Solidaritet under omprövning?

(1)

Kandidatuppsats

Solidaritet under omprövning?

En begreppshistorisk undersökning av Socialdemokraternas partiprogram 1960-2013.

Författare: Felix Brundin Handledare: Gunnar Hansson Examinator: Torgny Klasson Termin: HT20

Ämne: Statsvetenskap Nivå: Kandidatuppsats Kurskod: 2SK31E

(2)

Tack Gunnar!

Jag vill tacka min handledare, Gunnar Hansson som kontinuerligt läst igenom min uppsats och gett mig värdefulla rekommendationer under hela den här skrivprocessen.

(3)

Abstract

The purpose of this study is to examine the context in which the swedish Social Democrats have used the concept of solidarity and the inclusion of the concept. The method used is a smaller model of conceptual historical method and the material is the party programs from 1960, 1990, 2001 and 2013. First through a synchronous analysis to distinguish the context and then through a diachronic analysis to compare contexts in each party program with each other. The results of the survey show that the concept of solidarity is used more frequently and in more contexts than was the case during the 1960s program. Even those who are to be included in solidarity increase from a class focus to a focus on the outside world. Furthermore the theories of Durkheim, Liedman and Stjernø are used to explain why these contexts and inclusions have expanded.

Sökord: Solidaritet, Begrepp, Socialdemokraterna, Partiprogram, Kontext.

(4)

Lista över figurer.

Här kommer listan över de figurer som används i uppsatsen.

Figur 1. Begreppet solidaritets inkludering.

Figur 2. Durkheims koncept av mekanisk och organisk solidaritet.

Figur 3.Stjernøs kategorisering av tre former av solidaritet.

(5)

Innehållsförteckning

Lista över figurer 4

1. Inledning 6

1.1 Bakgrund 7

1.2 Problemformulering 8

1.3 Syfte och frågeställning 9

2. Teori och tidigare forskning 9

2.1 Begrepp 10

2.2 Begrepp och politik 10

2.3 Begreppshistorisk forskning 11

2.4 Solidaritet 12

2.4.1 Èmile Durkheim 13

2.4.2 Steinar Stjernø 14

2.4.3 Sven-Eric Liedman 15

2.4.4 Analysram 17

3. Metod och material 19

3.1 Kvalitativ textanalys 19

3.2 Begreppshistorisk metod 19

3.3 En precisering av hur analysramen ska användas 20

3.4 Material 21

3.5 En avslutande diskussion om metod och material 22

3.6 Validitet och reliabilitet 23

4. Analys av Socialdemokraternas partiprogram 24

4.1 Partiprogrammet 1960 24

4.5 Diakron analys av partiprogrammen 31

5 Resultat 34

5.1 Slutsatser 34

5.2 Diskussion 37

5.3 Fortsatt forskning 38

Referenser 39

(6)

1. Inledning

Vi är en frihetsrörelse. Alla har rätt till frihet, därför är det vackraste ord jag vet:

solidaritet".¹

Detta var en del av det tal som Stefan Löfven höll när han blev omvald till partiordförande för Socialdemokraterna på Socialdemokraternas kongress år 2017.

Solidaritet är ett begrepp som förknippas med det svenska Socialdemokratiska partiet och har en klar plats för begreppet solidaritet i sin grundläggande ideologi. Detta begrepp har använts i den socialdemokratiska rörelsen i över hundra år. Under efterkrigstiden som var en form av guldålder för Socialdemokratin så användes begreppet och även i dessa dagar har partiet använt sig av begreppet i sina partiprogram som antagits på Socialdemokraternas högsta beslutande organ, kongressen under 1960, 1990, 2001 och 2013. Det från 2013 är fortfarande det aktuella partiprogrammet.

Under denna period 1960 till 2013 har mycket förändrats för det Socialdemokratiska partiet i formen av sin plats i den svenska demokratin. Partiet förlorade valet 1991 och var i opposition 2013.² Trots sin försvagade position i svensk politik så använder sig fortfarande Socialdemokratin av detta begrepp som är starkt anknutna med sin historia, solidaritet.

Begreppet finns i alla fyra partiprogram som sträcker sig under en lång tid på sextio år med en omvärld som förändras med ett medlemskap i EU, ökad globalisering och dalande

valresultat. Partiet har trots detta lyckats hålla sig relevanta på grund av aktiva kompromisser i formen av December- och Januariöverenskommelsen. Detta är ett av de särdragen som gör att det svenska socialdemokratiska partiet sticker ut från andra länders liknande

socialdemokratiska partier i formen av att kunna vara mer “pragmatiska”. Denna pragmatiska sida har enligt nutida forskning tillfört en sorts vilsenhet i den socialdemokratiska ideologin och har gett Socialdemokraterna en högersväng i dess politik.³ Men stämmer detta om

högersväng för det Socialdemokratiska partiet? Har Socialdemokraterna gjort en sådan sväng, och mera precist har begreppet solidaritet och hur det används förändrats?

1 Socialdemokraternas hemsida:

(https://www.socialdemokraterna.se/nyheter/nyheter/2017-04-09-stefan-lofven-omvald#0) hämtad 2020-11-20)

2Nationalencyklopedin, Sveriges socialdemokratiska arbetareparti.

http://www.ne.se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/sveriges-socialdemokratiska-arbetareparti (hämtad 2020-10-30)

3Jonas Hinnfors: Socialdemokraterna:Från klarhet till vaghet. Statsvetenskaplig Tidskrift 2015, vol.117(2).

(7)

1.1. Bakgrund

I följande kapitel presenteras en kort bakgrund över Socialdemokraternas historia från 1990-talet till 2019 för att skapa en förståelse över vad som skett de senaste årtiondena och hur det kan ha påverkat Socialdemokraternas synsätt på begreppet solidaritet.

Ekonomins ökande internationalisering, ökad arbetslöshet och nyliberala krafter både

internationellt och i Sverige skapade en ny verklighet för Socialdemokraterna . Från 1930 till 1970-talet hade den ekonomiska tanken inom keynesianismen varit den som dominerat i västvärlden.⁴ I slutet av 1980- talet var svensk ekonomi överhettad vilket ledde till ökad inflation.⁵ När den dåvarande Socialdemokratiska regeringen ville åtgärda detta med ett ekonomiskt krispaket så stoppades det av en riksdagsmajoritet. I det Socialdemokratiska partiet fanns det också en splittring bland socialdemokraterna där vissa ville ha mer vänsterorienterade åtgärder för att få bukt med ekonomin istället för åtstramningar. Denna konflikt blev känd som “Rosornas krig”. Till slut fick partiet igenom ett krispaket år 1990 med flera åtstramningar. Under 1990 hade också Socialdemokraterna svängt i frågan om att gå med i EG från ett nej till att vilja ansöka om medlemskap. ⁶

År 1991 förlorade Socialdemokraterna makten till de borgerliga partierna. Den ekonomiska krisen bestod och ett svagt parlamentariskt stöd hos den borgerliga regeringen gjorde att de förhandlade med Socialdemokraterna för att stabilisera den svenska ekonomin.

Den ekonomiska situationen präglade valet 1994 och Socialdemokraterna vann valet genom förslag på nedskärningar och skattehöjningar. Saneringarna av ekonomin fortsatte när

socialdemokraterna var vid makten efter 1994 och de samarbetade med Centerpartiet. Denna sanering skapade motsättningar inom det Socialdemokratiska partiet. Detta ingav ett sämre valresultat för Socialdemokraterna 1998 men lyckades ha kvar makten genom stöd av

Vänsterpartiet och Miljöpartiet.⁷ Socialdemokraterna lyckades hålla regeringsmakten ända till år 2006 när Socialdemokraterna bland annat kritiserades för dess behandling av tsunamin i Thailand, ett ökat utanförskap och en impopulär fastighetsskatt. Fredrik Reinfeldt, den moderata partiledaren tog initiativ till att få ihop de borgerliga partierna till ett gemensamt alternativ med namnet Alliansen. Alliansen lyckades ta makten 2006 och behöll den till 2014.

