Diakron analys av partiprogrammen

I följande avsnitt genomförs den diakrona analysen. De synkrona analyserna för varje partiprogram kommer att jämföras för att urskilja förändringar i kontext vilket begreppet solidaritet används.

Som den synkrona analysen har redogjort för har förändringar i vilken kontext

begreppet solidaritet används i kan urskiljas. I partiprogrammet från 1960 används begreppet i kontexter som är ekonomiskt förknippade. Vissa klasser i samhället får inte de möjligheter och funktioner som finns i samhället. Detta beskriver Durkheim som en av nackdelarna med det organiska samhället. Det moderna samhället för med sig en yrkesspecialisering som ger ökade skillnader och fördärvar det ömsesidiga beroendet.​67

Solidaritetens omfattning är i partiprogrammet väldigt centrerad på klass. Arbetarklassens kamp för solidaritet är central och anses vara nyckeln för att skapa en gemenskap och solidaritet som anses vara grunden till en socialdemokratisk samhällssyn. Enligt Liedman etablerades en klassolidaritet med omfattning på just en viss klass under 1860- talet och som sedan bestått i främst arbetarklassen.​68​ Emellertid står det senare att mänsklig solidaritet omfattar alla världens folk för att kunna bygga en socialistisk

samhällsomdaning vilket visar en mer internationell solidaritet men aktörer och mål läggs inte fram förrän i senare program.

I partiprogrammet från 1990 sker en del förändringar i kontexten som från 1960 års partiprogram. Det är mer inriktat på en nationell solidaritet av att nya grupper måste få bemötas med hjälp i form av solidaritet och att det gamla klassamhället inte består i samma

65​Partiprogram 2013.

66​Partiprogram 2013.

67​Stjernø, s. 33-35.

omfattning som förr. I programmet från 1990 används främst solidaritet i kontext av

ekonomiska aspekter som en ny form av fördelning och solidaritet för att nya grupper ska få del av hela samhällets möjligheter. Förändringen kan enligt Stjernø bero på att

Socialdemokratiska partiet vill vidga sin väljargrupp i ett samhälle som inte har en lika stor industriell arbetarklass.​69

Programmet från 1990 pratar också om solidaritet som sträcker sig över hela jorden med ekonomiska redskap. Fördelningen ska ske för att minska skillnader i världen och ge fred, tillit och trygghet. Programmet lyfter fram att denna solidaritet även bringar rättvisa vilket Durkheim också förklarar med att ge de sämre ställda tillgång till möjligheter och det är den enda vägen till rättvisa.​70

Partiprogrammet från 2001 har sedan liknande kontexter som partiprogrammet från 1990. Det tar upp solidaritet i formen av att vara ett ömsesidigt beroende av varandra för att forma ett samhälle. Här betonas även ett större fokus på den enskilda personen utveckling och ansvar i samhället. Partiprogrammet från 2001 förankrar sig emellertid både i den

mekaniska och organiska solidariteten som Durkheim framhäver. Individen lyfts fram som att solidaritet i kollektiv bemärkelse inte ska stå i vägen för individens utveckling. Därav läggs också ett ansvar på individen. Detta ansvar och utrymme från individen var främst

frånvarande i partiprogrammet från 1960 som hade en stark kollektiv solidaritet hos främst arbetarklassen. Stjernø i sin forskning menar att individen lyfts fram i senare partiprogram inom Socialdemokratin på 2000-talet.​71

Solidaritet betonas precis som i tidigare partiprogrammet att det är en viktig grund för ett socialt demokratiskt samhälle för att kunna ge frihet, jämlikhet och solidaritet.

Det internationella tas upp betydligt mer i partiprogrammet från 2001 med en större betoning på aktörerna FN och EU. Solidariteten ska vara mer internationell genom resurser, framföra mänskliga rättigheter, jobba för nedrustning av kärnvapen och flyktingpolitik. De ska vara centrala delar i internationell solidaritet. Solidaritet ska också vara en del av hur dessa institutioner fungerar i sin roll vilket inte tagits upp tidigare i partiprogrammen från 1960 och 1990.

Även i partiprogrammet 2013 tas solidaritet i kontexten av beroende mellan varandra men det pratar också om respekt för varandra i solidariteten vilket inte funnits i

partiprogrammet från 1960 eller 1990. Ansvar får också en större plattform med att alla ska

69​Stjernø, s. 327-342.

