Kommunfullmäktiges beslut (enligt kommunstyrelsens förslag) Kommunfullmäktige antar detaljplan för del av Vara 31:1, Stora Torget i Vara tätort, Vara kommun, upprättad av bygg- och planenheten i april 2013, kom-pletterad efter samråd i juni 2013, granskning i december 2013 samt ytterligare granskning i januari/februari 2014.
Protokollsanteckning
Kommunstyrelsen vill trycka på att kommunen bestämmer utformningen av eventuell byggnad på torget även om detaljplanen tillåter en viss höjd och rymd på byggnaden. Det är viktigt att kommunen i den fortsatta utformningen av torget tar hänsyn och är lyhörd till olika omgivningsfaktorer i det framtida ar-betet.
__________
Bakgrund
Detaljplanen för del av Vara 31:1, Stora Torget, har pågått sedan hösten 2012.
Detaljplanen är av allmänt intresse. Informationsmöten i större grupper med allmänheten och dialog har förts med flera intressenter och föreningar kring torget. I arbetet har politiker, allmänhet och förvaltningar kunnat lämna syn-punkter.
Detaljplanen har varit på samråd under perioden 3-31 maj 2013, utställd för granskning 28 juni – 10 september 2013 och utställd för granskning en andra gång under perioden 18 december – 15 januari 2014.
Därefter antogs detaljplanen i kommunstyrelsen den 5 mars 2014 § 34 med en protokollsnotering enligt följande:
”Kommunstyrelsen vill trycka på att kommunen bestämmer ut-formningen av eventuell byggnad på torget även om detaljplanen tillåter en viss höjd och rymd på byggnaden. Det är viktigt att kommunen i den fortsatta utformningen av torget tar hänsyn och är lyhörd till olika omgivningsfaktorer i det framtida arbetet.”
Kommunfullmäktige återremitterade sedan den 31 mars 2014 § 13 ärendet till kommunstyrelsen med en tredjedels minoritet med uppdraget att begränsa och ytterligare utreda placering av torgyta och byggrätt i förhållande till Badhuspar-ken.
Beredning
Ärendet har beretts av planarkitekt Jonas Hägg. Samråd utöver detaljplanearbe-tet har förts med stadsarkitekt Linnea Hedin samt utvecklingssamordnare Ted Isaksson vilka deltagit i dialogarbetet Lyskraft Vara innan planprocessen startat.
Tidigare stadsarkitekten Rune Winsnes har gått i pension.
Förutsättningar och förändringar av Stora Torget
Stora Torget är idag huvudsakligen en parkeringsplats med tillfart endast från Hotellgatan till parkeringsytorna. Mot Drottninggatan finns en 25 meter bred asfalterad yta som i huvudsak är bilfri och används för en begränsad torghan-del. Trafikytorna på Badhusgatan, Sveagatan och Hotellgatan är ca 12 meter breda och medger kantstensparkering på båda sidor.
Föreslagna förändringar innebär att den bilfria torgytan flyttas till ett mer centralt läge mellan kommunhuset och Badhusgatan och inramas av träd. Vara får ett representativt torg som markerar centrum i staden och kommunen.
Torget blir också användbart som samlingsplats, mötesplats och handelsplats.
Det ger möjlighet till diagonala, bilfria stråk mellan verksamheterna kring tor-get. På torget tillåts tillfälliga byggnader av typ valstugor, julmarknadsstånd och salustånd.
Den nordvästra parkeringsytan, som i stort lämnas oförändrad, nås som nu från Hotellgatan medan den nya sydöstra nås från Drottninggatan. tans körbana blir smalare och lämnar plats för gång och cykeltrafik. Badhusga-tans cykelstråk fortsätts fram till Sveagatan. Hotellgatan och Sveagatan plante-ras med träd.
Inom en del av den yta mot Drottninggatan som idag huvudsakligen används som bilfritt salutorg föreslås ny kvartersmark för centrumverksamhet. Där finns möjlighet att bygga offentliga samlingslokaler (till exempel bibliotek), butiks- och/eller kontorslokaler. Genom det skapas möjlighet att utöka han-delsytorna kring torget. Innan byggrätten utnyttjas används ytan för parkering.
