• No results found

Detaljerad!produktionsgång!

6 Det!slutliga!konceptet!

6.2 Detaljerad!produktionsgång!

Produktionen$ inleds$ med$ grundläggning$ av$ pålar$ i$ betong$ enligt$ de$ geotekniska$ förutsättningarna,$varpå$ betongfundament$ gjuts.$ Efter$ härdning$ påbörjas$ arbetet$ med$ pylonerna,$ vilka$ tillverkas$ med$ hjälp$ av$ klätterformsgjutning$ för$ att$ minska$ antalet$ tillfälliga$konstruktioner.$Parallellt$med$produktion$av$pylonerna$kommer$tvärbalkar$att$ gjutas$ och$ placeras$ mellan$ pylonparet$ med$ syfte$ att$ ge$ ökad$ stabilitet.$ Under$ samma$ tidsperiod$ gjuts$ även$ landfästen.$ Då$ betongen$ har$ härdat$ installeras$ brolager$ samt$ övergångskonstruktioner.$

$

Brobanan$ levereras$ i$ flertalet$ mindre$ segment$ vilka$ svetsas$ samman$ på$ plats$ för$ att$ sedan$lyftas$med$kran$till$tillfälliga$ställningar.$Vidare$placeras$brobanan$på$den$nedre$ tvärbalken$och$fästs$i$kablarna$vilket$gör$att$en$balanserad$konsolmetod$inte$anses$vara$ en$ lämplig$ produktionsmetod.$ Ställningen$ behålls$ tills$ nästa$ del$ av$ brobanan$ har$ förankrats$i$kablarna$och$med$skruvförband$sammanfogats$med$den$tidigare$förankrade$ delen$av$bron.$

$

Byggnation$ av$ brobanan$ bör$ ske$ symmetriskt$ från$ pylonen$ för$ att$ minska$ risk$ för$ snedbelastning.$ En$ kritisk$ punkt$ som$ bör$ beaktas$ under$ produktion$ av$ brobanan$ är$ påverkan$av$vindlast$vilken$kan$vara$en$stor$påfrestning$på$pylonerna$då$bron$delvis$är$ instabil$ framtill$ färdigställandet.$ Vid$ avslutad$ produktion$ av$ brobanan$ inleds$ beläggningsarbete$ samt$ installation$ av$ räcken,$ belysning$ och$ avrinningssystem$ för$ dagvatten.$$

6.3 Brodetaljer!

Förutom$de$bärande$konstruktionerna$finns$andra$delar$som$är$viktiga$att$tänka$på$vid$ brokonstruktionen,$ nämligen$ brodetaljer.$ Exempel$ på$ brodetaljer$ är$ övergångskonstruktioner$och$brolager.$Vidare$kommer$detta$kapitel$även$att$behandla$ införandet$av$räcken$samt$dagvattenlösningar.$

6.3.1 Övergångskonstruktioner!

Syftet$med$övergångskonstruktioner$är$att$överbrygga$diskontinuiteter$i$brobanan$vid$ exempelvis$ ändupplag$ eller$ mellan$ två$ fritt$ upplagda$ konstruktionsdelar.$ Den$ projekterade$ bron$ kommer$ att$ utrustas$ med$ två$ övergångskonstruktioner,$ en$ vid$ vardera$landfäste.$$

$

En$ överslagsberäkning$ visar$ att$ brobanans$ totala$ längdutvidgning$ uppgår$ till$ 245$ mm$ vid$50$grader$Kelvin$temperaturdifferens$vilket$innebär$att$varje$övergångskonstruktion$ måste$hantera$förskjutningar$uppemot$185$mm$(se$bilaga$5.4).$Då$enspaltsfogar$har$en$ maximal$ förskjutningskapacitet$ på$ 90$ millimeter$ är$ flerspaltsfogar$ ett$ lämpligare$ alternativ$(Skanska,$2013).$Flerspaltsfogarna$utgörs$av$tvärgående$stålbalkar$vars$syfte$ är$att$fördela$förskjutningen$mellan$flera$fogar.$Mellan$dessa$balkar$fästs$bandprofiler$i$ gummi$för$att$förhindra$vatten$och$smuts$från$att$ta$sig$in$i$konstruktionen$(se$figur$6.6).$$