4Klas Eklund.Vår ekonomi-En introduktion till samhällsekonomin. 12:e uppl. Italien: Norstedts, 2010, s.

177-180.

5Mats Persson. Tillämpad makroekonomi. (red. Mats Persson och Eva Skult). femte uppl. Lund:

Studentlitteratur, 2013,s. 25-28.

6Tommy Möller. Svensk politisk historia - Strid och samverkan under tvåhundra år. tredje uppl. Lund:

Studentlitteratur, 2007, s. 229-231,249-253.

7Möller, s. 275-278.

(8)

I valrörelsen 2010 kom partiet Sverigedemokraterna in i Riksdagen som inte tillhörde något block utan gjorde att varken de rödgröna partierna eller Alliansen kunde bilda en stabil majoritet. Detta ledde till att Alliansen fick samarbeta med bland annat Miljöpartiet i viktiga frågor på grund av att Alliansen styrde i parlamentarisk minoritet.⁸ År 2014 tog

Socialdemokraterna regeringsmakten med Miljöpartiet trots svagt stöd i parlamentet och hotade med att utlysa nyval när Sverigedemokraterna röstade på Alliansens budgetförslag vilket gjorde det omöjligt för en minoritetsregering att styra. Detta ledde till

Decemberöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna som innebar att den statsministerkandidat med störst underlag i Riksdagen skulle få regera. Decemberöverenskommelsen gick sin död till mötes i oktober 2015 när den röstades ner på Kristdemokraternas storting.⁹

Sverigedemokraternas framgång i valen stoppades inte av

Decemberöverenskommelsen utan partiet blev det tredje största efter valet 2018 vilket har lett till en till omdiskuterade överenskommelse med namnet “Januariöverenskommelsen “ mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna. I denna överenskommelse (eller avtal) ingår ett 73 punktsprogram mellan olika reformer som de fyra partierna vill få igenom under nuvarande mandatperiod. Punktprogrammets 73 punkter präglas i hög grad av Centerpartiet och Liberalernas politik vilket gör att det betraktas som ett liberalt präglat program.¹⁰

1.2. Problemdiskussion

Begreppet solidaritet används fortfarande, men har det haft samma betydelse under de senaste valen med tanke på Socialdemokraternas förändrade situation? Ett parti som fortfarande i dessa dagar kan påverka flera grupper med sina begrepp och påstår sig stå för vissa ideér.

Men vad säger detta begrepp och den turbulenta historia om Socialdemokraterna? Hur speglar detta sig i partiprogrammen från 1960, 1991, 2001 och 2013 Socialdemokraternas kärnbegrepp solidaritet?

Socialdemokraterna har varit en stark kraft i svensk politik under en väldigt lång tid och är än idag högst relevanta. De har emellertid behövt förhålla sig till en ny situation i

8Nationalencyklopedin, Alliansen. http://www.ne.se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/alliansen (hämtad 2020-12-19)

9Nationalencyklopedin, decemberöverenskommelsen.

http://www.ne.se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/decemberöverenskommelsen (hämtad 2020-11-26)

10Nationalencyklopedin, januariavtalet.

http://www.ne.se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/januariavtalet (hämtad 2020-11-26)

(9)

svensk politik. Ett parti som var väldigt relevant på 1900-talet och även under 2000-talet med dess påverkan på värderingar, ideér, normer i samhället och politiken, har en makt i sina begrepp och hur dessa används. Under denna period har också välfärdsområdet ändrats i sin form av fler privata alternativ vilket har påverkat ett av Socialdemokraternas kärnområden.¹¹ Har Socialdemokraterna anpassat sig till denna nya politiska miljön i sina partiprogram eller står de fast vid samma ideér med begreppet solidaritet ? Används begreppet solidaritet i samma kontext och omfattning år 1960, 1990, 2001 och 2013 eller har de ändrat karaktär?

Hur begrepp används är något centralt i dagens digitaliserade värld med

kommunikation som en viktig valuta. Dagens globaliserade värld bringar människan mycket information som ska tolkas vilket gör att hur begrepp används kan ha stora konsekvenser. I detta ljus är det således centralt att veta hur ett parti med mandat som Socialdemokraterna i ett land som Sverige tar plats och påverkar den politiska kommunikationen till väljarna med nyttjande av begreppet solidaritet.¹²

1.2. Syfte och frågeställningar

Uppsatsens syfte är att undersöka och jämföra hur det centrala begreppet solidaritet har ändrat form i Socialdemokraternas partiprogram med en jämförelse från partiprogrammen 1960, 1990, 2001 och 2013. Med utgångspunkten i en begreppshistorisk analys.

Uppsatsen avser att besvara följande frågor:

1. I vilken kontext används begreppet solidaritet i partiprogrammen?

2. Har kontexten vilket begreppet solidaritet används i förändrats i partiprogrammen över tid?

2. Teori och tidigare forskning

I följande kapitel presenteras vad ett begrepp är, hur det kan användas i politiken och tidigare forskning som använt sig av begreppshistorisk metod. Sedan avslutas kapitlet med tidigare forskning av begreppet solidaritet för att sedan presentera en analysram.

11Nationalencyklopedin, välfärd. http://www.ne.se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/välfärd (hämtad 2020-11-16)

12Nationalencyklopedin, globalisering.

http://www.ne.se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/globalisering (hämtad 2020-10-30)

(10)

2.1. Begrepp

Ett begrepp är, den abstrakta innebörden i ett ord. Begrepp har ofta en speciell mening eller betydelse som kan se olika ut hos olika människor. Ett begrepp är något mångtydigt som kan ha flera lager av olika betydelser.¹³

Ludvig Beckman som är professor i statsvetenskap förklarar begrepp med att det är en idé som betecknas med olika ord. Det finns en innebörd i själva begreppet.¹⁴

Exempel på detta är begreppet representation som Stuart Hill skrev om i sin essä The work of representation. Själva begreppet representation innefattar att vi använder vissa ord, begrepp och symboler för att framhäva hur vi förstår världen och göra den begriplig.

Representation är produktionen av betydelsen hos begrepp i våra sinnen och genom språk.

Stuart lyfter fram denna komplexitet av begrepp med att det finns två stycken

representationssystem. Det första som han kallar för systemet förklarar han med att alla slags föremål, människor, djur och händelser är korrelerade med en uppsättning begrepp som vi har i våra sinnen. Utan dessa uppsättningar skulle vi inte kunna tolka världen meningsfullt.

Människan bildar dessvärre en uppsättning bilder och ideér av mer komplicerade begrepp än till exempel hund, som vi inte kan se framför oss. Den andra delen av representationssystemet handlar om just språket. Våra ideér och sinnen måste kunna översättas till ett gemensamt språk enligt Stuart. Språk är också ett abstrakt begrepp i formen av att det kan mena ord, ansiktsuttryck och gester. Stuart menar därför att betydelser för vissa begrepp kommer att förändras och i vissa fall väldigt radikalt.¹⁵

2.2 Begrepp och politik

All politik utgör sig med att använda partiska användningar av ord. Partier använder sig av ett och samma ord, till exempel demokrati, men har olika ideér och betydelser bakom ordet.

Begreppen är ord som förmår att bära ideér och hur dessa används kan därför forma

samhället. Trots att begrepp är abstrakta ting man inte kan röra så har de en påverkan på hur människor ser sig själva och sitt samhälle. Begrepp har därför en påverkan på samhället i den kontexten att de kan hjälpa till för att bygga upp ett narrativ eller värderingar som sedan kan forma ett samhälle. De kan också med sin sprängkraft skapa konflikter i ett samhälle när

13Jussi Kurunmäki och Jani Marjanen. Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text och diskursanalys. (red. Göran Bergström & Kristina Boréus) fjärde uppl. Lund: Studentlitteratur, 2018, s. 179-181.