Torgmiljön förses med ny beläggning, ny belysning och för övrigt ny
inredning i form av sittbänkar, cykelställ, papperskorgar mm. Planteringsytor och trädplanteringar utökas. Befintliga skulpturer på torget kan behållas i nuva-rande läge. För den centrala torgytan ska nya möjligheter nyttjas för ljus- och ljudsättning av torgrummet inklusive konstnärlig utsmyckning och eventuell vattenkonst. Vid detaljutformningen av torget ska vikt läggas vid flexibilitet.
Torg och parkeringsytor ska kunna användas vid olika typer av evenemang.
Delar av parkeringsytor ska lätt kunna stängas av. Tillgång till vatten och el är viktig. Förberedelser bör göras för laddning av både elbilar och elcyklar.
Byggrätt på torget
Planförslaget innebär i sig inte några förändringar i bebyggelsen runt det nuva-rande torget. Däremot skapas ny byggrätt och kvartersmark inom del av det nuvarande salutorget närmast drottningsgatan. Det utformas så att Drottning-gatans viktiga axel mot stationshuset och Parkskolan behålls samt att hela kommunhuset symetriska fasad behålls synlig mot den öppna torgytan.
rätten placeras längsmed Drottninggatan i torgrummets sydöstra hörn. Bygg-rätten medger centrumverksamhet vilket möjliggör kontor, handel eller service (bibliotek, gemensamhetslokaler m.m.).
Planarkitektens ställningstagande efter återremissen
Kommunfullmäktige återremitterade sedan den 31 mars 2014 § 13 ärendet till kommunstyrelsen med en tredjedels minoritet med uppdraget att begränsa och ytterligare utreda placering av torgyta och byggrätt i förhållande till Badhuspar-ken.
För att hantera återremissen finns tre olika alternativ
1. Detaljplanearbetet avbryts eftersom konsensus inte kan nås kring de-taljplanen
2. Planförslaget justeras och sänds därefter för antagande i kommunfull-mäktige
3. Planförslaget återsänds till kommunfullmäktige eftersom det utred-ningsuppdrag som gavs redan gjorts i framtagandet av planförslaget De detaljplanehandlingar som producerats är ett resultat av ett långt utred-nings- och dialogarbete. En större justering av dessa handlingar skulle i reali-teten innebära att detaljplanearbetet ska avbrytas och återupptas vid ett senare skede. En flytt av torgytan och byggrätt med hänsyn till badhusparken skulle vara en sådan förändring eftersom det planförslag som nu ligger är ett samma-vägt resultat av tidigare utredningsarbete.
Frågan kring torget är stor och komplex med flera motstridiga intressen. Samt-ligas synpunkter kan inte tillgodoses utan en avvägning behöver göras. Syn-punkter har lämnats skriftligen under de tre samråd som har bedrivits. Frågan kring byggrättens höjd och placering har belysts och justeringar och anpass-ningar har gjorts i planhandlingarna. Kommunstyrelsen har sett dessa hand-lingar samt tagit ställning till dem tidigare. En politisk konsensus över planför-slagets utformning har funnits under processen. En konsensus är önskvärt över planförslaget, men kan inte det nås bör en majoritet besluta om planförslagets utformning.
Begränsning och mer precisering av byggrätten
Genom yrkandet att begränsa och precisera byggrätten menas antingen att yt-terligare planbestämmelser tillförs planhandlingen eller att befintliga planbe-stämmelser justeras. Även en justering av byggrättens utbredning kan menas.
Historiskt har det funnits en politisk vilja att skapa mer flexibla planer med väl tilltagna byggrätter och få detaljrika planbestämmelser. Detta syftar till att und-vika mindre justeringar av befintliga planer till en tänkt bebyggelse vilket gör att detaljplanerna får en längre livslängd. Ett resonemang kring detta fördes även i kommunstyrelsens arbetsutskott vilket också står i kommentarer till deras be-slut i protokollet från kommunfullmäktige. Vidare påpekades att kommunen är fastighetsägare och att byggnadens utformning kan styras genom
exploate-Den handelsundersökning som nyligen tagits fram visar att det finns ett så stort etableringsutrymme att en större aktör skulle kunna etablera sig i Vara. Däre-mot saknas det större centrala ytor för byggnation och lämpliga lokaler för en sådan etablering. En större etablering skulle verka positivt för befintlig handel.