70​Stjernø, s. 33-35.

bidra till samhället på bästa sätt och inte skada andra. Ändå tar programmet upp att det

ömsesidiga beroendet är solidaritetens kärna och ska genomsyra hela samhället vilket varit en kontext med begreppet solidaritet som infunnits sig i alla partiprogram.

I den internationella biten av programmet blir solidaritet viktigt där begreppet

solidaritet används mest frekvent. EU höjs till att vara en viktig aktör för att bringa solidaritet i kontexter som både innebär en jämnare fördelning av jordens resurser men också genom att föra fram demokrati, samarbete, frihet, rättvisa och hållbarhet. Solidaritet framställs här till något som ska användas i många viktiga politiska områden. Programmet fortsätter därav i samma riktning som både programmen från 1990 och främst 2001 i dess större omfattning av områden där begreppet solidaritet ska användas. Omfattningen av begreppet solidaritet är i partiprogrammet från 2013 väldigt omfattande i sin inkludering och det lilla stycket om att solidariteten ska innefatta alla i partiprogrammet från 1960 har i partiprogrammet från 2013 blivit det centrala. Precis som det tidigare nämnts förklarar Stjernø detta av att samhället ser annorlunda ut idag jämfört med mitten av 1900-talet och både nya grupper och

samhällsklasser har uppkommit som har olika intressen inom bland annat miljön. Dessa gruppers röster och engagemang vill partier som Socialdemokraterna kanalisera och måste då bredda sin intressesfär och politik för att inte stänga ute dessa grupper.​72

Kritiken av det kapitalistiska samhället består även i detta program men kallas

incitament samhället och hur det samhället glömmer bort värden som solidaritet. Denna kritik har varit bestående även i de andra programmen och främst i programmet från 1960 med form av rädsla av det organiska samhället och bristen på solidaritet som Durkheim tar upp är en allvarlig konsekvens.

Durkheims kategorisering av solidaritet som var en del av det teoretiska ramverket blir dessvärre svårt att applicera i programmen 1990, 2001 och 2013 med motiveringen att begreppet solidaritet används i motsägande kontexter. Alla tre programmen pratar om en gemensam värdegrund av solidaritet som ska hålla en kollektivistisk anda vilket är en central del av den mekaniska solidariteten. Samtidigt lyfter programmen från 2001 och 2013 fram den enskilda individens perspektiv vilket problematiserar den mekaniska solidariteten med att individen är ett inslag av den organiska solidariteten. Individen ska kunna utvecklas i ett modernt samhälle som Durkheim framställer i en organisk solidaritet.​73

72​Stjernø, s. 327-342.

5. Resultat

I den synkrona analysen kartlades i vilken kontext och omfattning begreppet solidaritet förekom. Detta efterträddes av den diakrona analysen som jämförde de synkrona analysen för att tyda begreppet solidaritets omfattning och kontext det används i. I följande kapitel

presenteras slutsatser, följd av diskussioner, diskussion om validitet, reliabilitet som är central i all forskning och sedan fortsatt forskning.

5.1. Slutsatser

I det här kapitlet kommer utifrån syfte och frågeställningar redovisa resultat. Analysen förankras därtill med de teoretiska utgångspunkterna som presenterats tidigare i uppsatsen. Sammantaget har studiens analyser visat att begreppet solidaritet i de olika partiprogrammen har genomgått en förändring. Nya kontexter har tillkommit och gamla har försvunnit. För att få en totalbild av den utökade inkluderingen av begreppet solidaritet och hur programmen placeras i figur nummer 1 och figur 3 som redovisades i 2.4.4 kommer dessa presenteras först för att sedan gå igenom begreppet solidaritet i dess olika kontexter.

Figur 1. Begreppet solidaritets inkludering

Figur 3. Från Stjernø forskning Partiprogrammet

1960 ^{Partiprogrammet} 1990 ^{Partiprogrammet} 2001 ^{Partiprogrammet} 2013 Inkludering - vilka ska räknas in i solidariteten Klass - Arbetarklassen är viktigast. Dess kamp för solidaritet anses vara nyckeln. Nationell - Vill sprida solidaritet till hela samhället. Anser klasser inte finns i samma skala som på 1960 talet. Internationell - EU och FN ska sprida värderingen solidaritet. Internationell - EU och FN ska sprida värderingen solidaritet. Partiprogrammet