14Ludvig Beckman. Grundbok i idéanalys.Stockholm: Santérus förlag. 2005, s. 31-35

15Stuart Hall. The work of representation. Publicerad 2013 på Semanticscholar.org.

https://www.semanticscholar.org/paper/THE-WORK-OF-REPRESENTATION-Hall/c82a842e89a041f4dfa3e7 0380280e3576290450?p2df (Hämtad 2020-10-21)

(11)

människor använder samma begrepp men har helt olika åsikter över vad begreppet betyder.

Demokrati, patriot, socialism, konservatism, liberal och populist är bara ett fåtal exempel på begrepp som betyder olika saker för människor i olika delar av världen. Dessa begrepp blir därför centrala för partier och politiska aktörer för att kunna förmedla det narrativ de önskar.

Ett exempel på detta är Ludvig Beckmans demokratin och debatten om de utländska medborgarnas rösträtt, som var en del av statens offentliga utredningar(SOU) från 2004. I den visar Beckman en tydlig jämförelse av hur begreppet demokrati har använt sig av olika idéer och narrativ. Från 1921 när bara cirka 56 procent av svenska folket fick rösta ansågs Sverige redan då vara en demokrati. Själva begreppet demokrati har ändrat innebörd under tidens lopp. ¹⁶

Politiska aktörer kan av den orsaken använda samma ord men ha olika innebörd i begreppet. Begrepp kan i den bemärkelsen vara vaga. Med vaga menas att de kan ha svårt att peka ut gränsen till vad begreppet refererar till. Ett exempel på detta är ordet rättvisa där två personer kan vara överens om begreppet rättvisas innebörd och ändå vara oeniga ifall ett visst fall är rättvist dömt.¹⁷

2.3 Begreppshistorisk forskning

Uppsatsens syfte är att undersöka och jämföra hur det centrala begreppet solidaritet har använts i Socialdemokraternas partiprogrammen över tid. Jag ska därför använda

begreppshistorisk metod. Här ska jag kort presentera denna metod och hur den kan användas, och mera utförligt presentera den i min metoddel.

Tysken Reinhart Koselleck var den som uppfann begreppet begreppshistoria. Hans tes var att hur begreppen kan tolkas för att bära fram vissa ideér och forma politiken eller institutioner. I tid av kraftig förändring kan det bli konflikt om begrepps innebörd .¹⁸ Kosellecks fokus låg på att analysera begrepp inom den politiska sfären för att kunna skapa en teori om varför den moderna politiska kulturen ser ut som den gör. Koselleck gav bland annat exempel på rörelsebegrepp där själva begreppet ingav människor förväntningar om framtiden. Exempel på dessa var begrepp som “framsteg, socialism, liberalism och konservatism.¹⁹

16Ludvig Beckman,. ”Demokratin och debatten om de utländska medborgarnas rösträtt”, i Karin Borevi and Per Strömblad (ed.), Engagemang, mångfald och integration, Integrationspolitiska maktutredningen, SOU 2004:49.

17Beckman, s. 31-35

18Reinhart Koselleck. Futures past on the semantics of historical time.Columbia university press. 2004:1-5.

19Kurunmäki och Marjanen, s. 181-184.

(12)

Doktorand Hanna Sahlin-Lilja vid Sociologiska institutionen vid Lunds universitet använde Kosellecks metod vid en analys av hur begreppet otrygghet hade använts och förekommit i svensk politik sedan 1970. Hon redovisade ett resultat av att ordet otrygghet som i 1970-talets debatt användes mer i frågor inom arbetsmarknaden och att det handlade om anställningsvillkor, sysselsättning och arbete. Otryggheten förknippas också med begreppet ojämnhet. På 2010- talet sammankopplade man istället otrygghet med att det orsakades av kriminella, tiggare och olika gängkonstellationer. Hanna Sahlin-Lilja visade i sin analys hur ett begrepp inom det politiska området arbetsmarknad och kontexten där helt bytts ut mot en annan i form av kriminalpolitik .²⁰

Ett annat exempel på denna typ av forskning är Hanne Christoffersens Likhet i forandring.I denna studie framkommer det hur ordet likhet användes av norska arbetarpartiet som ett framtidsbegrepp, men sedan när välfärdsstaten var implementerad så kunde inte partiet använda begreppet i samma anda.²¹ Hanne Christoffersen gjorde även en analys över hur begreppet integration hade använts och dess betydelse genom att gå igenom fem

rapporter till Stortinget om invandring under perioden 1973 till 2004. Christoffersen använde sig av begreppshistorikern Reinhart Kosellecks analysmetod. Rapporten från 1973 påvisade att integration och assimilering är två olika ting och tillhör inte samma kontext. Denna syn delas inte sedan av rapporten från 2004 där begreppet integration skiljer sig från tidigare rapporter med att begreppet integration är begränsat till de som invandrat till Norge.

Integration används i samma kontext som självförsörjning och introduktion. Samhället, invandrare och politiska lösningar hade förändrats. Ett ökat krav på individer för att kunna bli en del av norska välfärdsstaten och hade fört med sig diverse introduktionsprogram i Norge.

Begreppet integration hade enligt Christoffersen adresserat andra förhållanden och

utmaningar än vad som var en verklighet på 1970-talet. Integration har i detta fall visat sig vara ett väldigt flexibelt begrepp som helt ändrat betydelse.

2.4 Solidaritet

Jag skall använda begreppshistorisk metod med begreppet solidaritet i fokus för min undersökning. Solidaritet har många aspekter och perspektiv som gör begreppet svårt att placera. För studien krävs därav en utgångspunkt och grundförståelse över vad solidaritet

20Hanna Sahlin-Lilja.»Otrygghet« i politisk kommunikation – en begreppslig analys och jämförelse av 1970-och 2010-talen. Nordisk tidsskrift för kriminalvidenskab,2018-09,Vol 105(2),p.170.

21Hanne Christoffersen.Likhet i forandring. HiOA avhandlinger. Skriftserien. 2017 nr 9.

(13)

betyder. Nationalencyklopedin förklarar begreppet solidaritet i formen av att det betyder en sammanhållning inom en grupp, klass, nation eller hela världen.²²

Efter att ha genomfört en forskningsöversikt har Durkheim, Stjernø och Liedman valts ut som tidigare forskning. Motivet till detta är att de betraktar solidaritet som ett viktigt politiskt begrepp. De anser också att begreppet solidaritet är svårt att definiera. Alla använder även begreppet solidaritet i en kontext av sammanhållning och gemenskap vilket

överensstämmer med beskrivningen från Nationalencyklopedin. Deras forskning av

begreppet kommer därför presenteras först och sedan redovisas i hur de kommer användas i analysramen nedan.

2.4.1. Émile Durkheim

Samhällsvetaren Émile Durkheim förklarade solidaritet i formen av social sammanhållning med stort fokus på specialisering av yrken. Durkheim såg solidaritet som en form av socialt fenomen och att det fanns två former av solidaritet. Den första kallad mekanisk solidaritet.

Mekanisk solidaritet finns i mer primitiva samhälle och är en form av människors liknande värderingar och intressen. Den lägre utvecklingsnivån i det mekaniska samhället skapade en form av gemensamt medvetande på grund av bristen på skillnader mellan människor. De har en liknande livsstil och gemensam kultur. Den mekaniska solidariteten kan sedan bli organisk solidaritet när samhället uppnått en viss nivå av utveckling, till exempel industrialisering.

Den nya utvecklingen ger större specialisering i yrken och ökande skillnader mellan olika grupper i samhället. Människor är inte bundna till samma sociala normer längre som har försvunnit på grund av de ökande skillnaderna av ett mer modernt samhälle. Det

gemensamma medvetandet blir därför förminskat och det individuella medvetandet tar större plats. Individen handlar i större grad av egna intressen och har ett större eget medvetande.