Genom att inledningsvis ha en stor utbredning av byggrätt möjliggörs flera olika typer av bebyggelse. Byggnationen kan vara en större byggnad, men lika gärna i form av uteserveringar längs en torgmiljö eller små mindre utspridda handelsbodar. Byggrättens utbredning utgår ifrån kommunhusets fasad så att denna kan ses i sin helhet. Ytterligare en effekt är att torgrummet vid en bygg-nation ramas in och att dess rumslighet förstärks.
Planförfattaren har i granskningsutlåtandet från den 11 februari kommenterat hur resonemanget förts för de planbestämmelser som plankartan redovisar.
Där hänvisas till PBL 4 kap 16§ och PBL 4 kap 32§. Där står uttryckligen att detaljplaner inte ska reglera mer än nödvändigt. Vidare står att sådana regle-ringar ska motiveras t.ex. genom anpassning till kringliggande bebyggelse eller krav på bevarande. Byggnaderna kring torget är från flera olika tidsepoker utan gemensamma arkitektoniska drag. Detta ger torget en brokig karaktär som en arkitektonisk berättelse över tid. Endast en anpassning i höjd har därför be-dömts nödvändig.
All bebyggelse kring torget är i mänsklig skala. Med det menas bland annat att inga byggnader är högre än fyra-fem våningar. Byggnadshöjden är därför an-passad till kringliggande bebyggelse vilket även vid fullt nyttjande av byggrätten skulle innebära en enhetlighet för bebyggelsen. Totalhöjden har bestämts efter den högsta byggnaden på torget vilket även är den motstående byggnaden till byggrätten. Eventuell skuggverkan har bedömts översiktligt i planhandlingarna, men en utförlig skugganalys av expert inom området har inte bedömts nöd-vändig eftersom den är starkt beroende av själva byggnadens utformning. Sam-tidigt skuggas inga boendemiljöer utan endast vistelseytor. En visualisering av skuggeffekter har gjorts ur pedagogiskt syfte efter behandling i kommunstyrel-sen den 5 mars 2014.
Byggrätten medger centrumverksamhet vilket möjliggör kontor, handel eller service (bibliotek, gemensamhetslokaler m.m.). Det är med andra ord en myck-et flexibel bmyck-eteckning.
Med detta sagt har frågan kring en precisering och begränsning redan behand-lats både politiskt och på tjänstemannanivå. Att revidera planförslaget eller avbryta planprocessen anses inte nödvändig utan återremissen anses i den här frågan redan vara behandlad.
Byggrättens och torgytans placering
Under hösten 2012 togs flertalet förslag fram av dåvarande plan- och byggen-heten för byggrättens samt torgytans placering. De förslagen kommunicerades sedan med flertalet intressenter. Detta har gjorts för att skapa delaktighet, men även för att ta in synpunkter på vilka hänsynstaganden som är viktiga innan planförslaget gjordes. Ur diskussionerna framkom att den lämpligaste place-ringen för torgytan samt byggrätten är planförslagets.
Byggrätten är placerad längsmed Drottninggatan i torgrummets sydöstra hörn.
Genom det förstärks den viktiga axeln mellan stationshuset Blue Orange och Parkskolan. Samtidigt kommer hela kommunhusets symetriska fasad behållas synlig mot den öppna torgytan. Byggrättens placering gör även att en tydligare rumslighet skapas för torgrummet.
Andra lokaliseringar har utretts tidigt i processen, men utifrån ovanstående har den nuvarande placeringen bedömts lämpligast. Byggrättens placering bedöms därmed redan vara utredd. Att resultatet inte överensstämmer med en minori-tets önskemål i kommunfullmäktige är enligt det fattade beslutet fastställt.
Torgytans placering har kommunicerats genom ett allmänt informationsmöte där synpunkter inhämtades för två alternativ. En central placering mellan kommunhuset och biblioteket (planförslagets placering) eller att nuvarande torgytan behålls. En mer central torgytan ansågs lämplig eftersom den då pla-ceras närmare befintlig handel och att det skulle möjliggöra en fördelning av trafik mellan parkeringsytorna. En revidering av planförslaget anses inte nöd-vändig eftersom det redan har gjorts i processen.
