Studiens undersökning och resultat kan på flera sätt skulle kunna komma till användning i histo- rieundervisningen både på högstadie- och gymnasienivå. För det första är materialet som an- vändes i denna studie ett historiskt källmaterial där utvalda delar kan användas för att eleverna skall träna sin förmåga att tolka historiskt källmaterial. Genom att exempelvis plocka ut ledare från de respektive morgontidningarna i anslutning till händelserna under Kubakrisen kan ele- vernas förmåga att värdera, granska och tolka historiskt källmaterial tränas.136 Eftersom ledar-
sidorna anlägger så pass skilda perspektiv på händelsen, kan förståelsen för vikten av att granska historiskt källmaterial med källkritiska metoder synliggöras. Hur kan källkritiska
134 Se ”Historiens slut och ideologiernas död”.
135 Europe and right-wing nationalism: A country-by-country guide. BBC. 2019-11-13.
136 Skolverket. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Edita: Väs-
metoder nyansera förståelsen för detta historiska källmaterial? Hur skiljer sig perspektiven på problemets huvudorsak mellan tidningarnas gestaltningar? Kunskap om hur olika historiska händelser eller konflikter framställdes i exempelvis tidningspressen kan öka förståelsen för att det även finns olika nutida tolkningar av dessa händelser. Om eleverna på detta vis kan få en ökad förståelse för att tendenser ofta förekommer i historiskt källmaterial, kan deras källkritiska förmåga förbättras. Samtidigt som övningen kan ge dem kunskaper om hur historiska gestalter och förändringsprocesser kan tolkas från olika perspektiv.137
Kubas kamp för självständighet och den långtgående konflikten med USA skulle också kunna användas i undervisningen för att problematisera frågor om imperialism och kolonialism, men också demokrati, diktatur och förtryck.138 Inledningsvis kan eleverna få en grundläggande för-
ståelse om ländernas historiska bakgrund. Genom att därefter presentera olika historieskriv- ningar av denna konflikt, kan eleverna få uppfylla ett av kunskapskraven genom att jämföra, ta ställning och förorda en av tolkningarna med nyanserade omdömen.139 Frågorna skulle exem-
pelvis kunna utformas enligt följande; Vilka argument för- och emot den kubanska revolutionen tycker du är mest relevanta? Var det rätt av Fidel Castro att nationalisera amerikanska företag efter revolutionen? Redovisa argument för- och emot. Var det rätt av USA att införa en han- delsblockad mot Kuba tidigt 1960-tal? Vem bar skulden till Kubakrisen tycker du? Vilka argu- ment för- och emot tycker du är skäliga? I flera av ledarsidorna framställs USA som en demo- krati och Kuba som en diktatur, finns det några brister i denna framställning?
Genom liknande frågeställningar kan eleverna öka sin förståelse för att historiska skeenden och förändringsprocesser sällan äger rum i ett historiskt vakuum. Kubas erfarenheter av kolonialism och imperialism måste tas i beaktning för att förstå historiska händelser som revolutionen eller Kubakrisen. Genom att eleverna tar ställning för olika tolkningar av händelserna ges möjlighet att deras förtrogenhet med historieämnet förbättras. Historiska gestalter och deras beslut kan fördömas eller lovordas, oberoende av detta måste det finnas en förståelse för historiska bak- grunden och kontexten, för att ett kvalificerat och nyanserat omdöme skall kunna göras.
Slutdiskussion
Denna studiens upplägg har haft sina förtjänster. För det första gjorde urvalsprocessen avväg- ningar att händelser som bevakats ägde rum vid skilda historiska tillfällen i den journalistiska och ideologiska historien. Detta lade en grund för att både studera journalistikens historiska utveckling, samtidigt som studieobjektet Kuba både blev intressant och relevant utifrån att stu- dien intresserade sig för tidningarnas ideologiska tendenser över tid. Att materialet både bestod av ledare och nyhetsjournalistik gjorde också att förhållandet mellan dessa kunde studeras över tid. Studiens upplägg har därmed haft sina förtjänster, men också sina brister.
137 Skolverket 2011, s.66.
138 Skolverket. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Mölnlycke: Elanders Sverige
AB, 2018. s. 205–209.
En undersökning som enbart skulle granska gestaltningar av Kuba på tidningarnas ledarsida från tidigt 1960 till mitten av 1990-talet, skulle i jämförelse med denna undersökning få bättre underlag för att redovisa för de respektive tidningarnas ideologiska utveckling under det sena 1900-talet. Denna undersökning har visserligen gestaltningar av Kuba på ledarplats under Kubakrisen och Specialperioden, men under Olof Palmes statsbesök är material tunt. Samtidigt som ledarsidan under händelserna kring Kubakrisen, i många fall behandlade Sovjetunionen och USA snarare än Kuba. Visserligen kan frånvaron av ledare som behandlar Kuba också vara ett uttryck för ideologiska avväganden av tidningarna, men för att bedöma gestaltningar över tid blir deras frånvaro en brist.
Tidningarna som granskats i denna undersökning representerar heller inga ideologiska ytterlig- heter. Därmed skulle en liknande studie kunna utföras med ledare eller nyhetsjournalistik från tidningar med en ideologisk grund längre ut på höger eller vänsterkanten. Dessa tidningarnas frånvaro i det digitala arkivet, samt frånvaron av möjligheten att endast söka på ledare i tid- ningsarkivets databas, gjorde att dessa alternativ valdes bort i denna undersökning. Liknande studier hade kunnat bidra ytterligare till forskningen om svenska bilder av Kuba under kom- munistiskt styre. Även en studie om hur svenska politiker förhöll sig till Kuba under den aktu- ella tidsperioden skulle vara intressant. Den skulle både kunna bidra nya infallsvinklar till tesen om ”ideologiernas död” i en svensk kontext, samt ge ytterligare perspektiv på efterkrigstidens ideologiska orienteringsprocess.
Sammanfattningsvis vill jag tydliggöra att avsikten med studien varken har varit att försvara eller kritisera någon av de inblandade staterna eller gestalterna som varit med i undersökningen. Jag är också medveten om att gestaltningarna av Kuba kan ha påverkats av många fler faktorer än tidningsjournalistikens utveckling och deras förhållande till sin politiska grundideologi. Därmed blir antagandet att gestaltningarna är en direkt spegling av tidningarnas förhållande till sin politiska grundideologi, i något mån en förenkling. Trots detta bidrar denna studie med nya perspektiv både på tidningsjournalistikens utveckling och svenska föreställningar om kommun- ismen på Kuba. Huruvida den stora ideologiska kampen är utdöd kan bara framtiden utvisa. Men att framtidens ideologiska skiljelinjer kommer gå längs de traditionella politiska ideologi- erna, ter sig tämligen osannolikt.