Den organiska solidariteten innebär att det finns en form av ett ömsesidigt beroende av varandra på grund av den ökande specialiseringen inom diverse yrken. Durkheim framställer den organiska solidariteten i ett modernt samhälle som olika organ i kroppen som är i behov av varandra vilket skapar ett ömsesidigt beroende. Uppdelningen av arbetskraft som blev beroende av varandra för att få ett fungerande samhälle är enligt Durkheim för att begränsa och bota den rotlösa egoismen som kan uppstå vid för stark individualisering. Uppdelningen

22Nationalencyklopedin, solidaritet. http://www.ne.se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/solidaritet (hämtad 2020-12-21)

(14)

och moderniteten i samhället kommer leda till att det ömsesidiga beroendet kommer sprida sig till lagar, samarbete och moral i samhället.²³

Durkheim var emellertid noga med att hävda att denna arbetsfördelning bara kunde ge solidaritet om den fick utvecklas både på ett spontant sätt och genom aktiva insatser.

Individer skulle kunna utvecklas utan hinder och sociala funktioner skulle beakta detta. Lägre klasser i samhället skulle av det argumentet få tillgång till det som samhället kunde erbjuda och på det sättet skapa rättvisa.²⁴

Durkheim påstod också att mekanisk och organisk solidaritet var aspekter av samma sociala verklighet. Det gemensamma medvetandet fortsätter att existera i ett organiskt samhälle men i reducerad skala.

2.4.2. Steinar Stjernø

Professor Steinar Stjernø gjorde en studie av tanken på solidaritet från 1800-talet till idag inom flera europeiska länder och däribland Sverige. Han beskriver det komplexa i att spåra ideér och hur solidaritet utmanats i modern tid. Exemplet i sin studie över det svenska socialdemokratiska partiet började använda begreppet solidaritet i mer breda former, istället från att rikta sig mot en viss samhällsklass ville partiet ta in flera delar av samhället.

Solidaritet skulle användas i samma kontext som begreppen frihet och samarbete istället för begrepp som socialisering och klasskamp. Efter studentrevolten 1968 började det

socialdemokratiska partiet använda begreppet solidaritet i en mer marxistisk retorik med en ny plattform 1975 som mer öppet kritiserade kapitalismen och förespråkade en ekonomisk demokrati. Den ville förklara solidaritet i formen av ett grundläggande värde som användes i kontexter med frihet och demokrati. Fokuset låg på empati för andra som drabbades av internationella konflikter och orättvisor.²⁵ Det individualistiska 1980-talet påverkade inte Socialdemokraternas partiprogram i större grad utan talade fortfarande för en form av demokratisk socialism.

Under 1990-talets början användes inte begreppet solidaritet i samma utsträckning som tidigare. Men begreppet började sedan användas 1998 och då i kontexten med att solidaritet skulle sträckas över kommande generationer. År 2001 uttrycktes solidaritet i

23Nationalencyklopedin, Émile Durkheim.

http://www.ne.se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/emile-durkheim (hämtad 2020-11-20). Se även:

Émil Durkheim. The Division of labor in society. fjärde uppl. USA: The Macmillan Company, 1960, s. 9, 10, 12, 13.

24Steinar Stjernø. Solidarity in Europe- The history of an idea. New York: Cambridge, 2004, s. 33-35.

25Stjernø, s. 124.

(15)

formen av att den inte skulle begränsa individuell utveckling. Steinar visar att solidariteten står inför olika prövningar i dagens värld och begreppet har inte samma traditionella värden.

Begreppet används också så omfattande att det på många sätt förlorat sin mening.²⁶

Stjernø påpekar detta med att den minskande klassiska industriella arbetarklassen har blivit mindre och har ingen gemensam identitet som kan upprätthålla solidaritet som ett centralt begrepp i sin kamp. Högre utbildningsnivåer och en annorlunda arbetsmarknad jämfört med tidigare minskar möjligheterna för begreppet solidaritet att användas i samma grupper som innan. Denna förändring började ske under slutet av 1960-talet när

Socialdemokratiska partier började förlora mandatet på begreppet solidaritet och nya grupper började använda begreppet i nya frågor. Klimatfrågor, feminism och kritik mot kärnvapen blev en ny form av solidaritet som fick hjälp av den växande globaliseringen.

Socialdemokratiska partier har försökt med en “catch-all” funktion för att fånga upp dessa grupper i sin väljarbas men har emellertid inte lyckats utan anses vara en del av

etablissemanget.²⁷ Klassidentitet är inte förknippat med solidaritet som det varit innan i flera industriella länder. Istället har diverse grupper skapat egna identiteter och på detta sätt ökat konfliktnivån mellan varandra. Ett större individuellt tänkande har också bidragit till att individen går före gemensamma intressen och grupper vilket förminskar rollen för begreppet solidaritet.

Stjernø tar upp problematiken med denna bredare solidaritet med att dessa nya grupper som kvinnliga rörelser, miljörörelsen och andra inte lika förankrade och

sammanhållna som den forna arbetarrörelsen. Flera lutar sig åt olika håll politiskt och det kan uppstå konflikter mellan dem. Vissa av dem kan också vara en del av olika politiska trender som kan försvinna. Bristen på förankring, organisation och beroendet av deltagare som snabbt kan upphöra att engagera sig, försvårar möjligheten mot en större global solidaritet med ett större omfång och svårt för partier som vill fånga upp dessa grupper i sin väljarbas.²⁸ En sammanfattning av begreppet solidaritets bärande innehåll kommer presenteras i

analysramen nedan.

2.4.3. Sven-Eric Liedman

Sven-Eric Liedman är professor i idéhistoria. I sin bok Att se sig själv i andra om solidaritet går Liedman igenom begreppet solidaritets historia. Hur dess innebörd förändrats under

26Stjernø, s. 199-202.

27Stjernø, s. 327-342.

28Stjernø, s. 358.

(16)

historiens gång. Han tar upp komplexiteten av begreppets betydelse med att vissa uppfattar solidaritet som en känsla av samhörighet och viljan att stödja andra. Andra får bilden när de använder begreppet solidaritet att det är något verkligt i samhället som knyter människor samman. Även problematiken med vilka som innefattas av begreppet solidaritet. Är det en klass, nation, kultur eller annan form av identitet.²⁹

Under 1840-talets politiska decennium ville flera delar av det politiska spektrumet använda begreppet solidaritet. Solidaritet användes med att det innefattade hela samhället.

Konservativa krafter använde det med innehållet att man hade plikten för solidaritet och inte fick gå över individens liv. I liberala termer användes begreppet solidaritet med att det var en ömsesidig solidaritet som strömmade genom hela samhället. Det var inte förrän på 1860-talet när bland annat Karl Marx begränsade begreppet solidaritets omfång till att inkludera bara arbetarklassen. Solidaritet i den bemärkelsen innefattade att arbetarklassen hade ett

gemensamt intresse som förde dem samman³⁰

Under 1900-talet började de kollektivistiska inslagen förändras inom delar av

socialdemokratin. Det brittiska Labourpartiet under 1990-talet pratade om “social solidarity”

där de lade fram idén om att det fanns olika former av solidaritet. Labour ville inte heller att solidaritet skulle läggas för nära begreppet kollektiv som de ansåg hade negativ klang.³¹

Liedman tar upp flera olika definitioner av begreppet solidaritet. En definition som arbetarrörelsen använde sig av var partiell solidaritet. Denna byggde på att den skulle knyta samman arbetarna i kampen mot förtryck och orättvisor. Intergenerational solidarity handlar om att man ska värna naturen för kommande generationer och även värna sina egna intressen för sina framtida släktingar. En tredje form handlar om institutioner i arbetet med solidaritet.

Det är genom dem som solidaritet kan byggas upp från grunden och bli en form av rutin i ens handlingar.