Övriga kommentarer och ställningstaganden
Som det omnämns i protokollet från behandlingen i både kommunstyrelsens arbetsutskott samt kommunstyrelsen kan inte samtligas synpunkter tillgodoses eftersom dessa ofta är motstridiga. Planförslaget är ett resultat av den proces-sen och den lämpligaste placeringen har bedömts enligt ovan.
I den bedömningen har möjligheten till förtätning och utveckling av Varas centrala delar ansetts överordnad att den visuella kontakten mellan torgytan och Badhusparken försämras. Det är inte troligt att en byggnation kommer ske inom en snar framtid, men tjänstemannaorganisationen arbetar långsiktigt för att förbättra Vara; byggrätten är en del i den utvecklingen. Vidare är det kom-munal mark och det är slutligen fastighetsägaren som avgör användingen för marken.
Alternativ 1 är tänkbart eftersom återremitteringen önskar att torgytan och byggrättens utformning och placering ska utredas ytterligare. I förlängingen innebär det att planprocessen bör tas om. Tjänstemannens ståndpunkt är att planförslaget i processen har utrett vad yrkandet önskade före planförslaget tagits upp i kommunfullmäktige. Att avbryta planprocessen anses inte nödvän-digt utan återremissen anses redan vara behandlad. En upprustning av torg-rummet förutsätter en ny antagen detaljplan.
Alternativ 2 anses inte aktuellt eftersom det utredningsuppdrag som yrkades redan har gjorts. En revidering av planförslaget bedöms inte nödvändigt. För övrigt gjordes yrkandet av en minoritet i kommunfullmäktige. En samsyn och konsensus över planförslaget är önskvärt. Kan inte det nås avgör majoriteten ett planförslags bärighet.
Tjänstemannens slutliga ståndpunkt är i enlighet med alternativ 3 dvs. att plan-förslaget i processen redan har utrett vad yrkandet önskade före planplan-förslaget
__________
Arbetsutskottets behandling
Planarkitekt Jonas Hägg deltar på detta ärende och redogör detaljplanen samt tjänstemännens ställningstagande efter kommunfullmäktiges återremiss av ärendet den 31 mars 2014.
Fredrik Nelander (S), med tillstyrkande av Elof Jonsson (C), yrkar att arbetsut-skottet utifrån planarkitektens ställningstagande föreslår kommunstyrelsen och kommunfullmäktige att anta detaljplanen för Stora Torget i Vara tätort. Till detta förslag till beslut skrivs nedanstående protokollsanteckning avseende byggrätten som detaljplanen för Stora Torget möjliggör:
Kommunstyrelsen vill trycka på att kommunen bestämmer ut-formningen av eventuell byggnad på torget även om detaljplanen tillåter en viss höjd och rymd på byggnaden. Det är viktigt att kommunen i den fortsatta utformningen av torget tar hänsyn och är lyhörd till olika omgivningsfaktorer i det framtida arbetet.
Gabriela Bosnjakovic (M) anser att man inte tagit hänsyn till de yttranden som framkom i återremissen av detaljplanen och med anledning av detta reserverar hon sig mot arbetsutskottets förslag till beslut med följande motivering:
Utifrån kommunfullmäktiges återremiss den 31 mars 2014 § 13 av detaljplanen för Stora Torget vill jag att man vänder sig till allmänhet och köpmän för en sista avstämning kring byggnation på torget.
Arbetsutskottets förslag till beslut
Kommunfullmäktige antar detaljplan för del av Vara 31:1, Stora Torget i Vara tätort, Vara kommun, upprättad av bygg- och planenheten i april 2013, kom-pletterad efter samråd i juni 2013, granskning i december 2013 samt ytterligare granskning i januari/februari 2014.
Reservation
Gabriela Bosnjakovic (M) reserverar sig mot arbetsutskottets förslag till beslut med följande motivering:
Utifrån kommunfullmäktiges återremiss den 31 mars 2014 § 13 av detaljplanen för Stora Torget vill jag att man vänder sig till allmänhet och köpmän för en sista avstämning kring byggnation på torget.
Protokollsanteckning
Kommunstyrelsen vill trycka på att kommunen bestämmer utformningen av eventuell byggnad på torget även om detaljplanen tillåter en viss höjd och rymd på byggnaden. Det är viktigt att kommunen i den fortsatta utformningen av torget tar hänsyn och är lyhörd till olika omgivningsfaktorer i det framtida ar-betet.