1960 ^{Partiprogrammet} 1990 ^{Partiprogrammet} 2001 ^{Partiprogrammet} 2013 Klassisk Socialdemokratisk solidaritet Klassisk socialdemokratisk solidaritet Modern socialdemokratisk solidaritet Modern socialdemokratisk solidaritet

Som figurerna visar har inkluderingen utvidgats av hur begreppet använts. I Figur 3 anses motivet för att partiprogrammet kategoriseras som klassisk socialdemokrati är

partiprogrammets ståndpunkt av att förändra samhället genom värderingar och inte genom en revolution som Stjernø kategoriserar klassisk marxistisk solidaritet som. Även

partiprogrammet från 1990 stämmer in på klassisk socialdemokratisk solidaritet i att den vill inkludera nya delar av samhället som inte tillhör den traditionella arbetarklassen. Programmet anser att klasskillnaderna är färre men att nya grupper i samhället fortfarande inte är

inkluderade i solidariteten. Programmet vill av den anledningen skapa en större känsla av gemenskap och ömsesidigt beroende i samhället för att nå grupper som tidigare varit utanför.

I programmen 2001 och 2013 sker därav en större förändring där den enskilde individens utveckling, respekt och ansvar används i kontexten av begreppet solidaritet vilket inte var fallet i partiprogrammen från 1960 och 1990. En form av egenintresse accepteras i samhället som ska kunna förenas med solidariteten. Rädslan för kapitalistiska tendenser i formen av egoism som fanns i programmet från 1960 förekommer inte i programmen från 2001 och 2013 utan individen ska få chansen att utvecklas så länge den tar ansvar och respekterar andra vilket får både programmen 2001 och 2013 att passa in i kategorin modern klassisk socialdemokrati.

Solidariteten har i programmen från 2001 och 2013 även en plats i flera

internationella områden och en del av lösningen i alla världsomfattande frågor som miljö, jämställdhet, klimat, nedrustning och andra frågor där aktörerna EU och FN lyfts fram. Gemenskapen och inkluderingen är mer riktad åt det internationella hållet i programmen från 2001 och 2013.

Trots att den svenska politiken och samhället inte ser likadant ut idag som det gjorde under främst 1960-talet men även under 1990 och 2001-talet använder Socialdemokraterna fortfarande begreppet solidaritet väldigt frekvent i sina partiprogram. Studiens syfte var att bidra med kunskap över vad Socialdemokraterna menar och hur det förändrats när de använt begreppet solidaritet i sina partiprogram.

Studiens resultat visar att begreppet solidaritet fick en bredare kontext med historiens gång. Från att ha ett dominerande ekonomiskt fokus på solidaritet i partiprogrammet från 1960 med fokus på klasskillnader och ett större nationellt perspektiv i programmet från 1990 med ekonomisk fördelning som en form av solidaritet har det ändrats och blivit mer riktat både mot individen och utvidgats i en internationell dimension till att använda begreppet

solidaritet i en kontext som en värdering som ska vara en grund för internationella

institutioner för att sprida mänskliga rättigheter i partiprogrammen från 2001 och 2013. EU och FN ska visa solidaritet och befordra rättvisa, demokrati och frihet vilket betonas i främst partiprogrammet från 2013 och att visa solidaritet i detta format innebär inte bara att

ekonomiska resurser ska fördelas. Detta kan tolkas med vad Stjernø tagit upp sin forskning om att fler saker inkluderas på grund av att samhället har förändrats av ett mindre utpräglat klassamhälle och har gjort att begreppet expanderat i dess användning.​74

I partiprogrammet från 1960 har Socialdemokraterna ett tydligt klassfokus på sin användning av begreppet solidaritet som Liedman lyfter fram varit centralt i arbetarrörelsen sedan 1860 talet. Kontexten av begreppet solidaritet har sedan utbrett sig stadigt trettio år senare i programmet från 1990 och fortsätter sedan i den riktningen i programmen 2001 och 2013 som vill inkludera alla i solidariteten i hopp om att det ska skapa en förståelse och beroende mellan alla. Även i mer operationella former läggs aktörer som EU och FN fram som ska sprida solidaritet till skillnad från programmen 1960 och 1990 som talar om

solidaritet i en abstrakt form internationellt men inte ger konkreta exempel på aktörer. Precis som Stjernø ändå poängterar så kan detta försvåra betydelsen av begreppet solidaritet som betyder allt och inget på samma gång. Fler intresseområden och grupper inkluderas och begreppet solidaritet används i ett större omfång. Med inga tydliga gränser finns en risk att olika delar av samhället och internationella aktörer inte har samma idé av vad som menas med denna solidaritet som Socialdemokraterna vill ha fram i sitt partiprogram. Stjernø redovisar detta med att arbetarklassen och medelklassen kan hamna i konflikter med varandra.​75