Liedman tar också upp problematiken över hur begreppet solidaritet ska användas i dagens globaliserade värld där kapital förflyttas och föreningslivets nedgång påverkar negativt många gemensammas intressen.³²

29Sven Eric Liedman.Att se sig själv i andra. Falun: Bonniers, 1999, s.37-39.

30Liedman, s. 18-19.

31Liedman, s. 30-31.

32Liedman, s. 109-111.

(17)

2.4.4. Analysram

Efter genomgången av dessa tre forskare så utformar jag följande analysram i denna uppsats:

Analysramen består av tre beståndsdelar. Figur 1 som skapats endast för denna studie, sedan figur 2 av Durkheims koncept av mekanisk och organisk solidaritet med dess fundament, funktion, inkludering och kollektiv orientering och sist figur 3 som kommer från Stjernøs forskning av solidaritet där det bärande funktionerna presenteras.

Figur 1 Begreppet solidaritets inkludering

Figur 1 ovan kommer användas för att undersöka vilka grupper som inkluderas när programmen använder sig av begreppet solidaritet. Detta med motiveringen att analysera vilka grupper som partiprogrammen riktar sin solidaritet mot, vilka ska vara de inkluderade.

Figur 2. Durkheims koncept av mekanisk och organisk solidaritet. Hämtad från Stjernø³³

33Stjernø, s.36.

Partiprogrammet 1960

Inkludering - vilka ska vara en del av

solidariteten

Fundament Funktion Inkluderande Kollektiv orientering Mekanisk

solidaritet

Sociala

normer, delade värden,ritualer och allmänt medvetande

Social integration

Alla som är lika (det här kan vara förstått i väldigt abstrakta termer)

Allmänt medvetande som dominerar

individualiteten.

Organisk solidaritet

Sociala normer, ömsesidigt beroende som konsekvens av uppdelad arbetskraft

Social integration

Varierande: Beror av band som länkar individen till grupper,

organisationen och samhället.

Medium /Svag. Dilemmat är erkänt, accepterat och diskuteras i försvar för liberala demokratin

(18)

Figur 2 kommer användas för att analysera vart partiprogrammen hör hemma i Durkheims koncept av solidaritet.

Figur 3 - Stjernøs kategorisering av tre former av solidaritet.³⁴

Figur 3 kommer från Stjernøs forskning av begreppet solidaritet med tre former av solidaritet:

Marxistisk, klassisk och modern Socialdemokrati. Denna del kommer användas för att analysera vilken form av solidaritet som de olika partiprogrammen tillhör. Detta ger en djupare analys av hur de olika programmen värdesätter dess fundament, funktion, inkludering och kollektiv inriktning för att göra det abstrakta som ett begrepp är till något mer användbart för empirisk analys.

34Stjernø, s. 200.

Fundament Mål/funktion Inkluderande Kollektiv inriktning Klassisk

marxistisk solidaritet

Klassorienterad. Revolutionär

socialism Bara

arbetarklassen, men

arbetarklassen i alla länder kan inkluderas.

Stark kollektiv inriktning.

Individen är inte ett tema.

Klassisk socialdemokrati sk solidaritet

Fler delar av samhället ska vara med.

Accepterar skillnader i etik och moral.

Reformistisk socialism. skapa en känsla av gemenskap.

Alla grupper i samhället.

Medel, individuell frihet är accepterad och dilemmat av kollektivism erkänd.

Modern

socialdemokrati sk solidaritet

Ömsesidigt beroende, acceptans för skillnader.

Skapa känsla för gemenskap, dela risker och egenintresse

Väldigt bred, hela nationer, utvecklingsländ er, kvinnor, minoriteter

Medium / svag individuell frihet accepteras och ökad

betoning på individuell frihet, dilemmat av kollektivism erkänd.

(19)

3 Metod och material

3.1. Kvalitativ textanalys

Mer formaliserat är uppsatsens tillvägagångssätt konstruerat genom en kvalitativ textanalys som innefattar insamling och tolkning av texter. Kvalitativ textanalys bygger på idén att texter kan på olika sätt relatera till människor på grund av att de är skapta av människor och för människor. Textanalysen syfte är därav att tolka textens betydelse i både det medvetna och omedvetna forumet.³⁵ Kvalitativ textanalys valdes för denna studie på grund av att med textgranskning kunna undersöka begreppet solidaritets betydelse och hur den förändrats i det valda materialet. Det finns ett flertal olika metoder inom kvalitativ textanalys som har olika metoder för att undersöka texter. I denna studie har den begreppshistoriska metoden valts av anledningen att metoden avser att belysa ytliga och djupgående aspekter i ett begrepps

betydelse och förändring. Metoden kan också bidra med nya perspektiv på olika begrepp som anses självklara.

3.2. Begreppshistorisk metod

För att undersöka hur begreppet solidaritet använts i Socialdemokratiska partiprogram 1960, 1990, 2001 och 2013 har begreppshistorisk metod valts. Istället för att urskilja andra begrepp som används i samma sammanhang som begreppet solidaritet så kommer bara kontexten i vilket begreppet solidaritet används att urskiljas och analyseras. Detta motiveras av att studien skulle bli för omfattande i genomförandet av en kandidatuppsats och svårare att operationalisera i dess utförande.

Begreppshistoria är ett kunskapsområde som utvecklades under 1960-talet och utmärker sig för hur just ett begrepp kan förändras. Den behandlar begrepp i det förgångna och i nutid. Metoden används för att kunna komma under ytan på ideér, föreställningar, djupare tankemönster och förändringar. Metoden är tillika en metod för forskning med en precis frågeställning och en metod som lämpar sig för att analysera utvecklingshistorien av ett begrepp.³⁶ Begreppshistorisk metod utgår från att begrepp och dess innebörd har en betydelse inom samhällsutvecklingen. Många olika grupper i ett samhälle kan använda sig av samma ord men ha olika ideér av vad ordet betyder. Exempel på detta kan vara abstrakta ord

35Peter Esaiasson, m f. Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad. femte uppl.

Wolters Kluwer 2017, s. 211-213.

36Kurunmäki och Marjanen, s. 212.

(20)

som demokrati, samhälle, nation eller patriot. Begrepp blir som en samlingspunkt för dessa olika ideér. Trots dessa mångtydiga ord kan människor ändå kommunicera i samhället och begreppshistoria syfte är att finna dessa delade meningar. Begreppshistoria ser språket som ett historiskt fenomen. Begreppen kan helt byta betydelse från ett århundrade till ett annat enligt begreppshistorisk forskning.³⁷

För denna studie har den tyska inriktningen av begreppshistoria valts med Reinhart Koselleck metod. Motivet bakom detta val är att metoden både har en ytlig och en

djupgående aspekt på grund av att man använder en tvådelad metod.

Koselleck driver att ett begrepp alltid innehåller flera tidsmässiga nivåer, det förflutna, nutid och framtid samexisterar inom ett begrepp. En analys av hur ett begrepp förändras kan således ge nya perspektiv på förändringar inom politik och det sociala i ett samhälle.

Kosellecks metod utgår från två analytiska perspektiv som man måste ha med i en begreppshistorisk analys. Dessa är synkrona och den diakrona analysen. Den synkrona analysen innefattar att ett begrepp analyseras i förhållanden till andra begrepp som används under samma tid och i vilken kontext det används. Forskaren försöker hitta begreppets semantiska fält. Med semantiska fältet menas hur olika begrepp håller sig emot varandra i en viss kontext. Ett exempel på ett semantiskt fält är ifall någon säger begreppet “djur” så knyter man det begreppet med djur som till exempel hund, katt, fågel eller orm.

