervakningen. Trafikanterna märker inte detta direkt
Hög tillförlitlighet. Reservenheter i lager
3 1 4 C
38 Dålig bildkvalitet beroende på bländande sol, regn eller snöfall
Medel Bortfall av en del av övervakningen
Bättre teknik 3 1 4 C
39 Dålig bildkvalitet beroende på översnöad eller smutsig lins
Låg Bortfall av en del av övervakningen
Bättre underhåll. Värmeslingor. Vindrutetorkare
2 1 3 D
40 Vissa fordon (MC, moped klass 1 och vissa motorredskap) saknar främre nummerplåt
Hög Hastigheterna för MC övervakas inte. Ökad användning av MC?
Fotografering även bakifrån. Det förekommer i vissa länder, men fördyrar
4 2 6 A
41 Utlandsregistrerade fordon Medel Betydligt sämre möjligheter att lagföra förare av
utlandsregistrerade fordon än svenskregistrerade leder kanske till att de fortsätter köra alltför fort
Bättre samarbete. Dels inom Norden, dels inom EU
3 1 4 C
42 Avsaknad av checksiffra i registreringsnummer
Hög Manuellt extraarbete med kontroller av fabrikat och färg
Nytt system för registreringsnummer?
4 1 5 B
Funktion: Automatiserad hastighetsövervakning
riskfaktorn ska bli verklighet funktionens effektivitet åtgärder likhet
(1-4)
kvens (1-4) Bearbetning och teknik - automatiserad hastighetsövervakning
43 Strömförsörjning eller datakommunikation faller ifrån
Medel En, eller i värsta fall flera enheter slås ut. Viss brist i övervakningen
Hög driftsäkerhet, redundans 3 1 4 C
44 Data tappas bort genom att minne raderas
Låg Bortfall av en del av
övervakningen. Trafikanterna märker inte detta direkt
Hög driftsäkerhet, redundans 2 1 3 D
45 Kan inte skilja på fordon med lägre hastighetsgräns (t ex lastbil eller fordon med släp) och andra fordon
Hög Ingen automatisk övervakning av dessa fordonstyper
Bättre teknik som kan detektera vilken sorts fordon det rör sig om
4 2 6 A
Utdata - automatiserad hastighetsövervakning
Trafikantbeteende - automatiserad hastighetsövervakning
46 Sabotage (klotter, beskjutning, välta stolpar)
Medel. Har inträffat, men inte lika ofta som vid proven ca 1990
Sämre övervakning. Extra kostnader
Använd övervakningen på trafikfarliga sträckor.
Informera. Larma och övervaka utrustningen
3 2 5 B
47 Bortmonterad främre nummerplåt. Alternativt vandaliserad, översprayad, nedsmutsad eller snöbemängd främre nummerplåt
Hög. Redan ganska vanligt Svårt att bevisa vem som har kört. Leder till fortsatt fortkörning
Intensifierad polisövervakning. Höjning av böterna för att inte ha väl synliga nummerplåtar. (Redan på gång). Eventuellt fotografering även av bakre nummerplåt
4 2 6 A
48 Fordonet registreras på ”målvakt”
Medel. Verkar ännu inte blivit vanligt
Det blir mycket svårt att identifiera föraren. Leder till fortsatt fortkörning
Ägaransvar. Om det går juridiskt. De flesta länder med effektiv kameraövervakning har ägaransvar
3 2 5 B
49 Förare döljer ansiktet med solskydd, hand, mask eller annat
Hög. Redan ganska vanligt Svårt att bevisa vem som har kört. Leder till fortsatt fortkörning. Farlig körstil
Ägaransvar, se ovan 4 2 6 A
riskfaktorn ska bli verklighet funktionens effektivitet åtgärder likhet
(1-4)
kvens (1-4) Övrigt - automatiserad hastighetsövervakning
50 Personuppgiftslagen kräver tillstånd för databearbetning
Låg om man sköter sina kort. Det har dock inträffat att man har missat att söka tillstånd
Tillfälligt stopp för övervakningen. Leder till fortsatt fortkörning
Söka dispens hos Datainspektionen. Stor informationsskylt
2 3 5 B
51 Integritetsproblem Låg om fotografier hålls inom polisen
Integritetsdiskussioner kan leda till badwill för tekniken
Förstärkt skydd så att bildhanteringen loggas väl
2 1 3 D 52 Bristande resurser hos polisen Hög Den av Vägverket betalda
utrustningen används ineffektivt. Leder till fortsatt fortkörning
Mer pengar till polisen, alternativt flytta verksamheten till Vägverket
4 2 6 A
53 Hovrätt eller högsta domstol underkänner bevisning
Låg Hårdare beviskrav. Hävning av tidigare böter? Negativ publicitet. Leder till fortsatt fortkörning
Se till att få upp principfall i högsta instans så tidigt som möjligt