Resultatet visar ändå en kontinuitet i att solidaritet ska vara en grund i samhällssynen och en motpol mot det kapitalistiska samhällets fokus på prestige och vinst. Solidaritet är ett värde i alla programmen med stort utrymme och värderas tydligt i alla programmens innehåll. En stor betoning läggs också på att solidaritet förknippas med ömsesidigt beroende och hänsyn i alla programmen. Tonfallet på vikten av det ömsesidiga beroendet som behövs i ett socialdemokratiskt samhälle är bara möjligt med en värdegrund av solidaritet.

Durkheims kategorisering av solidaritet gick ej att genomföra med motiveringen av att begreppet användes i så olika kontexter av programmet som var motsägelsefullt.

Socialdemokraternas vilja att sprida solidaritet i samhället under 1960 programmet för att minska uppdelningen är en stark organisk solidaritet som Durkheim lyfter fram. Dessvärre

74​Stjernø, s. 327-342.

blir det svårare i programmen från 1990, 2001 och 2013 som har tydligare blandning i vilken kontext de använder begreppet. Programmen från 2001 och 2013 vill sprida solidaritet genom aktörer som EU och FN i en form av gemensam värdering och samtidigt ge individen större utrymme för att utvecklas. Detta försvårar hur kategoriseringen av begreppet solidaritet ska genomföras i dessa program. Emellertid ser man i analysen hur annorlunda

Socialdemokraterna ser på det moderna organiska samhället i gestalten av ett hot som det utses vara i partiprogrammet från 1960 men att sedan inte framgå i senare program.

Solidariteten läggs fram som en naturlig del av socialdemokraternas samhällssyn och den ska spridas istället för rädslan att den ska försvinna i det organiska samhället. Solidaritet blir ett värde som ska ha en gemensam plats i samhället vilket är kategoriserat i det mekaniska samhället. Därav visar analysen att Socialdemokraterna vill ha gemensam identitet i sin inkludering av fler länder och frågor som samstämmer med det mekaniska samhället. Detta samtidigt som individen ska ha mer utrymme vilket utgör en bärande del av det organiska samhället.

5.2. Diskussion

Socialdemokraternas användning av begreppet solidaritet i kontexten som en naturlig grund för den socialdemokratiska demokratin och samhällssynen har visat sig vara konstant under femtiotre år. Även dess betoning på att detta ger en form av beroende som gynnar människan är något som visar en form av kontinuitet trots en djupt förändrad värld 2013 jämfört med 1960.

Ändå visar Socialdemokraternas mer frekventa användning av begreppet solidaritet i fler kontexter, bevisar Stjernøs tes om att begreppet har fått en större inkludering i en ny värld som inte ser likadan ut som 1960. Det gamla klassamhället finns inte kvar men

Socialdemokraterna vill precis som andra partier vara relevanta vilket dem vill påvisa genom att inkludera fler i begreppet solidaritet. Det mer individuella samhället som Stjernø lyfter fram gör sig också påmint i partiprogrammen från 2001 och 2013 som ger en större plattform för individen i samhället, det kollektiva perspektivet har fått flytta sig för ett större fokus på den enskilda individens utveckling.

Globaliseringens utökning sedan 1960 och Sveriges medlemskap i EU påvisar också en ny realitet till skillnad från kalla kriget vilket kan förklara denna utökade inkludering med begreppet solidaritet. Fler frågor har också blivit relevanta sedan kalla krigets dagar som till exempel miljön, jämlikhet och andra områden som inte fanns politiskt på 1960 talet.

Resultatet med Durkheims kategorisering blev dessvärre inte möjlig med partiprogrammen som tidigare motiverats i texten.

Studiens resultat påvisar komplexiteten av ett begrepps användning under en längre tid av dess förändring. Det intressanta perspektivet med detta är vilken effekt begreppet solidaritet har på enskilda människor och stater. I dagens komplicerade värld har ett begrepp som solidaritet blivit något så mycket mer och ändå ingenting på samma gång på grund av dess frekventa användning i allt fler sammanhang. Detta gör det mer oklart med vad man menar när man använder begreppet solidaritet i till exempel en ny politisk fråga som inte varit relevant innan i historien.