Den diakrona analysen innebär att begreppets betydelse ska jämföras historiskt för att se hur begreppet förändrats under tid och dess innebörd. Det är viktigt att använda sig av båda dessa analytiska perspektiv för att de ofta inte går att utesluta från varandra i en studie.³⁸

3.3. En precisering av hur analysramen skall användas

Som det beskrivits ovan (3.2 Begreppshistorisk metod) inleds analysen genom att läsa partiprogrammen i sin helhet. Analysen kommer därefter utgå från textgranskning av materialet. Materialet analyseras utifrån begreppshistoriska metoden med tanke om språk som historiskt företeelse, med hur verkligheten är konstruerad vid olika tidpunkter.

Uppsatsen utgår från Reinhart Kosellecks metod inom begreppshistoria. För att genomföra en synkron och diakron analys som är Kosellecks metod har det utformats ett analysschema med textanalytiska frågor. Frågorna är baserade med utgångspunkt i studiens frågeställningar och

37Kurunmäki och Marjanen, s. 179-180.

38Kurunmäki och Marjanen, s. 185.

(21)

preciserats med textanalytiska frågor grundade i begreppshistoriska metoden.³⁹ De textanalytiska frågorna som används är:

➝Synkron analys - begreppets olika betydelser

Inom vilken kontext förekommer begreppet solidaritet i partiprogrammen?

➝Diakron analys - historisk jämförelse över begreppets innebörd

Har begreppet solidaritets kontext förändrats historiskt i partiprogrammen?

Analysen kommer introduceras med att först identifiera svar på den synkrona analysen.

Begreppet solidaritets kontext och användning i partiprogrammen kommer därför att granskas med frågeställningen i den synkrona analysen. När detta sker kommer analysen urskilja i vilken kontext som begreppet solidaritet används. Med målet att kunna urskilja begreppet solidaritets semantiska fält i varje enskilt partiprogram och på det sättet få svar på vilken kontext begreppet solidaritet har i varje partiprogram.

Steget efter den synkrona analysen är att besvara frågorna i den diakrona

frågeställningen. Det görs genom att jämföra begreppets kontext för att sedan jämföra dessa i partiprogrammen 1960,1990, 2001 och 2013. Detta med skälet att uppställa och granska hur begreppet solidaritets inkludering och kontext har förändrats.

3.4. Material

Följande studie ämnar att bidra med förståelse för begreppet solidaritet i fyra av socialdemokraternas partiprogram. För att genomföra studien har Socialdemokraternas partiprogram från 1960, 1990, 2001 och 2013 valts som material. Varje partiprogram innehåller en grundläggande genomgång av partiets värderingar.

Valet av material baseras på tidigare forskning och den valda metoden

begreppshistoria. Tidigare forskning visar på att flera olika faktorer kan förändra ett begrepps betydelse som kontext eller olika perspektiv.

Valet av partiprogrammen från 1990, 2001 och 2013 inrättas i att de har gjorts under en period när Socialdemokraternas maktposition har utmanats av bland annat en enad

borgerlighet i formen av Alliansen och ett växande parti i formen av Sverigedemokraterna.

De är även de tre senaste programmen vilket gör dem mer aktuella i modern tid. Programmet från 1960 används med motivationen att det anses vara en guldålder för Socialdemokratin och en jämförelse av ett väsentligt begrepp som solidaritet kan därför ge mer förståelse över

39Josefin Classon använde sig av en liknande analysmetod i sin magisteruppsats: Risk i ständig variation på Göteborgs Universitet, 2020.

(22)

en längre tidsfrist av sextio år istället för tjugotre som det hade varit med bara programmen från 1990, 2001 och 2013.⁴⁰

Partiprogrammen är hämtade från Svensk Nationell Datatjänst(SND) som drivs av ett konsortium som drivs av bland annat Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet och Karolinska Institutet. Deras mål är att stödja, göra data tillgänglig och bevara

forskningsdata.⁴¹

Att vara källkritisk är centralt i dagens digitaliserade värld och motivet till att använda just SND berättigas av dess omfång av olika myndigheter och lärosäten som är en del av databasen. Likväl är inte partiprogrammen en bild av en korrekt verklighet eftersom det är politiska texter med en tydlig avsändare av ett parti. Källan är således vinklad och

representerar bara den bild som själva Socialdemokraterna vill att den ska göra. Mottagarna är den svenska väljarkåren och Socialdemokraterna har ett intresse av att ge en bild som gynnar partiet.⁴²

3.5. En avslutade diskussion om metod och material

Motiveringen till varför partiprogrammen ska analyseras beror på att Socialdemokraternas partikongress är det högsta beslutande organet i det Socialdemokratiska partiet. Partiprogram ska också symbolisera vilka värderingar ett parti ska företräda vilket gör det relevant i den beteckningen att det som står i partiprogrammet och antas av kongressen ska vara de legitima värderingarna som partiet i sig ska företräda. Avgränsningen att undersöka just

Socialdemokraterna som parti motiveras av dess påverkan på det svenska samhället. Partiets påverkan på lagar, utveckling i landet, relationer till länder, andra partier och frågor de tar upp till debatten i Sverige.

Samtidigt innebär begreppshistorisk metod med tanken om begrepp som olika väsen med en livslängd som kan innefatta olika egenskaper beroende på i vilken kontext de används i. Partiprogrammen har valts ut utifrån ett begreppshistorisk utgångsläge att programmen kan redogöra för användningen av begreppet solidaritet. Motiveringen av tidsperioden är att de skrivits under en tid när svensk politik varit väldigt händelserik och gamla mönster har brutits i formen av att Alliansen skapats och att Sverigedemokraterna har kommit in på den politiska

40James Cronin, George Ross och James Schoch. What's left of the left - Democrats and Social democrats in challenging times. London: Duke university press, 2011, s. 2-3.

41SND, Svensk nationell datatjänst.

https://snd.gu.se/sv/om-oss (hämtad 2020-10-21)

42Esaiasson, m fl, s. 287-295.

(23)

arenan. Socialdemokraternas idéer och dominans har utmanats på ett helt nytt sätt vilket gör att partiets tillvägagångssätt kan ha ändrats påtagligt och hur de använder sig av just de två begreppen för denna undersökning.

Partiprogrammet från 1960 används för att jämföra begreppets förändrade användning från en tid när Socialdemokraterna var mer dominerande och för att få en större helhetsbild.

Partiprogrammen från 1944 och 1975 användes inte av motiveringen att det från 1940 använde begreppet solidaritet en gång och det från 1975 var väldigt likt det från 1990.

Programmet från 1960 använde emellertid begreppet solidaritet mer frekvent och i fler kontexter vilket gjorde det möjligt för en djupare analys av programmet.

Programmen symboliserar också flera delperioder av svensk politik vilket gör detta urval av material mer intressant. 1960 hade Socialdemokraterna haft makten sedan 1930- talet. 1990 hade Socialdemokraterna haft makten i åtta år efter att ha förlorat två val under 1976, 1979. Programmet från 1990 är av den anledningen ett mer intressant program att analysera av den bemärkelsen att Socialdemokraterna då hade förlorat makten efter flera decennier av regeringsinnehav. År 2001 var Sverige med i EU och 2013 var Alliansen en stark politisk kraft som även hade makten över Sverige sedan 2006. Denna undersökning är av dessa orsaker fokuserad på socialdemokraternas fyra partiprogram från 1960, 1990, 2001 och 2013 talet med dess syfte och frågeställning.⁴³

3.6 Validitet och reliabilitet

Systematiska och osystematiska mätfel kan ge resultatet av en övervärdering eller låg värdering av ett forskningsområde. Låg frekvens av slumpmässiga och osystematiska mätfel betyder att studien har en hög reliabilitet. Kvalitativa studier har som grund att gå igenom textmassor och sedan göra tolkningar. Detta ger konsekvensen av att reliabiliteten aldrig kan bli lika hög som i en renodlad kvantitativ studie. För att förminska denna problematik i en kvalitativ studie krävs en pedagogisk redogörelse över vilket tillvägagångssätt som forskaren har och metod för att någon annan forskare ska kunna nå samma resultat.⁴⁴

För att uppnå en hög reliabilitet har därför begreppet solidaritet valts och denna studie hade kunnat inkludera fler begrepp än solidaritet men för att stärka reliabiliteten och avstyra

43Nationalencyklopedin, Sveriges socialdemokratiska arbetareparti.

http://www.ne.se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/sveriges-socialdemokratiska-arbetareparti (hämtad 2020-10-30)

(24)

att slutsatsen kunde bero på fler begrepp eller ord som valts. Även ett tydligt tillvägagångssätt som presenteras i denna studie är viktigt för att uppnå hög reliabilitet.