2 3 5 B
54 Bil kör på kamerastolpe Låg Stolpen viker sig men det tunga kamerahuset träffar bilen. Risk för allvarlig personskada
Lättare kamerautrustning 2 3 5 B
riskfaktorn ska bli verklighet funktionens effektivitet åtgärder likhet
(1-4)
kvens (1-4)
Indata - ISA
55 Grundläggande fel i den digitala kartan (NVDB)
Medel. En minskande risk allteftersom användningen ökar. Ett problem är dock att det finns så många olika väghållare
Bristande kvalitet i
informationen. ISA får felaktiga uppgifter om gällande
hastighetsgräns. Risk för alltför höga hastigheter
Tidiga och grundläggande undersökningar av kvaliteten
3 2 5 B
56 Ej uppdaterad digital karta - ej inmatade ändringar
Medel. Det krävs ett stort jobb för att successivt föra in alla ändringar
Bristande kvalitet i
informationen. ISA får felaktig uppfattning om gällande hastighetsgräns. Risk för alltför höga hastigheter
Säkra resurser och rutiner för snabb uppdatering. En organisatorisk fråga
3 2 5 B
57 Ej uppdaterad digital karta - uppdateringen har ej nått bilen
Låg, om tekniken fungerar Bristande kvalitet i
informationen. ISA får felaktig uppgifter om gällande hastighetsgräns. Det kan leda till att olika fordon får olika besked
Säker teknik för uppdatering. Mycket en fråga om säker datakommunikation
2 2 4 C
58 Fel mätvärde på vilken hastighet fordonet håller från fordonets egna system
Medel eftersom det inte finns någon etablerad standard
Dålig matchning mot gällande hastighetsgräns. Men ändå ganska små avvikelser
Bättre kalibrering. Alternativt mäta hastigheten med GPS. (Används redan i vissa system)
3 0,5 3,5 D
59 Däcksstorlek (skillnad mellan sommar- och vinterdäck) eller lufttryck i däck påverkar hastighetsmätningen
Medel. Bilister är inte noga med att ha rätt tryck i däcken
Dålig matchning mot gällande hastighetsgräns. Men ändå ganska små avvikelser
Hastighetsmätning via GPS. (Används redan i vissa system)
3 0,5 3,5 D
Funktion: ISA (Intelligent hastighetsanpassning)
riskfaktorn ska bli verklighet funktionens effektivitet åtgärder likhet
(1-4)
kvens (1-4)
60 Dålig precision i exakt var en hastighetsbegränsning förändras
Medel. GPS-systemet är inte så exakt. Dessutom svårt att
bestämma exakt var informationen ska sändas till bilen. Ett vägmärke syns ju på avstånd så att man hinner anpassa farten
Troligen inga direkta
säkerhetsproblem, men en hel del irritation?
Noggrannare GPS. Välavvägd placering av det "digitala vägmärket" i förhållande till det riktiga vägmärket
3 1 4 C
61 GPS-skugga och andra mottagningsproblem
Medel. Framförallt i tunnlar och invid höga hus
Dålig matchning mot gällande hastighetsgräns. Risk att få hastighet som gäller intilliggande gata
Död räkning i fordonet. Bättre satellitpositioneringssystem
3 2 5 B
Bearbetning och teknik - ISA
62 Aktiv gas låser sig i fullgasläge Mycket låg. Har inträffat i tidigare prov, men tekniken bör ha mognat
Risk för trafikolycka Bättre teknik. Certifiering 1 3 4 C
Utdata - ISA
63 Systemet stör förare eller passagerare
Medel med den typ av system som provades i Umeå
Fordonsägarna kan välja att koppla ur systemet
Diskretare HMI. Å andra sidan kan det vara bra att
passagerarna noterar att det går för fort
3 1 4 C
64 Det går inte att accelerera sig ur farliga situationer. (Gäller enbart intervenerande system utan
genomtrampningsmöjllighet. Denna typ av system finns ännu inte, ens i
provverksamhet)
Låg sannolikhet att hamna i sådan situationer
Små konsekvenser. Man kan oftast bromsa sig ur en sådan situation
- 2 1 3 D
65 Svårigheter att göra omkörningar (Gäller enbart intervenerande system utan genomtrampningsmöjlighet. Denna typ av system finns ännu inte, ens i
provverksamhet)
Medel eftersom det i första hand enbart berör intervenerande system utan
genomtrampningsmöjlighet
Om konsekvensen blir färre omkörningar kan effekten vara positiv på trafiksäkerheten. Om det däremot leder till
långsamma och farliga omkörningar är det negativt
Tillåt kortvarig omkörning i samband med omkörning. såväl som i ISA-systemen, som i lagstiftningen?