$

Figur*6.6.*Övergångskonstruktion*–*flerspaltsfog.*

Broelement$ som$ ansluter$ till$ övergångskonstruktionen$ skall$ vara$ styrda$ i$ sidled$ och$ tillåts$ endast$ rörelse$ längsmed$ brobanan$ (Trafikverket,$ 2011b).$ Vidare$ skall$ övergångskonstruktionerna$vara$dimensionerade$för$samma$laster$som$övriga$delar$av$ bron.$Fogar$skall$även$utformas$så$att$gummielement$är$utbytbara.$

$

I$ bruksstadiet$ utsätts$ övergångskonstruktioner$ för$ många$ typer$ av$ laster$ såsom$ trafiklast,$ solstrålning,$ temperaturskillnader$ och$ vägsaltning.$ Trafikverket$ redogör$ för$ ett$antal$element$som$bör$kontrolleras.$Tätprofilen$får$inte$vara$utsatt$för$läckage$och$ bör$vara$fri$från$smuts.$Dessutom$måste$denna$och$fogmassan$undersökas$så$att$de$är$ rätt$ placerade.$ Övergångskonstruktionen$ måste$ vara$ rätt$ inställd$ vilket$ kontrolleras$ genom$ att$ öppningen$ mäts$ och$ sedan$ jämförs$ med$ aktuell$ lufttemperatur.$ Om$ mätningen$avviker$alltför$mycket$kan$det$vara$ett$tecken$på$stöddeformationer.$

$ $

6.3.2 Brolager!

Brolager$är$en$konstruktion$vars$syfte$är$att$föra$ner$laster$från$brobanan$till$stöden$och$ tillåta$ de$ rörelser$ i$ brobanan,$ vilka$ uppstår$ till$ följd$ av$ externa$ faktorer$ såsom$ bromskraft$och$temperaturskillnader.$Enligt$den$tekniska$beskrivningen$skall$topflager$ användas$ vilket$ förenklat$ sett$ är$ ett$ lager$ med$ två$ skivor$ som$ tillåter$ horisontella$ rörelser$gentemot$varandra$(se$figur$6.7).$

$ Figur*6.7.*Brolager*–*Allsidigt*rörligt*topflager.*

Brolager$ av$ stål$ riskerar$ liksom$ stålkonstruktioner$ i$ allmänhet$ att$ korrodera.$ Långt$ gången$ korrosion$ kan$ leda$ till$ att$ brolagren$ mister$ sin$ funktion$ och$ i$ förlängningen$ riskeras$ökad$och$ojämn$belastningen$på$bron.$Brolagrens$inställning$bör$jämföras$med$ rådande$ temperaturförhållanden$ för$ att$ säkerställa$ fortsatt$ god$ funktion$ och$ beständighet.$ Det$ är$ rimligt$ att$ anta$ att$ brolagrens$ livslängd$ understiger$ brons$ och$ därmed$kommer$att$vara$i$behov$av$reparation$eller$ersättning.$

$

Varje$ pylon$ eller$ landfäste$ kommer$ att$ förses$ med$ fyra$ lager$ som$ hanterar$ förskjutningar$och$utvidgning$av$brobanan.$Av$totalt$16$brolager$är$nio$ensidigt$rörliga,$ sex$allsidigt$rörliga$och$ett$lager$är$fast.$På$så$sätt$kommer$inga$tvångskrafter$uppstå$till$ följd$ av$ stora$ temperaturdifferenser.$ Det$ långa$ avståndet$ mellan$ det$ fasta$ lagret$ och$ brons$östra$ände$kan$leda$till$rörelser$på$upp$till$185$mm$(se$bilaga$5.4).$Horisontella$ laster$ i$ körriktningen$ upptas$ av$ upplagen$ vid$ den$ västra$ pylonen.$ Laster$ vinkelrätt$ brobanan$exempelvis$vindlaster$tas$upp$av$fyra$brolager$vilka$placeras$ut$vid$pyloner$ och$landfästen$enligt$figur$6.8$nedan.$