För att undvika systematiska mätfel krävs en hög validitet. Validitet innebär kortfattat att en studie faktiskt mäter det den påstår sig mäta. Detta anses vara ett svårt problem som har en central roll i forskningen. Problematiken innefattar att en teori ska översättas till en

forskningsstudie genom operationalisering. Det kan innebära ett “översättningsproblem”

vilket betyder att det finns en risk att en studie inte mäter det den påstår sig vilja mäta. Ett exempel på detta är hur man ska undersöka hur lyckliga de är i ett visst land, hur man ska man mäta lycka?⁴⁵ I denna uppsats används partiets högsta auktoritativa dokument , och fångat upp relevanta dimensioner genom design av teori och metod.

4. Analys av Socialdemokraternas partiprogram

I följande kapitel genomförs först den synkrona analysen för att urskilja i vilken kontext och omfattning begreppet solidaritet används. Detta följs sedan av den diakrona analysen som jämför de olika partiprogrammens användning av begreppet solidaritet med varandra.

4.1. Partiprogrammet 1960

I partiprogrammet från 1960 tas begreppet solidaritet upp i en kontext av klassgränser och sociala skillnader. Inkomster och egendom är inte jämnt fördelat. Klassgränser och sociala skillnader finns fortfarande etablerade och är ett hinder för solidaritet och samhörighet mellan grupper i samhället:.”Kvardröjande klassgränser och sociala skillnader hindrar utvecklingen av samhörighet och solidaritet mellan olika grupper”.⁴⁶Solidaritetens omfattning präglas av en klassolidaritet. Senare i partiprogrammet fortsätter solidaritet användas i samma kontext av klasskillnader och att arbetarrörelsens insatser för ekonomisk, social jämställdhet ger en vidgad solidaritet mellan diverse grupper. Med solidariteten förknippar partiprogrammet frihet och trygghet som bara kan skapas av en solidarisk socialpolitik med insatser för försummade grupper i samhället.

Partiprogrammet lyfter en kritik av kapitalistiska systemet. En konsekvens av det kapitalistiska samhället är förtrycket mot värderingen solidaritet och handling av samarbete för att försöka nå omöjliga ideal. Samarbetsvilja och solidaritet har fått för liten plats i

46Socialdemokraternas partiprogram från 1960.

https://snd.gu.se/sv/vivill/party/s/p/1960 (hämtad 2020-10-21)

(25)

samhället. Socialdemokraterna vill vända sig mot dessa skillnader och skapa en utökad solidaritet i samhället genom att arbetarklassens kamp för solidaritet ska ge förutsättningar för ett större gemensamt intresse i samhället som sprider sig till både politiken och mellan yrkesgrupper.⁴⁷

Den utökande industrialiseringen av det moderna samhället med ny teknik och ny samhällsplanering ger nya utmaningar. Rädslan för moderniteten och utvecklingen i Sverige lyfts även fram med att utvecklingen ska förknippas med solidaritet och samverkan för att inte människors krav och möjligheter ska försummas. Människor ställa högre krav på samhällsservice på grund av högre standard. Vid uppfyllning av dessa krav krävs det att utvecklingen är i riktning mot solidaritet och samverkan. Det ger människan en ökad rörelsefrihet och fler val.⁴⁸

Den internationella aspekten av begreppet solidaritet infinner sig i att rika länder måste lyfta fram jämlikhet och solidaritet till utvecklande länder. Det kommer ge

konsekvenserna av högre levnadsstandard och stabil ekonomi. Utvecklingsländer har många utmaningar och behöver hjälp av rika nationer.

För att uppnå en socialistisk samhällsomdaning i landet och i världen så behöver krafter internationellt kämpa för demokratiska socialistiska ideér. Den mänskliga solidariteten omfattar alla folk och den är med i kampen för fred och samförstånd. I tider av nya

förintelsevapen är det viktigt med en internationell nedrustning.⁴⁹

4.2. Partiprogrammet 1990

I partiprogrammet från 1990 användes begreppet solidaritet i ett flertal kontexter. En av de mest framträdande var användningen i samband med ekonomiska aspekter, både

internationellt och nationellt.

Solidaritet är i partiprogrammet en idé som blivit ett arv av socialismens samhällsuppfattning. Det är en idé som ska ge människor ett rikare och friare liv där människor delar samma värde.

Rika länder har ett ansvar att hjälpa fattiga och att folk ska hjälpa varandra över nationsgränser: “Solidaritet mellan folken är en förutsättning för en varaktig fred i världen.

En värld, där vissa lever i överflöd och andra i armod, en värld, där länder eller folkgrupper

47Partiprogram 1960.

(26)

förtrycks av andra nationer eller folk, är en värld i ständig konflikt”.⁵⁰ Den industrialiserade delen av världen har ett välstånd som den måste dela med sig för att motverka fattigdom och förminska de effekter som den forna kolonialtiden fortfarande bringar med sig. Risken för krig och en omöjlig utsikt för fred är konsekvenser ifall inte stater känner denna solidaritet av ömsesidiga beroenden mellan varandra. Det är genom detta ömsesidiga beroende som skapar en ömsesidig hänsyn vilket är kärnan i solidariteten enligt partiprogrammet. Grupper som förtrycks av andra är ämnade att hamna i konflikt utan solidaritet:  “Ur medvetandet om detta ömsesidiga beroende föds den ömsesidiga hänsyn och respekt som utgör solidaritetens kärna”.⁵¹

Solidaritet används i kontexten av att det inger en trygghet i världen mot olika former av konflikter. Genom solidaritet skapas tillit mellan människor. Socialdemokraterna anknyter att en öppen värld ska vara präglad av samarbete, förtroende, generositet och solidaritet.

Denna solidaritet har också en naturlig plats i stater där den ska prägla samhällets utveckling och relationer mellan människor. Precis som internationellt handlar det om att de som har lite mer ska ge till dem som har mindre och på detta sätt skapa ett ömsesidigt beroende. Solidaritet används både i internationell och nationell mening som en form av handling i en kamp för att bringa rättvisa. Solidariteten präglade i första hand med att få bukt med klasskillnader. Men Socialdemokraterna hävdar att klasskillnaderna inte ser likadan ut idag men att de fortfarande består i ny form. :”För socialdemokratin, vars riktmärken är jämlikhet, demokrati och solidaritet, är det en bjudande plikt att utjämna kvardröjande och nya klassklyftor och att därvid mobilisera både de utsatta grupperna till aktiv handling och den välbeställda befolkningsmajoriteten för en solidarisk fördelning”.⁵²Solidariteten ska därför mobilisera sig för att även hjälpa vissa av de grupper som fortfarande är utanför samhället. Socialdemokraterna tar även upp klassaspekter i sin användning av begreppet solidaritet att väljare är mer rörliga. Socialdemokraterna måste då vinna stöd i detta nya samhälle för att sprida solidaritet, frihet och jämlikhet.

Solidaritet används även i domänen arbetslivet. I arbetslivet tillhör man ett socialt sammanhang som ger trygghet, tillfredsställelse över arbetsinsats. Det är där som solidaritet får innebörden att ett bra arbete ger bra resultat utanför arbetslivet och att man kan pensionera sig eller fortsätta jobba om så önskas.