__________
Kommunstyrelsens behandling Planarkitekt Jonas Hägg deltar på detta ärende.
Fredrik Nelander (S) informerar att nedanstående protokollsanteckning skrivs även in i kommunstyrelsens protokoll:
Kommunstyrelsen vill trycka på att kommunen bestämmer ut-formningen av eventuell byggnad på torget även om detaljplanen tillåter en viss höjd och rymd på byggnaden. Det är viktigt att kommunen i den fortsatta utformningen av torget tar hänsyn och är lyhörd till olika omgivningsfaktorer i det framtida arbetet.
Yrkande
Gabriela Bosnjakovic (M) yrkar, åt moderata gruppen, på återremiss till kom-munstyrelsens arbetsutskott för att en utredning utförs som bland annat skugg-effekterna av byggrätten höjd, om mängden parkeringsytor är nödvändig att ta i anspråk till torgyta, och redovisa ärendet utifrån kommunfullmäktiges beslut.
Pia E Gustafsson (FP) yrkar på återremiss av detaljplanen med nedanstående motivering:
Utvecklingen av Vara tätort är mycket viktig för att öka dess at-traktionskraft och få fler företagsetableringar inom b la handeln och samtidigt bättre kapitalisera på Vara Konserthus snart 70 000 årsbesökare. Det i planen som anges förutom den nya bygg-rätten är mycket bra och kommer att öka förtätningen i området och gynna handeln på ett bra sätt.
Den nya byggrätten inkräktar på vårt kulturhistoriska arv som Vara är stolta över, vår handelsplats/marknadsplats som är väl känd och dokumenterad, där handel med kossor och hästar ägde rum och som på många sätt är våra rötter i dagens entreprenörs-skap osv.
Förslag på annan fastighet för ändamål som avses är "polishu-set", denna fastighet har ett betydligt bättre läge och exponeras för alla tågresenärer, pendlare, har bra förutsättningar för till- och ombyggnad, har hyresgäster (hitta ny plats för polisen) osv. Fas-tigheten är dock inte i kommunens ägo men den kan så bli.
Det har under flera år talats om att en fjäder i hatten vore om kommunen kunde locka hit någon av de större kedjorna som ex.
H&M för det skulle gynna utvecklingen för handeln. Men inget händer för ryktet sägar "vi har inga lämpliga affärslokaler"! Passi-vitet och dåliga förslag som att upprätta en betongkoloss på tor-get är intor-get alternativ, undertecknad vill se en mera offensiv poli-tik för att driva på utvecklingen och samtidigt bevara och värna våra kulturhistoriska miljöer.
Proposition
Ordförande Fredrik Nelander (S) finner att det finns två förslag till beslut: ar-betsutskottet förslag till beslut och beslut om återremiss.
Ordföranden frågar kommunstyrelsen därefter om ärendet ska avgöras idag enligt arbetsutskottets förslag till beslut eller om det ska återremitteras och finner att kommunstyrelsen bifaller arbetsutskottets förslag till beslut.
__________
Kommunfullmäktiges behandling Yrkande
Elof Jonsson (C) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag.
Gabriela Bosnjakovic (M) yrkar med instämmande av Jan-Erik Wallin (M) att ärendet återremitteras till kommunstyrelsen med samma motivering från full-mäktige som vid återremissen den 31 mars 2014 § 13. Om återremissyrkandet ej vinner gehör, yrkas avslag på planförslaget.
I ärendet yttrar sig Fredrik Nelander (S).
Proposition
Ordföranden ställer först proposition på Gabriela Bosnjakovics återremissyr-kande och finner att ärendet ska avgöras idag.
Ordföranden ställer därefter proposition på kommunstyrelsens förslag och Gabriela Bosnjakovics avslagsyrkande och finner att kommunfullmäktige bifall-ler kommunstyrelsens förslag. Omröstning begärs.
Följande omröstningsproposition fastställs. Den som bifaller kommunstyrel-sens förslag röstar Ja. Den som bifaller Gabriela Bosnjakovics yrkande röstar Nej. Vid omröstningen avges 24 Ja-röster och 20 Nej-röster enligt bifogat om-röstningsprotokoll.
Kommunfullmäktige har beslutat att bifalla kommunstyrelsens förslag.
_________
KF § 34