6.3.3 Svetsförband!

Svetsarbetet$ blir$ omfattande$ på$ grund$ av$ det$ stora$ antalet$ svetsar$ som$ fordras$ och$ därmed$ är$ det$ viktigt$ att$ beakta$ eventuella$ risker$ som$ detta$ medför.$ Svetsarnas$ hållfasthet$är$oftast$högre$än$omgivande$stålkonstruktioner$och$är$således$bra$på$att$ta$ upp$ laster$ (Chen$ &$ Duan,$ 2000).$ Vid$ svetsning$ bör$ dock$ de$ spänningar$ som$ uppstår$ samt$krympning$av$svetsen$beaktas.$Krympning$kan$leda$till$stora$spänningar$vilka$kan$ riskera$sprickbildning$och$deformation$av$kringliggande$element.$

$

Enligt$ Trafikverket$ skall$ en$ rad$ bestämmelser$ följas$ vid$ svetsning.$ Bland$ annat$ skall$ bärande$ balkskarvar$ i$ stål$ fogas$ ihop$ med$ stumsvetsar.$ Vidare$ skall$ även$ förbandet$ mellan$liv$och$underfläns$i$huvudbalkar$stumsvetsas$(Trafikverket,$2011b).$

6.3.4 Skruvförband!

Skruvförband$ kommer$ att$ användas$ för$ att$ fästa$ ihop$ brodelarna$ på$ de$ ställen$ där$ svetsning$ inte$ lämpar$ sig$ och$ för$ att$ möjliggöra$ att$ delar$ smidigare$ kan$ bytas$ ut.$ Då$ brodelarna$ monteras$ i$ sitt$ slutliga$ läge$ kan$ skruvförband$ föredras$ eftersom$ svetsning$ inte$kan$utföras$med$samma$effektivitet$på$byggplatsen$som$i$fabrik$(BE$Group,$2010).$ Även$kabelinfästningarna$förankras$i$stålbrobanan$med$skruvförband.$$

$

Förbanden$ riskerar$ att$ utsättas$ för$ olika$ typer$ av$ skador$ vid$ överbelastning$ (Ryall,$ 2001).$För$stora$skjuvkrafter$kan$leda$till$brott$i$skruv$eller$mutter.$Skruven$kan$även$ brista$på$grund$av$stora$dragkrafter$och$materialet$runt$skruven$kan$gå$sönder$genom$ olika$ typer$ av$ hålkantsbrott.$ Lätt$ skadade$ förband$ kan$ likväl$ vara$ funktionella$ och$ därmed$ är$ reparationer$ inte$ alltid$ nödvändigt.$ Vid$ större$ skador$ kan$ det$ dock$ vara$ nödvändigt$att$byta$ut$defekta$plåtar$och$skruvar.$

6.3.5 Omhändertagande!av!dagvatten!

Ytavlopp$placeras$utefter$ytterkanterna$av$brobanan$med$uppgift$att$föra$bort$dagvatten$ som$ ansamlas$ på$ vägbanan.$ Vattnet$ leds$ vidare$ till$ stuprör$ som$ löper$ utmed$ sidan$ alternativt$ undersidan$ av$ brobanan$ och$ följer$ profillutningen.$ Stuprören$ viker$ av$ vid$ pyloner$och$ändupplag$för$att$transportera$vattnet$ned$till$marknivå.$Slutligen$mynnar$ avloppen$ut$i$befintliga$diken$eller$naturliga$recipienter.$$

6.3.6 !Broräcken!

Broräcken$ till$ snedkabelbroar$ skall$ vara$ av$ typen$ med$ rörprofilerade$ navS$ och$ toppföljare$och$följa$krav$enligt$TRVK$bro$(Trafikverket,$2011b).$För$att$skydda$objekt$ utanför$ räcket$ såsom$ pyloner$ och$ kabelinfästningar$ kommer$ ett$ säkerhetsavstånd$ att$ erfordras$ för$ vägräcket.$ Avståndet$ benämns$ som$ arbetsbredd$ och$ fastställs$ i$ dimensioneringsskedet.$ Brons$ mitträcke$ utformas$ som$ ett$ linräcke$ enligt$ förutsättningarna.$

Related documents