(27)

Även orden jämlikhet och frihet används i samma meningar som solidaritet i partiprogrammet och att dessa tre ting är utvunna ifall man följer den demokratiska samhällsuppfattningen. Ideér om frihet, jämlikhet och solidaritet har tagits i arv genom kulturtraditioner enligt partiprogrammet. Demokratin är grunden för ett samhälle och

jämlikhet, frihet och solidaritet anses vara ideal i den samhällsåskådningen. Jämlikhet, frihet och solidaritet kan bara förverkligas i ett demokratiskt samhälle med socialdemokratiska värderingar. Det är genom dem värderingarna som människan kan ha ett friare och rikare liv.

Socialdemokraterna sätter sitt demokratiska samhälle mot just ett helt kapitalistiskt och kommunistiskt samhälle som de anser inte kan inbringa dessa värderingar utan skapar stora klasskillnader eller ett totalitärt samhälle. De socialistiska målen är frihet, jämlikhet och solidaritet vilket bara kan förmås i ett demokratiskt socialistiskt samhälle. Den demokratiska socialismens solidaritet ska också omfatta alla folk vilket bringar fred i världen: “Den demokratiska socialismens solidaritet omfattar alla folk. Dess mål är alla folks frihet, hela världens fred”.⁵³

Sammantaget förekom begreppet solidaritet 21 gånger i partiprogrammet främst i samband med olika former av beroende till varandra för att skapa en trygghet och stabil ordning. Risken för krig, orättvisor eller andra konflikter var i mån bara möjliga ifall de välmående sektionerna i världen inte gav en del av sina resurser till de mer missgynnade både internationellt, nationellt och klassmässigt. För att skapa en rättvis värld är solidaritet i

formen ömsesidigt beroende mellan aktörer den enda vägen. Begreppet solidaritet placerades således in i en kontext att det är en form av medel för att nå fram till en tryggare och

fredligare värld. Solidaritet används i sin kontext att det är en form av ömsesidigt beroende som sedan skapar en hänsyn i världen och mellan människor.

Utöver direkta handlingar mellan stater används också begreppet solidaritet som ett mål i sig. Enligt partiprogrammet kan bara solidaritet uppnås genom ett samhälle med socialdemokratiska värderingar. Det framkommer också tydligt i partiprogrammet att solidaritet inte tillhör en viss grupp utan alla individer : “Den demokratiska socialismens solidaritet omfattar alla folk. Dess mål är alla folks frihet, hela världens fred”.⁵⁴

4.3. Partiprogrammet 2001

I partiprogrammet från 2001 förekom begreppet solidaritet 26 gånger och flera i

internationella kontexter än bara i ekonomiska som var vanligare i partiprogrammet från

54 Partiprogram 1990.

(28)

1990. EU läggs fram som en part som måste vara mer delaktig i FN:s sätt att hantera kriser i det internationella solidaritetsarbetet. Solidaritetsarbetet betyder både resurser till fattiga länder men också att framföra mänskliga rättigheter och ha en solidarisk flyktingpolitik.

Begreppet används i kontexten kapprustning och hoten av kärnvapen och andra

massförstörelsevapen, särskilt i händer på diverse terroristgrupper. Socialdemokraterna vill därför enligt sitt partiprogram ha ett nedrustningsarbete i det internationella samfundet.

Begreppet solidaritet används också i kontexten att det ska vara en utgångspunkt i hur de internationella och nationella utmaningarna ska mötas:”Socialdemokratin vill möta dagens utmaningar, nationellt och internationellt, med utgångspunkt i våra värderingar om frihet, jämlikhet och solidaritet”.⁵⁵ Emellertid består också en rättvisare ekonomisk fördelning som en del av solidaritet i att Socialdemokraternas grund för internationell engagemang är fred och solidaritetsfrågor, vilket en rättvis fördelning av jordens resurser och välfärd är en symbol av. EU anses kunna utveckla ett bistånd och ta bort handelshinder för att skapa en mer solidarisk värld.

En annan kontext där begreppet solidaritet används i partiprogrammet från 2001 är i den enskilde människans aspekt. Solidaritet ska inte utesluta individuell utveckling, men begränsa den egoismen som kan uppkomma: “Solidaritet utesluter inte strävan till individuell utveckling och framgång, men väl den egoism som gör det tillåtet att utnyttja andra för egna fördelar”.⁵⁶Människors rätt i samhället är det som skapar ett samhälle, men ekonomiska intressen får inte gå över de demokratiska. Partiprogrammet fortsätter på denna linje att mänskliga värden ska värderas högre än de ekonomiska och solidaritet anses vara ett av dessa värden. Programmet fortsätter även att frihet, jämlikhet och solidaritet som är centralt för den enskilda människans liv bara kan uppnås ur ett demokratisk samhälle med

socialdemokratiska värden. Partiprogrammet tar även upp den enskilde individens rättigheter i hur klyftor existerar i olika delar av Sverige. Solidaritet används i kontexten att dessa klyftor omöjliggör de solidaritetskrav om att människor ska få välja mellan boende och livsmiljöer:

“Sådana skillnader är omöjliga att förena med jämlikhets- och solidaritetskraven och med kravet att människor ska ha valfrihet mellan olika boende- och livsmiljöer.”.⁵⁷

Begreppet solidaritet används också i samma kontext som begreppet struktur. Det är genom solidaritet som man skapar strukturer i samhället och arbetslivet som ger människor

55 Socialdemokraternas partiprogram från 2001.

(29)

chansen att leva solidariska, jämlika och fria. Därav finns ett inslag i kontexten med begreppet solidaritet att dessa värderingar ger individuella nyttigheter, både rättigheter och krav.

Partiprogrammet från 2001 har sedan liknande kontexter som partiprogrammet från 1990. Det tar upp solidaritet i formen av att vara ett ömsesidigt beroende av varandra för att forma ett samhälle. Även här tas det upp att ömsesidigt beroende ger ömsesidig hänsyn för att nå solidaritetens kärna. Här tas även begreppet respekt upp i samma kontext: “Detta

ömsesidiga beroende nödvändiggör en ömsesidig hänsyn och respekt, och detta är solidaritetens kärna”.⁵⁸ Partiprogrammet fortsätter på detta tema av att denna solidaritet skapar trygghet och gemenskap som även var central i partiprogrammet från 1990. Trygghet och gemenskap skapas genom ett solidariskt samhälle som bygger upp tillit: “För alla, oavsett egen styrka, är solidariteten förutsättningen för trygghet och gemenskap i det omgivande samhället. Trygghet och gemenskap kan endast födas ur tillit, aldrig ur strid och konkurrens”.⁵⁹

I det här partiprogrammet precis som det från 1990 tas solidaritet upp som en av grunderna för det demokratiska samhället och även bara det demokratiska samhället som kan ge frihet, jämlikhet och solidaritet. Här betonas emellertid ett större fokus på den enskilda personens utveckling och ansvar i samhället.

4.4. Partiprogrammet 2013

I partiprogrammet från 2013 används begreppet solidaritet inte lika frekvent som i partiprogrammen från 1990 och 2001. Emellertid används de i liknande kontexter som i tidigare partiprogram.

Partiprogrammet tar upp en internationell solidaritet som innebär att man ska vidga demokratins gränser och stå upp för mänskliga rättigheter : “Internationell solidaritet innebär att stå upp för de mänskliga rättigheterna, vidga kretsen av demokratier och ge ett tydligt stöd till de rörelser som kämpar för detta”.⁶⁰ Dessa rättigheter innefattar frihet, demokrati, rättvisa och hållbarhet vilket bara är möjliga med internationell solidaritet. För att detta ska vara möjligt krävs ett ökat internationellt samarbete. Även en rättvisare fördelning av globala resurser är relevant för att visa solidaritet. I denna kontext av solidaritet i internationella

Solidaritet under omprövning?

​Kandidatuppsats