• No results found

Drastiska exempel på ITS och sårbarhet

In document ITS och sårbarhet (Page 43-46)

8 RISKANALYS AV ITS

8.1 Drastiska exempel på ITS och sårbarhet

I detta avsnitt ges några konstruerade exempel på hur det i värsta fall skulle kunna gå riktigt illa för vart och ett av de applikationer som senare kommer att behandlas i detalj. Syftet med dessa konstruerade exempel är att peka på att mycket kan gå fel, ibland på de mest oväntade sätt och ibland med stora negativa konsekvenser. Många fler riskfaktorer redovisas och bedöms i bilaga 2.

Några av exemplen är kanske överdrivna, men tanken med dem är framförallt att få igång fantasin. Såväl inom projektgruppen, som hos läsaren till denna rapport.

Trafiksignaler: Genom ett programfel visas det grönt samtidigt i två tillfarter som är i konflikt

med varandra. Två bilar kommer samtidigt och det blir en kraftig krock12 .

12 Det påstås i bland att detta inte kan inträffa. Det är fel, men sannolikheten är låg typ min max Risk-faktorer

Fara

Möjliga utfall/ omfattning (skador/förlus ter/stör-ningar)

Intresse/

Tillgång

orsaker verkan (konsekvenser)

…….

…….

Direkt påverkan (”skada”) Indirekt påverkan (”konsekvenser”) ”all framtid” typ min max ”hela historien” frekvens/sannolikhet

40

Störningshantering: För att snabbt komma fram till en hindrande havererad bil väljer föraren

av ett VägAssistansfordon att vända på en trafikled med höga hastigheter och heldragen mitt-linje. En personbil ser inte VägAssistansfordonet och kör in i det med hög hastighet.

Färdtidsmätning: En väghållare väljer att satsa på den nya tekniken och samlar på sig

färd-tider från olika källor. Väghållaren får in väldigt många mätvärden, men av olika kvalitet och mätta på olika sätt. Väghållaren vet inte riktigt vad materialet ska användas till, hur olika former av data ska hanteras och systemet förslummas snabbt.

Automatisk hastighetsövervakning: Högsta domstolen slår fast att polisens rutiner för

hanter-ing av de digitala bilderna från hastighetskamerorna inte håller måttet som bevismaterial. Domstolen anser att det inte dokumenteras på ett säkert sätt om vem som har gjort vad i systemet. Det är därför alltför lätt att manipulera bilderna. En fortkörare frias, tidigare fort-körare begär resning och all kameraövervakning upphör tills vidare. Hastigheterna ökar på kameraövervakade vägsträckor och olyckorna ökar.

ISA – Intelligent Stöd för Anpassning av hastigheten. Databasen i en bil är inte uppdaterad i

samband med hastighetssänkning från 110 km/h till 50 km/h vid ett komplicerat vägarbete på en motorväg. En ouppmärksam förare kör i mycket hög fart rakt in i en grupp vägarbetare.

Variabla hastigheter: I och med införandet av variabel hastighetsbegränsning har

hastighets-gränsen höjts från 90 km/h till 110 km/h på en 13-metersväg någonstans i Sverige. Vid behov ska den högsta tillåtna hastigheten sänkas med hjälp av variabla vägmärken till 90 eller 70 km/h. Ett fel i styrsystemet uppstår. Hastigheten ligger kvar på 110 km/h, trots att systemet vill sänka den till 70 km/h i samband med halka. En bilist som har vant sig vid systemet håller alltför hög fart i en kurva och sladdar in i en mötande långtradare.

41

Statisk navigering: Ett system för statisk navigering har en liten bildskärm monterad rätt långt

från förarens normala siktlinje. En förare tittar alltför mycket på bildskärmen och ser inte en fotgängare på ett övergångsställe. Fotgängaren körs på.

Dynamisk navigering: I samband med en olycka på en kringfartsled leds trafiken rakt genom

stadens centrum i stället. Stadens gator kan inte svälja all trafik och köerna blir långa. Det inträffar trafikolyckor och avgasutsläppen ökar kraftigt. Även förare av tunga fordon, långa fordon och fordon med farligt gods väljer att köra genom staden, trots att de inte får det.

Alkolås: Dagens alkolås är kopplade till startmotorn. Ett sätt att lura systemet är därför att

knuffa igång bilen. En bilägare parkerar förutseende sin bil i svag nedförsbacke. Han återvän-der senare berusad för att köra hem. Han snubblar när han ska hoppa in i bilen efter att ha knuffat igång den tillsammans med en kompis. Bilägaren ramlar och slår sig rätt illa. En fotgängare körs på av den herrelösa bilen.

Trötthetsvarnare: Förarna vänjer sig vid trötthetsvarnaren på så sätt att de kör även om de

själva känner sig trötta ända tills systemet detekterar trötthet. Därigenom ökar antalet lätt trötta bilister i trafiken och antalet trafikolyckor beroende på trötthet ökar.

Avståndshållningsystem: Förarna vänjer sig även vid detta system. För att undvika att

om-körande bilar kör in i luckan framför minskas luckorna allt mer genom att förarna ställer om systemen till kortare tidsavstånd. Vid en riktig panikbromsning av fordonet framför visar det sig att marginalerna har blivit alltför små med tanke på hastigheterna och det blir en fler-bilskrock.

42

Vägavgifter med korthållskommunikation: En bilförare som inte vill betala kör upp på

gång-banan för att kunna passera en portal utan att bli registrerad. En fotgängare kommer i samma ögonblick ut från sin port och blir påkörd.

Vägavgifter med videoregistrering: En reporter får tag i bilderna från systemet och

konstate-rar skadeglatt att passagen av ett fordon registrerat på en högt uppsatt politiker (som dessutom förordat vägavgifterna) kan kopplas till en skandalhistoria.

Satellitbaserade vägavgifter: En hacker och stark motståndare till vägavgifter tar sig in och

ställer om systemet så att fel människor blir debiterade fel avgifter på fel ställen. Detta föror-sakar en folkstorm med våldsamma protester och ett otal stämningar som följd. Intäkterna uteblir och man tvingas lägga ner systemet.

Efter dessa drastiska exempel följer nedan en genomgång av de fem områdena, med vardera upp till tre applikationer.

In document ITS och sårbarhet (Page 43-46)

Related documents