3 2 5 B
riskfaktorn ska bli verklighet funktionens effektivitet åtgärder likhet
(1-4)
kvens (1-4) Trafikantbeteende - ISA
66 Övertejpad GPS-antenn och annat sabotage av
fordonsutrustningen
Medel. Kan bli vanligt vid intervenerande obligatoriska system
Fortkörning Övervakning. Alternativt att göra systemet attraktivt för bilisten, till exempel genom möjlighet till omledning olycka eller försäkringsrabatter
3 3 6 A
67 Kompensationseffekt Hög. Tendens till att lita på systemet och inte göra egna bedömningar
Alltför höga hastigheter i de fall ISA indikerar en alltför hög hastighet i förhållande till rådande förhållanden
Utbildning och/eller göra systemet så perfekt som möjligt så att egna bedömningar inte behövs
4 3 7 A
68 Otillräcklig acceptans. Ovilja att använda systemet
Hög. Acceptansen är troligen mycket högre på 30-sträckor än på landsväg. I ISA-proven deltog få negativa testförare
Alltför höga hastigheter Optimal systemutformning. Information och utbildning
4 3 7 A
Övrigt - ISA
69 Svårt att installera aktiv gas i alla fordon
Hög. Det finns inga standardiserade lösningar
Dyrt eller svårt att göra installationer
Verka för standards inom området. Detta under
förutsättning att man vill satsa på eftermonterad aktiv gas. Det är troligen bättra att satsa på andra lösningar
3 3 6 A
70 Problem med service/underhåll efter till exempel konkurs hos leverantör
Låg Låg tillgänglighet för systemet Standardiserade lösningar 2 2 4 C
71 Integritetsproblem om man loggar färder
Låg. Det är bara yrkestrafik som är aktuell att logga?
Integritetsproblem om data nyttjas fel
Ingen loggning i onödan. Regler för hur inloggad information får användas
2 1 3 D
72 Otillräcklig nytta i förhållande till kostnad för fordonsägaren
Hög. Även om man accepterar ISA betyder det inte att man köper ISA. Kostnaden är ännu för hög för de flesta bilister
Låg penetration om det är frivilligt med ISA
Lägre kostnader genom stora serier (fabriksmontage, standardutrustning) och enkelt teknikval. Fördelar för bilägaren såsom försäkringsrabatter. Obligatorium i stället för frivillighet 4 2 6 A 97
riskfaktorn ska bli verklighet funktionens effektivitet åtgärder likhet
(1-4)
kvens (1-4)
Indata - variabla hastighetsgränser
73 Felaktiga hastighetsbesked (normalt för höga) beroende på dåligt fungerande eller trasiga sensorer i systemen
Medel. Sensorer ute i trafiken har ofta låg tillförlitlighet
Allvarligt om man missar att "varna" för fara. Undergräver förtroende för systemet om man alltför ofta felaktigt visar låga hastigheter
Tillförlitliga sensorer och redundans. Snabb
felavhjälpning. Ingripande av operatörer
3 3 6 A
Bearbetning och teknik - variabla hastighetsgränser
74 Felaktiga hastighetsbesked beroende på dåliga algoritmer
Låg. Relativt enkla samband, förutom för väder
Allvarligt om man missar att "varna" för fara. Undergräver förtroende för systemet om man alltför ofta felaktigt visar låga hastigheter
Tillförlitliga algoritmer. Ingripande av operatörer. Se upp med alltför hårt driven automatisering
2 3 5 B
75 Nervöst beteende (frekventa ändringar i hastighetsbeskedet) beroende på dåliga algoritmer
Låg, men problemet har synts på MCS på Essingeleden under våren 2003
Risk för alltför höga hastigheter eftersom systemets
trovärdighet minskar
Bra algoritmer med hysteres 2 2 4 C
76 Släckt skylt beroende på strömavbrott
Låg. Dels generellt strömavbrott, men framförallt beroende på trasig matning
Risk för alltför höga hastigheter eftersom troligen alla skyltar i snittet slås ut
Redundans i
strömförsörjningen. Eventuellt batteribackup. Tidigare system hade mekanisk återgång till lägsta hastighet vid strömavbrott
2 3 5 B
77 Släckt skylt beroende på fel i skylten
Medel. Relativt ny teknik med känsliga komponenter
Ganska små effekter eftersom man normalt har mer än en skylt per snitt
Hög kvalitet och bra underhåll 3 2 5 B
78 Felaktig information på skylt beroende på problem med datakommunikation
Låg. Liknande problem som med strömförsörjningen. Även radiolösningar har problem
Risk för alltför höga hastigheter eftersom troligen alla skyltar i ett område kan slås ut
Redundans och hög kvalitet. Snabb felavhjälpning
2 3 5 B
Funktion: Variabla hastighetsgränser
riskfaktorn ska bli verklighet funktionens effektivitet åtgärder likhet
(1-4)
kvens (1-4) Utdata - variabla hastighetsgränser
79 Dålig synbarhet beroende på snö, is eller smuts på skylten
Medel. Även normala plåtskyltar är i bland oläsbara
Risk för alltför höga
hastigheter. Till skillnad mot normala plåtskyltar där vanetrafikanten vet vad de visar även när de inte syns
Bättre skyltteknik. Se över placering och inriktning. Gärna